Verkligt värde eller anskaffningsvärde

Ekonomihögskolan Kandidatuppsats
VT 2006
Verkligt värde eller anskaffningsvärde
- vad styr valet?
Handledare: Författare:
Torbjörn Tagesson Andreas Helgesson 810615
Pär Petersson 810203

Förord
Vi vill framföra ett varmt tack till alla som stöttat oss i vårt arbete med denna uppsats. Vi vill
speciellt tacka vår handledare Torbjörn Tagesson för bra handledning och Gösta Karlsson för
den hjälp vi fått med statistiken.
Andreas Helgesson Pär Petersson

Abstract
On June 7, 2002, the Council of the European Union adopted the so called IAS-regulation. It
requires that all EU companies, listed on a stock exchange market, prepare their consolidated
financial statements, from 2005 onwards, in compliance with the IASB accounting standards.
In Sweden the introduction of the new reagulation has involved great changes and has in
many areas allowed scope for valuations and judgements.
IAS 40-Investment Property prescribes the accounting treatment for investment property and
replaces the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24. A
great difference between IAS 40 and RR 24 is that IAS 40 permits a choice between the fair
value model and the historical cost model for the appraising of investment property. In
compliance with RR 24 it is not allowed to use the fair value model.
The aim of our study is to explain what affects the companies’ choice of the fair value model
or the historical cost model. We have used the Positive Accounting Theory, about the rational
acting of individuals and their maximizing of self-interest. We have also used the Institutional
theory that says that people not necessarily act like typical “self-maximizing” individuals
since they are influenced by institutional factors.
With a statistical analysis and arrangement of data collected from the companies’ annual
financial reports we try to find a connection between different types of companies and their
choice of either the fair value model or the historical cost model.
Our study shows that we by a certainty of 94.1 % can predict a company’s choice between the
fair value model or the historical cost model provided that we know their line-of-business,
their firm of accountants and if the company’s management has a bonus connected to the
reported profit or not. Furthermore, we describe some of the IAS/IFRS effects on the annual
financial reports published in 2006.

Sammanfattning
EU:s ministerråd antog den 7 juni 2002 den så kallade IAS-förordningen. Den innebär att det
från och med den 1 januari 2005 blev tvingande för samtliga börsnoterade företag i den
europeiska unionen att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IASB:s
redovisningsstandard. Det nya internationella regelverkets införande i Sverige har inneburit
stora förändringar och har på flera områden lämnat utrymme för uppskattningar och
bedömningar.
IAS 40-Investment Property anger hur förvaltningsfastigheter skall behandlas och ersätter
Redovisningsrådets rekommendation, RR 24. En stor skillnad mellan IAS 40 och RR 24 är att
IAS 40 medger val mellan att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller
anskaffningsvärde. Enligt RR 24 är det inte tillåtet att redovisa förvaltningsfastigheter till
verkligt värde.
Syftet med denna studie är att förklara vad som styrt företagens val att redovisa
förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. Till hjälp har vi använt
oss av Positive Accounting Theory som handlar om att människor agerar rationellt och strävar
efter att maximera sin egen nytta. Vi har också använt institutionell teori som går ut på att
människor inte nödvändigtvis agerar som man kan förvänta av en nyttomaximerande individ
eftersom de styrs av institutionella faktorer.
Genom att statistiskt analysera och bearbeta data som samlats in från företags
årsredovisningar söker vi samband som beskriver vilken typ av företag som valt att värdera
förvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde.
Studien visar att vi med 94,1% säkerhet kan prediktera företags val mellan verkligt värde och
anskaffningsvärde om vi vet vilken branschtillhörighet företaget har, vilken revisionsbyrå
företaget anlitar samt om företagets ledning har bonus kopplad till resultatet eller ej.
Dessutom beskriver vi några av de effekter som IAS/IFRS har haft på årsredovisningarna för
2005, utgivna 2006.

Verkligt värde eller anskaffningsvärde – vad styr valet? Helgesson & Petersson
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1
1.2 Aktuell debatt ................................................................................................................... 5
1.3 Problemformulering ......................................................................................................... 7
1.4 Syfte ................................................................................................................................. 7
2. Vetenskaplig metod.............................................................................................................. 8
3. Rekommendationer............................................................................................................ 10
3.1 IAS 40 – Investment Property (förvaltningsfastigheter)................................................ 10
3.1.1 Vad är en förvaltningsfastighet? ............................................................................. 10
3.1.2 Redovisning i balansräkningen ............................................................................... 10
3.1.3 Verkligt värde enligt IAS 40 och dess effekter....................................................... 12
3.1.4 Anskaffningsvärde enligt IAS 16 och dess effekter................................................ 12
4. Teori..................................................................................................................................... 13
4.1 Ekonomisk teori ............................................................................................................. 13
4.1.1 Agentteorin.............................................................................................................. 13
4.1.2 Positive Accounting Theory.................................................................................... 15
4.2 Institutionell sociologisk teori........................................................................................ 19
4.3 Sammanställning av samtliga hypoteser ........................................................................ 22
5. Empirisk metod .................................................................................................................. 23
5.1 Val av empirisk metod ................................................................................................... 23
5.2 Sekundärdata .................................................................................................................. 23
5.3 Val av metod för datainsamling ..................................................................................... 24
5.3.1 Survey...................................................................................................................... 26
5.3.2 Intervju .................................................................................................................... 26
5.3.3 Fallstudie................................................................................................................. 27
5.4 Operationalisering .......................................................................................................... 27
5.5 Undersökningens kvalité................................................................................................ 32
5.5.1 Validitet och reliabilitet........................................................................................... 32
5.5.2 Felkällor .................................................................................................................. 32
5.5.3 Bortfallsanalys......................................................................................................... 33
5.6 Analysmetoder ............................................................................................................... 34
5.6.1 Bivariata analysmetoder.......................................................................................... 34
5.6.2 Multivariat analysmetod.......................................................................................... 35
6. Empirisk analys.................................................................................................................. 36
6.1 Översiktsinformation...................................................................................................... 36
6.2 Hypotesprövning (Bivariat analys) ................................................................................ 38
i

6.2.1 Sammanställning bivariat analys............................................................................. 49
6.3 Hypotesprövning (Multivariat analys) ........................................................................... 51
6.3.1 Diskriminantanalys.................................................................................................. 52
7. Slutsatser............................................................................................................................. 55
7.1 Vad förklarar företagens val av redovisningsmetod?..................................................... 55
7.2 Positive accounting theory och institutionell teori......................................................... 56
7.3 Effekterna av IFRS......................................................................................................... 58
7.4 Egna reflektioner............................................................................................................ 59
8. Referenser ........................................................................................................................... 64
Bilagor
ii

1. Inledning
I detta inledande kapitel diskuteras bakgrunden till problemet vilken leder fram till en aktuell
debatt. Avslutningsvis presenteras en forskningsfråga och syfte med uppsatsen.
1.1 Bakgrund
Allt fler företag blir globala. Detta hävdar Buisman i tidskriften Balans (nr 1/2000) som
påtalar att handeln mellan länder ökat väsentligt de senaste åren och att många svenska
företag har intressen utomlands genom sina dotterbolag eller strategiska parter. Buisman
menar vidare att flera svenska företag har ökat sina möjligheter att få finansiering genom
notering utomlands. Detta resonemang stöds av Södersten (2004:366) som hävdar att det
under de senaste decennierna har skett en stark ökning av den internationella handeln.
Buisman (Balans, nr 1/2000) anser att en snabb utveckling mot en global ekonomi gör det allt
viktigare att jämförelser mellan olika företag från olika länder kan göras på rätt sätt. Vidare
anser han att det inte råder några tvivel om att skillnader i redovisningsnormer är till hinder
för internationella placeringar, försvårar jämförelser för aktieägare och orsakar ökade
kostnader.
Enligt Deegan (2004:173) har det blivit allmänt vedertaget att man delar upp olika länders
skillnader av redovisningsnormer eller standarder i två huvudmodeller: den så kallade
anglosaxiska och den kontinentala redovisningstraditionen. Den anglosaxiska modellen
karaktäriseras av att den är starkt influerad av redovisningsprofessionen snarare än av staten
samt att kopplingen mellan redovisning och beskattning är svag. Den anglosaxiska skolan har
också en stark betoning på kapital som finansieringsform. Den kontinentala
redovisningstraditionen å andra sidan har en svag koppling till redovisningsprofessionen och
företag har enligt traditionen i hög grad förlitat sig till kreditfinansiering. Den kontinentala
redovisningsmodellen är starkt associerad med landets skattelagstiftning. (Nobes, 1984) Det
finns flera olika förklaringar till olikheterna i redovisningsmetoder länder emellan. Mueller
(1968) kom fram till att olikheterna i redovisningsmetoderna orsakats av skillnader i
nationella lagar, olika politiska system samt graden av landets utveckling från ett ekonomiskt
perspektiv. Mueller ger följande förklaring:
1

“In society, accounting performs a service function. This function is put in
jeopardy unless accounting remains, above all, practically useful. Thus, it must
respond to the ever-changing needs of society and must reflect the social,
political, legal and economic conditions within which it operates. Its
meaningfulness depends on its ability to mirror these conditions.”
(Mueller, 1968:95)
Nilsson (2005:16) menar att en viktig orsak till vissa svårigheter med normgivningen på
redovisningsområdet är att det inte finns något allmänt konsensus beträffande synen på
redovisningens yttersta syfte. Enligt Deegan (2004:141) kan man se redovisningens syfte ur
olika perspektiv. Ett traditionellt synsätt är den klassiska ansatsen som grundar sig på
redovisningsskyldighet. Enligt detta perspektiv tillhandahåller och levererar de
redovisningsskyldiga information till de redovisningsberättigade i syfte att informationsflödet
mellan parterna skall bli rättvist fördelat. Ett annat synsätt är beslutsfattarperspektivet som går
ut på att redovisningen skall ge användbar information till beslutsfattare för att dessa skall
kunna fatta rationella beslut. Det motiv som brukar användas för detta perspektiv är att den
information som bäst tillgodoser beslutsfattarna också är tillräcklig för en rad andra
intressenter. Thorell (2003:16) påpekar att redovisningen även har andra syften. Den har ofta
stor betydelse i olika juridiska sammanhang och används som grund för beskattning av
företag. Redovisningen utgör också det huvudsakliga underlaget för beslut om vinstutdelning.
Internationellt finns en mängd aktörer som verkar för att minska olikheterna i redovisningen
länder emellan. International Accounting Standards Board (IASB) är den numera utan tvekan
helt dominerande organisationen på den internationella arenan som verkar för förbättring och
harmonisering av redovisningsnormer. Organisationen bildades 1973 och är en privat
finansierad normbildare på redovisningsområdet. Målsättningen för IASB är att i samarbete
med nationella normbildare världen runt åstadkomma redovisningsnormer som accepteras
globalt genom att publicera redovisningsnormer, International Financial Reporting Standards
(IFRS), tidigare International Accounting Standards (IAS). (Nilsson, 2005:81ff) Enligt de
Europeiska Gemenskapernas Kommission (2003) innehar IAS och IFRS en förhållandevis låg
detaljeringsgrad då detta system är mer principbaserat än regelbaserat. Ett principbaserat
system ger upphov till fler bedömningar för de berörda bolagen och IAS 1 föreskriver att
företagsledningen skall utforma den mest ändamålsenliga lösningen med beaktande av
IASB:s begreppsmässiga ramverk samt med hänsyn till rådande branschpraxis. IASB:s
2

begreppsmässiga ramverk baseras på beslutsfattarperspektivet. IASB beskriver i IAS 1 deras
huvudsakliga målsättning med finansiell rapportering enligt följande:
“The objective of general purpose financial statements is to provide information
about the financial position, financial performance, and cash flows of an entity
that is useful to a wide range of users in making economic decisions.”
(IASPlus, 2006, [www])
Hope (2004) menar att bedömningar och den valmöjlighet de ger upphov till kan underlätta
för företag att medvetet undvika att återge verksamheten på ett korrekt sätt. Detta kan bli
aktuellt då företagsledningen försöker avbilda transaktioner, resultat och ekonomisk ställning
i ett opportunistiskt syfte eller då företaget baserar valen utifrån omgivningen. IASB:s
ordförande, Tweedie, har däremot yttrat sig enligt följande angående bedömningar:
"The real danger of any accounting standard is that, if you have a precise rule,
people know what to do to beat it. It is well known that it takes the US Financial
Accounting Standards Board four years to invent a rule and four minutes for an
investment bank to find a way around it."
(Tweedie, se Roberts 2004:21)
Det finns flera teorier om vad som styr ett företags val av redovisningsmetod och flera
forskningsstudier har gjorts inom området. Watts och Zimmerman (1978) anser att
mångfalden av teorier förklaras av olika intressen inom redovisningen. Jensen & Meckling
(1976) utvecklade agentteorin som fokuserar på förhållandet mellan agenten
(företagsledningen) och principalen (ägaren). De antog att agenten har ett informationsövertag
över principalen och att detta kan ge upphov till konflikter mellan parterna. Watts och
Zimmerman (1979) byggde vidare på agentteorin och kom fram till Positive Accounting
Theory (PAT) där principalen förutsätter agentens opportunistiska beteende och försöker
begränsa detta genom upprättande av kontrakt. PAT utgår ifrån grundantagandet att individer
strävar efter att maximera sin egen förmögenhet. Teorin har lämnat ett mycket viktigt bidrag
till förklaringen av företagsledningens val av redovisningsmetod. (Watts & Zimmerman,
1979)
3

Neu & Simmons (1996:429) anser att den förklaring som PAT ger till ledningens beteende är
begränsad och att förklaringen snarare ligger i den institutionella teorin. Neu & Simmons
menar att ledningen för ett företag verkar i en omgivning där sociala relationer influerar,
hämmar samt fastställer ett vederbörligt beteende. DiMaggio & Powell (1983) menar att
institutionalisering kan ske på tre olika sätt. De använder begreppet isomorfism som syftar till
ett förlopp som får enheter att efterlikna andra enheter. Artsberg (2003:431) har uppfattningen
att det är institutionell teori som just nu är vägledande för utvecklingen på
redovisningsområdet.
Buisman redovisar i tidskriften Balans (nr 5/2006) att bolagen i de flesta årsredovisningarna
nu anger att upprättandet av en årsredovisning medför att bedömningar och uppskattningar
måste göras och att verkligheten kan, eller sannolikt kommer att, vara annorlunda. Han menar
också att det finns mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankarna bakom IFRS.
4

1.2 Aktuell debatt
“IFRS may significantly change the balance sheet and income statement of
European property companies, affecting financial parameters currently used by
property/asset managers, investors, analysts and other stakeholders. The new
rules are not always geared to addressing property-specific needs, which may
result in continued differences in the sector. Coupled with the widespread request
for further transparency, reporting is entering a new era.”
(PriceWaterhouseCoopers, 2006, [www])
EU:s ministerråd antog den 7 juni 2002 den så kallade IAS-förordningen. Den innebär att det
blev tvingande från och med den 1 januari 2005 för samtliga börsnoterade företag i den
europeiska unionen att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IASB:s
redovisningsstandard. (Svenberg, 2003) Det nya internationella regelverkets införande i
Sverige har inneburit stora och omfattade förändringar i form av nya krav på upplysningar,
format, information om bolagsförvärv, nedskrivningstester och inte minst viktiga
uppskattningar och bedömningar. (Buisman, nr 5/2006)
Under våren offentliggjordes de allra första årsredovisningarna baserade på IASB:s regelverk
vilket väcker vårt intresse för företagens val av redovisningsmetod samt vad som styr
företagen i deras val mellan olika metoder när det ännu inte finns någon praxis. Flera företag
har rapporterat stora förändringar i resultat- och balansräkningen till följd av övergången till
IFRS.
IAS 40 Investment Property anger hur förvaltningsfastigheter skall behandlas i redovisningen
och ersätter Redovisningsrådets rekommendation, RR24 Förvaltningsfastigheter. En stor
skillnad mellan IAS 40 och RR 24 är att IAS 40 medger val mellan att värdera
förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar
eller till verkligt värde. Enligt Redovisningsrådets rekommendation, RR 24 är det inte tillåtet
att redovisa dessa tillgångar till verkligt värde. (Deloitte, 2006, [www])
IAS 40 är en omdiskuterad rekommendation eftersom valet mellan olika värderingsmetoder
kommer att påverka både resultaträkningen och balansräkningen med väsentliga belopp. De
stora kvantitativa förändringarna som flera företag rapporterat vid övergången till IFRS i
5

samband med det utrymme IFRS ger till uppskattningar och bedömningar i form av
valmöjlighet av olika redovisningsmetoder har väckt vårt intresse för att undersöka om det är
möjligt att härleda företagens val av redovisningsmetod till företagsledares eget intresse eller
till företagets institutionella omgivning.
Nedan följer exempel på värdeförändringar i koncerner som uppstått till följd av införandet av
IFRS den 1 januari 2005:
Hufvudstaden redovisar ett resultat efter skatt på 1 334 miljoner kronor för helåret
2005. I resultatet ingår värdeförändringar på förvaltningsfastigheter med 1 200
miljoner kronor. (Dagens Industri, 2006, [www])
Brinova redovisar ett resultat efter skatt på 212 miljoner kronor för helåret 2005. I
resultatet ingår orealiserade värdeförändringar från förvaltningsfastigheter om 89,5
miljoner. (Dagens Industri, 2006, [www])
Capona redovisar ett resultat efter skatt på 1 156 miljoner kronor för helåret 2005. I
resultatet ingår värdeförändring av förvaltningsfastigheter med 778 miljoner kronor.
(Dagens Industri, 2006, www)
Wallenstam redovisar ett resultat efter skatt på 1 635 miljoner kronor för helåret 2005.
Resultatet från fastighetsrörelsen uppgick till 1 924 miljoner kronor. Värdeförändring
förvaltningsfastigheter blev 1 950 miljoner kronor. (Dagens Industri, 2006, [www])
Heba redovisar ett resultat efter skatt på 211 miljoner kronor för helåret 2005.
Värdeförändring förvaltningsfastigheter var 223 miljoner. (Dagens Industri, 2006,
[www])
6

1.3 Problemformulering
IFRS möjligheter till val av anskaffningsvärde eller verkligt värde vid redovisning av
förvaltningsfastigheter lämnar möjligheter för företaget att välja det alternativ som bäst
tillfredsställer dess egna behov. Vår studie inriktas på vad som kan förklara företagens val av
redovisningsmetod. Vi kommer också att lyfta fram de olika metodernas genomslagskraft.
1.4 Syfte
Denna studies syfte är att försöka förklara vad som styrt företagens val att redovisa
förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde.
7

2. Vetenskaplig metod
Vårt mål med denna uppsats är att utifrån befintliga teorier förklara redovisningsskyldigas
val av redovisningsmetod på ett objektivt sätt. Denna deduktiva ansats medför en
hypotesprövning utifrån en teoretisk referensram genom empiriskt insamlad data. För att
kunna operationalisera detta breda område har vi valt att begränsa oss till fastigheter vilket
är ett aktuellt ämne inom redovisningstidskrifter just nu. Genom att begränsa oss till en
specifik valmöjlighet blir det enklare för oss att genomföra studien.
IASB:s standarder blev som tidigare nämnts obligatoriska för koncernredovisningar
upprättade av bolag inom EU den 1 januari 2005. Dessa standarder är således precis införda
vilket innebär att de är relativt outforskade. Inom IASB:s regelverk IAS/IFRS finns
bestämmelser om fastigheter inom IAS 2 (omsättningstillgångar), IAS 16
(anläggningstillgångar) samt IAS 40 (förvaltningsfastigheter). IAS 40 är bestämmelsen om
förvaltningsfastigheter (jämför RR24) där fastigheten är tänkt att inbringa en framtida intäkt i
form av hyra eller en värdestegring. Denna standard har enligt oss en stor potential för vårt
syfte då den innebär ett val för företagen mellan befintligt, anskaffningsvärde, och ett
marknadsvärde på sina fastigheter i sin balansräkning. Dessutom resulterar förändringar i
marknadsvärdet till en förändring i resultaträkningen vilket ytterligare gör ämnet intressant.
Införandet av det verkliga värdet inom värderingen av förvaltningsfastigheter skapar vid
övergången positiva effekter på resultaträkningen då det verkliga värdet skall vara större än
anskaffningsvärdet. IAS 40 blir vårt operationaliseringsinstrument som vi kommer att
använda oss av för att i slutändan kunna förklara valen som görs.
Vår utgångspunkt är från befintliga teorier. Denna deduktiva ansats motiverar vi med att det
redan finns rikligt med teorier. En induktiv ansats, det vill säga att forma egna nya teorier,
anser vi därför inte nödvändig.
Teorierna vi valt ska kunna appliceras på vårt specifika problem, valmöjligheterna inom IAS
40, genom att låta teorier forma hypoteser vilka kan falsifieras eller ej. I dessa hypoteser
uttrycker vi förenklingar och generaliseringar ner till vårt aktuella problem. För att kunna
lyfta fram bra hypoteser krävs därmed väl utvecklade och relevanta teorier.
8

Val styrs av preferenser. Därmed behöver vi teorier som kan beskriva en redovisningsskyldigs
preferenser. Inom den teoretiska utgångspunkten ekonomisk teori finns flera relevanta teorier
och vi har valt att koncentrera oss på de teorier som har som utgångspunkt att förklara ett
agerande. Därmed blir de normativa teorierna, hur man bör göra, inte tillämpliga. Bland dessa
är PAT av Watts & Zimmermann den mest tillämpliga till vårt syfte då den har som ändamål
att förklara redovisningsskyldigas val av redovisningsmetod. PAT utgår ifrån att individerna
agerar utifrån ett egenintresse. (Deegan, 2004:239) Det har dock visat sig att endast se utifrån
företaget inte är tillräckligt. Redovisningen är ett språk som är format av reglering och
rekommendationer satta av samhället. Därmed finns det också ett större sammanhang än den
enskildes egenintresse som kan förklara valen som görs. I detta större perspektiv är den
institutionella teorin tillämplig. Den institutionella teorin menar att man låter sig påverkas av
sin omgivning genom tvång, imitation eller normativ påtryckning. Den institutionella teorin
påvisar bland annat förändringssvårigheter bland invanda mönster. (DiMaggio & Powell,
1983)
9

3. Rekommendationer
I detta kapitel beskriver vi kort vårt operationaliseringsinstrument IAS 40 – Investment
property (förvaltningsfastigheter). Syftet med detta kapitel är att påvisa de effekter som
respektive redovisningsprincip medför. Informationen är tagen från FARs ”Internationell
redovisningsstandard i Sverige: IFRS/IAS”, utgiven 2005 av FARs förlag i Stockholm.
3.1 IAS 40 – Investment Property (förvaltningsfastigheter)
Denna omarbetade standard ersatte år 2000 den tidigare versionen av IAS 40 och tillämpas
inom koncernredovisningen från och med 1 januari, 2005. Enligt punkt 1 är dess syfte att ange
hur förvaltningsfastigheter skall behandlas i redovisningen samt vilka upplysningar som
krävs. (FAR 2005:639)
3.1.1 Vad är en förvaltningsfastighet?
Vad som är en förvaltningsfastighet är den grundläggande frågan. En förvaltningsfastighet är
enligt IAS 40 punkt 7 en fastighet som innehas i syfte att generera hyresintäkter eller
värdestegring eller en kombination av dessa. Förvaltningsfastigheter ger upphov till
kassaflöden som i stort är oberoende av andra tillgångar. Det är viktigt att skilja
förvaltningsfastigheter ifrån rörelsefastigheter som innehas i syfte till produktion och
tillhandahållande av varor eller tjänster och ger kassaflöden inte helt oberoende av övriga
tillgångar. Rörelsefastigheter berörs av IAS 16 – Materiella anläggningstillgångar. (FAR
2005:640) Huruvida en fastighet är en förvaltningsfastighet är enligt IAS 40 punkt 14 en
bedömningsfråga. Företag skall utveckla kriterier så att bedömningen görs på ett konsekvent
sätt. Ett företag är skyldigt att upplysa om klassificeringen är svår att avgöra. (FAR 2005:641)
3.1.2 Redovisning i balansräkningen
Enligt IAS 40 punkt 16 skall en förvaltningsfastighet endast redovisas som en tillgång när det
är sannolikt att dess ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del samt att
anskaffningsvärdet på förvaltningsfastigheten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. (FAR
2005:642) Regleringen skiljer mellan två tidpunkter, vid och efter anskaffningstidpunkten. En
förvaltningsfastighet tas vid förvärvet enligt IAS 40 punkt 20 upp till anskaffningsvärdet. Vid
10

ett eget uppförande av fastigheten så är det enligt IAS 40 punkt 22 kostnaderna vid den
tidpunkt då alla arbetena är slutförda. Innan fastigheten är slutförd så tillämpas IAS 16. (FAR
2005:642)
Efter anskaffningstidpunkten skall företaget enligt IAS 40 punkt 30 välja sin
redovisningsprincip och därefter tillämpa denna konsekvent på samtliga
förvaltningsfastigheter. Valmöjligheterna är att använda verkligt värde (fair value model)
enligt IAS 40 eller anskaffningsvärde (cost model) enligt IAS 16. Enligt IAS 40 punkt 31
finns det möjlighet i form av IAS 8 – Redovisningsprinciper, förändringar i uppskattningar
och bedömningar att sedan frivilligt byta redovisningsprincip men det finns starka krav på att
bytet skall leda till en mer rättvisande bild av händelser eller transaktioner i företagets
finansiella rapporter. Det är specificerat i IAS 40 punkt 31 att ett byte av princip från verkligt
värde till anskaffningsvärde är högst osannolikt att uppfylla kraven. (FAR 2005:643-644)
IAS 40 punkt 32 kräver att samtliga företag skall fastställa det verkliga värdet på samtliga
förvaltningsfastigheter. Detta skall göras på grund av två olika syften. Värderingssyftet, då
företaget använder verkligt värde som princip, är det första och i upplysningssyftet där
företaget använder sig utav anskaffningsvärdesprincipen men skall ändå upplysa om det
verkliga värdet. (FAR 2005:644)
cost model
fair value model
JA
JA
NEJ
NEJ
NEJ
JA
Fastigheten är en förvaltningsfastighet
Vilken redovisningsprincip skall användas på
samtliga förvaltningsfastigheter?
Innehas fastigheten för vidareförsäljning
inom den löpande verksamheten?
Brukas fastigheten inom den löpande
verksamheten?
Exploateras eller bebyggs fastigheten?
Använd IAS 2 - Omsättningstillgångar
Använd IAS 16 – Materiella
anläggningstillgångar
Använd IAS 16 – Materiella
anläggningstillgångar
Använd IAS 16 - Anskaffningsvärdemetoden
Använd IAS 40 – Verkligt värde
Figur 3.1 – Sammanställning av standardanvändande (FAR 2005)
11

3.1.3 Verkligt värde enligt IAS 40 och dess effekter
Efter det första redovisningstillfället skall enligt IAS 40 punkt 33 ett företag som väljer att
redovisa till verkligt värde redovisa samtliga förvaltningsfastigheter enligt samma princip.
Det verkliga värdet är enligt IAS 40 punkt 36 det pris till vilket fastigheten skulle kunna säljas
mellan oberoende, kunniga parter vilka har intresse för att genomföra transaktionen.
Förvaltningsfastighetens verkliga värde skall enligt IAS 40 punkt 38 återspegla
marknadsvillkoren per balansdagen. Därmed är det verkliga värdet knutet till en viss tidpunkt.
Enligt IAS 40 punkt 35 skall en vinst eller förlust som uppkommer i en förvaltningsfastighets
verkliga värde upptas i resultaträkningen i den period värdeförändringen inträffar. (FAR
2005:644) Det verkliga värdet återspeglar enligt IAS 40 punkt 40 bland annat inkomsterna i
form av framtida hyresintäkter. Kan dock inte ett verkligt värde fastställas på ett tillförlitligt
sätt skall enligt IAS 40 punkt 53 företagen tillämpa anskaffningsvärdesprincipen enligt IAS
16. (FAR 2005:645)
Bedömd värdeförändring per balansdagen
för respektive förvaltningsfastighet
Blir en positiv eller negativ inverkan på
resultaträkningen
Figur 3.2 – Effekt av verkligt värde (FAR 2005)
3.1.4 Anskaffningsvärde enligt IAS 16 och dess effekter
Anskaffningsvärdet är enligt definition i IAS 16 punkt 6 det verkliga värde för annan
ersättning som lämnas eller det belopp i likvida medel som erläggs eller kan hänföras till
förvärvet eller uppförandet av tillgången. (FAR 2005:266) När förvaltningsfastigheten har
redovisats som tillgång skall den enligt IAS 16 punkt 30 redovisas till anskaffningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. (FAR
2005:270) Det avskrivningsbara beloppet skall enligt IAS 16 punkt 50 fördelas på ett
systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod (FAR 2005:273). Avskrivningsmetoden
skall enligt IAS 16 punkt 60 återspegla hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas
att bli förbrukade (FAR 2005:260). Periodens avskrivningar skall enligt IAS 16 punkt 48
redovisas i resultaträkningen. (FAR 2005:272)
Avskrivning grundat på ett underlag vilket
innefattar verkliga utgifter
Blir en negativ inverkan på resultaträkningen
Figur 3.3 – Effekt av anskaffningsvärde (FAR 2005)
12

4. Teori
Då vårt syfte är att förklara valet av redovisningsmetod för företagen har vi valt att inkludera
teorier med en deskriptiv ansats. Den deskriptiva ansatsen har som främsta mål att neutralt
förklara och förstå verkligheten som ett objektivt fenomen. Ett för deskriptiva studier tydligt
kännetecken är enligt Falkman (2000:150) användandet av ett begränsat antal variabler för
att öka möjligheten till generalisering. Den deskriptiva teori som är mest lämpad till vårt
syfte är Watts & Zimmermanns PAT. För att fullständigt förstå PAT bör vi först vara insatta i
antagandena vilken teorin är baserad på. PAT har dock visat sig ha brister i form av
bristande förklaringsgrad i många verkliga situationer vilket Watts & Zimmermann (1990)
starkt uppmärksammar. Denna brist lämnar oss utrymme att inkludera även andra teoretiska
ansatser. Artsberg (2003:431) menar att det är den institutionella teorin som idag bäst kan
förklara utvecklingen inom redovisningsområdet. Därmed väljer vi att komplettera PAT med
institutionell teori i vår studie.
4.1 Ekonomisk teori
Deskriptiva forskare kallas ibland för positivister. Positivister är både realister och empirister.
Positivistisk teori utgår från empirisk data för att upptäcka samband som verkar allmängiltigt.
En positivistisk teori om redovisning förklarar varför redovisningsskyldiga väljer särskilda
redovisningsmetoder. Dessutom skall även teorin kunna förstå och förutspå ett val förutsatt att
vissa kriterier är uppfyllda hos den som har valmöjligheten. (Falkman 2000:150)
4.1.1 Agentteorin
Grundpelaren inom deskriptiv teori är agentteorin från vilken PAT härrör ifrån. Enligt Deegan
(2004:211) var det Jensen & Mecklings välkända publikation ”Theory of the firm -
Managerial behavior, agency costs and ownership structure” från 1976 som möjliggjorde
utvecklingen från den tidigare så normativt grundade Theory of agency. Båda teorierna, som i
princip är de samma, berör det känsliga förhållandet mellan en principal (ägare) och en agent
(företagsledning) när principalen överlämnar ansvar till en agent för att förvalta principalens
verksamhet.
Agentteorin baseras enligt Falkman (2000:151) på rationell beslutsteori som utgångspunkt till
mänskligt beteende vilket innebär att beslutfattaren väljer det alternativ som maximerar
13

hans/hennes nytta sett till sina preferenser. Jensen & Meckling (1976) definierar själva agent-
principal strukturen enligt förljande:
“A contract under which one or more persons (the principal(s)) engage another
person (the agent) to perform some service on their behalf which involves
delegating some decision making authority to the agent. If both parties to the
relationship are utility maximizers, there is good reason to believe that the agent
will not always act in the best interests of the principal.”
(Jensen & Meckling, 1976:5)
När principalen delegerar kontroll till agenten så kan detta medföra effektivitetsförluster och
kostnader på grund av problemen moral hazard och adverse selection.
“The directors of such [joint-stock] companies, however, being the managers
rather of other people’s money than of their own, it cannot well be expected, that
they should watch over it with the same anxious vigilance with which the partners
in a private copartnery frequently watch over their own.”
(Smith,2000:800)
Problemet med moral hazard inom agentteorin ligger i det Adam Smith tar upp. Principalen
har svårt att utvärdera agentens arbetsinsats och kan därigenom förlora i ett
effektivitetsperspektiv. Vid överlämnande av kontroll minskar även möjligheten till
fullständig information för principalen. Ju mer kontroll som överlämnas desto mindre löpande
direkt information har ägarna tillgång till. I ett antagande om att agenten skall agera utifrån ett
egenintresse finns därmed utrymme för adverse selection då agenten använder principalens
brist på information för att handla opportunistiskt, det vill säga att uppfylla sina egna mål, för
att nyttomaximera. Denna så kallade informationsasymmetri är också en grund inom teorin.
(Falkman 2000:151) I ett företag som har få ägare och är ägarstyrda finns inte samma grad av
informationsasymmetri. Asymmetrin är därmed olika stark beroende på hur ägarspritt
företaget är och det kan oftast beskrivas av storleken på företaget.
Enligt Jensen & Meckling (1976) är agenten riskavert. Han bär risken att stå utan jobb och i
många fall så är agenten proportionellt till sin egen kapacitet en storägare av företagets aktier.
14

Principalen däremot är oftast riskneutral på grund av att han har diversifierat sin portfölj och
minimerar risken.
Utifrån detta antagande kan principalen kontrollera agenten och därigenom maximera
verksamhetens nytta. Det är denna väg till samarbete som agentteorin behandlar. Genom att
minimera agentens opportunistiska handlingsutrymme genom skriftliga överenskommelser
samt genom att skapa incitament för agenten att agera till verksamhetens bästa så kan både
agentens och principalens nytta maximeras. I stället för kortsiktigt opportunistiskt tänkande
försöker principalen att få agenten att tänka långsiktigt och verksamhetsmässigt.
4.1.2 Positive Accounting Theory
En viktig del i utvecklandet av PAT var således agentteorin och dess grund i att agenten
agerar utifrån ett egenintresse. Watts & Zimmermann (1978) klargör följande antagande:
“In this paper, we assume that individuals act to maximize their own utility. In
doing so, they are resourceful and innovative. The obvious implication of this
assumption is that management lobbies on accounting standards based on its own
self-interest.”
(Watts & Zimmermann, 1978:113)
Dock var enligt Deegan (2004:207) även Famas arbete med Efficient market hypothesis
(EMH) en viktig del. I EMH antas marknaden agera opartiskt och effektivt på den information
som finns tillgänglig. Dock anser EMH att redovisningen från företaget endast är en källa av
information ur vilket agerandet baseras på samt att information är gratis. Utifrån detta
antagande är redovisningen irrelevant då informationen om företaget alltid skulle vara
komplett. (Watts & Zimmermann 1990) Detta hade däremot forskarna Ray Ball och Philip
Brown empiriskt kunna motbevisa genom en studie 1968. Watts & Zimmermann använder sig
följaktligen istället utav antagandet att information kostar pengar. Det motiverar Watts &
Zimmermann med:
15

”Positive stock price changes are associated with positive unexpected earnings
and negative stock prices with negative unexpected earnings. Therefore, since the
stock price is an unbiased estimate of value, earnings changes are measures of
value changes.”
(Watts & Zimmermann 1986:161)
Därmed spelar redovisningen en stor roll enligt Watts & Zimmermann. Exempel som visar
redovisningens påverkan är de skandaler som var aktuella i USA för några år sedan. Enron
vilseledde aktiemarknaden genom att redovisa för höga vinster för att kunna upprätthålla sin
aktiekurs (Thorell 2003:11). Frågan är då vem som har kontroll över redovisningen. Enligt
Watts & Zimmermann (1978) är det agenten som har en central roll vid bestämmandet av
redovisningsmetoder och de menar även att Maurice Moonitz styrker detta antagande i sin
artikel ”Obtaining agreement on standards” från 1974.
Utifrån att principalen försöker styra agenten med hjälp av incitament såsom exempelvis
bonus samt att kontrollera agentens agerande och effektivitet utifrån redovisningen skapar
faktumen att agenten oftast har tillgång till mer information samt kontrollen över
redovisningen stora problem. Watts & Zimmermanns utvecklande av PAT blev ett försök att
kunna förklara och beskriva de val agenten gör i sin redovisning i olika situationer (Watts &
Zimmermann 1978).
Årsredovisningarna är troligen den största källa varifrån vilka ägarna får sin information. I
riktigt stora företag är det enligt Thorell (2003:16) ägarna som är årsredovisningens största
användargrupp. Ägarna baserar prognoser utifrån redovisningen och bedömer därmed också
agentens förvaltning under året. Ett mått på förvaltningskvalité är givetvis resultatet. Utifrån
antagandet om ett maximerande av egennytta kan man därför dra slutsatsen att agenten vill ha
ett så högt resultat som möjligt utifrån sina valmöjligheter angående redovisningsmetoder. I
vår operationalisering innebär detta att agenten i sitt korta opportunistiska synsätt skulle välja
den möjlighet som kunde påverka företagets resultat positivt för att hålla ägarna nöjda. Ett
sådant agerande föranledde till den redovisningsskandal som drabbade den nederländska
detaljhandelsjätten Ahold under 2003 där Ahold misstänks för att ha ”blåst upp” både resultat
och försäljningssiffror (Dagens Industri, [www]). Dock bör resultatet inte vara tillräckligt som
kvalitetsmått ur ett förvaltningsperspektiv. Det måste finnas en relation till storleken på det
satsade kapitalet. Därmed blir räntabiliteten på det egna kapitalet ett relevant begrepp. Ur det
16

perspektiv att räntabiliteten är ett kvalitetsmått torde sannolikheten att agenten använder sig
av resultatförhöjande metoder vara större ju lägre räntabilitet som företaget har.
H1: Det finns ett negativt samband mellan räntabilitet och redovisning till verkligt värde
För att agenten ska arbeta i principalens intresse styrs agenten med olika incitament. Ett
exempel på ett sådant incitament är en bonusplan kopplad till resultatet. Watts &
Zimmermann (1990) beskriver hela bonusförfarandet i en lättöverskådlig hypotes, bonusplan-
hypotesen (bonus plan hypothesis). Bonusplan-hypotesen grundar sig på att agenten som har
sin bonus knuten till resultaträkningen tenderar till att välja den metod som ger ett högre
resultat. Enligt Watts & Zimmermann hade denna hypotes generellt blivit antagen i de studier
som föregått deras artikel 1990. Stora Ensos ordförande Claes Dahlbäck försvarar dock
bonusanvändandet och menar även att en bonus uppdelad på olika mål är användbart då vd:n
behöver kunna ha möjligheten att få bonus även om det går dåligt för företaget rent
resultatmässigt. (Dagens Industri, [www]) Healy (1984) vidareutvecklade Watts &
Zimmermanns hypotes i sin artikel “The effect of bonus schemes on accounting decisions”.
Företag sätter ofta tak respektive golv på sina bonusprogram samt ett visst mål som skall
uppfyllas innan bonusprogrammet tas i bruk. Skandia är det mest aktuella undantaget inom
svenskt näringsliv. Skandias bonusprogram Wealthbuilder saknade tak och nu under pågående
utredning av Lars-Eric Petersson, Skandias förre vd, kommer det fram information som
påvisar felaktiga siffror i förmån till vd:s bonus och pensionsplaner. (Dagens Industri, [www])
Bonusprogram är komplicerade att mäta korrekt, vilket både Watts & Zimmermann (1990)
och Healy (1984) instämmer i.
H2: Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till resultatet
i verksamheten och redovisning till verkligt värde
Redovisningen är ett sätt för företagets olika intressenter att få information om företagets
ställning, resultat och dess finansiella anpassningsförmåga. Den finansiella
anpassningsförmågan innebär företagets förmåga att anpassa sig till nya omständigheter och
därmed kunna överleva på kort respektive lång sikt. Långivaren är en intressent som grundar
sina beslut till stor del baserat på denna förmåga men även med stöd av det redovisade
resultatet och företagets allmänna ställning. Långivarens främsta intresse är att företaget kan
17

fullgöra sina amorteringar och räntor. Härmed blir också företaget totala förpliktelser av stort
intresse när långivaren skall besluta angående en eventuell kredit. (Thorell 2003:17) Enligt
Watts & Zimmermann (1990) är sannolikheten högre att företaget använder sig av en
redovisningsmetod som ger en högre inkomst ju större ratio skuld/eget kapital är. Detta
antagande är mer känt som skuldsättningsgradhypotesen (debt/equity hypothesis). Till grund
för denna hypotes ligger företagets höga skuldsättning medför nackdelar som bland annat
ökade lånekostnader på grund av en ökad risk för långivaren. Företaget vill minska effekterna
av nackdelarna genom att höja resultatet om än tillfälligt. Soliditet (eget
kapital/balansomslutning) är ett vanligt förekommande nyckeltal bland årsredovisningar som
har ungefär samma innebörd. Därmed bör direktören enligt detta resonemang välja en
redovisningsmetod utefter soliditeten och skuldsättningsgraden i företaget.
H3: Det finns ett negativt samband mellan soliditeten i företaget och redovisning till
verkligt värde
Företaget finns i ett samhälle vilket har ett intresse i företaget på både makro- såsom
mikronivå. Det är viktigt att samhället upprätthåller effektivitet (Thorell 2003:18). Gör
företaget för stora vinster skapas det en negativ PR för företaget som ofta knyts samman med
negativa marknadsutförande såsom monopol och oligopol vilka är ineffektiva för samhället.
Samhället agerar och troligen följer ogynnsamma politiska åtgärder. Ett aktuellt typexempel
är de svenska elbolagen där bland annat Vattenfall anklagades av
Energimarknadsinspektionen för att ha ”saltat” konsumenternas räkningar under åren 2003
och 2004. Energimarknadsinspektionen kräver att övervinsten skall återbetalas till
konsumenterna. (Dagens Industri, 2006, [www]) Detta utvecklades vidare och Anders
Palmgren, chef för ekonominyheterna på TV4, kommenterade i tidningen Privata Affärer
(2006, [www]) kort tid efter:
”I Sverige är det dags att göra uppror mot Vattenfalls vinster. ”
Det krävs en viss grad av storlek för att företaget skall vara intressant för allmänheten.
Storleken är alltså en variabel som påvisar uppmärksamheten från omgivningen. Politiska
kostnaders hypotes (political cost hypothesis) förutspår att ju större företag desto sannolikare
att en redovisningsmetod vilken minskar resultatet används (Watts & Zimmermann 1990).
Enligt Watts & Zimmermann (1990) är det därmed storleken som påverkar företagens
18

agerande. Watts & Zimmermann (1990) noterar även att utöver storleken spelar branschen
viss roll. De lyfter speciellt fram bensin och oljebolag. Våren 2006 gick Exxon ut med en
vinstrapport på 36,1 miljarder dollar som var den högsta för något företag någonsin. George
Bush har krävt att Exxons prissättning skall ses över. (The Seattle Times, [www])
Politiska åtgärder har visat sig kunna bli kostsamma för företag. Genom att använda en
redovisningsmetod som håller nere resultatet kan företagen minimera risken för denna
politiska kostnad. Dock beror uppmärksamheten på storleken vilket medför följande
hypotesformulering:
H4: Företagens storlek har ett negativt samband med redovisning till verkligt värde
4.2 Institutionell sociologisk teori
‘‘When I leave this sphere of simple circulation . . . which provides the ‘free-
trader vulgaris’ with his views, . . . a certain change takes place, or so it appears,
in the physiognomy of our dramatis personae. He who was previously the money-
owner now strides out in front as a capitalist; the possessor of labour-power
follows as his worker. The one smirks selfimportantly and is intent on business;
the other is timid and holds back, like someone who has brought his own hide to
market and now has nothing else to expect but—a tanning.
(Marx, 1976:280)
Neu & Simmons (1996) anser att den förklaring som PAT ger till ledningens beteende är
begränsad och med utgångspunkt i Marx resonemang kring sociala relationer menar de att
ledningen för ett företag verkar i en omgivning där sociala relationer influerar, hämmar samt
fastställer ett vederbörligt beteende. Neu & Simmons menar vidare att företagsledningens
välmöjligheter begränsas av, utan inbördes prioritet, statliga, institutionella och interna
relationer. Företagsledarna agerar därför inte nödvändigtvis som man kan förvänta av en
nyttomaximerande individ eftersom de samverkar i en öppen omgivning med både frivilliga
och tvingande relationer varför val ej enbart kan göras utifrån egna preferenser.
19

Hatch (1997) menar att när företag hamnar i situationer som innebär en valmöjlighet mellan
olika alternativ av redovisningsmetoder så kan företaget inte enbart utgå ifrån egna strategier
och riktlinjer utan måste även ta hänsyn till omgivningen. Skulle omgivningen inte ge sitt
samtycke till företagets verksamhet skulle detta innebära svårigheter för företaget som till och
med skulle få svårt att överleva. Detta resonemang stöds av Morgan (1999) som menar att
andra företag, särskilt de som verkar i samma bransch har ett betydande inflytande över
varandra.
DiMaggio & Powell (1983) menar att institutionalisering kan ske på tre olika sätt. De
använder begreppet isomorfism som syftar till ett förlopp som får företag att efterlikna andra
företag. Tre olika isomorfismer beskriver hur institutionaliseringen sker:
Härmande isomorfism innebär att företag ser andra framgångsrika och legitima företag som
förebilder. I de fall där val innebär stor osäkerhet finns det klara fördelar med att efterlikna
andra företag, som redan fått omgivningens stöd, och kan på det sättet minska osäkerheten.
Detta leder till ett härmande av beteende och tillvägagångssätt av andra företag som har
samma branschtillhörighet. (DiMaggio & Powell, 1983)
H5: Företag inom samma bransch väljer relativt sett samma värderingsmetod.
En organisation kan också tvingas att anpassa sitt handlande efter påtryckningar från
omgivningen i form av formella lagar och regler (Hatch 2002:109). Denna form av
institutionalisering benämner DiMaggio & Powell som den påtvingande isomorfismen.
Påtvingande isomorfism innebär att organisationer utsätts för påtryckningar från omgivningen
i form av politisk och juridisk påverkan samt informella påtryckningar i form av press från
företag och grupper vilket framtvingar ett beteende utifrån omgivningen. (DiMaggio &
Powell, 1983) Dotterbolag är påtvingade att använda redovisningsmetoder, mått på
prestatoner och affärsplaner som ligger i linje med moderbolaget. Företag som är verksamma
på den internationella arenan påverkas i hög grad av inflytelserika internationella ägare och
normsättare. Det finns också klara fördelar med att anpassa sig till internationella riktlinjer
och lagar eftersom detta medför reducerade kostnader vid exempelvis redovisningens
konsolidering. (Hermann & Thomas, 1995:253) Enligt svensk redovisningspraxis har den så
kallade försiktighetsprincipen en mycket stark roll, vilket innebär att man i redovisningen
alltid skall försöka gardera sig mot överskattning av företagets resultat och ställning. Detta
20

medför att tillgångar bör värderas försiktigt och att endast vinster som realiserats före
balansdagen skall beaktas. Försiktighetsprincipen står i viss mån i konflikt med principen om
rättvisande bild som innebär ett krav på att redovisningen till sin helhet skall ge en
rättvisande, korrekt bild av företagets ställning och resultat. Kravet på rättvisande bild innebär
att man prioriterar redovisningens informationsfunktion gentemot kapitalmarknaden, jämfört
med andra funktioner. Begreppet om rättvisande bild kommer ursprungligen från brittisk
redovisning och har en stark ställning i anglosaxiska länder. (Nilsson, 2005:34ff) Ett
antagande är att internationella företag i större utsträckning använder sig av värdering till
verkligt värde jämfört med företag som endast följer svensk praxis.
H6: Det finns ett positivt samband mellan internationalisering och värdering till verkligt
värde.
Den tredje isomorfismen är den normativa isomorfismen. Här sker institutionaliseringen
genom att individer inom en viss profession präglas av de normer som förmedlas inom yrket.
Dessutom hjälper bransch och intresseorganisationer till att förstärka denna företeelse.
(DiMaggio & Powell, 1983) Touron (2005:855) redovisar i en undersökning att praxis kan
införas genom normativ påverkan från professionen, exempelvis från revisorer. I
undersökningen beskriver han att företag som anlitar auktoriserade revisorer i större
utsträckning förväntas att ha anammat internationellt vedertagna normer. Studien visar också
att företag utsätts för normativ påverkan från aktiemarknaden. Nilsson (2005:11) betonar
revisionsprofessionens betydelse som normbildande organ och lyfter också fram att
utvecklingen på området går mycket fort. Vi gör därmed antagandet att valet av revisionsbyrå
kan ha betydelse eftersom det kan utvecklas en viss praxis inom revisionsbyrån innan det
finns en praxis som gäller för samtliga revisorer i hela branschen.
H7: Företag som anlitar samma revisionsbyrå väljer relativt sett samma värderingsmetod.
21

4.3 Sammanställning av samtliga hypoteser
H2: Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till
resultatet i verksamheten och redovisning till verkligt värde
verkligt värde
värde.
H7: Företag som anlitar samma revisionsbyrå väljer relativt sett samma värderingsmetod.
22

5. Empirisk metod
I detta kapitel beskrivs hur vi har gått tillväga i den datainsamling vi genomfört. Vi går
igenom vårt val av empirisk metod, vår datainsamlingsmetod samt vår population. Valet har
fallit sig på en kvantitativ undersökning i form av en dokumentstudie. Vi utgår ifrån
årsredovisningar som är en enkel och tillförlitlig källa av data. Vi diskuterar och motiverar
även vårt val gentemot andra datainsamlingsmetoder som finns tillgängliga. Efter detta
presenterar vi vår operationalisering för att slutligen diskutera kring undersökningens
kvalitet där bland annat vår bortfallsanalys presenteras. Slutligen beskrivs de analysmetoder
vi använt oss av.
5.1 Val av empirisk metod
Genom att utföra en kvantitativ empirisk undersökning på företagen som använder sig av IAS
40 bör vi kunna se hur olika företag väljer utifrån sina speciella förutsättningar. Från detta
material bör vi vidare kunna få fram empiriska samband. Genom att finna dessa samband så
har vi möjlighet att analysera dem utifrån våra valda teorier på ett objektivt och öppet sätt.
Watts & Zimmermanns paper ”Towards a positive theory of the determination of accounting
standards” från 1978 startade en våg av förklarande undersökningar och bildade grund för de
deskriptiva teorierna. Vårt val av empirisk metod, som är kvantitativ, är den som flera
deskriptiva forskare använt. Watts & Zimmermann (1990) skriver själva att deras paper från
1978 tillförde litteratur som hade påvisat empiriska samband inom redovisningsutövandet.
Fallstudien väljer vi bort på grund av det kvantitativa valet av metod. Vi försöker istället att
förenkla verkligheten med generaliseringar. En sådan generaliseringsmöjlighet har inte
fallstudien. En kvalitativ undersökning har redan gjorts just angående IAS 40. Vi har fördelen
att kunna använda data av ett verkligt utfall vilket skapar bättre underlag. Utifrån det
motiverar vi vårt val av en kvantitativ undersökning.
5.2 Sekundärdata
Vi använder enbart sekundärdata vilket är information som andra har samlat in och
sammanställt. Vi gör en dokumentstudie i form av årsredovisningar. Årsredovisningar är
23

enligt oss en bra informationskälla och tillräckligt utförliga för att genomföra studien.
Årsredovisningar uppfyller dessutom de fördelar vilka brukar tilldelas primärdata:
- anpassad information
- aktuell information
- undersökaren har möjlighet att strukturera insamlingen
Det som är bra med en studie av årsredovisningar är också att det är:
- billigt
- enkelt och snabbt
- tillgängligt
Samtliga våra årsredovisningar hämtas från företagens hemsidor. (Hansen, 2006)
5.3 Val av metod för datainsamling
Det finns flera olika metoder tillämpliga för vårt ändamål. Inom datainsamling brukar
principen om metodtriangulering nämnas. Genom att kombinera olika metoders styrkor kan
man nå en mer komplett data (Andersen 1998:160). De metoder som varit aktuella för studien
är kvantitativa studier i form av dokumentstudie och survey. Vi har dock resonerat kring
studier med mer kvalitativa inslag såsom intervjuer samt fallstudie. Vi redovisar här vårt val
av insamlingsmetod. Efter det diskuterar vi kort kring alternativen.
De data vi samlar in kommer enbart utifrån företags årsredovisningar. Detta innebär att vi
genomför en dokumentstudie. Vår definierade population i undersökningen är de företag som
finns registrerade samt noterade på:
- Stockholmsbörsens A-lista
- Stockholmsbörsens O-lista
- Nordic Growth Market Equity
- Aktietorget
- Nya Marknaden
Totalt innefattar vår studie 409 företag från ovanstående uppräknade marknadsplatser. Vi har
genomfört en totalundersökning på vår population och samlat in data från de företag som
använder sig av IAS 40. I vår population har vi funnit att 30 företag innehar materiella
anläggningstillgångar i form av förvaltningsfastigheter och därmed tillämpar IAS 40. Dessa
30 företag kommer att ingå i vår studie (se figur 5.1). Nämnvärt är att SEB använder en
kombination av både anskaffningsvärde och verkligt värde på olika fastigheter vilket är fullt
24

tillåtet (se bilaga 2). Vi har hanterat detta genom att SEB ingår både i gruppen med
anskaffningsvärde samt verkligt värde vilket medför att det finns 31 stycken observationer
bland 30 företag. Detta selektiva urval är ett så kallat strategiskt urval. Det strategiska urvalet
klassas som ett icke-slumpmässigt urval. Det strategiska urvalet är därmed inte representativt
för hela populationen. Vi kan därmed inte uttala oss kring statistisk inferens (Djurfeldt et al
2003:105). Eftersom vi tror att ett val mellan anskaffningsvärde och verkligt värde grundar
sig på flera år bakåt i tiden har vi valt att samla in data för perioden 2002-2005. Detta
motiverar vi med att ett företag som har valt att tillämpa värdering enligt verkligt värde inte
kan gå tillbaks till användandet av anskaffningsvärde.
Figur 5.1 – Populationen
(5+1)
(3)
(1)
(0)
(21
)
AKTIETORGET
(48)
NYA MARKNADEN
(44)
A-LISTAN
(55)
NGM Equity
(44)
O-LISTAN
(218)
Börs
(317)
Population
(409)
Auktoriserad marknadsplats
(48)
Marknadsplats
(44)
Använder
IAS 40
30+1
25

Vi väljer att använda oss helt av årsredovisningar som underlag med motiveringen att de
flesta årsredovisningarna finns tillgängliga för de bolag som vi valt oss att inrikta oss på.
Årsredovisningar är ett relativt enkelt och tillgängligt datainsamlingsinstrument som sparar
mycket tid i insamlingsprocessen. Informationen i årsredovisningarna är dessutom mycket
reliabel. Att vi undviker en metodtriangulering i form av att komplettera med andra metoder
motiverar vi främst med tidsramen för arbetet samt övriga metoders troligt lilla marginalnytta.
5.3.1 Survey
Rosengren & Arvidsson (2005:140) definierar surveyundersökning som en undersökning med
förstahandssyfte att beskriva eller förklara ett fenomen. Surveys används ofta vid
attitydundersökningar samt marknadsundersökningar och förknippas ofta med enkäter
(Andersen 1998:125). De fördelar som kan tillskrivas enkätundersökningar är enligt Andersen
(1998:164) enkelheten i administreringen, billig att genomföra samt att respondenterna har
god tid på sig att besvara frågorna. Dock finns det nackdelar med enkäter också. Det
vanligaste problemet bland postenkäterna är svarsfrekvensen. Ännu ett problem kan vara att
respondenten missförstår frågorna som finns på enkäten och anonymiteten hos respondenten.
Det är främst nackdelen med svarsfrekvensen vi motiverar vårt val med att inte använda
enkäter.
5.3.2 Intervju
En intervju utmärks enligt Rosengren & Arvidsson (2005:140) av att frågor ställs muntligt till
intervjupersonen. Svaren registreras sedan av intervjuaren via anteckningar, bandinspelning
eller på något annat sätt. Fördelarna med intervjuer är att missförstånd kan rättas till och
flexibiliteten inom intervjun är större. Intervjuaren kan få ut så mycket mer än ”bara” svaren
på frågorna genom att observera intervjupersonen. Denna fördel reduceras dock vid
telefonintervjuer. Utöver det används telefonintervjun alltmer kommersiellt vilket har bidragit
till en svarströtthet vilket leder till en minskad kvalité bland telefonundersökningar.
Ytterligare en nackdel är den så kallade intervjuareffekten. Den kan minska reliabiliteten i
svaren då intervjupersonen kan påverkas av intervjuaren (Rosengren & Arvidsson 2005:145).
Vi motiverar vårt val att inte använda oss av intervjuer främst utifrån existensen av
årsredovisningar. Samtliga data vi behöver finns tillgängliga i årsredovisningarna.
26

5.3.3 Fallstudie
Enligt Yin (2003:31) har fallstudien fördelen att man kan studera flera variabler i sin naturliga
kontext. Dock är möjligheten att statistiskt testa hypoteser utifrån några få fall praktiskt taget
obefintlig (Yin 2003:32). Fallstudier är starkt beroende på kvalitativ data som behöver tolkas.
Fallstudien väljer vi bort på grund av det kvantitativa valet av metod. Vårt mål har istället
varit att förenkla verkligheten med generaliseringar. En sådan generaliseringsmöjlighet har
inte fallstudien enligt Yin (2003:38) vilket i slutändan berättigar vårt val.
5.4 Operationalisering
Genom att söka upp och gå in på hemsidorna för vår urvalsgrupp, som är Stockholmsbörsens
A- och O-lista, Nordic Growth Market (NGM), Aktietorget samt Nya marknaden har vi
systematiskt gått igenom alla företagen i bokstavsordning. Därefter har vi besökt varje
företags hemsida och med hjälp av respektive företags årsredovisning tagit reda på vilka
företag som innehar förvaltningsfastigheter. Företagens förvaltningsfastigheter återfinns under
rubriken anläggningstillgångar i balansräkningen. Om ett företag redovisat ett innehav av
förvaltningsfastigheter har vi gått vidare för att se efter om företaget har valt att redovisa till
anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar, eller till verkligt värde. All
denna information har samlats in från årsredovisningarna för 2005.
När vi listat alla företag från vår urvalsgrupp som innehar förvaltningsfastigheter, samt vilken
värderingsmetod de använt, så har vi gått vidare och samlat in den information som behövs
för varje ställd hypotes. Eftersom beslutet att värdera förvaltningsfastigheter till
anskaffningsvärde eller till verkligt värde är ett långsiktigt beslut, som företaget skall tillämpa
under flera år fram över, har vi antagit att beslutet inte enbart grundas på det senaste årets
redovisning. Med denna motivering har vi valt att samla in data till våra hypoteser för en
period av fyra år, vilka är 2002, 2003, 2004 samt 2005. Detta innebär att vi har gått igenom
årsredovisningar utkomna under åren 2003, 2004, 2005 samt 2006. I de fall företagen har
använt sig av ett brutet räkenskapsår har följande uppdelning gjorts:
Årsredovisning 200Y/200X = Årsredovisning 200X
För de företag som har upprättat årsredovisningen i annan valuta än SEK har vi valt att räkna
om beloppen utifrån Forex valutaomvandlares priser på köp/sälj som finns tillgänglig på
27

Forex hemsida. <http://www.forex.se> Beräkningen har baserats på en genomsnittskurs för
köp och sälj.
Valuta / Datum 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31
1 Euro 9,47 SEK 9,04 SEK 9,12 SEK 9,12 SEK
1 Pund 13,77 SEK 12,55 SEK 12,95 SEK 14,21 SEK
1 Isländsk krona ISK 0,12 SEK 0,11 SEK 0,10 SEK 0,11 SEK
Tabell 5.1 – Valutakurser för respektive bokslut (Forex, [www])
Våra ställningstagande vi använt för att ta fram praktisk information till hypoteserna
preciseras nedan:
Hypotes (H1): Det finns ett negativt samband mellan räntabilitet och redovisning till
verkligt värde.
Som mått på räntabilitet har vi använt räntabilitet på eget kapital eftersom detta tar
hänsyn till hur väl företaget har lyckats med finansieringen och därför är det mest
vedertagna räntabilitetsbegreppet.
Räntabiliteten har räknats ut genom att dela nettoresultatet med det genomsnittliga
egna kapitalet.
Information om företagets nettoresultat och eget kapital hämtas från företagens
koncernredovisningar för åren 2002-2005.
Information om redovisning till anskaffningsvärde eller verkligt värde hämtas från
företagens koncernredovisningar för året 2005.
Hypotes (H2): Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem
kopplat till resultatet i verksamheten och redovisning till verkligt värde.
Bonussystem kategoriseras i två grupper: bonus baserad på resultat till VD och
ledning samt bonus som ej är resultatbaserad till VD och ledning. I bonus som ej är
resultatbaserad ingår även de företag som inte använder bonus som incitament till VD
och ledning.
28

Eftersom en förändring från anskaffningsvärde till verkligt går genom
resultaträkningen får detta en direkt effekt på resultatet för året vid byte av
värderingsmetod. Vi har inte valt att ta med bonussystem som är kopplad till
marknaden i form av aktier, optionsprogram och dylikt eftersom vi anser denna effekt
som alltför indirekt.
Information om bonus till VD och företagsledning hämtas från företagens
Hypotes (H3): Det finns ett negativt samband mellan soliditeten i företaget och
redovisning till verkligt värde.
Soliditeten beräknas genom att dela eget kapital med totalt kapital för balansdagen.
Information om eget kapital och totalt kapital hämtas från företagens
Hypotes (H4): Företagens storlek har ett negativt samband med redovisning till verkligt
värde.
Vi har valt att använda genomsnittligt antal anställda per år, balansomslutning för
balansdagen samt nettoomsättning som mått på företagens storlek. Antal anställda och
balansomsättning ingår i Bokföringsnämndens storleksdefinition för koncerner. Vi har
också valt att komplettera med nettoomsättning.
Information om företagens anställda, balansomslutning samt nettoomsättning har
hämtats från företagens koncernredovisningar för åren 2002-2005.
29

Hypotes (H5): Företag inom samma bransch väljer relativt sett samma värderingsmetod.
Eftersom vi har ett relativt lågt antal observationer har vi valt att dela in branscherna i
två grupper: bygg & fastighet samt övriga. Vi har från grunden valt att använda oss
utav Privata affärer branschindelning men eftersom detta resulterade i enstaka
observationer för flertalet branscher valde vi att dela in branscherna i endast två
grupper. I gruppen övriga ingår därför samtliga resterande branscher som inte är bygg
& fastighet.
Information om Branschindelning har hämtats från Privata affärers hemsida.
<http://www.privataaffarer.se>
Hypotes (H6): Det finns ett positivt samband mellan internationalisering och värdering
till verkligt värde.
Som mått på internationalisering för koncernen har vi valt antalet dotterbolag som
finns noterade på utländska börser. När det gäller gruppering av dotterbolag har vi
använt den indelning som Axelsson et al gör som innebär att dotterbolagen grupperas
enligt följande:
Dotterbolag i Norden (ej Sverige)
Dotterbolag inom EU (ej Norden)
Dotterbolag utanför EU (ej Norden)
Information om antalet dotterbolag samt i vilka länder de är noterade har hämtats från
företagen koncernredovisningar för åren 2002-2005.
30

Hypotes (H7): Företag som anlitar samma revisionsbyrå väljer relativt sett samma
värderingsmetod.
Följande revisionsbyråer ingår i vår undersökning:
Ernst &Young
Deloitte
Öhrlings PriceWaterhouseCoopers
KPMG
Övriga
I gruppen övriga ingår samtliga revisionsbyråer som inte är Ernst & Young, Deloitte,
Öhrlings PriceWaterhouseCoopers samt KPMG.
I de fall företag använt sig av mer än en revisionsbyrå har den byrå som har revisions-
och rådgivningskostnader räknats.
Samtliga företag har anlitat samma revisionsbyrå under åren 2002, 2003, 2004 samt
2005.
Information om vilka revisionsbyråer företagen anlitat har tagits från företagens
årsredovisningar.
31

5.5 Undersökningens kvalité
5.5.1 Validitet och reliabilitet
Validitet är enligt Rosengren & Arvidsson (2005:195) en av de allra viktigaste frågorna i det
vetenskapliga arbetet. Validiteten är ett mått på hur väl man genomfört operationaliseringen
av problemet. Validiteten är enligt Andersen (1998:85) uppdelad i relevans och giltighet.
Relevans är huruvida variabelurval och de empiriska begreppen är relevanta för
undersökningen. Man ska också fråga sig huruvida det empiriska begreppet, och mätningen
av det, är giltigt för det teoretiska begreppet. Om giltigheten kan ifrågasättas kan man
ifrågasätta hela undersökningen. Validitet definieras genom att en valid mätning mäter vad
den är avsedd att mäta (Rosengren & Arvidsson 2005:195ff). För att öka undersökningens
relevans har vi utifrån vedertagna definitioner räknat fram respektive nyckeltal för de olika
företagen. Företagens definitioner på nyckeltal skiljer sig ibland åt vilket annars hade lett till
en sämre jämförelse mellan företagen. Giltigheten inom undersökningen anser vi vara hög då
vi relativt enkelt kan härleda variablerna utifrån hypoteserna.
Reliabilitet anger enligt Andersen (1998:85) i hur stor grad resultaten påverkas av
tillfälligheter. Är datan riktig eller varierar den på grund av andra tillfälliga faktorer? Vi bör
därför enligt Andersen (1998:85) i största utsträckning se till att inga otillförlitliga data samlas
in. Rosengren & Arvidsson (2005:198) trycker på noggrannhet samt anmodar
författaren/författarna att utveckla en uppfattning om huruvida datan är tillförlitlig eller ej.
Reliabiliteten i våra data är hög då vi använder oss av årsredovisningar. Ceteris paribus,
samma undersökning hade givit samma resultat. Dock finns risker med olika felkällor vilket
vi diskuterar nedan.
5.5.2 Felkällor
När man undersöker grupper och skapar en signifikansanalys kan fel uppkomma i den
insamlade datan. Felen är antingen slumpmässiga eller systematiska. De slumpmässiga felen
är de vilka kan hindra forskaren att upptäcka existerande samband. De tillkommer av olika
moment såsom slumpmässiga mätfel, feltolkningar samt slarvigt inmatad data. Dessa fel skall
minimeras men dess effekt för undersökningen är ”endast” ett förmörkande av samband. De
systematiska felen är däremot de fel vilka kan låta forskaren upptäcka samband som ej
existerar. De systematiska mätfelen anses allvarligare än de slumpmässiga felen och de är
32

viktiga att minimera. De uppstår genom konsekventa mät- och apparatfel vilka kan skapa ett
samband som egentligen inte finns. (Institutionen för Medicin, [www])
Vårt arbete är utsatt för båda dessa möjliga typer av fel. Vi menar att de slumpmässiga felen
är störst vid inmatningen av data. De slumpmässiga mätfel som kan ske vid upprättande av
data ligger inte i våra händer utan det är företagen som försäkrar att årsredovisningen är
korrekt. För att minimera vår del av den slumpmässiga risken för fel har vi kontrollerat
inskriven data efter inmatning. Det garanterar dock inte att data är helt fri från slumpmässiga
fel. De systematiska felen kan i vårt fall äntra vårt arbete genom dåliga definitioner av de
nyckeltal vi använder oss av. Detta har vi dock försökt att minimera i form av att använda
definitioner vilka vanligen brukas av läroböcker.
5.5.3 Bortfallsanalys
Det finns enligt Rosengren & Arvidsson (2005:133) två sorters bortfall, externt samt internt.
Det externa bortfallet är data som inte varit åtkomliga för forskaren. Det interna bortfallet är
om data saknas inom observationens svar. Genom att använda oss av årsredovisningar har vi
lyckats att utesluta vårt interna bortfall då samtliga data vi efterfrågar finns tillgängliga. Dock
finns i flera fall inte samtliga årsredovisningar för alla åren tillgängliga. Detta beror
uteslutande på att företagen inte varit noterade eller registrerade tidigare. Dessa företags
årsredovisningar klassar vi inte som bortfall eftersom de då inte tillhörde vår population. Här
nedan presenterar vi dock antalet företag som på grund av sen introduktion har försvunnit från
populationen med start från år 2005 till år 2002. Därefter vill vi upplysa om hur fördelningen
har varit för de respektive åren.
2005 2004 2003 2002
N 31 31 25 24
Verkligt värde 0 -4 -1 -1
Anskaffningsvärde 0 -2 0 0
N 31 25 24 23
Tabell 5.2 – Antal företag som ej varit introducerade uppdelat för varje år
Metod 2005 2004 2003 2002
Verkligt värde 26 22 21 20
Anskaffningsvärde 5 3 3 3
Tabell 5.3 – Fördelning på metod för respektive år
33

5.6 Analysmetoder
Genom analys av de data vi samlat in skall vi testa om samband finns mellan den beroende
variabeln redovisningsmetod samt de oberoende variablerna, vilka vi framställt i våra
hypoteser. Efter sådana tester kan vi därmed till viss del förklara valet av redovisning till
verkligt värde.
5.6.1 Bivariata analysmetoder
Fishers exakta test använder vi istället för Chi2
vid nyttjande av korstabeller vid kvalitativ
mot kvalitativ data då Fishers exakta test är mindre känsligt mot ett lågt antal observationer.
Chi2
kan nämligen inte användas då 20% av cellerna har en frekvens lägre än 5. Fishers
exakta test bygger på samma princip som Chi2
men genomför beräknarna på ett annorlunda
sätt. Korstabellerna använder vi när vi undersöker två variabler med kvalitativ karaktär. Med
hjälp av detta test undersöker vi huruvida där finns något statistiskt samband mellan de två
variablerna både för enskilda såväl som för sammanslagna år då vi kommer att understiga
kravet på 5 i frekvens i minst 20% av cellerna (Djurfeldt et al, 2003:229).
Kolmogorov/Smirnovs test om datas fördelning använder vi då vi vill testa huruvida någon
variabels enskilda års data är normalfördelad eller ej. Datan för de enskilda åren var inte
normalfördelad för någon kvantitativ variabel. Utan normalfördelad data faller T-testets
trovärdighet och istället använder vi oss av Mann-Whitneys icke-parametriska test på de
kvantitativa variablernas enskilda år. (Djurfeldt et al, 2003:197)
Vi använder Mann-Whitneys icke parametriska test till hypotestestning av två oberoende
grupper. Med hjälp av detta test undersöker vi skillnader mellan grupperna och prövar denna
skillnad så den inte beror på slumpen. Mann-Whitneys test är mindre känsligt på grund av att
det mäter utifrån observationernas medianer. Vi har använt oss av Mann-Whitneys test på de
enskilda åren där observationerna är relativt få (23-31 stycken) för att kunna få användbar
information. (British Medical Journal, [www])
Med Students T-test undersöker vi två oberoende grupper, helst med lika medelvärden. T-
testet klargör hur stor sannolikheten är för att resultaten har uppkommit av slumpen, och inte
motsvarar en verklig skillnad i populationen. T-testet kräver ett underlag på >30 stycken
34

observationer. T-testet bygger på medelvärdesmätning och blir därmed mer känslig för få
observationer. Vi har använt T-testet bland de sammanslagna åren där vi antar en
normalfördelning på våra data. Det är rimligt göra ett sådant antagande då vårt antal
sammanslagna observationer är som minst 71 stycken. (Social Research Methods, [www])
5.6.2 Multivariat analysmetod
Slutligen har vi använt oss av diskriminantanalys för att identifiera de båda
redovisningsvalens karakteristika i ett led för att kunna få fram en prediktionsformel. Genom
att använda oss av Fishers linjära diskriminantfunktioner, där linjer utgår från båda
centroiderna (de olika valens medelvärden), har vi fått fram en diskrimineringsfunktion för
båda redovisningsvalen. Genom att fylla i data i dessa formler kan man sedan prediktera
företags val på ett enkelt och överskådligt sätt. Vi har vidare använt oss av möjligheten att
aktivera ”prior probabilities” eftersom våra observationer är starkt övervägande till verkligt
värde (Klecka, 1980). Diskriminantanalysen har vi genomfört på de variabler som är
signifikanta under den bivariata analysen för de sammanslagna åren.
35

6. Empirisk analys
Efter en kort diskussion kring vårt tillvägagångssätt att lägga samman flera års data
motiveras vårt val av signifikansnivå som i denna uppsats är 5%. Därefter presenteras det
verkliga värdets genomslag samt övrig information. Sedan testas de framställda hypoteserna
av de oberoende variablerna mot den beroende variabeln ”val av redovisningsmetod” med
hjälp av statistiska analysmetoder. Detta görs i syfte att pröva om hypoteserna kan falsifieras
eller ej. Resultaten presenteras främst i tabellform men även i stapeldiagram.
Inledningsvis vill vi upplysa om att de enskilda årens data inte är normalfördelade vilket
innebär att vi endast genomför Mann-Whitneys test för våra kvalitativa versus kvantitativa
variabler. För de sammanslagna årens data har vi antagit en normalfördelning och använder
oss av T-testet. Att slå samman företagens olika år kan ur en statistisk synvinkel diskuteras då
observationernas oberoende utmanas. Dock väljer vi ändå att genomföra de sammanslagna
årens tester eftersom detta är vanligt bland redovisningsstatistiska tester. För de analyser som
innefattar kvalitativa versus kvalitativa variabler har vi använt oss av korstabeller och Fishers
exakta test. Slutligen har vi använt oss av diskriminantanalys som multivariat analys för att
kunna prediktera företags val. Vi använder oss av en konfidensgrad på 95% vilket är kutym
inom statistiska tester. Det innebär att endast starka signifikanta samband under 0,05
accepteras.
6.1 Översiktsinformation
Av de företag som har använt sig av IAS 40 har en övervägande del valt ett verkligt värde på
sina förvaltningsfastigheter. Möjligheten att redovisa till verkligt värde har slagit igenom med
kraft. (se figur 6.1)
36

AnskaffningsvärdeVerkligt värde
Metodval
100,0%
80,0%
60,0%
40,0%
20,0%
0,0%
Percent
Diagram 6.1 – Procentuell fördelning av metodval
Av de företag som valt ett verkligt värde värderar de flesta fastigheterna själva. Den egna
värderingen motiveras oftast med tillgänglig kompetens samt minskade kostnader för
företaget. Flera företag har vid egen värdering valt att komplettera denna med en extern
inblandning där man låter värdera en mindre del av fastighetsbeståndet för att sedan jämföra
resultaten. Genom att använda sig av en sådan extern inblandning kan man ändå försvara sig
mot opportunistiska misstankar utifrån. I figur 6.2 ingår företag som endast låtit värdera sina
förvaltningsfastigheter internt.
ExternIntern
Värderare
60,0%
40,0%
20,0%
0,0%
Percent
Diagram 6.2 – Procentuell fördelning över extern eller intern värdering
37

6.2 Hypotesprövning (Bivariat analys)
Värderingsmetod 2005 2004 2003 2002
N Mean rank N Mean rank N Mean rank N Mean rank
Verkligt värde 26 16,60 22 12,90 21 12,74 19 11,61
Anskaffningsvärde 5 12,90 3 13,17 3 10,83 3 10,83
Signifikans (0,405) (0,967) (0,662) (0,848)
Tabell 6.1 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Räntabilitet (enskilda år)
Mann-Whitney test visar ingen signifikans på samband för något av de enskilda åren 2002-
2005 vad gäller den oberoende variabeln räntabilitet. Dock kan man för 2005 utläsa en
höjning i medianen för de företag som valt verkligt värde.
Värderingsmetod 2002-2005 Värderingsmetod 2002-2004
N Medel N Medel
Verkligt värde 88 0,160 Verkligt värde 62 0,138
Anskaffningsvärde 14 0,191 Anskaffningsvärde 9 0,204
Signifikans Signifikans
(equal variances not assumed) (0,701) (equal variances not assumed) (0,573)
Tabell 6.2 – T-test. Redovisningsval vs Räntabilitet (sammanslagna år)
T-test påvisar ingen signifikant skillnad (0,701 resp. 0,573) för de sammanlagda åren 2002-
2005 eller för de sammanlagda åren 2002-2004 mellan verkligt värde och anskaffningsvärde i
den oberoende räntabilitetsvariabeln. Skillnaden i medelvärde är dock något större för åren
2002-2004 jämfört med perioden 2002-2005. Hypotesen om att det finns ett negativt samband
mellan räntabilitet och val av redovisning till verkligt värde förkastas. Räntabiliteten kan inte
förklara valet av redovisningsmetod då inget test påvisar något signifikant skillnad mellan
medelvärdena.
38

H2: Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till resultatet
i verksamheten och redovisning till verkligt värde
Bonus 2005 2004 2003 2002
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Verkligt
värde
Ansk.
värde
Verkligt
värde
Ansk.
värde
Verkligt
värde
Ansk.
värde
Resultatbonus 17 1 14 1 13 1 12 1
Ej bonus 9 4 8 2 8 2 7 2
Signifikans (0,134) (0,543) (0,550) (0,544)
Tabell 6.3 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Bonus (enskilda år)
Fishers exakta test påvisar ett icke signifikant samband mellan resultatbaserad bonus och
verkligt värde för de enskilda åren 2002-2005. Året 2005 skiljer sig dock från resterande år
genom att ha en lägre signifikans jämfört med 2002-2004, sambandet ligger nära en
signifikans på 10%-nivån (0,134).
Bonus 2002-2005 Bonus 2002-2004
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Resultatbonus 56 4 Resultatbonus 39 3
Ej bonus 32 10 Ej bonus 29 6
Signifikans (0,019) Signifikans (0,146)
Tabell 6.4 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Bonus (sammanslagna år)
Fishers exakta test påvisar stark signifikans (0,019) för den oberoende variabeln bonus för de
sammanlagda åren 2002-2005. De sammanslagna åren 2002-2004 ligger nära en signifikans
(0,146) på 10%-nivån, med samma typ av statistiska test. Vår hypotes om att det finns ett
positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till resultatet i verksamheten
och redovisning till verkligt värde förkastas ej.
39

verkligt värde
Verkligt värde 26 15,17 22 13,25 21 13,55 19 12,39
Signifikans (0,248) (0,646) (0,055) (0,104)
Tabell 6.5 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Soliditet (enskilda år)
Mann-Whitney test påvisar signifikans på 10%-nivån för året 2003 (0,055) men ingen
signifikans för resterande år. Dock ligger 2002 mycket nära en signifikans på 10%-nivån
(0,104). Om vi jämför testresultaten med vår hypotes ser vi att Mann-Whitney test för 2003,
som är signifikant, ger ett positivt samband mellan soliditet och redovisning till verkligt
värde. Enligt vår hypotes antar vi att det skall finnas ett negativt samband mellan soliditet och
redovisning till verkligt värde. För år 2002, som ligger mycket nära en signifikans på 10%-
nivån, kan vi också observera tendens till ett positivt samband. Om vi ser till året 2005 så kan
däremot en negativ skillnad utläsas (medianen för anskaffningsvärde är högre än medianen
för verkligt värde).
N Medel N Medel
(equal variances not assumed) (0,944) (equal variances assumed) (0,066)
Tabell 6.6 – T-test. Redovisningsval vs Soliditet (sammanslagna år)
T-test påvisar signifikans på 10%-nivån, som dock är positiv, för de sammanlagda åren 2002-
2004 (0,066) men ingen signifikans för de sammanlagda åren 2002-2005 (0,944). Skillnaden i
medelvärde mellan verkligt värde och anskaffningsvärde är alltså stort för de olika
testperioderna. Eftersom signifikansen för de sammanlagda åren 2002-2004 och signifikansen
för året 2003 utmärkte ett positivt samband mellan soliditet och redovisning till verkligt värde
samt att de sammanlagda åren 2002-2005 visade sig vara ej signifikanta förkastas hypotesen
om att det finns ett negativt samband mellan soliditeten i företaget och redovisning till
verkligt värde. Det kan dock inte uteslutas att soliditeten skulle kunna ha en viss inverkan på
valet av redovisning till verkligt värde eller anskaffningsvärde.
40

1. Storlek i form av nettoomsättning
Verkligt värde 26 16,40 22 12,48 21 11,98 19 10,92
Signifikans (0,573) (0,366) (0,337) (0,292)
Tabell 6.7 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Nettoomsättning (enskilda år)
Nettoomsättningen för de enskilda åren 2002-2005 kan inte, enligt Mann-Whitney test,
förklara valet av verkligt värde eftersom ingen signifikant skillnad kan påvisas mellan
medianerna för verkligt värde och anskaffningsvärde för något av åren.
N Medel N Medel
Verkligt värde 88 13837 Verkligt värde 62 13713
Anskaffningsvärde 14 12933 Anskaffningsvärde 9 10936
(equal variances assumed) (0,901) (equal variances assumed) (0,752)
Tabell 6.8 – T-test. Redovisningsval vs Nettoomsättning (sammanslagna år)
T-test visar ingen signifikans (0,901) vad gäller skillnad i medelvärden mellan verkligt värde
och anskaffningsvärde för de sammanlagda åren 2002-2005. T-test kan inte heller påvisa
någon signifikans (0,752) i skillnad av medelvärde mellan verkligt värde och
anskaffningsvärde för de sammanlagda åren 2002-2005. Nettoomsättning kan inte förklara
valet mellan anskaffningsvärde och verkligt värde.
2. Storlek i form av balansomslutning
Verkligt värde 26 17,02 22 13,16 21 12,55 19 11,76
Signifikans (0,155) (0,770) (0,935) (0,632)
Tabell 6.9 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Balansomslutning (enskilda år)
Mann-Whitney test påvisar inget signifikant samband mellan balansomslutningens storlek och
redovisning till verkligt värde. Dock kan man utläsa en skillnad mellan medianen för verkligt
värde och anskaffningsvärde under 2005 jämfört med tidigare år.
41

N Medel N Medel
(equal variances not assumed) (0,333) (equal variances not assumed) (0,325)
Tabell 6.10 – T-test. Redovisningsval vs Balansomslutning (sammanslagna år)
T-test påvisar inget signifikant samband mellan balansomslutningens storlek och val till
verkligt värde för de sammanlagda åren 2002-2005 (0,333) eller för de sammanlagda åren
2002-2004 (0,325). Balansomslutningen har därmed inte någon inverkan vid val av
redovisning av förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.
3. Storlek i form av medelantalet anställda per år
Verkligt värde 26 16,08 22 12,16 21 11,69 19 10,76
Signifikans (0,914) (0,122) (0,138) (0,180)
Tabell 6.11 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Anställda (enskilda år)
Mann-Whitney test kan inte peka ut något signifikant samband mellan medelantalet anställda
per år och redovisning till verkligt värde för något av de enskilda åren 2002-2005. Perioden
2002-2004 har dock en märkbart högre skillnad mellan medianerna (signifikans mellan 12,2-
18,0%) verkligt värde och anskaffningsvärde jämfört med året 2005 (signifikans 91,4%).
N Medel N Medel
(equal variances assumed) (0,229) (equal variances assumed) (0,215)
Tabell 6.12 – T-test. Redovisningsval vs Anställda (sammanslagna år)
T-test ger ingen signifikans för de sammanlagda åren 2002-2005 (0,229) eller för de
sammanlagda åren 2002-2004 (0,215). Vi kan därmed utesluta att medelantalet anställda per
år har någon inverkan på valet av redovisning till verkligt värde eller anskaffningsvärde.
Hypotesen om att företagens storlek har ett negativt samband med redovisning till verkligt
värde kan härmed förkastas.
42

Bransch 2005 2004 2003 2002
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Bygg & fastighet 19 1 15 0 14 0 12 0
Övriga företag 7 4 7 3 7 3 7 3
Signifikans (0,042) (0,052) (0,059) (0,078)
Tabell 6.13 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Bransch (enskilda år)
Enligt Fishers exakta test är sambandet mellan företagets branschtillhörighet (bygg &
fastighet respektive övriga företag) samt val till verkligt värde eller anskaffningsvärde
signifikant för år 2005 (0,042). Åren 2004 och 2003 ligger mycket nära signifikans på 5%-
nivån (0,052 resp. 0,059). Om vi förflyttar oss till 10%-nivån så finner vi även signifikans för
år 2002.
Bransch 2002-2005 Bransch 2002-2004
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Verkligt
värde
Ansk.
Värde
Bygg & fastighet 59 2 Bygg & fastighet 41 0
Övriga företag 29 12 Övriga företag 21 9
Signifikans (0,000) Signifikans (0,000)
Tabell 6.14 – Fisher’s exakta test. Redovisningsval vs Bransch (sammanslagna år)
Ser vi till de sammanlagda åren 2002-2005 och testar sambandet mellan val av redovisning
till verkligt värde eller anskaffningsvärde så kan en perfekt signifikans (0,000) observeras
med hjälp av Fishers exakta test. Likaså kan vi för åren 2002-2004 finna en perfekt
signifikans (0,000) vid test av vår branschhypotes. Vi kan härmed konstatera att
branschtillhörighet har betydelse vid val av redovisning till verkligt värde eller
anskaffningsvärde. Hypotesen om att företag inom samma bransch väljer relativt sett samma
värderingsmetod förkastas ej.
43

värde.
1. Dotterbolag i norden (ej Sverige)
Verkligt värde 26 15,56 22 12,18 21 11,67 19 10,66
Signifikans (0,497) (0,103) (0,095) (0,100)
Tabell 6.15 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Dotterbolag i norden (ej Sverige) (enskilda år)
Mann-Whitney test påvisar inget signifikant samband på 5%-nivån mellan inter-
nationalisering, mätt i antal dotterbolag i norden (förutom Sverige), och val till verkligt värde.
Åren 2002-2003 är dock signifikanta på 10%-nivån (0,100 resp. 0,095) och år 2004 ligger
mycket nära en signifikans på 10%-nivån (0,103). Dock är sambandet mellan
internationalisering och antalet dotterbolag i norden (ej Sverige) negativt, vilket står i motsats
till vår hypotes. Vid övergången från 2004 till 2005 minskar skillnaden märkbart mellan
medianen för verkligt värde och anskaffningsvärde.
N Medel N Medel
(equal variances assumed) (0,215) (equal variances not assumed) (0,498)
Tabell 6.16 – T-test. Redovisningsval vs Dotterbolag i norden (ej Sverige) (sammanslagna år)
T-test visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan medelvärdena för verkligt
värde och anskaffningsvärde för de sammanlagda åren 2002-2005. T-test uppvisar heller
ingen signifikans för de sammanlagda åren 2002-2004. Med hjälp av dessa tester konstateras
att dotterbolag i norden inte kan förklara valet av anskaffningsvärde eller verkligt värde, även
om de enskilda åren 2002-2004 ligger runt 10%-nivån i form av ett negativt samband.
44

Verkligt värde eller anskaffningsvärde

Verkligt värde eller anskaffningsvärde

Empfohlen

Empfohlen

Weitere ähnliche Inhalte

Ähnlich wie Verkligt värde eller anskaffningsvärde

Ähnlich wie Verkligt värde eller anskaffningsvärde (10)

Verkligt värde eller anskaffningsvärde