Empfohlen
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Was ist angesagt?
Was ist angesagt? (20)
Ähnlich wie Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.
Ähnlich wie Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet. (20)
Mehr von Malinspplugg
Mehr von Malinspplugg (15)
Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.
- 2. Malin Carlsson, Lindblomskolan Hultsfred http://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/ malin.carlsson@hkedu.se @MalinCarlsson4
- 3. Har jag ett klassrum för alla?
- 6. Rita ett hus! 2 p för en skorsten 4p för 4 st fönster 5 p för gardiner 5 p för färg Något fint i trädgården?- 10 p
- 7. ”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh
- 9. Planering av PP, Alignmentmall
- 10. Matris
- 11. Elevinflytande, Hur ska vi jobba för att nå målen? Konkretiserade mål utifrån kunskapskrav. Hur ska vi jobba för att nå målen? Hur visar du för mig att du har nått målen?
- 12. PP-vägg
- 14. Målmedvetet och med progression - Klassrumsexempel Mål Stöttning Stöttning Utmaning
- 17. Självbedömning
- 19. Förmågorna
- 20. Kursledare i Hultsfreds kommun. Få igång kollegialt lärande avseende nyanländas lärande. Bidra till fördjupning och fokus kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA fördjupat och implementerat förhållningssätt på alla enheter. Introducera nya medarbetare. Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare.
- 21. Källa: Nationellt centrum för andraspråk.
- 22. Aktivitet • 2 och 2. Person A och person B. • Person A blundar. • Person B förklarar bilden på engelska för person A. • Person A: Blunda nu!
- 24. Hur kändes det? Hur gjorde du?
- 28. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som en kompensatorisk väg i klassrummen… Lärare i alla ämnen har ansvar för att förstå vad språket i ämnet kräver och göra ämnesspråket begripligt, enligt Cummins.
- 29. Vad är SKUA? • Utveckla ämneskunskaper – utveckla ämnesspecifikt språk. • Att planera för språkutvecklande ämnesundervisning. • Bygga vidare på elevernas förkunskaper. • Att planera för interaktion och grupparbeten. • Aktiviteter där eleverna lär av och med varandra. • Introducera och återanvända expertord.
- 30. Utveckla ämneskunskaper – utveckla ämnesspecifikt språk. • t.ex. att eleverna får interagera med varandra i mindre grupper och använda vardagsspråk för att förhandla om ämnesspråk kan innebära att elever utvecklar sina ämneskunskaper parallellt med att utveckla ett ämnesspecifikt språk.
- 31. Att planera för språkutvecklande ämnesundervisning. • Jag behöver fundera på vad jag vill att eleverna ska förstå och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka förmågor är det eleverna behöver öva på i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på detta.
- 32. Bygga vidare på elevernas förkunskaper • Från det konkreta till det abstrakta.
- 33. Att planera för interaktion och grupparbeten. • Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m.
- 34. Aktiviteter där eleverna lär av och med varandra. • Använda eleverna som lärresurser för varandra. Svårigheten är att se till att de elever som kommit längst blir utmanade och inte bara får agera som ”hjälplärare”.
- 35. Introducera och återanvända expertord. • Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord.
- 36. Korsspråkande som en kompensatoriska väg till studiehandledning. Med hjälp av digitala verktyg.
- 41. ”Att skapa förutsättningar för en framgångsrik språkutveckling.” • Eleven kan förstå vad som sägs och vad man läser – få begriplig input. • Eleven får använda det nya språket och göra sig förstådd. • Eleven får möjlighet att ”strecha” språket. • Eleven får modeller för nytt språk, särskilt skolspråkets register. • Eleven får möjlighet att bygga vidare på språkresurserna i sitt modersmål.
- 42. Puzzelmaker Aktivitet förklara/”strecha” språket: • 2 och 2, rygg mot rygg. • Person 1 har orden. • Person 2 har korsordet. • Person 1 ska nu förklara orden så att person 2 kan fylla i sitt korsord utan att säga ordet. Förklara!
- 44. Är det bra att använda flera språk samtidigt? Vad säger forskning? • http://www.lararkanalen.se/lararmotet-flersprakighet-som-en-resurs
- 45. Flerspråkighet som resurs… • Myt 1: ”Här pratar vi bara svenska.” • Myt 2: ”Alla ska förstå allt som sägs.” • Myt 3: ”Barn blir förvirrade av flera språk samtidigt” • Myt 4: ”De kan inte så mycket på första språket så det är ingen idé” Vad tänker vi kring flerspråkighet som resurs? Hur gör man fler-språkighet till en resurs i våra verksamheter?
- 48. Stöttning - genrepedagogiken. (Johansson & Sandell Ring , 2012 s.28)
- 49. Genreplansch. Tankestruktur för hur man skriver olika sorters texter.
- 51. Vilka språkliga förmågor/uttrycksform er/färdigheter behöver barn i våra verksamheter?
- 52. Förklara
- 53. Jämföra
- 54. Aktivitet beskriva: • Turas om och tänk på en av figurerna. • Beskriv = ge ledtrådar. Lagom svåra… • Försök använda ämnesspecifika ord såsom: • Vinklar • Sidor • Hörn
- 56. Beskriva
- 57. Aktivitet: Fråga – Uteslut. • Välj en bild • Ställ frågor som kan besvaras med ja och nej. • Inga frågor om bildens läge. • Max 5 - 6 frågor. (Aktiviteten kan anpassas språkligt med olika grad av stöttning.)
- 59. Stöttning kring att tala, lyssna? • Grupparbeten är en viktigt del av det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet men är det en självklarhet?
- 61. Vi jobbar med rollerna ordfördelare, materialförvaltare och berättare. • https://youtu.be/rqhvlqUXmvs?t=2m3s
- 62. Kollegial handledning Denna kollegiala handledning är MÅLINRIKTAD: Syftet är att tillsammans utveckla språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen. Hur? Genom att beskriva, analysera och värdera av vald (planering idag)/undervisningssituation och gemensamt utveckla denna.
- 63. ROLLER Handledare- yttre ramar, hålla ihop gruppen Medhandledare – övriga deltagare Sakägare –den vars exempel är i fokus Rundor. Presentera exempel Välja Klargöra Utforska
- 64. 1. Var och en presenterar sitt exempel (idag en planering) 2. Ett av exemplen väljs. 3. Den som äger exemplet (sakägaren) presenterar det så utförligt som möjligt. 4. Om ytterligare klarhet eller förståelse för ex behövs, hjälps man åt att ställa klargörande frågor (vad, hur, på vilket sätt…?) 5. När bilden av lektionsplaneringen har blivit tydlig gör vi en analys av exemplet. Vilken planerad stöttning för lärande finns i exemplet? 6. Stöttningen listas 7. Tillsammans försöker vi utvidga stöttingen i exemplet ytterligare. Vi fyller på listan med exempel och idéer. 8. Var och en skriver: Vad tar jag med mig från samtalet idag? Något omarbetat ur: Cederberg-Sheike s. 96-101
- 65. Lektionsplanering Lektionsplanering 20170317 Istiden: Läs om istiden i forntidsboken s. 24-29 Se film: Istiden (14 min) Berg på riktigt: spår av is (14 min) Rita bild med kyrkan och isen. (Proportionellt) Skriv gemensam text om istiden. Ord att ha med: Morän, lera, rundhäll, isräfflor, flyttblock, rullstensås Mål: Eleven beskriver hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen.
- 66. ”Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med. Med vilken kvalitet våra språkliga förmågor utvecklas avgör hur väl vi kan anpassa oss till olika situationer och möta olika krav. På så sätt kan vårt språk påverka våra vägval och hur väl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhällsliv.” Få syn på språket sid 11 (Skolverket)
- 67. Metareflektion Vad tar du med dig från dagen? www.socrative.com
- 68. Malin Carlsson, Lindblomskolan Hultsfred http://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/ malin.carlsson@hkedu.se @MalinCarlsson4
- 69. Att skapa QR-kod
- 70. Eftermiddagens uppgift • One shot video:
- 71. One shot video • Fundera kring ett tema, ett arbetsområde. • Vilken språklig stöttning/aktiviteter kan man göra kring temat eller arbetsområdet? • Planera för temat: rita, skriv, klipp och klistra (använd fantasin) för att kunna visa hur ni har tänkt i en one shot video. • Stöttning före, under, efter? • Syfte, mål? • Utmaningar?
- 72. Metareflektion Vad tar du med dig från dagen? www.socrative.com
Hinweis der Redaktion
- Jag heter Malin Carlsson jobbar på Lindblomskolan i en åk 2:a. Jag har jobbat som lärare i ca 15 år men på olika platser i kommunen och i olika stadier men nu är jag alltså på låg och har varit där de sista 9 åren. Jag är förstelärare i kommunen. Så på min fritid driver jag min blogg Malins PPlugg. Det är nämligen lite av mitt intresse och något som jag tycker är roligt att göra. Turligt nog kan man säga att jag jobbar med mitt intresse precis som Zlatan. Där slutar nog dock likheterna kanske… Fast faktiskt är jag mycket intresserad av mål och jobbar gärna målmedvetet och vill se resultat så lite till lika kanske vi är… Jag tänker också att det är det som är det roliga, utvecklande men också utmanande med yrket. Att man alltid kan utveckla och skruva sin undervisning till det bättre. Nu är jag också språk- och kunskapsutvecklare på halvtid vilket innebär att jag från höstterminsstart inte är klasslärare utan resurs och har bl.a. grupper i sva. Det här intresset har växt fram hos mig… För några år sedan funderade jag starkt på om detta var det jag skulle göra hela livet… Jag var gubben här på bilden…Hur jag än gör så blir det fel, så om jag bara står här… Jag är en människa, som säkert många lärare med ett otroligt kontrollbehov, att göra fel är det värsta jag vet och ändå lyckas jag göra det relativt ofta. Grundar sig i en rädsla att göra fel. Hur gör man rätt som lärare? Vem vet vad som är rätt? Jag var som sagt ganska vilsen i min lärarroll för några år sedan och funderade på vad jag ville, var jag på rätt plats i livet, är det så här det ska vara? Hur jag än gjorde så var det fel kändes det som? Är det så här skolan ska vara? ÄR allt skolans fel? Nej det är det ju inte men jag bestämde mig för att jag måste vara proffsig! Kunna svara på varför jag gör som jag gör. Ha grund för mina beslut i dokumentation. Jag slutade lita lite på min magkänsla och kände att jag ville jobba mot mål. Vad har vi att förhålla oss efter? Vilka bedömningar gör jag och varför? Vilket förändrade min undervisning och det tänkte jag berätta om idag.
- Jag heter alltså Malin Carlsson och jobbar på Lindblomskolan i Hultsfred. Jag är nu resurslärare i en åk 2:a eftersom jag nu jobbar halvtid som lärare och halvtid som språk och kunskapsutvecklare. Många av mina exempel är dock från tiden som klasslärare. Jag är FL och så driver jag min blogg malins Pplugg. PP för att jag jobbar mycket kring våra pedagogiska planeringar och försöker tydliggöra mål, kunskapskrav och förmågor så mycket jag bara kan för eleverna ibland för kollegor och förhoppningsvis också för föräldrarna. Lindblomskolan är en skola med ca 550 elever varav ca 30% är nyanlända, vi har runt 30 olika språk på skolan och (187) som har ett annat modersmål än svenska. Vilket gör att jag också bloggar mycket kring genrepedagogik. Intresset för genrepedagogiken och att tydliggöra förväntningar och tankestrukturer som jag kallat det men också blir en slags stöttning eller scaffolding, vaknade nämligen för att jag på ett bättre sätt skulle möte mina nyanlända på ett bättre sätt i klassrummet. Det har dock visat sig ALLA barn i mitt klassrum har nytta av det här arbetssättet.
- I klassrummet möter jag liksom alla olika barn med olika behov. Som proffs måsta jag möta dem och ge alla samma chans att lyckas oavsett bakgrund och stöttning hemifrån. Har jag ett klassrum för alla? Har alla i mitt klassrum samma chans att lyckas? Men jag kan inte lägga undervisningen på basicnivå och nöja mig med att alla når målen... De som redan kan massor när de kommer till skolan måste ju också få lära sig nya saker. Utmanar jag alla elever på deras nivå och utefter deras förutsättningar för att de ska lyckas så bra som möjligt med skolan? Vad är nästa steg för dem? Helst ska det ju vara roligt också... Hülya.
- Som förälder, moster och lärare. Det här med att utmana och ge alla elever en chans att lyckas växte nog delvis fram allt eftersom mina egna barn kom upp i skolåldern. Men också genom att diskutera skola med t.ex. syrran som inte jobbar i skolans värld men intresserad och ifrågasättande varför det är som det är. Hur önskar jag som förälder att mitt barn har det i skolan? Ja jag vill att de ska utmanas för att lära sig så mycket som de har möjlighet till, jag vill att de ska tycka skolan är lustfylld och så vill jag ju såklart att de känner sig trygga i skolan. Hur skapar man det? Det ska inte vara en slump.. lärare
- Som grund i mitt tänk är att göra eleverna delaktiga i sitt lärande. Jag kallar det för målmedveten undervisning men jag återkommer till det.
- Tänk dig RITA ETT HUS! Feedback från grannen. 2 p för skorsten 4p för 4 fönster allt annat 0 p 5p för gardiner 5 p för färg Vilka har ritat något fin i trädgården? Upp med en hand!! –Vad var instruktionen??!! -10 p Om eleverna inte vet vad vi efterfrågar tar vi bort deras möjlighet till självskattning som enligt Hattie Metaanalys är det som ger mest effekt i undervisning och resultat. Kan eleverna själva skatta sina kunskaper och ge sig själva feedback. Enligt Hattie så det de skulle lära på 3 år lär de på 1. Vi måste berätta för eleverna vad vi bedömer och tittar efter ifall de ska ha en chans!!! James Nottingham pratar om att vi också måste ge feedback under arbetes gång inte när arbetet är avslutat och klart.
- Nalle Puh: "Om man inte vet vart man ska är det ingen idé att skynda sig." Om eleverna inte vet vad vi efterfrågar tar vi bort deras möjlighet till självskattning som enligt Hattie Metaanalys är det som ger mest effekt i undervisning och resultat. Kan eleverna själva skatta sina kunskaper och ge sig själva feedback. Enligt Hattie så det de skulle lära på 3 år lär de på 1. Vi måste berätta för eleverna vad vi bedömer och tittar efter ifall de ska ha en chans!!! James Nottingham pratar om att vi också måste ge feedback under arbetes gång inte när arbetet är avslutat och klart. Aktivera eleverna som lär resurser för varandra ---- Där jag tänker att man också kan dra en parallell till det som vi lärare ofta ser som en viktigt del i utvecklingsarbete - Kollegialt lärande
- Jag tänker att det är så viktigt att jobba målmedvetet med eleverna. Vad förväntas? Vad är det vi jobbar mot? Mitt sätt att tydliggöra undervisningen för eleverna har varit t.ex. PP-väggen. Det finns säkert många vägar att gå men jag kommer så klart att prata om det som blivit mitt sätt. (Tydliggöra utmaningarna och nästa steg mitt sätt har varit matriserna.)
- Jag bygger alltid mina pp:er från en alignment mall. Med syfte att ingen del ska glömmas bort. Det försöka synliggöra förmågorna och de språkligamålen som vi jobbar mot. Detta tar jag sedan med mig vidare i arbetet med matrisen. Bedömnings för lärande.
- Viktig del i min undervisning. Förutom PP-vägg med sina mål så jobbar jag också med Matriser. För att förtydliga progressionen som jag pratar om och även bedömningen så jobbar jag med matriser. Progressionen kan ligga i att kunna skriva en faktatext från med stöd av vuxen, kompis och mall till att klara det helt själv. Som proffsig lärare: Undervisar jag för alla mina elever på allas nivå så att de ska nå så långt som de kan? Får alla den utmaning som de ska få i skolan? Hur ger jag dem det isf?
- Efter att jag har gjort allt förarbete så är det sedan elevernas tur att vara med. Jag har satt upp de konkretiserade målen. Det här ska vi kunna!! Hur ska vi lära oss det? Hur lär man sig egentligen?? Metakognitiv förmåga!!
- PP-väggarna fyller mitt klassrum och de kan se lite olika ut men tanken är alltid den samma. Det handlar om Att vi tillsammans ska jobba för att nå mål i skolan och att alla ska veta vilka mål vi jobbar mot och vilka förväntningar som eleverna har på sig. Men det handlar också om motivation att nå målen. Eleverna får vara med och bestämma över hur vi ska nå dem.
- Förutom PP-väggarna har jag stöttning i klassrummet utefter vad vi jobbar med. Eleverna ska kunna vara lite självgående och påminna sig själva om hur mans ka göra. Men vi pratar också om att försöka släppa stödstrukturerna så klart. De konkretiserar iaf hur jag vill att de ska tänka. De hjälper oss att komma ihåg och något att härleda tankarna till och se inre bilder, tänker jag. Återkommer kring det här.
- Här är ett exempel på hur det kan se ut när vi jobbar i klassrummet. Vi plockar fram det vi behöver men manar också mot nästa steg. Dra progressionen i berättelse skrivandet! Sen vill jag utmana alla mina elever. Utifrån mitt tänk och vad som är nästa steg för eleverna och eftersom jag har så stor spridning (alltifrån en månad i Sverige till att nå ”mer än godtagbara kunskaper”) så måste jag utmana mina elever på olika sätt under samma lektion. Det är ingen hemlighet att vi är olika och tränar på olika saker i klassrummet. – Utmaningsmål.
- Två vägar för att nå mål. Vi lär olika och behöver olika stöttning. Men vi måste jobba för att nå mål riktat och tydligt.
- Några behöver träna på begreppen medan andra kan dem. Godkänd nivå på mattan. Koppla till instruerande genre. Följa en instruktion – skriva en instruktion… Koppla till engelskan. Berätta på engelska? Det är som sagt inte konstigt att vi behöver träna på olika saker. Om vi vuxna inte skapar en konstighet kring det!
- När vi jobbat klart med ett tema funderar eleverna på hur de tycker att det har gått. Är de påväg eller anser de att det är superlätt och redan kan allt. Ibland får de samtidigt visa vad de kan. Då har vi nästan alltid EPA. På något sätt iaf få chansen att visa sina kunskaper även muntligt så att jag kan gå runt och lyssna. Vi tar också hjälp av studiehandledare och modersmålspedagoger. Kanske kan man lättare förklara på sitt modersmål och då visa att man har kunskaperna kring t.ex. kroppen.
- Varje dag i undervisningen använder jag mina förmågebilder som sitter lättillgängligt framme vid tavlan. Vi kopplar dem till det arbete vi gör och till målen vi jobbar mot. De här är kluriga men det ska inte vara en slump om eleverna lyckas analysera i sina skolarbeten tänker jag. De ska veta att det är det som bedöms och då måste jag försöka visa för eleverna vad de innebär, så att de har chansen att visa sina förmågor i klassrummet. Jag bedömer ju eleverna i hur de kan beskriva och jämföra. Vilka begrepp de kan använda i rätt sammanhang. Om de kan söka egen kunskap och fundera över rimlighet. Då måste eleverna vara medvetna om att det är det jag bedömer. De måste visa sina kunskaper för mig.
- Så klart får eleverna fundera och självbedöma sig kring förmågorna också. Jag vill att eleverna kan fundera över vilken som är deras starka resp svara förmåga. Anledningen är att jag vill att eleverna är medvetna om och själva kan bedöma sig även kring förmågorna inför utvecklingssamtalet. Det är också föräldrarna medvetna om vad det är vi bedömer.
- I åtgärdsplanen står detta formulerat för oss kursledare. Så det är det här som är vårt uppdrag och mål. NC-satsningen i kommunen.
- Vi var inte ensamma om det här utvecklingsarbetet. Det har ju nämligen visat sig att svenska skolor och förskolor inte är så bra på det här…. Därav vår kommuns satsning och NC:s viktiga arbete.
- Men nu ska ni få aktivera er lite!
- Person B förklarar bilden på engelska för person A.
- Person B förklarar bilden på engelska för person A.
- Skulle man då kräva att ni använde ämnesspecifika begrepp. Så hade det blivit svårt… Det händer säkert i olika delar av skolan iaf…
- Hur kändes det här? Hur är det att försöka använda sitt andraspråk? Vi kanske inte klarar det på vårt eget modersmål utan träning…. META –Med kollegor- Lägga in frågor som- hur kunde jag ha stöttat FÖRE aktiviteten? Under Aktiviteten?
- Vi ska lyssna på Nihad Bunar. Han pratar om vikten av studiehandledare när han besöker Didaktorn. Vi kommer ha mycket svårt att klara att ha tillräckligt mycket studiehandledning och modersmålsstöd på vår skola. Hur gör vi då? Vad kan du och jag göra? Lyssna till …. 11,27 eller hela… 15 min
- Jag tänker att SKUA kan vara en kompensatorisk väg. Precis som Cummins menar så behöver alla lärare ta ansvar för göra ämnesspråket begripligt. Men kanske behövs det kollegialt lärande och en organisation där lärarna får hjälp för att kunna ta det här ansvaret.
- Men vad innebär då språk och kunskapsutvecklande arbete? Vi personal på skolan har tidigare jobbat och läst Gibbons. Stärk språket stärk lärandet. Den sista tiden har jag också läst Anna Kayas bok, hon jobbar/jobbade på NC, och tycker att den är mycket bra och lättläst… Hon böjar varje kapitel med en dagboksanteckning från sin tid som lärare när hon jobbade med nyanlända och utdrag där hon såg en svårighet och inte visste hur hon skulle möta sina elever på bästa sätt. Jag har valt ut hennes kapitel om SKUA och plockat delar av det. I hennes bok drar hon många kopplingar till Gibbons arbetssätt och använder dem i många delar. Men hon kopplar så klart också till andra forskare Anna Kaya skriver i sin bok om sitt arbete med nyanlända elever. Här är rubrikerna ur hennes bok kring SKUA. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. 1. t.ex. att eleverna får interagera med varandra i mindre grupper och använda vardagsspråk för att förhandla om ämnesspråk kan innebära att elever utvecklar sina ämneskunskaper parallellt med att utveckla ett ämnesspecifikt språk. 2. Jag behöver fundera på vad jag vill att eleverna ska förstå och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka förmågor är det eleverna behöver öva på i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på detta. 3. Från det konkreta till det abstrakta. 4. Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m. 5. Använda eleverna som lärresurser för varandra. Svårigheten är att se till att de elever som kommit längst blir utmanade och inte bara får agera som ”hjälplärare”. Att använda modersmålet som en resurs. 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord. Jag kommer att återkomma till dessa delar under förmiddagen. Hur jag jobbar med dessa i mitt klassrum.
- Bunar pratar om vikten av studiehandledning. Vi i djupaste småland klarar dock inte att rekrytera tillräckligt många. Vad gör vi då? Vi får vara lite påhittiga och utnyttja det som vi har och kan göra…
- En typ av studiehandledning: Kan eleven skriva/berätta med röd tråd?
- Jag har två sorters flerspråkiga elever som behöver använda modersmålet på olika sätt. Den första eleven som behöver ha arabiskan som stöd för att ta till sig, förstå och kunna utveckla sin svenska. Så har jag en annan elev som lärt sig svenska mycket fort och bra men behöver träna och fortsätta utveckla sin albanska så att han utvecklar ett skolspråk även på albanska som han annars bara använder hemma och på modesmålslektionen 40 min i veckan. Att jämföra med studiehandledningen…
- Underlättar massor i klassrummet när eleven kan läsa och skriva på sitt modersmål. Man kan då göra stöttningsplanscher och träna ord och bild på ett lättare sätt.
- Nu är det inte alls många av våra flerspråkiga elever på lågstadiet som kan läsa och skriva på sitt modersmål därför har QR-koderna blivit viktiga verktyg för oss! När eleverna läser av koderna har jag tillsammans med en modersmålspedagog läst in orden vi tränar. Men jag har också elever vars föräldrar förstår talad svenska men inte kan läsa, precis som barnet i klassen. Lättare att lyssna än att läsa. Därför läste jag inte veckobrev på QR så att de kunde lyssna hemma. Flera elever inte bara flerspråkiga får nu hem en QR-kod för att träna läsläxan. När de ska träna på upp flytet i läasningen då vill jag att en vuxen hemma läser först och sedan barnet. Alla får dock inte den hjälpen och behöver träna sin läsläxa själv. Då kan de lyssna på mig. Pausa och träna. Även svenska elever som behöver den stöttningen. Nyanländas lärande – allas lärande brukar vi säga.. På min blogg finns en liten film om hur jag brukar göra… Finns säkert andra sätt men igen så visar jag hur jag brukar göra… Ni får utveckla till ert sätt.
- Ett underkapitel i kapitel 2 och dess underrubriker ur Stärk språket stärk lärandet. Gibbons skriver. Använda praktiska demonstrationer, använda elevens modersmål inför ett nytt arbetsområde innan de använder andraspråket, bygg upp bakgrundskusnkap (cirkelmodellen) mm. Input och outout. Eleverna måste få använda språket för att göra sig förstådda. Par och grupparbeten i interaktion med andra. Jobba med att stretcha språket t.ex. som vi fick känna på kring vattnets kretslopp men också mha korsordet i början av dagen. Det kan ta tid att stretcha. Ge eleverna tid. Bygga upp självförtroende. Tillåtande klassrumsklimat. Skolspråket: stöttning kan bl.a. vara stöttningsplanscher och eller gemensam skrivning. Som vi kommer att jobba vidare med nästa gång. Film av Anna K. t.ex. genom att uppmuntra elever som redan är läs- och skrivkunniga på ett andra språk att använda det. Jobba med båda språken samtidigt. Korsspråkande.. Translanguaging. Undervisningsexempel på nästa slide. Titta på en film kring det där med att använda flerspråkighet som en resurs.
- Prova på att strecha språket, som det står om i kap 2, i svenskan. Inte använda rätt ord utan vara tvungen att gå runt. Funkar inte denna aktivitet på eftermiddagen så kopplar jag till vattnets kretslopp. Där vi också strechar språket. Vi kan inte alla begrepp på vårt andra språk. Vi8 går andra vägar. Ca 10- 15 min
- Börja vid 11.29 t.ex. genom att uppmuntra elever som redan är läs- och skrivkunniga på ett andra språk att använda det. Jobba med båda språken samtidigt. Korsspråkande.. Translanguaging. Undervisningsexempel. Vi har gjort en film i min sva grupp. När man kommer ny till vår skola är det inte lätt att kunna och veta alla regler som gäller på skolgården. Vi såg ett behov men att filmen inte bara skulle vara på svenska utan också på arabiska så att fler förstår. Ni får se ett litet klipp
- Filmen handlar om hela skolan från förskolan till gy. Flerspråkighet som resurs en stöttning! 12 min
- Att använda flerspråkighet som en resurs är så klart en form av stöttning för våra flerspråkiga elever. Som jag kommer återkomma till men vi kan också stötta på andra sätt…
- Ett sätt för att underlätta för elever är det som kallas Stöttning eller scaffolding av olika slag. Hur kan vi hjälpa eleverna kring det här viktiga språkliga arbetet bl.a.? Vi kommer ha mycket svårt att klara att ha tillräckligt mycket studiehandledning och modersmålsstöd på vår skola. Hur gör vi då?
- Cummins använder uttrycken kontextbunden och kontextreducerad när han tar upp skillnaden mellan vardagsspråkets register och skolans mer kunskapsrelaterade register dvs skolspråket. Enligt honom lär sig en andraspråkselev snabbt att använda språket i vardagssituationer – oftast tar det bara ett till två år, medan de register som används för skolspråket kan en elev behöva 7 år på sig för att komma i nivå en infödda elever. Animering: Om elever som ännu inte behärskar språket ska få tid och möjlighet att lära sig skolspråket måste de få en undervisning där språket ständigt sätts i fokus i alla ämnen. Lärare i alla ämnen har ansvar för att förstå vad språket i ämnet kräver och göra ämnesspråket begripligt, enligt Cummins. Vi måste jobba språk och kunskapsutvecklande i alla ämnen!! Vi måste stötta eleverna för att ge dem en chans att lyckas!
- Då kommer vi inte på Genrepedagogiken som ger oss verktyg att stötta i klassrummen. Det bygger på Vygotskis tankar och så på Halliday….
- Så här kan det se ut i mitt klassrum. 1. Att skriva berättelser tillhör den narrativa genren i genrepedagogiken. Och för varje genre vi använder oss av i det vardagliga skolarbetet så har vi en plansch som tankestöd. Hur var det vi gjorde och hur skulle man tänka? Vad är syftet med texten och när använder jag vilken? 2. Narrativa genren ser ni ju som sagt här gett exempel på tidigare. 3. Varje måndag använder vi den återgivande genren då vi skriver dagbok om helgen. Då använder vi tidsorden som är typiska. Först, sedan, sen, efter det… 4. Vi skriver också återgivande texter efter någon arbetsområde eller besök vi gjort eller någon liknande aktivitet. Det är viktigt att sätta ord på vad vi gjort och varför vi gjort olika aktiviteter för att öka medvetenheten för sitt eget lärande, men också för våra nyanlända som får ord och begrepp upprepade. Här skriver eleverna en återberättande text om en utflykt i svampskogen. Vad hände först, sedan, efterdet… Varför var vi i skogen?? Stöttningen ligger här bla i våra planscher. Man kan titta för att påminna sig om vad som ska vara med.
- Men det är inte bara kring textskrivande som det kan behövas stöttning tänker jag… Ställer vi kravet att eleverna ska kunna jämföra, förklara, resonera och argumentera så måste vi också träna på det och kanske stötta kring det… Eleverna måste veta vad det är och innabär. Argumentera Resonera: det språkliga i att föra resonemang: sambandsord för resonemangskedjor: det leder till, eftersom, därför att. problematisera: å ena sidan .... å andra sidan. konkretisera mha exempel: särskilt, exempelvis, i synnerhet. Konsekvensbeskrivningar: på grund av, kan leda till Jämföra Samtala, tala lyssna Förklara
- Vad kräver vi för språkliga färdigheter av våra elever? Eleverna måste för undervisning och träning i hur man uttrycker sina kunskaper... Vi pratar om vilka språkliga förmågor och färdigheter som barnen behöver för att lyckas i skolan. Vilka språkliga förmågor/uttrycksformer/färdigheter behöver barnen i skolans verksamhet? Beskriva och jämföra, sortera, motivera, förklara, Anna skriver: ”4. Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m.” Vill tipsa om Annas 3 små filmer kring språkliga mål på Youtube…
- Vi tränar bl.a. på att förklara för varandra… Förklara expertord: en förklarar och en fyller i ett korsord… Hur ska man tänka när man ställer upp? Fråga, fråga byt: Eleverna har var sitt kort. På ena sidan står det ett expertord. På andra sidan en förklaring. Eleverna går runt i klassrummet och ”high fivar” med en kamrat. Man säger ordet och kompisen förklarar och tvärt om. Så byter man kort och går vidare….
- Grupparbeten kring att jämföra. Här var det tidslinje. 100 år bakåt i tiden. Bilder på människor, kläder från olika år-tionden. Resonera i grupp och lägga rätt. Jämföra likheter och skillnader utifrån våra studiebesök och kunskaper… Varför är det bättre att välja vilken skriftlig räknemetod vid olika tillfällen?
- Nu ska ni få prova på att beskriva för varandra.
- Ämnesspecifika begrepp att använda: vinkel, hörn, sidor.
- Klassrumsexempel på hur vi jobbar kring förmågorna. Här ska eleverna beskriva de geometriska objekten för varandra och jag vill att de använder expertorden: Hörn Sidor Vinkel – rät, trubbig, spetsig. Bilden är från ett år tillbaka i tiden ungefär. Skulle jag göra det nu så skulle expertorden nu också finnas på arabiska och albanska som är de språk som jag har i mitt klassrum nu förutom svenska. Kanske som en QR-kod, nu efter jag varit på besök på en av förskolorna här i kommunen, speciellt på arabiska då mina elever med arabiska som modersmål inte kan läsa på sitt modersmål. ;-) Anna skriver: ” 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord. ”
- En viktig sak i skolan är att fråga, våga fråga…. Det här med att ställa frågor behöva tränas. Dags för aktivitet!!
- Vad tränar vi? Beskriva, fråga, jämföra… Geometriska former, trafikskyltarnas betydelse, färger, mönster…. PAUS!?
- Vi har blivit bra på att grupparbeta med eleverna. Men vi har sett att alla inte är delaktiga… Vi har sett genom observationer Det har skapat ett intresse hos oss för det kooperativa lärandet. Strukturer och roller. Vi har sett att de flesta av våra elever tänker att samarbete är turtagning… Vi måste stötta kring att reda ut vad riktigt samarbete är! Ev berätta om vårt priomål på skolan. Vårt arbete kring observationer och vad vi fått syn på… Nu jobbar vi vidare med att observera vidare. Och prova ett fokusområde och se om vår undervisning ger resultat.
- Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet. Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften. Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Tidshållare – ser till att gruppen håller tidsschemat och sporrar gruppen att bli klar i tid. Fokushållare – ser till att gruppen håller sig till arbetsuppgiften/målet med övningen och håller fokus. Sammanfattare – sammanfattar det som sagts i gruppen, upprepar vad andra sagt, under arbetets gång eller som redovisning för andra grupper. Observatör – observerar grupp-processen och skriver ner tankar under arbetets gång för senare utvärdering. Kontrollant – kontrollerar att alla har förstått uppgiften och vet vad som ska göras. Kontrollerar att uppgiften är korrekt utförd. Sociala roller: Uppmuntrare – uppmuntrar gruppen. Berättar det som gruppen gör bra och kommer med beröm. Ordfördelare – ser till att alla i gruppen får ordet och är delaktiga så att alla kan lära av varandra. Utvärderare – utvärderar hur samarbetet går, ofta med hjälp av observatören. Berättar vad som gått bra och kommer med tips på hur samarbetet kan förbättras till nästa uppgift.
- Klassrumsexempel
- Vi ska kollegialt nu sammanfatta lite. Ni ska få prova på kollegial handledning. Men vi kommer att göra en halvvariant eftersom vi sitter så många. Ni kommer få diskutera i par som ni sitter. Olika slags handledning: Problembaserad- metoder och förhållningssätt Processinriktad-relationsinriktad- utveckla yrkesjaget Målinriktad: Ett bestämt mål- att utveckla SKU-arbetssättet- den kompetensutvecklingsinsats som påbörjades Beskriva, analysera och värdera utfallet av vald undervisning undervisningssituation Syfte; att utveckla den egna undervisningen med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
- Inte kooperativa men iaf… klargörande kring vad jag förväntas göra. Jag är handledare idag. Sakägaren finns någonstans i Sverige. Ni är medhandledare. Handledarens roll kan variera lite beroende på handledningens syfte och vem handledaren är. I stora drag leder processen, håller i de yttre ramarna och hjälper gruppen att hålla fokus. Handledaren kan vara en person med eller utan ”expertkunskap” men oavsett så är inte syftet med handledningen jag ska komma med färdiga lösningar eller sitter inne med svaren - dessa utformar man i gruppen tillsammans. Medhandledare är de personer vars exempel inte är i fokus för reflektion för tillfället- Medhandledarens roll är att tillsammans hjälpas åt att utforska, undersöka och utveckla exemplet Sakägare är den vars undervisningsexempel som är i fokus (valts) och som undersöks. Med hjälp av gruppen får sakägaren försöka klargöra det som ska utforskas, sedan med gruppen som resurs, hitta nya infallsvinklar.
- Vi kör en halv variant… 4:an blir istället: Vilka frågor skulle du vilja ställa till läraren? Fundera kring vilken planerad stöttning för lärande som finns i planeringen. Hur kan man utvidga stöttningen?
- Vilka frågor skulle du vilja ställa till läraren? Fundera kring vilken planerad stöttning för lärande som finns i planeringen. Lista i par… Bikupa! Ca 5 min Hur kan man utvidga stöttningen? Resonera i paren igen.. Bikupa ca 5 min. Alla: Tankar ni vill lyfta kring det här? Berätta om observationerna som vi genomför i kommunen nu med kollegial handledning som metod både kring planeringar och observationerna.
- Avslutande citat… Språket är ju ett så viktigt redskap för oss. Hur vi kommer att lyckas som medmänniskor i samhället kanske till och med…? Det är ett stort och viktigt uppdrag vi har!
- Här har jag beskrivit hur jag jobbar stöttande kring att skriva återberättande texter som en uppgift i min kursledarutbildning.
- Gärna ett tema som ni nu har framför er så att ni kan ta med er planeringen och använda den.