1. Språket, sid.202-205

2. Mening och sats

En mening börjar med stor bokstav och avslutas med
punkt, frågetecken eller utropstecken.
En mening kan bestå av en sats eller flera satser, ibland
av bara ett enda ord.
Pelle äter.
Hästen betar och fölet sover.
Sov!

3. Huvudsats eller bisats?

En huvudsats kan själv bilda en mening, medan
bisatser normalt står tillsammans med en huvudsats.
Sara hade stuckit till London.
Sara, som hade stuckit till London, kunde inte komma
på återträffen.
,som hade stuckit till London,

4. Två igenkänningstecken
på bisatser

1. En bisats börjar vanligtvis med en subjunktion
eller ett relativt pronomen.
 Experterna visste att jordbävningen skulle komma.
att= subjunktion
 Jag hittade till slut nycklarna, som varit borta sedan i
lördags.
som=relativt pronomen

5. 2.BIFF-regeln

 Det finns ett ”test” man kan göra för att se om satsen
ifråga är huvudsats eller bisats.
 I Bisats kommer Inte Före det Första predikatet
Vad är det som sker? Alltid ett verb eller en verbfras!
 Man prövar att sätta in ”inte” i satsen.

6. 
 Om ”inte” hamnar före det första predikatet är det
en bisats.
 Pröva att sätta in inte i exemplet:
 Han kommer idag om han har tid.
 Han kommer inte idag om han inte har tid.
 s p s p

7. Och slutligen – ett
klassförhör!!!

Vad är huvudsatser och bisatser i följande meningar?
Lina läste och Kristian såg på TV men Peter sopade
golvet.
Det är kul att åka på semester.

8. Subjekt och predikat

 Subjektet är den/det som gör/är något i satsen.
 Ex. Jag målar en tavla till dig.
 Predikatet är det subjektet gör eller det som händer.

9. Forts. subjekt och predikat

 Subjektsdelen kan bestå av flera ord. Det viktigaste
kallas huvudord, övriga ord är bestämningar, attribut, till
huvudordet.
 Predikatsdelen består av ett eller flera verb
(huvudverb, hjälpverb).
 Ex. De pigga eleverna har arbetat flitigt.
s p
 Min store tjocke far ska träna ikväll.

10. Objekt

 Direkt objekt (ackusativobjekt) svarar på frågan
Vad? Vem? sedan man identifierat subjekt och
predikat.
 Ex. Jag målar en stol.
 s p direkt objekt (vad målar jag?)
 Indirekt objekt (dativobjekt) svarar på frågan
Åt/för/till vem?
 Ex. Kan du sjunga en sång för mig?
 p s p direkt objekt indirekt objekt

11. Predikativ
(predikatsfyllnad)

 förekommer efter former av bl a verben
 vara, bliva, heta, kallas, anses, tyckas, förefalla,
väljas.
 Ex. Han heter Karl men kallas Kalle.
s p predikativ p predikativ.
 De är sjuka.
s p predikativ

12. Adverbial

 Tid När? Hur länge? Hur ofta?
 Kalle somnade sent. Hon åkte igår kväll.
 Rum Var? Vart? Varifrån?
 Han bor i Paris. Hon väntade på flygplatsen.
 Sätt Hur?
 Han sprang snabbt. Lisa sjöng vackert.
 Mått/grad Hur långt? Hur mycket?
 Hunden är sju kilo tung. Väggen är tre meter bred.
 Orsak Varför?
 I brist på annat, trots detta, på ett villkor

13. Forts. adverbial

 Adverbialet kan vara ett ord men kan även utgöras
av flera ord:
Ex. på kvällen, sent, i morgon bitti.
 Även frågeord, satsadverb (inte, kanske, tyvärr) och
relationsord (därför, också, nämligen)är adverbial.

14. Agent

 är den som utför handlingen i passiva satser
 står efter av
 motsvaras av subjektet i den aktiva satsen
 Ex. Eleven skriver texten (kallas aktivt för att
subjektet, dvs. eleven, är aktivt).
 Texten skrivs av eleven (kallas passivt för att texten -
som är subjekt- är passiv. Eleven agerar, utför
handlingen och kallas agent).