Empfohlen
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Was ist angesagt?
Was ist angesagt? (20)
Ähnlich wie SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
Ähnlich wie SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA? (20)
Mehr von Malinspplugg
Mehr von Malinspplugg (14)
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
- 2. Åtgärdsplanen Bakgrund • Stor spridning kring förståelsen för och kunskap kring studiehandledning (organisation). • En tydlig progression saknas mellan IK/förberedelseklassernas olika steg. • Vi saknar tillräcklig Sva kompetens och har svårt att prioritera hur vi bäst ska använda de Sva lärare vi har.
- 3. • Fördjupa och hålla i så att detta blir ett utvecklingssteg som leder till långsiktig förbättring av elevers resultat i Hultsfred. • Pedagogspåret - utbilda handledare. • Många lärare känner otillräcklighet i mötet med elever med svåra upplevelser. • Kartläggningsarbetet behöver utökas och utvecklas (organisation). • Förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för nyanlända elever (strategi). • Kollegiala lärandet behöver utvecklas.
- 4. Studiehandledning Team 8: Nätverksträffar tillsammans med rektorer. Dialogmöte m rektorer. Rektorer efter mötet påbörja förbätttringsarb. Avseende organisation och lärande. FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare Dialogmöte Genomför samtal med elever om hur de upplever studiehandledningen och dess betydelse för lärandet. Halvdag arbetslagsledarträff modersmål + st.handl. Kopplat till forskning,. Heldag strategi för förbättringsarbete avseende Studiehandledning och nyanlända elevers resultat. Språk och kunskapsutvecklande arbete KL: Få igång kollegialt lärande avseende nyanländas lärande. Bidra till fördjupning och fokus kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA fördjupat och implementerat förhållningssätt på alla enheter. Introducera nya medarbetare. Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare. FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare Ledningsgrupp: Arbetet med att pröva ut språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen fortsätter i alla arbetslag. Samtliga arbetslag fortsätter och fördjupar sin pågående utvecklingsprocess. Kartläggning - Lizette, Ett gemensamt upplägg som utgår från kartläggningsmaterialet och Allmänna råd för utbildning för nyanlända elever arbetas fram av KL? (Lizette) + utvecklingsledaren. Använda och följa upp resultat av kartläggning utvecklas. + system för dokumentation och samverkan kring elevers lärande. FL: Genomför ett pedagogiskt café som leds av kartläggarna tillsammans med FL. Organisation - Ledningsgrupper. Koppla arbetet till skolans kvalitetsarbete. AL planerar och följer upp pedagogiskt café. Rektorer har regelbundna ”nulägessamtal” med varje arbetslag. Möte med traumatiserade barn och ungdomar EHT – elevhälsa nätverk. Arbete för en elevhälsa som allt mer blir en integrerad del i skolans verksamhet. Personalen får pedagogiska redskap för möten med elever. Arbetslag: Föreläsning med uppföljande samtal. Förebygga och främja elevhälsa arbete. Lyfta in nyanlända elever o elevhälsans uppdrag i det syst. Kvalitet. Arb. Resultat på individnivå. Ledningsgruppernas strategiska arbete. (Förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för nyanlända elever) ” Använda och följa upp resultat av kartläggning utvecklas. + system för dokumentation och samverkan kring elevers lärande. ” fr kartläggning. Varje ledningsgrupp ha en tydlig strategi för sitt arbete.
- 5. Kursledare i Hultsfreds kommun. Få igång kollegialt lärande avseende nyanländas lärande. Bidra till fördjupning och fokus kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA fördjupat och implementerat förhållningssätt på alla enheter. Introducera nya medarbetare. Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare.
- 6. Källa: Nationellt centrum för andraspråk.
- 7. 1 17/8 • Läsning och uppgifter mellan varje stor träff. • Mellanträffar med FL. F-6. Upplägg SKUA-utbildning 2 9/10 3 29/1 4 26/3 5 28/5 Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 13/9 Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 29/11 Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 18/4 Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 28/2
- 8. • Fika 9.15- 9.45
- 9. Grupperna:
- 10. En snabb presentationsrunda • Gör din namnskylt, namn, skola. • Laget runt.
- 11. Vi gör en Hillary • Rita en cirkel på papperet • Prata med varandra för att finna exempel på vad ni i gruppen har gemensamt, skriv stödord inne i cirkeln • Ni ska också komma fram till något som är unikt för var och en, skriv det utanför cirkeln • Redovisa 2 min/grupp
- 12. Presentera er Hillary Redovisa 2 min/grupp: • Ett språkrör presenterar det gemensamma • En i taget säger något som är unikt för en annan gruppmedlem (medsols) • En kort metareflektion
- 13. Aktivitet • 2 och 2. Person A och person B. • Person A blundar. • Person B förklarar bilden på engelska för person A. • Person A: Blunda nu!
- 15. Hur kändes det? Hur gjorde du?
- 18. Vad är SKUA?
- 19. Vad är SKUA? • Utveckla ämneskunskaper – utveckla ämnesspecifikt språk. • Att planera för språkutvecklande ämnesundervisning. • Bygga vidare på elevernas förkunskaper. • Att planera för interaktion och grupparbeten. • Aktiviteter där eleverna lär av och med varandra. • Introducera och återanvända expertord.
- 20. Utveckla ämneskunskaper – utveckla ämnesspecifikt språk. • t.ex. att eleverna får interagera med varandra i mindre grupper och använda vardagsspråk för att förhandla om ämnesspråk kan innebära att elever utvecklar sina ämneskunskaper parallellt med att utveckla ett ämnesspecifikt språk.
- 21. Att planera för språkutvecklande ämnesundervisning. • Jag behöver fundera på vad jag vill att eleverna ska förstå och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka förmågor är det eleverna behöver öva på i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på detta.
- 22. Bygga vidare på elevernas förkunskaper • Från det konkreta till det abstrakta.
- 23. Att planera för interaktion och grupparbeten. • Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m.
- 24. Aktiviteter där eleverna lär av och med varandra. • Använda eleverna som lärresurser för varandra. Svårigheten är att se till att de elever som kommit längst blir utmanade och inte bara får agera som ”hjälplärare”.
- 25. Introducera och återanvända expertord. • Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord.
- 26. ”Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med. Med vilken kvalitet våra språkliga förmågor utvecklas avgör hur väl vi kan anpassa oss till olika situationer och möta olika krav. På så sätt kan vårt språk påverka våra vägval och hur väl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhällsliv.” Få syn på språket sid 11 (Skolverket)
- 28. Våra elever i grundskolan Var femte elev har utländsk bakgrund Många elever är nyanlända Många fler är flerspråkiga
- 29. Lite begrepp och benämningar • Modersmål • Förstaspråk (L1) • Andraspråk (L2) • Tvåspråkighet • Flerspråkighet Är du flerspråkig? Varför/varför inte?
- 32. Är det bra att använda flera språk samtidigt? Vad säger forskning? • http://www.lararkanalen.se/lararmotet-flersprakighet-som-en-resurs
- 34. Vi formerar grupper • Det turkosa spåret och det gula spåret. • Vi håller ihop i vår basgrupp men jobbar i spår… 1: 2: 3: 4: …. …. …. …. …. ….. …. …. … …. …. …. 5: 6: 7: 8: …. …. …. …. …. …. …. …. ….. …. ….. ….
- 35. Progressiv brainstorming Varje basgrupp behöver: • 1 Blädderblocksblad • Pennor i samma färg Skriv ämnet/frågan en liten cirkel mitt på blädderblocksbladet
- 36. Progressiv brainstorming • Diskutera ämnet/frågan ni har på blädderblocket! • Bestäm vad ni ska skriva för att bygga upp en tankekarta. Hjälps åt med formuleringarna och turas om att skriva. • Ni kommer att ha: 15 min och sedan ca 10 min till blad 2 respektive 3. • Tillbaka till ert första blad - ca 10 min • Alla åter här kl: ________
- 37. Progressiv brainstorming forts 1. När ni ska byta blad så rotera från 1, till 2, 3, 4 Ta alltid med er färgpennan! 2. Läs igenom det som tidigare grupp-er har skrivit och fundera; vad vill ni fylla på med, kommentera eller fråga? Ni ska kommunicera om/med det som de andra har skrivit! 3. Rotera igen. Läs och upprepa steg 2-3.
- 38. Vad ska det brainstormas om? • Flera språk - hinder? Resurs? • Vad innebär det att kunna ett språk? • Relationen kognitiv mognad/stöttning? • Vad innebär det att arbeta språk och kunskapsutvecklande?
- 39. Zooma in gruppvis på ert blad • Ringa in ett eller par formuleringar som ni tycker är viktiga • Ringa också in en formulering som väcker frågor eller som vi behöver fundera vidare kring • Utse nu en talesperson från er grupp
- 40. 1 17/8 • Läsning och uppgifter mellan varje stor träff. • Mellanträffar med FL. Upplägg SKUA-utbildning 2 9/10 13.00- 16.00 Stöttning, tala/lyssna. 3 29/1 13.00- 16.00 Skriva 4 26/3 13.00 – 16.00 Läsa 5 28/5 13.00-16.00 Planeringar Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 13/9 14.30- 16.00 Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 29/11 14.30- 16.00 Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 18/4 14.30- 16.00 Läsa Reflektera Uppgift Mellanträff 28/2 14.30- 16.00
- 41. Uppgifter till träff 2 • Läsa kapitel 2 till den 13/9: Klassrumssamtal – Att skapa sammanhang för språkutveckling. • Skriva läslogg och maila till mig: malin.carlsson@hkedu.se Välj ett citat som du skriver ner ordagrant Din tolkning av citatet Skriv ner de tankar citatet väcker hos dig
- 42. Mellanträff tillsammans med FL • 13/9 Lindblomskolan • Handledning (om det behövs) kring läsloggsskrivandet. Hur har det gått så här långt? • Lyssna på ett radioprogram som andraspråksundervisning tillsammans. • Metareflektion. • Vad gav radioprogrammet? Tankar? • Vad tar du med dig från radioprogrammet?
- 43. Mål med utbildningsinsatsen: SKUA-utbildning: - Pröva ut språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i den egna undervisningen. - Reflektera över kvalitet i undervisning gällande (andra-)språks- och kunskapsutveckling, självständigt och i samarbete med övrig personal.
- 44. Metareflektion Vad tar du med dig från förmiddagen? www.socrative.com
Hinweis der Redaktion
- Introduktion nyanställda Presentation Det är en av de 21 kommuner som tagit emot flest nyanlända procentuellt vilket gjort att de blivit en av de kommuner som skolverket i första omgången gjort riktade insatser mot. Det har gjort att kommunen haft en fortbildningsinsats tillsammans med Nationellt centrum för andraspråk där all pedagogisk personal varit delaktig och där Malin tillsammans med 3 kollegor under våren- 17 genomfört en utbildning genom NC för att kunna hålla i och fördjupa det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i kommunen även efter de riktade insatserna Det formulerades sedan en åtgärdsplan kring det forsatta arbetet i kommunen. Där formulerade en grupp rektorer vilka fortsatta arbeten som man såg att kommunen behöver jobba vidare kring.
- I åtgärdsplanen står detta formulerat för oss kursledare. Så det är det här som är vårt uppdrag och mål. Idag är vi hör för att introducera er nya medarbetare kring skuaarbetet.
- Det har ju nämligen visat sig att svenska skolor och förskolor inte är så bra på det här…. Därav vår kommuns satsning och NC:s viktiga arbete.
- Material: papper, pennor
- 10.25: Intro: 2 min I gruppen: 7 min Redovisa: 6 grupper ? 6 x 2 min =15 min Totalt ca 30 min
- Metareflektion: Kan man göra det här med eleverna? Hur? När?
- Men nu ska ni få aktivera er lite!
- Person B förklarar bilden på engelska för person A.
- Person B förklarar bilden på engelska för person A.
- Skulle man då kräva att ni använde ämnesspecifika begrepp. Så hade det blivit svårt… Det händer säkert i olika delar av skolan iaf…
- Vi kanske inte klarar det på vårt eget modersmål utan träning…. META –Med kollegor- Lägga in frågor som- hur kunde jag ha stöttat FÖRE aktiviteten? Under Aktiviteten?
- 15 min.
- Men vad innebär då språk och kunskapsutvecklande arbete? Vi personal på skolan har tidigare jobbat och läst Gibbons. Stärk språket stärk lärandet. Den sista tiden har jag också läst Anna Kayas bok, hon jobbar/jobbade på NC, och tycker att den är mycket bra och lättläst… Hon böjar varje kapitel med en dagboksanteckning från sin tid som lärare när hon jobbade med nyanlända och utdrag där hon såg en svårighet och inte visste hur hon skulle möta sina elever på bästa sätt. Jag har valt ut hennes kapitel om SKUA och plockat delar av det. I hennes bok drar hon många kopplingar till Gibbons arbetssätt och använder dem i många delar. Men hon kopplar så klart också till andra forskare Anna Kaya skriver i sin bok om sitt arbete med nyanlända elever. Här är rubrikerna ur hennes bok kring SKUA. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. 1. t.ex. att eleverna får interagera med varandra i mindre grupper och använda vardagsspråk för att förhandla om ämnesspråk kan innebära att elever utvecklar sina ämneskunskaper parallellt med att utveckla ett ämnesspecifikt språk. 2. Jag behöver fundera på vad jag vill att eleverna ska förstå och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka förmågor är det eleverna behöver öva på i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på detta. 3. Från det konkreta till det abstrakta. 4. Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m. 5. Använda eleverna som lärresurser för varandra. Svårigheten är att se till att de elever som kommit längst blir utmanade och inte bara får agera som ”hjälplärare”. Att använda modersmålet som en resurs. 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord. Jag kommer att återkomma till dessa delar under förmiddagen. Hur jag jobbar med dessa i mitt klassrum.
- Språket är ju ett så viktigt redskap för oss. Hur vi kommer att lyckas som medmänniskor i samhället kanske till och med…?
- Vi ska reda ut begreppen lite har jag tänkt till att börja med.
- Mecki Definition utländsk bakgrund: född själv eller bägge föräldrar födda utomlands (2002) Men betydligt fler barn och ungdomar utvecklar flerspråkighet och använder dagligen två eller flera språk utan att ha ”utländsk bakgrund” enligt definitionen ovan- I min familj och i många många fler. Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalanderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet 3 kap. 12 a § skollagen. Vissa kommuner kan ha mer 30% nyanlända barn/elever. Inte så många nyanlända har tagits emot i storstäderna, dessa siffror från Migrationsverket visar hur stor del nyanlända barn och ungdomar som tagits emot i olika kommuner- var man väljer att bosätta sig så småningom – syns inte ännu. De flerspråkiga eleverna är elever med stora variationer- jämfört med infödda svenska elever. Viktigt att ha i åtanke när vi talar om dem som en ”grupp”: Språklig, kulturell och social bakgrund skiftar, olika åldrar, olika vistelsetid i Sverige, bor i olika områden, integrerade eller segregerade, behärskar sina språk i varierande omfattning, och precis som alla elever, en grupp med olika personlighet, intressen, drömmar och talanger. (Kusivt ur BEDA) Gemensamt för dessa elever är att de beroende på den årskurs som blir aktuell ställs inför olika språkliga och andra utmaningar redan efter mycket kort tid i Sverige. För att de ska kunna ges likvärdiga möjligheter att lyckas i sin skolgång krävs att de på några få år hämtar in det försprång i undervisningsspråket som elever med svenska som modersmål har. Här får ingen tid gå förlorad och nyanlända och andra flerspråkiga elever som behöver utveckla sitt andraspråk måste därför erbjudas en professionell andraspråksundervisning och bedömning med tydliga kopplingar till övrig undervisning, samtidigt som deras språkutveckling måste främjas i alla klassrum. Det förutsätter i sin tur en medvetenhet om språkets roll för lärande hos alla lärare. En person är flerspråkig som dagligen använde flera språk för att kommunicera är en vanlig definition
- Mecki Modersmål- det språk vi lär från födseln naturligt i samspel med vårdnadshavaren, ett språk som blir kopplat till känslor och tidiga upplevelser. Synonymt med förstaspråk. Man kan ha flera modersmål/förstaspråk. Modersmål, L1, förstaspråk det språk man lär sig först genom naturlig interaktion med i första hand föräldrar eller andra vårdnadshavare Andraspråk L2 är de språk man lärt sig efter sitt första språk, inlärning som startat kring ca 3 års ålder brukar räknas som andraspråk. Lärs in i den kultur och de sociala sammanhang där språket talas. Det kan ibland vara svårt att avgöra vad som är första eller andraspråk t ex barn som är födda i Sverige och har föräldrar som bott här en längre tid och som själva har svenska som andraspråk och talar både sitt modersmål och svenska med barnet. L2 det språk som lärs in efter modersmålet (eller parallellt med! Successiv språkinlärning) och som är det språk som majoritetsbefolkningen talar i det omgivande samhället. Andraspråk, blir det språk som man socialiseras in i av andra individer (t ex förskola, skola) än genom den grupp som står för den primära socialisationen (familjen). Ofta handlar det om att man förvärvar detta språk i skolan, där en stor del av den sekundära socialisationen äger rum. Men man kan också tänka sig, i ett flerspråkigt samhälle, att man utvecklar ett modersmål, men i mötet med grannar, i samhället lär sig ytterligare ett språk, varefter man i skolan möter ett tredje språk. Man kan alltså ha flera andraspråk. Främmande språk: det språk man lär sig i skolmiljö. Med andraspråk avses i vilken ordning språken lärts in, säger inget om i vilken grad man behärskar språket. Man kan ha flera andraspråk Inte förväxlas med Andra språk som talas i Sverige är -Minoritetsspråk Majoritetsspråk- det språk som de flesta talar i ett land. Svenska i Sverige är -Majoritetsspråk Minoritetsspråk; Om man har annat modersmål än svenska i Sverige I Sverige finns idag också nationella minoritetsspråk och de är språk som av tradition talats länge i Sverige. Dessa har en mer skyddad ställning (t ex måste myndigheter erbjuda information mm på dessa språk); romska, finska, jiddish, samiska och meänkieli. (Teckenspråk räknas inte in här men har nästan samma ställning) Tvåspråkig Flerspråkig Främmande språk- ett språk som lärs in i huvudsak genom undervisning- t ex franska, spanska och engelska i Sverige. Arvspråk 2000 talet– inlärning av ”modersmålet” i miljö där man i h.s talar ”andraspråket” Ur: Flerspråkighet, en forskningsöversikt (N. Abrahamsson) Är du flerspråkig? Varför eller varför inte? Prata med din granne!
- Hos ett enspråkig barn går den språkliga och den kognitiva utvecklingen i stor utsträckning hand i hand. Inte för andraspråksinlärare. Den tankemässiga komplexiteten är ofta avsevärt större än den språkliga komplexitet som behövs för att uttrycka tankarna. En 10 åring tänker, förstår och känner som en 10 åring (på sitt modersmål) och det krävs en mycket effektiv språkutveckling eftersom eleven behöver lära sig språket från början och samtidigt bygga på med ord och begrepp som är åldersadekvata. När de ska formulera sina tankar blir de tvungna att ge sig på mer komplexa strukturer än de kanske egentligen behärskar. Det betyder att de måste ge avkall på den språkliga korrektheten för att kunna uttrycka det som de vill ha sagt. Viktigt att tänka på att elevernas andraspråksnivå inte behöver spegla deras kognitiva nivå. Därför är det problematiskt att t.ex. läsa litteratur avsedd för yngre barn med nyanlända. För att utveckla språket är det viktigt att tänja förmågan och ta risker. Det är en krävande och mödosam process och alla lärare behöver ha kunskap om vad det innebär för att kunna stötta eleven på bästa sätt- för att kunna organisera verksamheten där språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt genomsyrar hela dagen.
- Modersmål vilket språk som är modersmål- och att det inte är synonymt med starkaste språk. Alla språk som resurs. Det är viktigt att påpeka att det inte alltid går någon klar skiljelinje mellan förstaspråk och andraspråk. Många flerspråkiga elever är födda i Sverige och kommer tidigt i kontakt med svenska, t.ex. genom kamrater och personal i förskolan. Ändå kan svenskan även här betraktas som ett andraspråk om den primära socialisationen i hemmet huvudsakligen skett på något annat språk än svenska. Dessa elever kan mycket väl senare utveckla svenskan till en nivå som motsvarar och också överstiger den i förstaspråket, inte minst när det gäller ett mer skolrelaterat språkbruk. För andra elever kan svenskan vara ett av flera förstaspråk som spelat en viktig roll redan i hemmet och använts som ett av flera språk i kommunikationen med föräldrar, andra vårdnadshavare och syskon. För gruppen nyanlända elever är svenskan dock helt klart ett andraspråk då deras kontakt med svenska språket i så gott som samtliga fall sker först i skolåldern. Tidpunkten för ankomsten till Sverige kan dock spela stor roll för elevernas språkutveckling på sikt då en tidig kontakt med målspråket i flera avseenden är gynnsam och i slutändan leder till en högre färdighetsnivå. För elever som undervisas på sitt andraspråk spelar modersmålet en viktig roll under en stor del av skoltiden. Det gäller inte minst för elever med begränsad tidigare skolbakgrund för vilka tillgången till studiehandledning, modersmålsundervisning och modersmålslärare är särskilt angelägen. Förstaspråket fungerar också ofta som en viktig länk och brygga mellan skolan och elevernas hem och övriga liv. Om eleverna får fortsätta att utveckla sitt förstaspråk också för ett mer skolrelaterat språkbruk, kan detta enligt många forskare vara till stor nytta för utvecklingen av motsvarande språkfärdigheter på andraspråket. Begrepp och fenomen som eleverna redan är bekanta med på modersmålet är lättare att förstå och få grepp om på andraspråket, och lärare bör därför uppmuntra eleverna att använda sitt förstaspråk i sitt lärande både för enskilt tankearbete och för diskussioner med andra elever så långt det är möjligt. Axelsson & Magnusson (2012); Cummins (1981); Thomas & Collier (2002) Cummins (1979); Magnusson (2011)
- Filmen handlar om hela skolan från förskolan till gy. Hon nämner föräldrarna som resurs vilket jag vet att några av er i förskolan använder. Inför studiegdagen så tittade ni på David 4 år från Norsborg. Han pratade många olika språk och utvecklade alla samtidigt… Är det bra? Vad säger forskning… Filmen!! Flerspråkighet som resurs en stöttning!
- Reflektion; kan behöva säga mer om vad förväntas göra när kommer till annan grupps papper: ”kommunicera med vad de skrivit”- fyll på om ngt fattas, kommentera +/-, ställ frågor….. Skriv hela tiden med er färg!
- Relationen kognitiv mognad/stöttning? : Tankar kring hur man skulle kunna hjälpa elever som kommer till sverige som äldre. Som kan mycket på sitt hemspråk men inte kan visa, uttrycka tankar kring det?
- Här åter vid sitt ”eget” blad, dvs där gruppen började.
- SKUA-utbildning för nyanställda. Pedagoger som inte varit med i den stora NC-satsningen som genomfördes i kommunen.
- Mellanträffar och uppgifter är tanken att de ska förbereda inför nästa träff. Läsa inför nästa. Så nästa träff kommer att handla om tala och lyssna = muntlig interaktion. Och stöttning kring det. Man får ju så klart jättegärna läsa kapitel 1 också… ;-)