Presentation, "Komma ut - eller komma in? Hbtiq-perspektiv på ungdomsarbetet" /Anders Huldén, 8.1.2013

1. KOMMA UT –
ELLER KOMMA IN?
H B T IQ - P E RS P E K T IV P Å U N G D O M S A R B E T E T
NUORI2013, J
yväskylä, 8.1 .
2013
Ander s Huldén
Seta r f

2. KÖN OCH SEXUELL LÄGGNING
Kön Sexuell läggning
 Könsidentitet handlar om hur  Sexuell läggning handlar om
jag upplever min vem jag attraheras
könstillhörighet av, emotionellt och/eller
 Könsuttr yck är erotiskt
utseende, klädsel, handlingar
genom vilka jag uttr ycker min
könsidentitet
Setas målsättning är likabehandling i samhället och välmående för alla,
oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning.

3. VADÅ HBTIQ?
sexuell läggning könsidentitet och könsuttryck
 homosexuella  transpersoner
och bisexuella …personer vars könsidentitet och/eller
Cispersoner är personer som inte är
könsuttryck helt eller delvis är annorlunda
…personer vars äntranspersoner, alltså personer vars
vad som förväntades när deras
sexuella läggning könsidentitet definierades vid födseln.
är en annan än …transpersoner och könsuttryck mestadels
könsidentitet kan vara till exempel
transkönade (transsexuella) och förväntades
överensstämmer med vad som
heterosexuell . transvestiter, vars könsidentitet oftast vid
när deras könsidentitet definierades är
kvinna eller man. Transgenders (fi.
födseln.
muunsukupuoliset) har en könsidentiet som
är varken kvinna eller man, eller både och.
Queer ifrågasätter normer kring kön  interkönade
och sexualitet, och queera personer …personer vars medfödda
könsbestämmande fysiska egenskaper är
vill vanligen inte definiera sig via entydigt varken kvinnliga eller manliga
dessa övriga begrepp.

4. RYMS DU INOM RAMARNA?
Könsnormativitet Heteronormativitet
 Uppsättning normer i samhället  Uppsättning normer i samhället
som antyder att det bara finns som antyder att heterosexualitet är
två kön, manligt och kvinnligt ; att den normala sexuella läggningen.
alla människor är antingen män  Andra sexuella läggningar ses som
eller kvinnor och uttr ycker sig på avvikande och mindre önskvärda.
ett könstypiskt sätt.
 Andra könsidentiteter och
könsuttr yck ses som avvikande
och mindre önskvärda .
Hur syns normer om kön och
sexuell läggning i din omgivning?
Vilka andra normer finns där?

5. KONSEKVENSER
 De flesta hbtiq-ungdomar mår bra, men bland hbtiq-
ungdomar finns oftare problem med välfärd och
hälsovanor, än bland andra ungdomar
(bl.a. Hon Hen Han, 2010
http://www9.ungdomss tyrelsen.se/ar t/ 0,2072,8160,00.html )
 Självupplevd hälsa, både fysisk och mental
 Självskadebeteende
 Användning av alkohol- och tobaksvaror
 Socialt utanförskap, brist på psykosocialt stöd
 Erfarenhet av diskriminering, rädsla för diskriminering
 Osynlighet i vardagen, i vetenskapliga kontexter
Inom projektet Välmående regnbågsungdom samlar Seta
och Nuorisotutkimusseura under 2013 information om
hbtiq-ungdomars hälsa och välfärd i Finland.

6. ATT FÖRSTÅ SIN IDENTITET
 Det går inte att påverka den egna könsidentiteten
eller sexuella läggningen – men den kan utvecklas
och förändras under livstiden
 Normerna skaver – varför är jag som jag är?
 När ramarna blir för trånga uppstår lätt en konflikt mellan
identiteten, drömmarna och omgivningens förväntningar
 Omgivningens attityder inverkar på om man är öppen med sin
identitet, behöver dölja den eller förnekar den
 Erfarenheter av diskriminering och rädsla för diskriminering
påverkar välbefinnandet

7. KOMMA UT?
 ”Komma ut” förknippas vanligen med homo- och bisexuella, som
berättar om sin sexuella läggning
 Egentligen: ”komma ut” som avvikare från normen
 Ingen engångsföreteelse – ständigt pågående processer i livet
 Positiva komma ut-erfarenheter ger självförtroende
TIPS!
 Ungdomar som kommit ut hemma och i skolan gladare, hoppfullare än
 ungdomar i - hur förhåller
Diskutera garderoben
familjen, egentligen?
 Ungdomar som kommit ut hemma kan tala om problem med vuxna i
 familjen, än unga att bilda en positiv
Hjälp den ungdomar i garderoben
självbild och hitta socialt stöd http://www.hrc.org/youth#.UO5r1W_Zb9U)
(Growing up LGBT in America,
 Fundera på hur man kan förbereda sig på
 Garderoben kan också erbjuda trygghet, outa aldrig någon
frågor
 Hjälp den unga att tro på sin framtid och
 Kansina egna möjligheter vuxna, som erbjuder stöd?
du vara den trygga

8. KOMMA IN?
 Fundera över dina egna uppfattningar om mångfald
 Granska normerna i din omgivning: vilka normer finns kring
kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion etc.
 Hur tar de sig uttryck? Vad innebär de med tanke på
synlighet, tillgänglighet, makt och inflytande? Hur kan man göra
annorlunda?
 Låt mångfalden synas och höras!
 Respektera ungdomars erfarenheter, berättelser, rätten till
självbestämmande
 Ingrip mot diskriminering och trakasserier – men kom också ihåg att
aktivtSAKKI och FSS driver i samarbete projektet Från
Seta, främja likabehandling (synliggör mångfald, gör
likabehandlingsplan, Område fritt från diskriminering)
tolerans till likabehandling. Under 2013 publiceras ett
Våga ta ställning för likabehandling – det är inte värdeneutralt att tiga
 metodmaterial för normkritiskt likabehandlingsarbete.

9. TACK FÖR MIG!
 Mer information hittar du på webben
 www.seta.fi
 www.transtukipiste.fi
 www.normer.fi
 www.rfslungdom.se
Anders Huldén, koordinator för ungdomsarbetet
anders.hulden@seta.fi