1. Språk i alla ämnen - om
språkutvecklande
arbetssätt med IKT
Hanna Stehagen
Burlövs kommun 2013-10-29

2. Vem är jag?
Hanna Stehagen
Leg. lärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska
för grundskolans senare år och gymnasieskolan
Pauliskolan i Malmö

3. Mitt upplägg
• Vad säger läroplanerna och forskningen om
språkets betydelse för lärande?
• Hur kan jag som lärare arbeta
språkutvecklande inom ramen för mina
ämnen?
• Vilka konkreta metoder och arbetssätt finns
att tillgå ?
• Hur kan IKT stötta elevers språkutveckling?

4. Språket är kunskapen.
Kunskapen är språket

5. Varför språk i alla ämnen?
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära
förknippade. Genom rika möjligheter att
samtala, läsa och skriva ska varje elev få
utveckla sina möjligheter att kommunicera
och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”
(Lgr 11, kap 1)

6. Varför språk i alla ämnen?
1.”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt.” (Lgr 11, kap 2)
2.”Det är skolans ansvar att varje elev (---) kan använda sina
kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva
antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och
sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och
förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. ”(Gy
11, kap 2)
3.”Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får
stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.” (Lgr 11, kap 2 och
Gy 11, Kap 2)

7. Varför språk i alla ämnen?
• ”De olika skolformernas läroplaner är skrivna med
utgångspunkt i det faktum att språket spelar en central roll i
arbetet med att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så
långt som möjligt .” (Skolverket, Få syn på språket, 2012)
• “Utan ett explicit fokus på språket kommer barn från vissa
miljöer att fortsätta vara gynnade medan andra missgynnas vad
gäller lärande, bedömning och stöd hemifrån, vilket gynnar de
uppenbara ojämlikheter som finns idag." (Mary Schleppegrell,
Language of schooling, 2004)

8. Varför språk i alla
ämnen?
Är alla lärare språklärare?
Ja! I alla fall i sina egna ämnen.Vem kan
mattespråket bäst om inte läraren i just matte?

9. Litteracitet
”Förmåga att förstå och använda språket i tal och skrift i olika
sammanhang (även i de digitala) samt använda sig av
lässtrategier, reflektera över och engagera sig i texter samt
skriva för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och
sin potential och för att delta i samhället” (Bergöö, Bygga
broar och öppna dörrar, 2009 och Skolverket, Greppa språket,
2010). Mitt tillägg

10. ”Skolans språk är ingens
modersmål”
Språket som eleverna möter i olika sammanhang i skolan
tenderar att vara mer skriftspråkligt, mindre personligt, abstrakt,
explicit och mer strukturerat än elevernas vardagsspråk. Det
fjärmar sig sedan successivt alltmer från det vardagliga,
kontextbundna och informella språk eleverna är vana vid.
(Halliday i Stehagen, 2014)
För att alla elever ska lära sig skolspråket är det nödvändigt att
vi lärare kartlägger och synliggör de utmärkande språkliga
dragen för olika skolämnen (Axelsson och Magnusson i
Stehagen, 2014).

11. Vardagsspråk och skolspråk
Vardagsspråk: Rolf säger att killen hade en pistol.
Skriftspråk: Polismannen påstår att ynglingen var
beväpnad

12. Vardagsspråk och
skolspråk

13. De språkliga förmågorna i
kunskapskraven
Anna Kaya

14. De språkliga förmågorna i
kunskapskraven
”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då
fakta från värderingar och formulerar
ställningstaganden med enkla motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
åsikter och argument på ett sätt som till viss del för
diskussionerna framåt.”
Kunskapskrav biologi för år 9, betyget E

15. De språkliga förmågorna i
kunskapskraven
“Eleven kan utförligt redogöra för några centrala
teorier och utförligt diskutera deras styrkor och
svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för
hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska
och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden
kan förstås utifrån teorierna.”
Kunskapskrav samhällskunskap 2 , betyget C

16. Vad gynnar språk- och
kunskapsutvecklingen?
Att vi lärare...
1. Initierar och ger utrymme för diskussioner och låter eleverna interagera
kring texter.
2. Tillåter hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
3. Motiverar eleverna genom att utgå från deras förkunskaper.
4. Ger rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom
olika texttyper i de olika ämnena.
5. Integrerar läsning och skrivande i alla ämnen, skapar förståelse för olika
texters struktur samt uppmärksammar textens specifika ordförråd.
(Hattie, 2012 och Metzler och Hamann, 2005)

17. Språkutvecklande metoder
och arbetssätt

18. Reciprok undervisning
för läsandet
Lässtrategierna...
1. Att förutspå handling/innehåll/ämne/genre
(bilder, rubriker)
2. Att reda ut oklarheter (svåra ord,
komplicerad meningsbyggnad, handling,
uppbyggnad av text, bilder, grafiska modeller)
3. Att ställa frågor på texten
4. Att sammanfatta

19. Att förutspå
Fysik år 8 ”Solenergi”
Kunskapskrav för A
” Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling
och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom
dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.”
(Lgr 11)

20. Att reda ut

21. Att sammanfatta

22. Cirkelmodellen för
skrivande

23. Fas 1: Bygga upp
kunskap

24. Fas 2 och 3: Undersöka texter och
skriva gemensam text
Skrivmall för referat
Referat av "titel på artikel" (tidning dag /månad år ) av förnamn efternamn
Förnamn efternamn skriver i sin artikel/hemsida "titel" (Tidning dag/månad år) att ..................................................... Enligt efternamn
har ...................................................................... Han/Hon förklarar vidare att ............................................................
Efternamn hävdar dessutom att.................................................................................. Efternamn påtalar att . .......................................Vidare
menar han/hon att ...........................................................................................................................................................
I sin artikel "titel" (Tidning dag/månad år) förklarar efternamn att............................................................................................... . Efternamn
understryker att ............... ........................................................................................... Dessutom var det enligt efternamn
..........................................................................
Den .......... förnamn efternamn, vars .........................................................., hävdar emellertid att ....................................................................
och Yrkestitel förnamn efternamn menar i sin tur att .....................................................................................................................................
(i detta stycke kommer intervjuade/involverade till tals)

25. SIOP - Sheltered Instruction
Observation Protocol
En checklista för att kolla så att du ...
•har lektions- och språkmål
•har en variation av material - bilder, tankekartor, film och text
•ger goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna frågeställningar!
•ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det eleverna säger.
•ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör nyckelbegreppen
•vet vilka språkliga krav ämnesområdet ställer på eleverna
•modellerar hur förmågorna ska uttryckas

26. Lektionsmål och ...
språkmål ?!
Lektionsmål: Vad som ska läras, vad som ska förstås.
Språkmål: Hur visar eleven att den förstått och lärt sig
- Jo, genom förmågorna i kunskapskraven!
Lektionsmål: Du ska förstå nyhetsartikelns syfte,
uppbyggnad och språkliga drag, genom att ...
Språkmål: i de muntliga övningarna kunna analysera
och diskutera nyhetsartikelns syfte, uppbyggnad och
språkliga drag

27. Modellera förmågor
Lektionsmål: Förstå hur bilden av Justitia symboliserar ett demokratiskt rättssystem.
Språkmål: Kunna beskriva och förklara bilden av Justitia samt kunna resonera och reflektera
muntligt och skriftligt över hur bilden symboliserar det svenska rättssystemet.
Bilden ovan föreställer............................ Hon är ........................................................Hon
avbildas med................................................................................................................
Dessutom ser man .............................................................................................. Justitia är
en symbol
för ...............................................................................................................................................
Ögonbindeln, ............. och ....................
symboliserar................................................................ Detta betyder
att ................................................................................................................... Det svenska
rättsväsendet bygger alltså
på .........................................................................................................

28. Synliggöra
nyckelbegrepp

29. Effekterna av att inte
undervisa språkutvecklande
”Jag kommer till exempel ihåg en lektion när jag vikarierade för några år sedan. Vi
talade om formell och informell makt på en samhällskunskapslektion. Efter att ha
sysslat på med det i ca 40 minuter räckte en elev upp handen och frågade: Vad
betyder makt? Jag blev helt ställd. En elev som var 17 år hade modet att blotta sin
egen kunskapslucka och hen var inte ensam. Jag hade slösat bort en halv lektion
på att samtala om saker många inte överhuvudtaget förstod.”
Ur Edward Jensingers blogg Edward och skolutvecklingen

30. Och så vidare i
praktiken ...

31. Att arbeta med
förförståelse
Kön och identitet - Före läsning av faktatexter
om genus.
•
Vad anser du är typiskt manligt och typiskt kvinnligt?
•
Hur ska en kvinna respektive man vara, anser du?
•
När var den senaste gången du blev påmind om ditt kön? Berätta.
•
Om du hade fått byta kön för den dag vad skulle du göra då? Skriv utförligt
och motivera ditt svar.
•
(Material: Tankekartor, flippfilmer och konstverk)

32. Att arbeta med
förförståelse
Före läsning
Efter läsning

33. Och sedan ...

34. Att arbeta med
stöttning

35. Att arbeta med
stöttning/modellering
Skrivmall för argumenterande text
Jag vill ge min åsikt angående ...
Jag anser att ...
I den frågan har jag följande argument ...
För det första ....
För det andra ....
Dessutom ...
Avslutningsvis/Slutligen ....
Det finns vissa som tycker annorlunda. Enligt dem ....
Men det anser inte jag, eftersom ....
Nu förstår du varför jag tycker att ....
(Hajer och Meestringa, 2010)

36. ...med IKT
• Interaktion och flerstämmighet - Bloggar,
Google drive,You Tube och Podcasts
• Visualisering - tankekartor, grafiska
modeller, ordmoln, You Tube
• Digitalt berättande - Imovie, Pixton,
Wikipedia och Glogster

37. Bloggen
Hurtalarvi.blogspot.se

38. Synliggjort lärande?
Mission accomplished!

39. ...och med höga
förväntningar förstås

40. Kontakt
Hanna Stehagen
h.stehagen@gmail.com
hannalar.blogspot.se
@stehagen