1. 1
10.ACTIONMANAGERS ACTION (UTREDA UTBILDA OCHRÅDGE)
PeterForssman
1 Actionmanager in action ger dig problem- och frågeställningen samt möjliga händelseförlopp.
2 Politisk ekonomisk rapport ger dig svarsställningen.
Actionmanager i actionvisar hurverkliga händelser ellerscenarionpåverkas inomsitt eget område ochav andra områden. Använd kortlek
för ensamspel ellermedkompanjonmedsjälvbedömningeller av motpart. Via problembaseradinlärningta sigtill lösningenpå ett sätt som
stimulerar till inlärningochproblemlösningsamt möjliga scenarion. Att börja träna in angreppssätt att ta sigfrån problem till lösning istället
för bara lära sigsvaren och inte kunnata sigan nya problem till nyalösningar.Också lärasighur ett objekt styrs av faktoreri sin omgivning.
Kunna se saker ur ett helhetsperspektiv.
Hela kortlekens 52 kort kan man se som variabler. Variabler som påverkar varandra och där man dels ser nominell och operation ell
definition. Den operationella definitionenges nedan. Då kanmanse det som att de 52 variablerna påverkar varandra i enkel och multipel
regression. Man skulle kunna dels se operationell definitionochvalidera händelsens art från1 - 10.0 är då ett mycket negativt mått och10 är
ett mycket positivt mått. 5 fårväl anses medelmåttigt.1 2 3 4 5 6 7 8 9 10. Givetvis så blir valideringen av händelsen subjek tiv men flera
subjektiva händelserblir till slut objektiva speciellt om flera subjektiva personer subjektivt validerar en händelse. Då skall positiva och
negativa subjektiva valideringar ta ut varandra.
Hur skall då detta se ut? Låt oss antaatt manvill analysera kärlekslivets betydelse förprestationen inom en sportgren. Då skulle man tex
kunna ta sporten tennis och ge detta den operationelladefinitionen; "att slå bollen över ett nät". Mankandå sammankoppla variabeln "att slå
bollen över ett nät" meden annan variabel "hur är ditt kärleksliv" och en tredje variabel "Hur mycket pengar vill du vinna". Om då man
skulle validera låt oss säga 5 sådana händelser för 5 personer så får man ett samband och ovanstående är vetenskapligt bevisat.
Om vi nedan skulle validera händelserna likt ovanskulle vi kunna få en massa kombinationer. Smäller man uppvärsta regressionsanalyserna
så får man snart vetenskapligt bevisade samband. Det är bara att hitta på variabler och ge dessa en nominell och operationell definition.
Analysera verkliga händelser eller scenarion
1 Händelse/scenarios utfall påverkat utav förhållanden inom sitt eget område.
2 Händelse/scenarios utfall påverkat utav förhållanden utanför sitt eget område.
Stimulans 1 2 3 4 5
6 7 8 9
R e s p
o n s.
1 Info och media Nedan skulle man kunna se sambandmellan
2 Finansiell ekonomi 52 variabler * 52 variabler.
3 Konjunkturnytt
4 Politikoch eu
5 Förvaltningsbyråkrati
6 Skatt och samhällsekonomi
7 Företagsekonomi
8 Administration
9 Personalfrågor
Frågor. Hjärter (Händelsevalidering1-10)
14/Information och lobbyism
I informationsstrategin vadär viktigt att tänka på vidkartläggningav informationsbehovet,valet avmedia ochsättet ge information.
Utredningsmetodfrånkunskapskonsument till kunskapsproducent samt omsättningav teoretiska kunskapertill praktisk färdighet.
13/Reklam ochPR
Vid reklamkampanjerochpublic relations beskrivtillvägagångssättet att kartlägga marknadsföringsbehovet, val avmedium ochdesign av
reklam och PR.
12/Medias agerande
Beskriv medias arbetsmetoderochhur media agerar.
11/Medialt agerande
Hur skall personer somtvingas bemöta media samt planerar använda media försina egna syften ageramedialt.
10/Debatt ochopinionsbildning
På vilket sätt skapar media debatt ochopinionsamt hur kanberörda aktörers beteende ändras.
9/Marknadens aktörers agerande
Beskriv aktörerna på finansiella marknadenochhur de agerar.
8/Finansiella marknadenochinstrument
Hur fungerar finansiella marknaden och instrumentenpå värdepappers, ränte, penningoch valutamarknaderna.
7/Finansiell köpochförsäljning
Beskriv finansiell handel och strategi på finansiella marknaden dvs värdepappers,ränte, penningochvalutamarknaden.
6/Börsförändringar
Hur uppkommer börsförändringarochvilken effekt får de på finansiellamarknadenochekonomin i övrigt.
5/Ränteförändringar
Hur uppkommer ränteförändringarochvilken effekt får de på finansiellamarknadenochekonomin i övrigt.
4/Valutaförändringar
Hur uppkommer valutaförändringar ochvilkeneffekt fårde på finansiella marknadenochekonomini övrigt.
3/Aktörernas agerande
Aktörernai samhällsekonomin: Penningmäklare,fack, företagsledare ochregering. Hur agerar de ochpå vilket sätt styrs samhällsekonomin
av deras agerande. & /Internationella ochinhemska faktorer
Beskriv internationella och inhemska faktorer sompåverkar samhällsekonomin samt motivera vilkenav de två sombetyder mest.
2/ Teori ochmetoddvs bla. Statistikochkvantitativa metoder:

2. 2
Söderberg, Vejde och NM-B: Variabler och konstant, skalnivå, fördelningoch transformation, stickprovoch population,normalfördelning,
konfidensintervall och hypotesprövning, sannolikhet,grafisk sammanställningdata, centralmått, spridningsmått, sambanddvs:
hypotesprövningoch sambandstest, sambandsmått för olika skalnivåer, linjära ochickelinjära samband, linjärregression dummy multipel
regression och dummyoutput variabler,förändringar över tiden(Basår,index,KPI, deflatornsamt trendsäsomgskomponent och
fluktuationer.
Djurfeldt:
Univariat; Variabeltyp, skala,centralmått, spridningsmått,tabulering/beräkning, grafik och test.
Bivariat: Variabeltyp, metod, tabulering/beräkning, grafik, test och sambandsmått.
Multivariat: Variabeltyp, metod, tabulering/beräkning, grafik, test ochsambandsmått.
Field
Howmany output variables, what typeof outcome, howmanypredictor variables,what type ofpredictor,if categorical predictorhowmany
categories, if categorical predictor arethe same ordifferent entitles in eachcategories, assumptionof linear model met andassumptionof
linear model not met.
Kvalitativ metod
Källkritik, personintervjuteknikeroch observationsmetoder.
Triangulering
Vetenskapsteori och forskarmetod
Spader (Händelsevalidering1-10)
14/Ekonomiskpolitik
Regeringens ekonomiska politik, vilka faktorermåste regeringentahänsyntill ochhur mycket kanpolitiken styra ekonomin.
13/Mikronivå
Beskriv begreppet mikronivåoch aktörerna samt de marknadersom aktörerna verkar påsåsom varu- ochfaktormarknaden och stats politik
på mikronivå.
12/Makronivå
Beskriv begreppet makroekonomi ochaktörernasamt viktiga makroekonomiska begreppochteorier såsomefterfrågan,
produktionsfaktorkostnaden,full sysslesättningocharbetsmarknaden, nationalinkomsten,balans i statens affärer,stats makropolitik,
samhällsekonomiskbalans, M3ochpenningmarknaden,räntemarknaden, stabil prisnivå, kronanochvalutamarknaden samt frihandel och
balans i utrikeshandeln(3)
11/Prognoser
Hur görs prognoser förekonomisk-politiska mål sominflation, sysselsättning, budgetunderskott, bytesbalans ochtillväxt mmochvilka
faktorer styrvariablerna.
10/Eunationellt regionalt lokalt ochindivid
Enligt principenatt beslut skall fattas på lägstanivån,vilka beslutsbefogenheter och hurskall beslut fattas inomde olika nivåerna.
9/Valrörelse och politiskastrategier
När det är valtider hur agerarpolitiker ochväljare då och hurbedrivs valrörelsen
8/Aktörernas agerande
Hur tenderar politiker, byråkraterochväljare agera under valperioder.
7/Politisk makt ochlobbyism
Av vilka och hur utövas den politiska makten. Vilka vägval ochstrategier styrdem som utövar politiskamakten. Lobbyister: Yrkesmässigt
och idiellt arbetssätt ochfunktion.
6/Sakpolitiska områden
Inom sakpolitiska områden, hur utövas den politiska maktenochhur skerverkställdighetenav beslutande myndighet.Hur ser
ansvarsfördelningen ut mellanpolitiker ochbyråkrater inomsakpolitiska områden.
5/Individ, lilla och stora världens agerande
Individer, små grupper typ familjenochstora världendvs hela samhället har en tendens att bete sigpå ett sätt självständigt ochett annat i
samspel medvarandra. Beskrivytligt ochkortfattat agerandet ochsystemet.
Individperspektiv: Arv,barndom ochverkansmiljös betydelse förpersonlighetsutvecklingenochförklaringar till
personlighetsdragsåsombeteende,inlärning, varseblivningochpsykot. Försvarsmekanismer och sjukdommar.Självbiografi: Förfäder,
barndomsmiljö,skola, ykesliv,familjoch släkt samt fritid.
Nätverk: Nätverkstyperoch funktion. Grupptryckochledares betydelse samt individens betydelse.
Stora världen: Samhällsgrupperochsubgrupper ochdess funktionsamt formationav kulturers sätt tänka ochbete sig.
Ekonomisk sociologiska faktorersåsomekonomins hjul, befolkningstillväxt ochutbildnings betydelse för utveckling.
Kollektivsamverkanvia socialiseringsamt förekomst av institutionell disskriminering.
Makten: Maktstrukturer, religösa föreställningarsamt olydnad.
Förändring: förekomst av massrörelser och förändringens mekanismer.
4/Politisk makt
Inom myndigheter, vilket inflytande har politiker där.
3/Myndighetsutövning
Hur ser myndighetsutövningenut inom beslutande myndigheter.
2/Ledningoch organisation
Beskriv i stora dragmyndigheters ledningochorganisation,en sk verksamhetsbeskrivningför en myndighet.
Ruter (Händelsevalidering1-10)
14/Rätt ochsätt att arbeta byråkratiskt
På vilket sätt styr förvaltningsrättenmyndigheterna ochhur brukar myndigheterenligt byråkratiskaprinciper handlägga sina ärenden.
13/Medborgare
Vilken service från myndigheterhar medborgarerätt att kräva.
12/Ekonomisk-politiska mål
Vilka ekonomisk-politiska mål brukar regeringenha påmikro och makro.
11/Ekonomisk-politiska medel
Vilka ekonomisk-politiska medel har regeringen fårnå målen.

3. 3
10/Offentliga inkomster ochutgifter
Offentliga inkomsterochutgifter, vilka är de och vadstyr utvecklingenav variablerna.Hur uppstår undrskottsproblematik.
9/Skattepolitiken
Hur ser skattesystemet ut,vilkaär skattekällorna och vadanvänds skatterna till. Hur ser partierna på skattepolitiken.
8/Samordnadskatte- ochvälfärdspolitik
Hur ser sambandet mellan skatte- ochvälfärdspolitikenut. Att viljaarbeta ochstarta företagsamt bidragsberoendet ochutnyttjandet av
bidragssystemen. Hur kanskatte och välfärdspolitiken bli strukturellt uthållig.
7/Valutaunionen
Införandet av en europeiskcentralbank och gemensamvaluta.Hur ser genomförandet ut. Vilka blir konsekvensernaav medlemskap och
utanförskap. Hur kommer europeisk och svenskekonomi påverkas.
6/Företagens verksamhet
Hur kan ett företags ägarförhållanden, organisationochledningsamt mål ochplaner se ut. Enverksamhetsbeskrivning.
5/Resultat på alla nivåer
Begreppet resultat på alla nivåerså både affärs- ochinternredovisningens mål uppfylls. Hur kan ekonomisystemet integreras så både
affärsredovisningen och interna ekonomiskamål nås tex budget ochresultatuppföljning. VIlka ekonomiska nivåer inomföretaget bör
systemet täcka och vilka nyckeltal skall varamed.
4/Scenarion ochstrategierstyra resultatet
I sambandmedresultat, avvikelse gentemot tidigare budget, nybudget och prognos så kan man lägga in åtgärderochscenarion för styra
intäkter och kostnader.Tillvägagångssätt.
3/Redovisningssystem
Hur ser företagets redovisningut medredovisningsansvar,redovisningens gång, redovisningoch revision.Fiktivt exempel.
2/Kvalitet i alla led
För skapa kvalitet i alla ledinom interna enheter ochpå det som sänds till intressenter har japan enintressant kultur vilken.
Klöver (Händelsevalidering1-10)
14/Finansieringochriskvilligt kapital
I vilka situationerkanfinansieringsbehovuppstå och vilkenriskkapital brukarfinnas tillgängligt.
13/Sales management
Omfattar allt från marknadsundersökning, reklamochmarknadsföring, försäljning/förhandling, kundrelationerochmarknadsanalysen.
Beskriv en kampanj fören fiktivvara helagången.
12/Företaget
Hur ser företagets struktur ut med interna enheter och intressenter samt den miljö somföretaget verkar i.
11/Fatta beslut samt leda ochfördelaarbetet
Beskriv i kortadragolika organisationsteorieroch organisationsformer, skillnadre mellanusa, europeiskt ochjapanskt beslutsfattande och
ledarstilar. Samt ledarstilarnär det gäller ledningenav medarbetarnaoch verksamheten.
10/Administrationochköpta tjänster
Vilket är bäst: att organisera upp egnaadministrativa enhetereller köpa tjänster. Avgörande faktorer.
9/Kärnverksamheterna
Back to basics. Innebördoch hurbeskrivs kärnversamheterna.Betydelse föradministrativa enheter.
8/Arbetsmarknadens aktörer
Vilka är aktörerna påarbetsmarknadenochhur styrs deras agerande.
7/Lagar, löneroch AMS
Arbetsrättsliglagstiftning, lönebildningoch amspolitik. Hur pass styrdet arbetsmarknadens struktur.
6/Anställa behållautveckla ochavveckla
Hur bör företaget bedriva sitt personalarbeteförnå upp till målet "Rätt antal mandär ochnär de bäst behövs" Vadbör företaget tänkapå vid
anställningar, vadsomkrävs föratt behålla ochutveckla medarbetareochvidföretagsslakt.
5/Gruppens sammansättningoch företagets personalstruktur
I företagets arbete finns målet att uppnåen lämpligpersonalstruktur och bra sammansättninginom gruppen. Går det målet uppnåidageller är
dagens lagar ett hinder ochnödvändiga förändringar.
4-2/Inom nedanstående sakpolitiska områden beskrivs väsentliga strukturella sambandsom binder ihop systemenochstyr utvecklingen.
Systembeskrivningsom visar hur systemet fungerar, hur beslut fattas av politikeroch verkställs av byråkratersamt vadsom avgör
ställningstagandenoch utvecklingeni då-, nu- och framtid. Historiskpolitisksociologiskbeskrivning.
4/Nattväktarstaten: Euoch europapolitiken, svenska staten, rättsväsendet, försvars-och utrikespolitik.
Tillväxtdepartementet: kommunpolitiken,kyrkopolitiken, skatt ochekonomi,privatanäringslivet,företagsvärlden, arbetslivet ochresa i
sverige.
I förindustriellt samhälle huroutputfaktorersom arbete, kapital och naturresursersamt företagares kombinationer
bidragit till utvecklingen.
I industristaten marknaden graden avföretagskonkurrens, stordriftsfördelar, finansieringochkoncentration.
3/Naturresursdepartementet:Regionalpolitik och jordbruk, markochbostäder, energiförsörjningoch miljö.
Imperialism och internationalisering: Gradav kolonisation, internationell handel ocharbetsdelning, internationella
betalningssystem och integrationmedkonvergens. Korta, medellånga och långa vågorsamt optimala valutaområdenochregioner.
2/Humanresursdepartementet: Hälsoochsjukvård, media, trygghetssektorn och skola/utbildning
Postindustriellasamhället: Internationaliseringens utveckling, information,kunskap och kommunikation.,

4. 4
12. Finanspolitiskaaggregatsett urSchumpeeterianskt outputperspektiv
Politikområde
Regeringens budget
Oppositionens budget
X1
Budget
X2
Ökn/min
Jf fg år
X3
Opinions-
undersökning
X4
Jf
Fg
år
X5
Mediabild
X6
Jf
Fg
år
X7
Ekonomi
-ind.
X8
Social
-ind.
Y
OLS
Skatterförvaltning
Skatter
Inkomst av statens verksamhet
Inkomst av försåldegendom
Återbetalning
Av lån
Kalkylmässiga
Inkomster& bidragfrån EU
Nattväktarstaten
Rikets styrelse
Rättsväsendet
Utrikesförvaltning& internationell
samverkan
Totalförsvar
Internationellt bistånd
Invandrare ochflyktingar
Avgifter till europeiska gemenskapen
Tillväxtdepartementet
Samhällsekonomioch finansförvaltning
Skatteförvaltningochuppbörd
Arbetsmarknad
Samhällsplanering,
Bostadsförsörjningochbyggande
Integration ochjämställdhet
Regional utjämningoch utveckling
Kommunikationer
Näringsliv
Allmänna bidragtill kommuner
Statsskuldsräntor
Naturresursdepartementet
Allmän miljö- ochmiljövård
Energi
Arella näringar, landsbygd
Och livsmedelförsörjning
Humanresursdepartemenet
Hälsovårdsjukvårdochsocial omsorg
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
Funktionsnedsättning
Ekonomisk trygghet vidålderdom
Ekonomisk trygghet för familj ochbarn
Studiestöd+ utbildning
Och universitetsforskning
Kultur medier trossamfundoch fritid
Jf regeringens budgetproposition!

5. 5
Schumpeteriansk outputfunktion
Ekonomiska
indikatorer
X1 Utbud
X2
Hemmasektor
X3
Exportsektor
X4
Korttidsutbud
X5
Långtidsutbud
X6 Import
Y1 Samlade
utbudsläget
X7 Efterfrågan
X8
Konsumtion
X9
Investeringar
X10 Offentlig
Konsumtion
X11 Inhemsk
användning
X12 Export
X13
Skatt/bidrag
Y2 Samlade
efterfrågeläget
Y3
Faktorkostnad
er
X14
Lönekostnader
X15
Sysselsättning
sgrad
X16
Arbetslöshet
X17
Kapitalandel
X18
Maskinandel
X19
Bruttoöverskot
tsandel
Y4
Nationalinkom
sten
X20 Löner
X21
Räntor/utdelni
ngar
X22 Övrigt
X23
Bidrag/skatt
X24
Disponibelt
X25
Konsumtion
X26
Sparande
Y5 Balans i
statens affärer
X27 Inkomster
X28 Utgifter
X29 RGK
nettoupplåning

6. 6
X30
Lånebehov
X31
Statsskulden
Y6 Ekonomisk
politik % Bnp.
X32
Lånebehovet
(Finanspolitik)
X33
Styrräntan
Penningpolitik
X34
Kronan
(Valutapolitik)
Ekonomisk
Politik.
X35
Penningmängd
X36
Importerad
X37 Inhemsk
X38 Löner
Y7 Inflation
X39
Inflationsförvä
ntningar
Y8
Arbetskraften
X40 Nya jobb
X41
Sysselsättning
sgrad
X42
Arbetslöshetsa
ndel
X43
Åtgärdsandel
Y9 Balans i
utrikeshandeln
X44 Kronan
X45
Bytesbalansen
Y10 Räntan
X46
Penningmängd
en
X47
Styrräntan
X48
Korträntan
X49
Långräntan
X50
Fondinnehav
X51 Fondköp
X52
Fondförsäljnin
g
X53
Bankinlåning
X54
Bankutlåning
X55 Emission
korta papper
X56 Emission
långa papper

7. 7
Regressionsekvationer
Huvudindikator
Delindikatorer
Relaterat till huvudindikatorer
Y1 Samlade utbudsläget
Relaterat till
Y2 Samlade efterfrågan
Relaterat till
Y3 Faktorkostnaden
Relaterat till
Y4 Nationalinkomsten
Relaterat till
Y5 Balans i statens affärer
Relaterat till
Y6 Ekonomiskpolitik
Relaterat till
Y7 Prisstabilitet
Relaterat till
Y8 Arbetskraften
Relaterat till
Y9 Balans i utrikeshandeln
Relaterat till
Y10 Räntan
Relaterat till
Y11 Keynesianskt/side supply tillväxtperspektiv.
Relaterat till
Monetaristiskt inflationsperspektiv.
Relaterat till

8. 8

9. 9

10. 10
Vetenskapsteorioch vetenskapsfilosofi
Popper:Hårda kärnor och falsifera, deduktion och hypotetisk deduktiv metod
Kuhn: Paradigmskifte och tyst kunskap, revolutioner och induktion
Vetenskapsteorioch vetenskapsfilosofi:Likheter och skillnader?
Läsa och skriva uppsats (Forskarmetod)
Utredare och forskarlag samt opponent och respondent
Bakgrund, syfte- och frågeställning, problem/hypotes, teori, empiri och källor, metod, resultat, slutsats och diskussion.
Teori och metod?
Kvalitativ metod
Källkritik: Empiri, teori och källor ”Studieobjektet”
Weibulls källkritik: Kvarleva och berättande källor
Samtid, oberoende, tendensfrihet och realitet
Samt primär- och sekundär källa & mentalitetshistoria
Personintervjutekniker: Telefon/mail/enkät samt individuell och grupp
Verbal och ickeverbal kommunikation samt rörelsemönstret, relation intervjuad och intervjuare
Intervjutyp, frågor och registrering
Observationsundersökning/labarationsex och fältexperiment
Verbal och ickeverbal kommunikation samt rörelsemönstret
Religösa sekter, antropologiska studier, dolda kameran och tidsstudier
Anteckningar
Triangulering vid kvalitativ metod
Källkritik, personintervjuer och observationsstudievs kvantitativ metod? Kvalitativa hypoteser somtestas kvantitativt.
Ekonomisk historia
Jordbrukssamhället slutet 1700-talet: Arbetskraft, kapital, naturresurser, företagsorganisation, politiska förutsättningar,
sociala förutsättningar och marknaden.
Industrisamhället slutet 1800-talet: Konkurrenskapitalism, stordriftsfördelar, aktiemarknaden, monopolisering, imperialism
och internationell handel mm.
Tjänstesamhället slutet 1900-talet: Politisk-ekonomisk maktbalans, Globalisering och nätverkssamhälle.
Politik: Politisk ekonomisk maktbalans, internationell politisk ekonomisk maktbalans, politikens gång, ärendets gång,
Skattestaten vs nattväktarstaten, tillväxtdepartementet, Naturresursdeparetmentet och humanresursdepartementet samt
nettoinflöde pengar och personal samt nettoutflödemedborgarnytta och kvalitet i verksamheterna samt cost-benefit analyser.
Mikro- och makrosociologi
Mikrosociologi: historia & filosofi samt Spencer – Positivismoch brittisk empirism – Tysk perceptionspsykologi, skillnad
gentemot Brittisk? – Tysk experimentalpsykologi – Fysiologi och psykologi, kognitiv affektiv och konativ komponent –
Tysk fenomenologi och gestaltterapi ”inre själsliv” – Brittisk evolutionsteori & br komparativ psykologi – Rysk S-R, trial
and error och problemlösning – Klinisk psykologiFranska mentalsjukhus – Psykoanalysen – Jung – Usapragmatism &
funktionalism – Behaviorismen - Neobehaviorismen – Amerikans socialpsykologi – Amerikans personlighetspsykologi –
Modern psykologi.
Makrosociologi
Ekonomisk liberalism: Smith – Schumpeeter och Becker
Politisk ekonomi: Marxismen – Durkheim – Foucault – Darwin – Spencer – Simmel – Marx inr – Frankfurtskolan –
Konfl.iktteoretisk alt till funktionalismen – Elias – Kön och samhälle – Makt organisation och skickning – Organisationsteori
– Sociala problem och avvikelser.
Ekonomisk sociologi: Bourdieu – Amerikansk pragmatism och Giddens
+ Sociologi C: Barber, Bradley, Bauman och Bourdieu.
Actionmanager in action: Fråga och svar
Information och media, Finansiell ekonomi, Konjukturnytt, Politik och Eu, Förvaltningsbyråkrati, Skatt och
samhällsekonomi, Förvaltningsekonomi, Administration och Personalfrågor
Actionmanager in action: HPS-modell

11. 11
Religionssociologi:
Makro
Sociologi/Islam Nationalekonomi/Lutherism
Familj Arbete
Psykologi/Katolicism Företagsekonomi/Kalvinism
Mikro
Övriga drag; Rymden och döden samt andra religioner?
Självlärande och utredarlag: Principer och praxis
Economics: Marknadsekonomi, Hushållens agerande varumarknaden, Företagens agerande varumarknaden, Hushålls och
företags agerande faktormarknaden, Statens mikropolitik, Samhällsekononisk balans, Mikroekonomi, Pengar och
penningmarknaden, Internationellt, Arbetsmarknaden, Inflation, Konjunkturpolitik & Konjunturindikatorer.
Info, reklam och media
Finansiell ekonomi; Värdepappersmarknaden, räntemarknaden, penningmarknaden och valutamarknaden.
Lilla och storavärlden!
Företagsekonomi: Se skiss!
Utredningar A-Ö…

12. 12
. Statistikavsnitt) VAD BEHÖVER VI VETA INNAN VI BÖRJAR? (Dispositionochstruktur Ekohist,Sociologi & N-ekonomi)
VARIABEL OCH KONSTANT (univariat, bivariat ochmultivariat lathund+ formelblad)
NORMAL- ORDINAL- INTERVALL- OCH KVOTSKALA
NORMAL OCH SNEDFÖRDELNING(skevhet & kurtos)
TRANSFORMERINGOCH LOGARITMERING(Samhälls- och beteendevetenskap)
3 HUR TÄNKER MAN STATISTIK (Konfidensintervall ochhypotesprövning)
REPRESSENTATIVITET OCH URVAL
BORTFALL
POPULATION OCH STICKPROV
STANDARDAVVIKELSE
NORMALFÖRDELNING& (Bionomal-& possionsfördelningen)
VARIABELTRANSFORMATION(X-U)/SIGMA
STANDARDISERADE NORMALFÖRDELNINGENZ-fördelning
INFERENSOCH ESTIMATION (Konfidensintervall Z) HYPOTESPRÖVNINGZ
POPULATION OCH STICKPROV POPULATION OCH STICKPROV
FREKVENS- OCH SAMPLINGFÖRD SAMPLINGFÖRDELNINGX1-X2
KONFIDENSINTERVALL FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
INTERVALLSKATTNINGU HYPOTESPRÖVNING
INTERVALLSKATTNINGP
HYPOTESPRÖVNING: X1-X2
SANNOLIKHET HYPOTESPRÖVNING X1
P (H) = g/m HYPOTESPRÖVNINGAVSKILL-
ADDITIONSSATS: P (H1 H2)=PH1+PH2 NADEN MELLAN PROPORTIONER
MULTIPLIKATIONSSATS: P(H1H2)
=PH1 * PH2
4 ATT SAMMANSTÄLLADATA
FREKVENSTABELL STJÄLK- OCH BLADPRESENTATION
KORSTABELL
PRICKDIAGRAM: sambandsanalys
KURVDIAGRAM
5 CENTRALVÄRDEN
TYPVÄRDEN MEDIANEN ARITMETISKT MEDELVÄRDE
6 SPRIDNINGSMÅTT
KVARTILAVVIKELSE VARIATIONSVIDD STANDARDAVV.
VARIANS VARIATIONSKOEFICIENT
7 OLIKA TYPER AVSAMBAND
SANNOLIKHET OCH SLUMP
CHI2-TEST (andra test se lathund)
ANDRA TILLFÄLLEN JF SLUMPEN
ATT MÄTA SAMBANDETSSTYRKA
NOMINALSKALOR ORDINALSKALOR INTERVALL/KVOTSKALOR
PHI RS RXY
(YULESQ) PRODUKTDIFF
YULESQ
GAMMA
LINJÄRA OCH ICKELINJÄRA SAMBAND- MEN OM INTE SAMBANDEN ÄR LINJÄRA
8 MODELLER
KORRELATION KAUSALITET
ENKEL REGRESSIONSANALYS& FÖRKLARINGSGRADEN: R2 och ATT ANPASSA MODELLEN I RESIDUALERNA
MULTIPEL REGRESSION: Y=a+b1x1+b2x2+b3x3+e & b0 constant,b1X1+b2X2 variabler, SE, Beta,t, Sign, R2 & N
VARIANSANALYS: oneway- andtwoway Anova
DUMMY & Logistiskregression: Konstant & Variabler B SE Wald df Sign Exp (B) (Multinominal regression)
9 FÖRÄNDRINGAR ÖVER TIDEN
INDEX
ATT ÄNDRABASÅR
VÄGDA INDEX
KPI
DEFLATERING
NEDBRYTNINGAVTIDSSERIE I KOMPONENTER
TREND SÄSONGSKOMPONENT FLUKTUATIONER
Månader/År Försäljning Trendvärde Avvikelse Säsong Residual
TRENDBESTÄMNINGMED
LÖNANDE MEDELVÄRDEN REGRESSIONSANALYS

13. 13
2. Univariat analys
Variabeltyp Kvalitativ variabel Kvantitativ variabel
Skala Nominal Ordinal Intervall & kvot
Centralmått Typvärde Median
Typvärde
Medelvärde
Median
Typvärde
Spridningsmått Modalprocent Standardavvikelse
Varians
Kvartilavvikelse
Variationsvidd
Tabulering/beräkning Frekvenstabell Beräkning av ovanstående
Grafik Stapel- och cirkeldiagram Histogram
Test Chi^2 –fördel ning t-test, ett urval
Bivariat analys
Variabeltyp Kval-kval Kval-kvant Kvant-Kvant
Metod Korstabell Jf medelvärden Bivariat korrelation
& regression
Tabulering/beräkning Procentuering Gruppvisa
medelvärden
Korrelations-
koefficient r, R^2, b-
faktor
Grafik Svårt ill. Medelvärdes-
stapeldiagram
Plotdiagram med
regressionslinje
Test Chi^2-test t-test, Anova Anova, t-test av b-
faktor
Sambandsmått Phi, Cramers V, Tau,
gamma mfl
Eta Persons r
Multivariat analys
Variabeltyper Kval-kval-kval Kval-kval-kvant Kvant-kvant-kvant
Metod Korstabell Jf av medelvärden Multipel regression
Tabulering/beräkning Procentucering av
partial och
marginalsamband
Gruppvisa
medelvärden
Regression: R^2, b-
faktor
Grafik Svårt ill. Grupperat
medelvärdes-
stapeldiagram
Svårt att ill.
Test Chi^2-test Två-vägsanova Anova, t-test av b-
faktorer
Sambandsmått Flera möjligheter
finns
Eta Korrelations-
koefficienten r
genom partial analys
(Djurfeldt, 2010, s 380 behandlar univariat, bivariat och multivariat analys)
Observera kombinationer av linjär- och multipel regression med dummys samt logistisk och
multinominal regression. (Statistisk lathund 2 med Djurfeldt 2 och statistik via SPSS)

14. 14
Field (Discovering statistics using IBM SPSS)
Howmany output-variables?,What type ofoutcome?, Howmany predictor variables?, What
type ofpredictor?, Ifcategorical predictor howmany categories?, Ifcategorical predictor Are
the same or different in each category?,
Assumption of linear model met or Assumption of linear model not met.
1 Pearsons correlation or regression vs Bootstrap, correlation or regression, spearmans correlation or
Kendal’s tau: One outputvariable, cont outcome, one predictor var & Cont predictor.
2 Paired-samples t-test (Dep) or Bootstraped t-test or Wilcoxon signed-rank test: One output var , cont
outcome, one pred var, categ pred, two categ, same entitles in each cat.
3 Independent t-test or Point-Biserial corr vs Bootstraped t-test or Mann-Whitney’s test: As two but
different entitles in each categ.
4 One-way repeated measures Anova or Bootstrap Anova or Friedmans anova: One outcome var, cont
outcome, one pred var, categ pred, more than two categ,same entitles in each cat.
5 One-way indep Anova or Robust Anova or Kruksal-Wallis test: One outc var, cont outc, one pred,
categ pred, more than two categ, diff entitles each categ.
6 Multiple regr or Bootstrapped multiple regr: One outc var, cont outc, two or more pred, cont pred.
7 Factorial repeated measures Anova or Robust…: One outc var, cont outc, two or more pred, categ
pred, diff entitles in each categ.
8 Independent factorial Annova /multiple regression or Robust…: One outc var, cont outc, two or
more pred, categ pred, diff entitles in each categ.
9 Factorial mixed anova: or robust…: Same as 8 except both entitles in each categ.
10 Multiple regr or Robust anova bootstrapped regr: One outp var, cont outc, two or more pred, both
pred.
11 Logistic regression or biserial/point Biserial regr. One outc var, categ outc, one pred var, cont pred.
12 Pearsons chi^square or likelihood ratio: one outp var, categ outc, one pred var, categ pred, diff
entitles in each categ.
13 Log regr: One var outp, categ outc, two or more pred var, cont pr.
14 Loglinear analysis: One outp var, categ outc, two or more pred var, categ pred, diff entitles in each
categ
15 Logistic regression: One outp var, categ outp, two or more pr var, Both pred, diff entitles in each
categ.
16 Manova: Two or more outc var, cont outcome, one pred var, categ pred
17 Factorial Manova: Two or more outp var, cont outc, two or more pred var, categ pred
18 Mancova: Same as 17 without Both pred.

15. 15

16. 16

17. 17

18. 18
Fi: bc-ad/rot (a+b)(c+d)(a+c)(b+d) (Phi=+/-rot(chi^2/N)

19. 19
1. Perceptilen(Variabelvärdet)förettvisstp-nummer.
2. Efterekvationslösninggerp-numretpåvariabelvärdetXp
3. Medianen
4. Medelvärdet
5. Medelvärdetförmaterial i ordnatformi tabell
6. Kvartilavvikelsen
7. KvartilavvikelsenQ1
8. KvartilavvikelsenQ3
9. Standardavvikelsen
10. Grundformenförstandardavvikelsen
11. Standardavvikelseni enpopulation
12. Räknevänligarestandardavvikelsen
13. Standardavvikelsenmaterial i frekvenstabell
14. Variansen
15. StandardpoängenZ
16. Ö-kurs
17. Sannolikhetervisshändelse
18. Sannolikhetersomrelativfrekvens
19. Standardiserade normalfördelningen
20. Rxy
21. Rxy(Räknevänligt)
22. Rs
23. Fi
24. Regression
25. Regressionb
26. Regressiona
27. SamplingfördelningenStandardavvikelse
28. Medelfeleti kortform
29. Standardpoängen Z
30. Z
31. T-fördelning
32. Konfidensintervall x
33. KonfidensintervallApporoximativt normalfördelad
34. KonfidensintervallAvvikerstarkt frånnormalitet
35. SamplingfördelningStandardavvikelse=medelfelet
36. StandardpoängZ
37. Z HypotesprövningApproximativtnormfördelad
38. T Hypotesprövning(merlikastor)
39. T Approximativt normalfördelad
40. Z Avviker stortfrånnormalfördelad(nstörre än30)
41. Z (Populationensstandardavvikelse känd)
42. X2 obs (Chi^2)
43. X2 obs (Chi^2Fyrfältstabell)

20. 20

21. 21
Matematik statistikochkvantitativa metoder

22. 22

23. 23

24. 24

25. 25

26. 26

27. 27

28. 28

29. 29

30. 30

31. 31

32. 32

33. 33

34. 34

35. 35

36. 36

37. 37

38. 38

39. 39

40. 40

41. 41

42. 42