2. Bakgrund Effektmodeller är
bristfälliga eller
Samhällsekonomiskt saknas
optimalt underhåll - Trafikeffektmodeller
kostnader för Motstridiga resultat
väghållaren, trafikanterna av olycksstudier
och samhället i övrigt.
Vägytans
Effekter för
funktionella
trafikanter
tillstånd
och samhälle
•Hastighet
•Fordonskostnader
•Komfort
•Olyckor
Nedbrytnings- •Vibrationer
modeller •Buller
•Hälsa Störning
•osv vid åtgärd
Vägledning
Restriktioner
Vägens Vägåtgärder Trafikåtgärder
tekniska
tillstånd
Illustration: Johan Lang, Trafikverket
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
3. Ihs, Velin och Wiklund (2002)
VTI meddelande 909
• Linjär regression (spår respektive IRI)
• Spår har försumbar effekt på olycksrisken
• Ökat IRI ger ökad olycksrisk
• Multipel linjär regression (spår och IRI)
• Olycksrisken minskar med ökande spår och ökar med ökande IRI
• Variansanalys
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
4. Christensen och Ragnøy (2006)
TØI rapport 840:
• Regressionsanalys:
• Ökat spårdjup ger ökad olycksrisk. Sambandet är dock inte linjärt.
Jämfört med spårdjup < 4mm är ökningen störst för spårdjup 4 - 9 mm
samt > 25 mm
• Ökat IRI ger ökad olycksrisk
• Parvis jämförelse:
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
5. Syfte
Att, på uppdrag av finska Trafikverket och med finansiering även
från svenska, norska och estländska Väg-/Trafikverken, göra en
ny olycksstudie baserad på respektive lands olycks- och
vägtillståndsdata.
Fokus på sambandet mellan spårdjup och olycksrisk
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
6. Problemet
• Vägtillstånd påverkar den ”objektiva” sannolikheten för
trafikolycka, samma förarbeteende men olika vägtillstånd
påverkar olyckssannolikheten
• Föraren anpassar sitt beteende till hur hon eller han uppfattar
att vägtillståndet påverkat olyckssannolikheten
• Den realiserade olyckssannolikheten, den som avspeglas i
olycksstatistiken, blir då en funktion av den ”objektiva”
olyckssannolikheten och förarnas uppfattningar eller
upplevelser
• Det medför att sambandet mellan vägtillstånd och realiserad
olyckssannolikhet inte ens behöver vara monotont, d.v.s.
växande eller avtagande
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
7. Principskiss för vägtillståndets inverkan på olyckssannolikhet
Objektiv
Uppfattad
Realiserad
Vägtillstånd
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
9. Data per 100m sektion Homogeniseringsvariabler (H)
för klusteranalys
Antal olyckor med dödade/svårt skadade
Minst en olycka
Spårdjup (mm)
IRI (mm/m) H
Kurvatur H
Backighet H
Tvärfallsfel H
Vägbredd (m) H
ÅDT
Andel tung trafik H
Antal dagar per år med nederbörd mellan 1 och 10 mm H
Antal dagar per år med nederbörd > 10 mm H
Antal dagar per år med temp < -2 °C H
Antal dagar per år med temp mellan -2 och +2 °C H
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
10. Sverige
Spårdjupsklasser ÅDT-klasser Hastighetsklasser
0-5 mm ≤ 1000 30-50 km/tim
5-9 mm 1000 < ÅDT ≤ 4000 60-70 km/tim
9-13 mm 4000 < ÅDT ≤ 8000 80-100 km/tim
13-17 mm > 8000 110-120 km/tim
17-21 mm
>21 mm
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
13. Resultat 4000<ÅDT≤8000
Hast ≤ 50 km/tim: OR högre för spårdjup 5-9 mm
Hast 110-120 km/tim: OR lägre vid spårdjup > 21 mm
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
14. Resultat ÅDT>8000
Hast 60-70 km/tim: OR högre i alla spårdjupsklasser jämfört med perfekt väg
Hast 80-100 km/tim: OR minskar med ökande spårdjup
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs
17. ”Slutsatser” och fortsatta studier
I många fall kan ingen signifikant effekt av spårdjup på
olycksrisken påvisas. För vissa vägkategorier (ÅDT + hast)
kan man dock se en viss effekt:
Olycksrisken ökar för ”medeldjupa” spår för att sedan minska
Olycksrisken minskar med ökande/stora spårdjup
Vid spårdjup som inte syns kan det vara så olycksrisken ökar
pga att föraren inte i tillräcklig utsträckning anpassar
körbeteendet/hastigheten efter vägytetillståndet
Vid stora spårdjup kan den upplevda olycksrisken vara större
än den ”objektiva” och därmed påverka föraren så att denna
kör mer försiktigt
Klimatskillnader?
Regionala/internationella skillnader?
Skillnader mellan landsbygdsvägar och tätortsnära vägar?
Analyser av finska, norska och estländska data
Slutrapport i mars
Transportforum 2011 Session 60 Anita Ihs