Åldersprogrammet och beredningen av principbeslutet. Beredskap för den samhälleliga förändring som en åldrande befolkning medför.

1. Det nationella
åldersprogrammet
Beredskap för den
samhälleliga förändring
som en åldrande
befolkning medför
Marjaana Pennanen, projektchef, social- och
hälsovårdsministeriet (våren 2022)

2. Åldersprogrammet
• Beredningen av åldersprogrammet
ingår i Marins regeringsprogram
(2020)
• Det förvaltningsövergripande
åldersprogrammet har utarbetats i
samarbete med de olika ministerierna,
kommunerna, tredje sektorn och andra
aktörer.
• Inom åldersprogrammet genomför
man åtgärdshelheter som pågår hela
regeringsperioden för olika
effektivitetsmål (en del av åtgärderna
ingår i programmet Framtidens social-

3. Åldersprogrammet
• Organisering
 Social- och hälsovårdsministerarbetsgruppen följer
 Styrgrupp
 Verkställandegrupp
o Delaktiggörande av aktörer
 Före slutet av regeringsperioden bereder
statsrådet ett principbeslut om
åldersprogrammets fortsatta mål och åtgärder
fram till 2030

4. Åldersprogrammets sex
effektivitetsmål
för år 2030

5. 1. Äldre behåller sin funktionsförmåga längre
(SHM) (del 1)
1. En nationell väg för minnestjänster – utveckling av en nationell modell för tidig diagnostisering av
minnessjukdomar som en del av framtidens social- och hälsovårdscentralstjänster (Institutet för
hälsa och välfärd)
 Skapa en nationell modell för minnestjänster som består av allt från förebyggande tjänster och tidig
identifiering till vård och uppföljning
 Kartlägga modeller för minnesvägar som är i bruk och leta efter generiska element
 Koppla livsstilshandledning enligt FINGER-modellen till vägen för minnestjänster
 Stärka olika yrkesgruppers kompetens i fråga om vägen för minnestjänster
 Stärka klient- och servicehandledningens roll i identifieringen av riskgrupper för minnessjukdomar
 Utveckla modeller för nätverksarbete för att stödja samarbete mellan olika aktörer
 Skapa preliminära förslag till metoder för nationell uppföljning och utvärdering
 Göra modellen till en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral
2. Utveckling av livsstilshandledningen (näring, motion etc.) som en del av programmet Framtidens
social- och hälsocentral
 t.ex. Införande av FINGER-modellen (för förebyggande av minnesstörningar)
3. ”Livskraft på äldre dar – kostrekommendation för äldre personer” omsätts i praktiken (Statens
näringsdelegation)
 Man producerar utbildning och webbmaterial som kan användas för fortbildning av yrkespersoner bland
annat i kommuner och områden.
 Nationell portalmall för måltidstjänster för äldre.
 Riksomfattande kampanj för äldre i samarbete med pensionärsorganisationer och andra aktörer.

6. 1. Äldre behåller sin funktionsförmåga längre
(del 2)
4. Ökad åldersvänlighet i kollektivtrafiken (kommunikationsministeriet)
 Målet är att göra kollektivtrafiken i Åboregionen så enkel och
lockande som möjligt för äldre att använda.
 Fokuserar på att underlätta användningen av digitala tjänster som
helhet. Det centrala är att tjänsterna ska vara tillgängliga för alla.
 Arbetets resultat kan kopieras även till andra
kollektivtrafikmyndighetsområden.
5. Kultur skapar välbefinnande för äldre (Centret för konstfrämjande,
undervisnings- och kulturministeriet)
 Kulturremissverksamhet för mindre bemedlade, självständiga äldre
genom utökad användning av kortet Kaikukortti.
 En verksamhetsmodell för uppsökande kulturarbete för äldre som
riskerar att marginaliseras, konsten kommer till hemmet i
skräddarsydd form eller den äldre får någon som följer med till en
kulturhobby
 Kulturremissverksamhet och en verksamhetsmodell för uppsökande
kulturarbete som åtgärder som främjar det kulturella
välbefinnandet.

7. 1. Äldre behåller sin funktionsförmåga längre
(del 3)
5. Motion och digitala färdigheter (undervisnings- och kulturministeriet)
 Förbättring och upprätthållande av äldres välbefinnande och
funktionsförmåga med hjälp av fysisk aktivitet, motion och
hälsosamma levnadsvanor.
 Del 1. Ikiliikkuja-kommunikation och -kampanjer för att främja
motion och hälsosamma levnadsvanor
 Del 2. Gymnastik på distans inom Ikiliikkuja-kampanjen Ökade
möjligheter till interaktiv gymnastik på distans för äldre.
6. Utredning om förverkligandet av äldres bildningsmässiga rättigheter
(inkl. politiska rekommendationer) (undervisnings- och kulturministeriet)
8. Utredning i anknytning till coronapandemin om äldres digitala färdigheter
och medieläskunnighet, resiliens och ensamhet eller brist på gemenskap
(undervisnings- och kulturministeriet)

8. 2. Äldre arbetsföras funktionsförmåga har
förbättrats och de är arbetsföra längre (SHM)
1. En ny verksamhetsmodell för prognoser utvecklas i syfte att förbättra kvaliteten
och effektiviteten på förutseendet av arbetskraftsbehov (arbets- och
näringsministeriet)
 Som pilotobjekt har man valt sektorn för social- och hälsovårdstjänster och de tjänster för
äldre som ingår i den. För att svara på den allt värre arbetskraftsbristen behövs bättre
prognosinformation.
2. För att öka kompetensen och orken hos personal som arbetar i tjänster för äldre
och för att förbättra branschens attraktivitet genomförs forsknings- och
utvecklingsverksamhet – projektet Hyvä Veto (Institutet för hälsa och välfärd samt
Arbetshälsoinstitutet).
 Inom projektet skapar man en verksamhetsmodell som förbättrar välbefinnandet i arbetet och
branschens attraktivitet, som består av god praxis som utvecklas tillsammans med social- och
hälsovårdsorganisationer i anknytning till en etisk organisationskultur, coachingledarskap samt
samarbete mellan unga och erfarna arbetstagare (mentorskap).
 Man producerar mer omfattande forskningsdata om personalens välbefinnande. Utifrån dessa

9. 3. Frivilligarbete har en etablerad roll i det
åldrande samhället (JM)
• Projektet Vapaa! – Fri! för främjande
av frivilligarbete i det åldrande
samhället
 Man utvecklar kunskapsunderlaget för
frivilligarbetet samt utvecklar
modellerna och strukturerna
 Man ökar förståelsen för frivilligarbetets
betydelse och främjar dess attraktivitet
 Man ökar äldres möjligheter att påverka
genom frivilligarbete
• Det ansvariga ministeriet är
justitieministeriet

10. 4. Teknologi, artificiell intelligens och
robotik har ökat välbefinnandet (SHM)
1. Man genomför programmet Teknologi för hemmaboende seniorer (KATI)
(Institutet för hälsa och välfärd och Teknologiska forskningscentralen VTT)
 KATI-programmet främjar användning av ny teknologi vid hemmaboende, inom
hemvård och i tjänster som tillhandahålls i hemmet.
 Målet är en permanent modell som kan användas för äldres boende så att de kan
bo hemma med hjälp av teknik.
 Med hjälp av tekniken kan man stödja självständigt boende och funktionsförmåga
i hemmet samt arbetet och välbefinnandet i arbetet för de yrkesutbildade personer
inom social- och hälsovården som arbetar med tjänster som tillhandahålls i
hemmet.
 Man strävar också efter att dämpa kostnadsstegringen inom social- och
hälsovårdstjänsterna.
 Genomförs under ledning av Institutet för hälsa och välfärd och Teknologiska
forskningscentralen VTT tillsammans med regionala aktörer
2. Bedömning av sektorsövergripande servicebehov med hjälp av artificiell
intelligens (Institutet för hälsa och välfärd)
 Målet är att tillsammans med ett utvalt pilotområde utveckla ett exempel på en AI-
baserad prognosmodell för sektorsövergripande servicebehov samt på
organisatorisk utveckling och användning.
3. Hemmarobot för främjande av äldres hälsa och välbefinnande (Teknologiska
forskningscentralen VTT)
 Utveckling av en hemmarobotstjänst för äldre, konceptet och testande av det, man
utreder hur en talrobot för äldre tas emot och om den kan förverkligas.

11. 5. Åldersvänligt boende och åldersvänliga
boendemiljöer (MM)
• Genomförs som ett åtgärdsprogram för äldres
boende
• Målet är att
 förbättra äldres boendeförhållanden och
främja utbudet av boendealternativ
 stödja både de äldres och kommunernas
förutseende och beredskap i boendefrågor
 stödja utvecklingen av åldersvänliga
boendemiljöer
• Det ansvariga ministeriet är miljöministeriet

12. 6. Tjänsterna ordnas på ett socialt och
ekonomiskt hållbart sätt (SHM)
1. Vidareutveckling av klient- och servicehandledningen, hemvården
och närståendevården som en del av programmet Framtidens
social- och hälsocentral
2. Utveckling av mångsidigare boendetjänster
 Utveckling av en boendemodell med flexibel service för äldre
3. Utveckling av egenkontrollen för att säkerställa tjänsternas kvalitet
 Nationella verksamhetsmodeller (kvalitetsrekommendationer)
 Öka alla aktörers kompetens inom egenkontroll
4. Utveckling av vikariearrangemangen
 Utredningsarbete, rekommendationer
Det ansvariga ministeriet är social- och hälsovårdsministeriet

13. Beredning av statsrådets principbeslut om
åldersprogrammet
• Uppnående och framgångsrikt verkställande av de beskrivna målen
förutsätter
• åtgärder och samarbete inom alla förvaltningsområden
• långsiktigt arbete över flera regeringsperioder
 därför är det viktigt att statsrådet godkänner riktlinjerna som principbeslut
• I beslutet om tillsättande av styrgruppen och i åldersprogrammet
står det att statsrådet före slutet av regeringsperioden bereder ett
förslag till ett principbeslut om åldersprogrammets fortsatta mål och
åtgärder fram till 2030.
• Utgångspunkten för principbeslutet som bereds är att åtgärderna för
beredskap för befolkningens åldrande fortfarande ska sträva till att
förverkliga de uppställda effektivitetsmålen.
• Som stöd för beredningen av principbeslutet har man ordnat nio
verkstäder med anknytning till effektivitetsmålens teman.

14. Beredning av statsrådets principbeslut
Genomgående teman (i utkastet):
1. Stärkande av äldre människors delaktighet, självbestämmanderätt och resurser inom
samhällets alla delområden
2. Bättre beaktande av äldre människors individuella egenskaper och behov samt mångfalden
bland den äldre befolkningen inom samhällets alla delområden
3. Påverkande av attityderna till åldrande och minskning av klyftan mellan generationerna
4. Förbättring av tillförlitligheten och jämförbarheten hos den information som samlas in,
utveckling av bedömningen av effektiviteten hos verksamhetsrutiner samt fastställande av
indikatorer för att säkerställa verksamhetens kvalitet
5. Identifiering och utnyttjande av de möjligheter som är kopplade till en åldrande befolkning
Åldersprogrammets effektivitetsmål, mål och genomförandeplan är i linje med varandra
1. Europeiska kommissionens grönbok från 2021 om befolkningens åldrande
2. WHO:s Decade of Healthy Ageing Plan of Action (2021–2030) samt
3. Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen för äldre

15. Tidtabell för beredningen av principbeslutet
• Social- och hälsovårdsministerarbetsgruppens möte 28.9.2021
• Möten för verkställandegruppen och styrgruppen för åldersprogrammet hösten 2021 och våren
2022
• Delaktighetsforum för åldersprogrammet hösten 2021 och våren 2022
• Delaktiggörande bearbetning av innehållet 11/21–03/22 (verkstäder)
• Möte med minister Lindén 16.3.2022
• Hörande av berörda parter våren 2022
• Arbetsmarknadsorganisationerna (rundabordsförhandlingar) våren 2022
• Social- och hälsovårdsministerarbetsgruppens möte i maj 2022
• Utkastet är färdigt i maj 2022
• Seminarium 31.5.2022 kl. 10–14
• Remissbehandling, juni–augusti 2022
• Nätverket för främjande av hälsa våren/hösten 2022
• Utlåtanden och preciseringar (05–09/22)
• Riksdagens åldersnätverk möts i oktober 2022
• Finslipning och slutförande av förslaget (11–12/22)

16. Tack för ert intresse!
marjaana.pennanen@gov.fi
Marjaana Pennanen, projektchef, SHM