1. CITAT UT KAP ETT OCH TVÅ I ”ATT FÖLJA LÄRANDE” AV DYLAN WILLIAM
måndag 23 september 13

2. “SÅ DEN MODELL SOM FÖRESPRÅKAR ATT MAN I SKOLAN, NÄR MAN ÄR
UNG, SKA LÄRA SIG DE FÄRDIGHETER MAN SKA TILLÄMPA UNDER LIVET
HÅLLER INTE LÄNGRE. DE FÄRDIGHETER MAN KAN LÄRA SIG I SKOLAN
KOMMER INTE ATT VARA MÖJLIGA ATT TILLÄMPA. DE ÄR OMODERNA
NÄR MAN KOMMER UT I ARBETSLIVET OCH BEHÖVER DEM, MED
UNDANTAG FÖR EN FÄRDIGHET. DEN ENDA RIKTIGT
KONKURRENSKRAFTIGA FÄRDIGHETEN ÄR FÄRDIGHETEN ATT KUNNA
LÄRA SIG. DET ÄR INTE FÄRDIGHETEN OM ATT KUNNA GE RÄTT SVAR PÅ
FRÅGOR OM VAD MAN LÄRDE SIG I SKOLAN, UTAN ATT KUNNA GE RÄTT
SVAR I SITUATIONER SOM LIGGER UTANFÖR RAMEN FÖR VAD MAN FICK
LÄRA SIG I SKOLAN. VI MÅSTE SKAFFA FRAM MÄNNISKOR SOM VET HUR
DE SKA BETE SIG NÄR DE STÅR INFÖR SITUATIONER SOM DE INTE ÄR
SPECIELLT FÖRBEREDDA FÖR.” (SEYMORE PAPERT 1998) (S. 24-25)
måndag 23 september 13

3. “ALL UNDERVISNING GÅR I KORTHET UT PÅ TRE NYCKELPROCESSER
OCH TRE SLAGS INVOLVERADE INDIVIDER. PROCESSERNA ÄR: ATT TA
REDA PÅ VAR ELEVERNA BEFINNER SIG I SITT LÄRANDE, ATT TA REDA
PÅ VART DE ÄR PÅ VÄG OCH ATT TA REDA PÅ HUR MAN KOMMER DIT.
ROLLERNA ÄR: LÄRARE, ELEV OCH KAMRAT. OM VI KORSAR ROLLERNA
MED PROCESSERNA FÅR VI EN RUTA MED NIO CELLER, TRE GÅNGER
TRE SOM KAN GRUPPERAS TILL FEM “NYCKELSTRATEGIER” FÖR
FORMATIV BEDÖMNING MED EN STOR IDÉ. DE FEM
NYCKELSTRATEGIERNA ÄR:
måndag 23 september 13

4. 1. KLARGÖRA, DELGE OCH FÖRSTÅ LÄRANDEMÅL OCH KRITERIER
FÖR FRAMSTEG.
2. GENOMFÖRA EFFEKTIVA DISKUSSIONER, AKTIVITETER OCH
INLÄRNINGSUPPGIFTER SOM TAR FRAM BELÄGG FÖR LÄRANDE.
3. GE FEEDBACK SOM FÖR LÄRANDET FRAMÅT.
4. AKTIVERA ELEVERNA ATT BLI LÄRRESURSER FÖR VARANDRA.
5. AKTIVERA ELEVERNA TILL ATT ÄGA SITT EGET LÄRANDE.
DEN STORA IDÉN ÄR ATT BELÄGG FÖR LÄRANDE SKA ANVÄNDAS
FÖR ATT ANPASSA UNDERVISNINGEN FÖR ATT BÄTTRE MÖTA
ELEVERNAS BEHOV”.
(SID 61)
måndag 23 september 13

5. “ ELEVER LÄR SIG INTE DET VI LÄR UT. OM DE GJORDE DET SKULLE
VI INTE BEHÖVA BETYG. VI KUNDE I STÄLLET HELT ENKELT
REGISTRERA VAD VI HAR LÄRT UT. ALLA SOM HAR TILLBRINGAT
NÅGON TID I ETT KLASSRUM VET EMELLERTID ATT VAD ELEVERNA
LÄR SIG SOM RESULTAT AV VÅR UNDERVISNING INTE ÄR HELT
FÖRUTSÄGBART. VI HÅLLER VAD VI TROR ÄR BRA LEKTIONER, MEN
NÄR VI SAMLAR IN ELEVERNAS SKRIVBÖCKER UNDRAR VI HUR DE
SÅ FULLSTÄNDIGT KAN HA MISSTOLKAT DET VI HAR SAGT.
SANNINGEN ÄR ATT VI OFTA BLANDAR IHOP UTLÄRNING OCH
INLÄRNING” (SID. 63)
måndag 23 september 13

6. “ LÄRARENS ARBETE ÄR INTE ATT ÖVERFÖRA KUNSKAP ELLER ATT
FÖRENKLA LÄRANDE. DET ÄR ATT SKAPA EFFEKTIVA LÄRMILJÖER
FÖR ELEVERNA. DET VIKTIGASTE KÄNNETECKNEN PÅ EFFEKTIVA
LÄRMILJÖER ÄR ATT DE SKAPAR ENGAGEMANG HOS ELEVERNA OCH
GÖR ATT LÄRARE, ELEVER OCH DERAS KAMRATER BLIR FÖRVISSADE
OM ATT LÄRANDET GÅ I AVSEDD RIKTNING. DEN ENDA VÄGEN ATT NÅ
DIT ÄR GENOM BEDÖMNING. DET ÄR DÄRFÖR SOM BEDÖMNING
VERKLIGEN ÄR BRON MELLAN UNDERVISNING OCH LÄRANDE.”
(SID 65)
måndag 23 september 13