SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 28
Tillbakablick, framåtblick och analys
gunborg.brannstrom@gmail.com
 Barn och vuxna som anhöriga till vuxna
personer med missbruksproblem
 Missbruk påverkar hela familjen
 Stödgrupper för barn viktiga men räcker inte
 Statistik från aktuella undersökningar
 Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet
 Sammanfattning av de nationella insatserna
 Stöd till vuxna anhöriga
 Behov av fortsatt utveckling
Gunborg Brännström
Barn som anhöriga Vuxna anhöriga/närstående
 Barn i familjer med
- missbruk/beroende
- psykisk sjukdom eller
psykisk funktionsnedsättning
- en förälder som har
allvarlig fysisk sjukdom
/skada eller hastigt avlider
 Anhöriga/ närstående
till en person med
missbruksproblem
- en partner
- en släkting
- en arbetskamrat
Gunborg Brännström
Gunborg Brännström
5
 Föräldrar med psykisk sjukdom.
 Missbruk och kriminalitet hos en eller båda föräldrarna.
 Relationsproblem och separationer.
 Aggressivitet och negativa förväntningar.
 Brist på närhet i relationen mellan barn och föräldrar.
 Kamratsvårigheter.
Gunborg Brännström
6
 Ett missbruksproblem existerar när bruket av alkohol eller
andra droger förhindrar genomförande av uppgifter eller
funktioner i familjen
 När känslomässiga band mellan människor belastas och
förhindras av någons missbruk
 Man måste våga fråga hur partnern och barnen upplever
konsekvenser av bruket
Gå från ett individperspektiv till ett familjeperspektiv
Gunborg Brännström
Alkohol-
missbruk
hos föräldern
• Familjekonflikter
• Våld
• Sammanhållning i
familjen
• Oförutsägbarhet
• Övertagande av
föräldrarollen
• Bristande
kommunikation
Hur barn
fungerar
psykosocialt
Källa: Barn som pårörende,
Bente Storm Mowatt Haugland
Gunborg Brännström
8
 Stödgrupper för barn till föräldrar med missbruk/beroende
 Insatser/stöd riktat till vuxna runt barnen
 Relationen mellan föräldrar och barn är en viktig
skyddsfaktorn för barnen
 Stöd i föräldraskapet skapar bättre förutsättningar för barnen.
 En positiv relation är skyddande även om föräldern har
egna svårigheter
Missbrukande föräldrar vill som alla
andra föräldrar sina barns bästa….
Gunborg Brännström
Gunborg Brännström
 60% av föräldrarna bor ihop med minst ett barn
 24 % av barnen som har en förälder i vård för missbruk får
eget stöd
 29% av barnen har minst ett problem, enligt föräldern
 Barnens problem ökar i takt med åldern
 Barnen får sällan eget stöd innan de får egna problem
 De äldsta barnet i syskonskaran har störst problem, därnäst
placerade barn
 Majoriteten av föräldrar i vård för missbruk vill prata om sitt
föräldraskap
Siffrorna baserar sig på 3749 barn och 2397 föräldrar
Gunborg Brännström
 2,5 % av barnen har förälder med alkoholmissbruk och
knappt 1,5% av barnen förälder med narkotikamissbruk
 Ca 30% av föräldrarna bodde tillsammans med sina barn
 Dubbelt så många barn i familjer med missbruk än andra
barn går ut grundskolan med ofullständiga betyg
 Föräldrars utbildningsbakgrund och ev försörjningsstöd
viktigare förklaringar för hur det går för barnen i skolan än
förälderns missbruk
 Risken att utveckla ett eget missbruk är upp till sju gånger
högre än för jämnåriga
Gunborg Brännström
12
Riskfaktorer
• Bristande föräldraförmåga
 utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld)
 brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet
 brist på struktur, kontinuitet, och planering = kaos
• Dysfunktionella familjemönster
• Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar
• Oftare även psykiska problem
• Kontinuerlig stress
• Sämre lösningsstrategier
Minska
riskfaktorerna
Gunborg Brännström
13
Skyddsfaktorer
• icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets
konsekvenser
• låg konfliktnivå i familjen
• bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm
• barn exponeras inte för drickande
• barn får adekvat information om det som pågår i familjen
• relationen mellan barnet och föräldern utvecklas
• barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i
barnens närhet
Öka/utveckla
skyddsfaktorerna
Gunborg Brännström
 En gemensam styrgrupp
 Ett gemensamt forskarseminarium
 Ett gemensamt initiativ till ett
forskarnätverk – drivs av Nka, finansieras av
Socialstyrelsen
 En gemensam konferens den 2 dec 2013
 En antologi om barn som anhöriga kommer under
våren- ett resultat av forskarnätverket
Gunborg Brännström
 Kunskapssammanställningar
 Ekonomiskt stöd till projekt
 Spridning av kunskapssammanställningar
 Implementering av kunskap i praktiken
Gunborg Brännström
 Processledare i alla län
 Fördjupningskurs
 Rutiner utarbetas i missbruks- och
beroendevården för att ta upp föräldraskapet
och involvera anhöriga
 Utvecklingsarbetet är påbörjat med stöd av
Kunskap till praktiks processledare
 Dessa barn borde upptäckas tidigare av anhöriga,
skolan, fritidsledare, socialtjänsten etc
Gunborg Brännström
 Qvinnoqulan i Stockholm, Malmö, Gävle mfl
 Rainbow Sweden - framidsverkstäder för
mammor och pappor
 KSAN - Mammakampen
 Trygga barnen – samarbete med Söderköpings
kommun
Gunborg Brännström
 Utveckling av samverkan i socialtjänsten
 Utveckla strukturer för att genomföra
gemensamma bedömningar, samordnade insatser
och uppföljning
 Utarbeta planer för att stödja hela familjen
 38 kommuner i 15 län har påbörjat det arbetet
med stöd av SKL (Kunskap till praktiks
processledare och BoUs utvecklingsledare)
 Socialstyrelsen har stött 5 kommuner för
utveckling av sådan samverkan
Gunborg Brännström
 § 2g HSL, ålägger landstingen att beakta
dessa barns behov av information råd och
stöd
 Socialstyrelsen har satsat på fyra län –
Östergötland, Västra Götaland, Dalarna och
Jönköping
 Kunskap till praktik har träffat överens-
kommelser med fem beroendecentra som
utarbetar rutiner – Stockholm, Malmö,
Örebro och Värmland
Gunborg Brännström
 Frivilligorganisationer erbjuder idag det bästa stödet
 Skyldighet för socialtjänsten att erbjuda stöd till
anhöriga,1 juli 2009(SoL 2001:453)
 Utveckling av anhörigstöd har påbörjats, men här finns
mycket mer att önska
- bättre information om vad som kan erbjudas
- utveckla relationen med organisationer
- bättre samarbete mellan hälso- och sjukvården och
socialtjänsten
 Anhörigstöd lyfts i de kommande nationella riktlinjerna –
kommunernas socialtjänst rekommenderas
 Anhörigwebb håller på att utvecklas
Gunborg Brännström
Komplexa Vårdbehov
15 000
Beroende med sociala problem
35 000
Beroende utan sociala problem
250 000
Inga problem
6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder
Riskbruk
450 000
Missbruk
300 000
Det finns en stor grupp som har problem med
alkohol, droger och beroende som vården inte har
nått
Dessa personer har också
närstående som kan
behöva stöd.
Deras situation kan vara
annorlunda.
Anhöriga kan vara
många olika personer t
ex:
•Makar
•Partners
•Barn
•Vuxna barn
•Föräldrar
•Vänner
Önskar att den
som använder
alkohol eller
droger får hjälp.
Önskar hjälp för att
kunna stötta eller påverka
Önskar hjälp för att
själv må bättre.
Vad önskar anhöriga/närstående för
stöd?
 Internet – förstahands val för att hämta kunskap
 Internet bra för problem som man skäms över
 Mötesplatser som erbjuder pålitlig information
 Det utvecklas fler och fler internetbaserade
interventioner för psykologiska problem
 Alkoholhjälpen och Cannabishjälpen har över 400
besökare var varje dag.
En internetbaserad portal för
anhöriga utvecklas
 “Självtest”: Stöd att bedöma om det finns ett problem.
 Information: Möjlighet att känna igen sig och att lära sig
nya saker
 Forum/chat: Möjlighet att kommunicera med andra och
fråga om råd.
 Karta: Möjlighet att hitta var det finns mer stöd i
närområdet
 Tips: Om hur man kan hantera vanliga frågor och
situatationer.
Möjlighet att anmäla sig till internetbaserade progam för barn
och vuxna som till en början kommer att erbjudas via
forskningsprojekt.
Vad ska internetportalen innehålla?
 Teknisk uppbyggnad av sajt
 Översikt av kunskapsläget. Vilken information finns som
är lämplig att sprida?
 Kontakt med bra samarbetspartners och andra intressenter.
 Utvecklig av internetbaserade program (på KI)
 Sajten lanseras under våren
 Har du synpunkter eller något att bidra med? Kontakta
magnus.johansson@sll.se/info@alkoholhjalpen.se
Vad pågår just nu?
 Stödja hela familjen, dvs även stöd till ev
partner och barn
 Bättre information och mer systematisk stöd till
partner/anhöriga
 Barnen behöver upptäckas tidigt, innan en
förälder är i vård – skolan viktig!
 Alla barn bör få eget stöd när en förälder är i
vård
 Äldsta barnen i syskonskaran bör särskilt
uppmärksammas
Gunborg Brännström
 Kunskapssammanställningar har utarbetats
 Utveckling i praktiken har inletts för att gå från ett individ
till ett familjeperspektiv
 Stödet till vuxna anhöriga/närstående måste
vidareutvecklas och förbättras
 Webbstöd viktigt i känsliga frågor, men räcker oftast inte
 Barnen behöver upptäckas och stödjas i tidigare skeden
 Hela familjen behöver stöd anpassat till sin situation
Gunborg Brännström
gunborg.brannstrom@gmail.com

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt? (7)

Motala, Att kommunicera med unga
Motala, Att kommunicera med ungaMotala, Att kommunicera med unga
Motala, Att kommunicera med unga
 
J palme copenhagen 141118
J palme copenhagen 141118J palme copenhagen 141118
J palme copenhagen 141118
 
Livet pa nätet och skolans demokratiuppdrag
Livet pa nätet och skolans demokratiuppdragLivet pa nätet och skolans demokratiuppdrag
Livet pa nätet och skolans demokratiuppdrag
 
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
 
VRG - Livsstilsstudien 2014
VRG - Livsstilsstudien 2014VRG - Livsstilsstudien 2014
VRG - Livsstilsstudien 2014
 
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredareNegativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
 
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheterEn ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
 

Andere mochten auch

Andere mochten auch (9)

Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredareAlkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
 
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn TrolldalNya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
 
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredareTrender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
 
KSAN - Mot samma mål 2015
KSAN - Mot samma mål 2015KSAN - Mot samma mål 2015
KSAN - Mot samma mål 2015
 
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
 
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
 
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strateginKommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
 
ANDT-Trender
ANDT-Trender ANDT-Trender
ANDT-Trender
 
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens rollANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
 

Ähnlich wie Gunborg Brännstrom - Mot samma mål

Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerUngas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerKristian Wahlbeck
 
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)Gunilla Kvist
 
16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medier
16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medier16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medier
16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medierMarketinghouse
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaStiftelsen Gyllenkroken
 
Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats
Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats
Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats THL
 
Hur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningar
Hur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningarHur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningar
Hur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningarJohannaA2
 
Vad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I Mark
Vad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I MarkVad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I Mark
Vad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I MarkMarkskommun
 

Ähnlich wie Gunborg Brännstrom - Mot samma mål (20)

Förebygga ohälsa bland barn och unga i familjer med missbruk
Förebygga ohälsa bland barn och unga i familjer med missbrukFörebygga ohälsa bland barn och unga i familjer med missbruk
Förebygga ohälsa bland barn och unga i familjer med missbruk
 
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerUngas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
 
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet   Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
 
Nytt sätt att stödja barn i familjer med missbruk
Nytt sätt att stödja barn i familjer med missbrukNytt sätt att stödja barn i familjer med missbruk
Nytt sätt att stödja barn i familjer med missbruk
 
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
 
16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medier
16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medier16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medier
16 tips för ett bra föräldraledarskap i sociala medier
 
Nätvandring på Jonsereds skola 26 nov 2013
Nätvandring på Jonsereds skola 26 nov 2013Nätvandring på Jonsereds skola 26 nov 2013
Nätvandring på Jonsereds skola 26 nov 2013
 
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
 
Forskningsprocessen
ForskningsprocessenForskningsprocessen
Forskningsprocessen
 
Unga på nätet f träff centrina
Unga på nätet f träff centrinaUnga på nätet f träff centrina
Unga på nätet f träff centrina
 
Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats
Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats
Respons från fältet om hur pojkarnas HPV-vaccinationer förverkligats
 
lathund1
lathund1lathund1
lathund1
 
Hur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningar
Hur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningarHur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningar
Hur vi stöttar barn som börjar livet med sämre förutsättningar
 
Familjepolitik
FamiljepolitikFamiljepolitik
Familjepolitik
 
Lape-muutosohjelma perusesitys ruotsiksi
Lape-muutosohjelma perusesitys ruotsiksiLape-muutosohjelma perusesitys ruotsiksi
Lape-muutosohjelma perusesitys ruotsiksi
 
droginformation.org
droginformation.orgdroginformation.org
droginformation.org
 
Vad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I Mark
Vad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I MarkVad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I Mark
Vad Tycker FoRaLdrar Om Fritidshemmen I Mark
 
Nationella Riskbruksprojektet
Nationella RiskbruksprojektetNationella Riskbruksprojektet
Nationella Riskbruksprojektet
 
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstödPreventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
 

Mehr von Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (8)

ANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingenANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingen
 
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunenStruktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
 
Implementering
ImplementeringImplementering
Implementering
 
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina DahlmanVåga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
 
Våga Fråga 131029 Mats Burman
Våga Fråga 131029 Mats BurmanVåga Fråga 131029 Mats Burman
Våga Fråga 131029 Mats Burman
 
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena BergensVåga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
 
Om att kvalitetssäkra prevention
Om att kvalitetssäkra preventionOm att kvalitetssäkra prevention
Om att kvalitetssäkra prevention
 
Detta är CAN
Detta är CANDetta är CAN
Detta är CAN
 

Gunborg Brännstrom - Mot samma mål

  • 1. Tillbakablick, framåtblick och analys gunborg.brannstrom@gmail.com
  • 2.  Barn och vuxna som anhöriga till vuxna personer med missbruksproblem  Missbruk påverkar hela familjen  Stödgrupper för barn viktiga men räcker inte  Statistik från aktuella undersökningar  Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet  Sammanfattning av de nationella insatserna  Stöd till vuxna anhöriga  Behov av fortsatt utveckling Gunborg Brännström
  • 3. Barn som anhöriga Vuxna anhöriga/närstående  Barn i familjer med - missbruk/beroende - psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning - en förälder som har allvarlig fysisk sjukdom /skada eller hastigt avlider  Anhöriga/ närstående till en person med missbruksproblem - en partner - en släkting - en arbetskamrat Gunborg Brännström
  • 5. 5  Föräldrar med psykisk sjukdom.  Missbruk och kriminalitet hos en eller båda föräldrarna.  Relationsproblem och separationer.  Aggressivitet och negativa förväntningar.  Brist på närhet i relationen mellan barn och föräldrar.  Kamratsvårigheter. Gunborg Brännström
  • 6. 6  Ett missbruksproblem existerar när bruket av alkohol eller andra droger förhindrar genomförande av uppgifter eller funktioner i familjen  När känslomässiga band mellan människor belastas och förhindras av någons missbruk  Man måste våga fråga hur partnern och barnen upplever konsekvenser av bruket Gå från ett individperspektiv till ett familjeperspektiv Gunborg Brännström
  • 7. Alkohol- missbruk hos föräldern • Familjekonflikter • Våld • Sammanhållning i familjen • Oförutsägbarhet • Övertagande av föräldrarollen • Bristande kommunikation Hur barn fungerar psykosocialt Källa: Barn som pårörende, Bente Storm Mowatt Haugland Gunborg Brännström
  • 8. 8  Stödgrupper för barn till föräldrar med missbruk/beroende  Insatser/stöd riktat till vuxna runt barnen  Relationen mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktorn för barnen  Stöd i föräldraskapet skapar bättre förutsättningar för barnen.  En positiv relation är skyddande även om föräldern har egna svårigheter Missbrukande föräldrar vill som alla andra föräldrar sina barns bästa…. Gunborg Brännström
  • 10.  60% av föräldrarna bor ihop med minst ett barn  24 % av barnen som har en förälder i vård för missbruk får eget stöd  29% av barnen har minst ett problem, enligt föräldern  Barnens problem ökar i takt med åldern  Barnen får sällan eget stöd innan de får egna problem  De äldsta barnet i syskonskaran har störst problem, därnäst placerade barn  Majoriteten av föräldrar i vård för missbruk vill prata om sitt föräldraskap Siffrorna baserar sig på 3749 barn och 2397 föräldrar Gunborg Brännström
  • 11.  2,5 % av barnen har förälder med alkoholmissbruk och knappt 1,5% av barnen förälder med narkotikamissbruk  Ca 30% av föräldrarna bodde tillsammans med sina barn  Dubbelt så många barn i familjer med missbruk än andra barn går ut grundskolan med ofullständiga betyg  Föräldrars utbildningsbakgrund och ev försörjningsstöd viktigare förklaringar för hur det går för barnen i skolan än förälderns missbruk  Risken att utveckla ett eget missbruk är upp till sju gånger högre än för jämnåriga Gunborg Brännström
  • 12. 12 Riskfaktorer • Bristande föräldraförmåga  utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld)  brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet  brist på struktur, kontinuitet, och planering = kaos • Dysfunktionella familjemönster • Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar • Oftare även psykiska problem • Kontinuerlig stress • Sämre lösningsstrategier Minska riskfaktorerna Gunborg Brännström
  • 13. 13 Skyddsfaktorer • icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets konsekvenser • låg konfliktnivå i familjen • bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm • barn exponeras inte för drickande • barn får adekvat information om det som pågår i familjen • relationen mellan barnet och föräldern utvecklas • barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i barnens närhet Öka/utveckla skyddsfaktorerna Gunborg Brännström
  • 14.  En gemensam styrgrupp  Ett gemensamt forskarseminarium  Ett gemensamt initiativ till ett forskarnätverk – drivs av Nka, finansieras av Socialstyrelsen  En gemensam konferens den 2 dec 2013  En antologi om barn som anhöriga kommer under våren- ett resultat av forskarnätverket Gunborg Brännström
  • 15.  Kunskapssammanställningar  Ekonomiskt stöd till projekt  Spridning av kunskapssammanställningar  Implementering av kunskap i praktiken Gunborg Brännström
  • 16.  Processledare i alla län  Fördjupningskurs  Rutiner utarbetas i missbruks- och beroendevården för att ta upp föräldraskapet och involvera anhöriga  Utvecklingsarbetet är påbörjat med stöd av Kunskap till praktiks processledare  Dessa barn borde upptäckas tidigare av anhöriga, skolan, fritidsledare, socialtjänsten etc Gunborg Brännström
  • 17.  Qvinnoqulan i Stockholm, Malmö, Gävle mfl  Rainbow Sweden - framidsverkstäder för mammor och pappor  KSAN - Mammakampen  Trygga barnen – samarbete med Söderköpings kommun Gunborg Brännström
  • 18.  Utveckling av samverkan i socialtjänsten  Utveckla strukturer för att genomföra gemensamma bedömningar, samordnade insatser och uppföljning  Utarbeta planer för att stödja hela familjen  38 kommuner i 15 län har påbörjat det arbetet med stöd av SKL (Kunskap till praktiks processledare och BoUs utvecklingsledare)  Socialstyrelsen har stött 5 kommuner för utveckling av sådan samverkan Gunborg Brännström
  • 19.  § 2g HSL, ålägger landstingen att beakta dessa barns behov av information råd och stöd  Socialstyrelsen har satsat på fyra län – Östergötland, Västra Götaland, Dalarna och Jönköping  Kunskap till praktik har träffat överens- kommelser med fem beroendecentra som utarbetar rutiner – Stockholm, Malmö, Örebro och Värmland Gunborg Brännström
  • 20.  Frivilligorganisationer erbjuder idag det bästa stödet  Skyldighet för socialtjänsten att erbjuda stöd till anhöriga,1 juli 2009(SoL 2001:453)  Utveckling av anhörigstöd har påbörjats, men här finns mycket mer att önska - bättre information om vad som kan erbjudas - utveckla relationen med organisationer - bättre samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten  Anhörigstöd lyfts i de kommande nationella riktlinjerna – kommunernas socialtjänst rekommenderas  Anhörigwebb håller på att utvecklas Gunborg Brännström
  • 21. Komplexa Vårdbehov 15 000 Beroende med sociala problem 35 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Inga problem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder Riskbruk 450 000 Missbruk 300 000 Det finns en stor grupp som har problem med alkohol, droger och beroende som vården inte har nått Dessa personer har också närstående som kan behöva stöd. Deras situation kan vara annorlunda. Anhöriga kan vara många olika personer t ex: •Makar •Partners •Barn •Vuxna barn •Föräldrar •Vänner
  • 22. Önskar att den som använder alkohol eller droger får hjälp. Önskar hjälp för att kunna stötta eller påverka Önskar hjälp för att själv må bättre. Vad önskar anhöriga/närstående för stöd?
  • 23.  Internet – förstahands val för att hämta kunskap  Internet bra för problem som man skäms över  Mötesplatser som erbjuder pålitlig information  Det utvecklas fler och fler internetbaserade interventioner för psykologiska problem  Alkoholhjälpen och Cannabishjälpen har över 400 besökare var varje dag. En internetbaserad portal för anhöriga utvecklas
  • 24.  “Självtest”: Stöd att bedöma om det finns ett problem.  Information: Möjlighet att känna igen sig och att lära sig nya saker  Forum/chat: Möjlighet att kommunicera med andra och fråga om råd.  Karta: Möjlighet att hitta var det finns mer stöd i närområdet  Tips: Om hur man kan hantera vanliga frågor och situatationer. Möjlighet att anmäla sig till internetbaserade progam för barn och vuxna som till en början kommer att erbjudas via forskningsprojekt. Vad ska internetportalen innehålla?
  • 25.  Teknisk uppbyggnad av sajt  Översikt av kunskapsläget. Vilken information finns som är lämplig att sprida?  Kontakt med bra samarbetspartners och andra intressenter.  Utvecklig av internetbaserade program (på KI)  Sajten lanseras under våren  Har du synpunkter eller något att bidra med? Kontakta magnus.johansson@sll.se/info@alkoholhjalpen.se Vad pågår just nu?
  • 26.  Stödja hela familjen, dvs även stöd till ev partner och barn  Bättre information och mer systematisk stöd till partner/anhöriga  Barnen behöver upptäckas tidigt, innan en förälder är i vård – skolan viktig!  Alla barn bör få eget stöd när en förälder är i vård  Äldsta barnen i syskonskaran bör särskilt uppmärksammas Gunborg Brännström
  • 27.  Kunskapssammanställningar har utarbetats  Utveckling i praktiken har inletts för att gå från ett individ till ett familjeperspektiv  Stödet till vuxna anhöriga/närstående måste vidareutvecklas och förbättras  Webbstöd viktigt i känsliga frågor, men räcker oftast inte  Barnen behöver upptäckas och stödjas i tidigare skeden  Hela familjen behöver stöd anpassat till sin situation Gunborg Brännström