Bildspel från föredrag vid Sveriges Åkeriföretags konferens 'Effektivare Transporter' 2019. Sammanfattning av uppdragsrapport 'Förkortad väglivslängd; orsaker och kostnader', framtagen för den svenska åkerinäringen.

1. Johan Granlund, HGAB
Vägslitage; orsaker och kostnader

2. www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Johan Granlund
Produktionschef
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Ahvenisto Race Track
Styrelsen
Kongressen
Förbundsstyrelsen
• Civilingenjör V.
• ABECE behörighet sedan -91. YKB godstransport.
• 17 år vid Vägverket.
• 18 år som konsult & vägteknikchef.
• Från 2019 i familjeföretaget Helgums Grus AB.
• Rådgivare till Statens Haverikommission, Trafikverket,
Transportstyrelsen, Sveriges Åkeriföretag, Sveriges Motorcyklister, m.fl.

3. Utredning om vägslitage från tunga lastbilsekipage
Uppdragsgivare:
Utförare: Johan Granlund & Johan Lang
Syfte: Öka förståelsen för orsaker till vägslitage.
Mål: Klokare samhällsekonomisk bedömning.
Utredning baserad på vetenskaplig metodik och praktiska insikter.
Rapport: https://www.akeri.se/sites/default/files/2018-10/Förkortad%20väglivslängd%20-%20Orsaker%20och%20kostnader%2C%20rev%202017-06-28.pdf
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26

4. Upplägg
Från ’vägslitage’ till beläggningens ålder samt förkortad väglivslängd.
Förkortad väglivslängd p.g.a. trafiklast.
Förkortad väglivslängd p.g.a. andra faktorer.
Bruttovikter upp till 600 ton har inte skadat vägbanan.
Fjärdepotensregeln anpassad för axel- och däckkonfiguration.
Referenskostnad för vägunderhåll: 0.11 kr/ESAL10*km.
Typisk lastbil med 1.3 standardaxlar vållar vägslitage för 1.43 kr/mil.
Resultat för 11 fordonskombinationer:
• 74-ton ekipage på välbyggd väg ger lägst vägslitagekostnad per ton*km.
• Vägslitaget vid fjärrtransport halveras om 40 tons EU-semitrailer bakom
tvåaxlad dragbil byts mot 60 - 74 tons modulekipage.
• Axelgrupper minskar vägslitaget, men bara på rejält dimensionerade
vägkonstruktioner.
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26

5. Från vägslitage till ’förkortad väglivslängd’
En väg som inte trafikeras är värdelös.
Det är trafiknyttor som motiverar vägens existens.
Vägen ska vara rätt dimensionerad, byggd och underhållen så att den inte slits onormalt
snabbt av trafik och klimatpåkänningar.
”Vägslitage” kan därmed ersättas med två mer relevanta begrepp:
• Vägbeläggningens ålder.
• Förkortad väglivslängd.
Åldern är direkt proportionell mot normalt vägslitage.
Fokus ska rimligtvis vara förebyggande av att vägbeläggningar behöver förnyas tidigare än
normalt.
Detta leder till nyckelbegreppet ’förkortad väglivslängd’.
Påstående:
-De flesta orsaker till förkortad väglivslängd beror inte av trafiklast!
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26

6. Mekanismer som påverkar asfaltunderhållets intervall
A. Trafikberoende:
– Spårformad avnötning från dubbade vinterdäck på personbilar.
– Permanenta deformationsspår.
– Sprickbildning i hjulspåren; utmattning av gammal asfalt.
B. Inte beroende av trafik:
– Underdimensionerad vägkonstruktion & fel valt vägmaterial.
– Byggfel av vägentreprenören.
– Felaktigt utfört underhåll av vägbeläggningen, ex. hoppat över planfräsning & förjustering.
– Beläggningens bindemedel "åldrat" på grund av oxidation och ultraviolett ljus från solen.
Bindemedlet har blivit sprött, spricker och tappar sten.
– Minskad bärighet på grund av otillräcklig dränering; tilltäppta diken osv.
– Guppiga deformationer på grund av tjäle eller sättningar i lös undergrund.
– Tjälsprickor.
– Sprickor på grund av sättningar i lös undergrund.
C. Samverkan mellan A & B.
Observera: De flesta vägslitage-mekanismer beror inte av trafiklast.
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26

7. Vanligaste orsak till förkortad livslängd:
-Separation mellan asfaltlass.
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Slarv vid tillverkning, lagring,
transport och utläggning leder till
ett försvagat område mellan varje
lastbilslass med asfaltmassa.
Asfaltens livslängd förkortas från 20
år, ned till i värsta fall bara några
enstaka år.
’Vägslitage’ inte orsakat av fordon.
Förkortad väglivslängd inbyggd redan från start.
Ska någon annan än vägentreprenören betala för slarvet?

8. ’Vägslitage’ orsakat av bristande tjälsäkring
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Foto: J. Granlund

9. ’Vägslitage’ på grund av olämpligt vägunderhåll
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Foto:O.Thelberg
Vägkanten knäcktes, sedan vägrenen med dess sidostöd
vårdslöst grävts bort vid fel utförd dikesrensning.
Foto:J.Granlund
Asfalt löses upp fläckvis, sedan halkbekämpning med
vintersand ersatts med vägsalt.
Saltet skapar högt osmotiskt tryck i porösa asfaltlappar under
vägytan. Dåligt packad justering av gamla deformationer
förstörs av vägsaltet. Jfr E4 HögaKusten 1997-2001.

10. Nötning från dubbade vinterdäck på personbilar
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Nötningsspår med spårvidd 1.56 m =
personbilars spårvidd.
Nötning kan förebyggas genom att
tillverka slitlager av dubbtålig asfalt
med ballast av bergarten porfyr som
har lika hög ritshårdhet som stål.
Obs: Dubbade vinterdäck på
personbilar minskar olycksrisken även
för lastbilar, genom retexturering av
blanka ytor, dvs polerad eller blödande
asfalt.
31 mm spårdjup på E4 vid Docksta, sommaren 2018.

11. Trafikverkets data från bruttoviktmätning med WIM-teknik:
Lastbilar kör sällan i omkörningsfältet
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Försumbart med tunga fordon i vänster körfält ’K2’ = omkörningsfältet.
Omkörningsfält och vägren är främst för personbilisters behov.
På normal motorväg med 2+2 körfält, trafikerar och sliter lastbilar på mindre än halva vägbanan.
-Bör bilister betala för vägslitage på större andel av vägbredden?
Källa:Trafikverket,NVF2016-01-21
Bruttovikt[ton]förtungafordon>3.5ton

12. Tunga lastbilar sliter på 1/3 av motorvägens bredd
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Typsektion för svensk motorväg, enligt
Trafikverkets anvisning för Vägars och
Gators Utformning (VGU).
Beprövad normalsektion för motorväg,
enligt svenska BYA84 byggnadsteknisk
anvisning, anno 1984.
Det ordinarie körfältet
- där de tunga lastbilarna kör - har
tjockare bärlager av asfaltbundet
grus (AG) än omkörningsfältet.

13. Gränser för vägslitage är satta för bilisters komfort
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Tung lastbilstrafik är koncentrerad till högtrafikerade
vägar. I Sverige sker 1/3 av lastbilstrafiken på välbyggda
motorvägar, där lastbilarna trafikerar 1/3 av vägbredden.
På dessa vägar är spårslitage från dubbade
personbilsdäck den vanligaste trafikrelaterade orsaken
till underhållsasfaltering!
Gränsvärden för spårdjup är satta med hänsyn till
bilisters känsla av säkerhet och komfort.
Gränsvärdena för spår på högtrafikerade vägar är 13 - 18
mm, beroende på hastighetsgräns.
Från lastbilstrafikens synvinkel, är det inte behov av
renovering av asfalt vid ca 15 mm spårdjup.
-Vad är rättvis fördelning av ’kostnader för vägslitage’
mellan bilar och tunga lastbilar?

14. Supertunga transporter redan på 1950-talet
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Under vattenkraftens utbyggnad kördes 180 tons
transformatorer på Vattenfalls vagn, vilken drogs/sköts av
tre fordon.
Lastförmåga 200 t, tjänstevikt 80 t, fördelat på 16 axlar &
64 hjul. Lågt tryck mellan däck & väg!
Transporterna på asfalt, grusväg och över svag myrmark.
Transporterna gick bra. Inga bestående deformationer
eller sprickor registrerades hos vägarna, se Odemark
(1956).
Foto: Kraftdragarna
Trafikverket har låtit laserskanna vägbanan före och efter
supertunga dispenstransporter, ex.vis 600 ton från Horndal till
Hedesunda.
Lasermätning kunde inte registrera vägslitage från transporter
med upp till 600 ton bruttovikt på normalt byggda vägar.
Lågt tryck mellan däck & väg!

15. AASHO-försöken 1958-1960
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
6 provbanor; många vägkonstruktioner.
25 mm till 354 mm ’ekvivalent asfalt’ (10 mm asfalt = 30 mm grus).
Medel 178 mm e.a., ungefär 80 mm asfalt på 300 mm krossgrus.
170 mm e.a. är tunnaste vägkropp hos vägar byggda för BK1.
Provytorna lagades när de blev sönderkörda.
All lagning i mars-maj: Vägens hållbarhet begränsas av tjäle & frys-/töcykler.
En av provbanorna var helt otrafikerad
De trafikerade banorna nådde full bärighet snabbare efter
tjällossning, samt sviktade mindre än otrafikerade provbanan.
Vägkroppens bärighet ’mår sämre av att inte trafikeras’, än av att
faktiskt användas.

16. AASHO-försöken gav fjärdepotensregeln
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Vår utredning utgår från en version av fjärdepotensregeln som fastställts av danska Vejdirektoratet.
Denna version beaktar utöver axellaster även axel- och däckkonfigurationers inverkan på
vägslitaget.
→ ESAL10 = Antal 10 tons standardaxlar för fordonet, i aktuellt hjulspår.
→ Pij = Last [ton] per hjul på axel nr ij.
→ n = antal axelgrupper hos ekipaget.
→ mi = antal axlar i axelgrupp nr i.
→ Ai är en faktor som tar hänsyn till både antal axlar i axelgrupp nr i och
avståndet mellan axlarna inom axelgruppen.
→ Bij är en faktor som beaktar däckkonfigurationen på axel nr ij.
→ Ci är en faktor som beaktar typen av fjädringssystem hos axelgrupp nr i.
→ Dij är en faktor som beaktar lufttrycket i däcken på axel nr ij.

17. Kilometerskatt är inte vägslitageavgift
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Föreslagen vägslitageavgift: 14 kr/mil => 4 Mdr/år.
Enligt definition är avgift = självkostnad.
Avgift 4 Mdr >> verklig kostnad 0.91 Mdr.
Slutsats: 14 kr/mil är en finansiell beskattning, inte en vägslitageavgift.
Trafikverkets årsrapport, genomfört vägunderhåll 2015
Delvis trafiklastberoende kostnadsposter:
→ Underhåll belagd väg 3.42 Mdr.
→ Underhåll grusvägar 0.35 Mdr.
→ Åtgärdande av skador 0.27 Mdr.
Avgår dubbdäcksslitage 0.40 Mdr.
Netto: 3.64 Mdr/år
Vägd andel tidsberoende kostnader (klimat, dränering mm)
enligt Vägverket (2000): 75 %.
Vägslitage från tung trafik därmed max 0.91 Mdr.

18. Referenskostnad för vägunderhåll: 0.11 kr/ESAL10*km
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Referenskostnaden blir 0.91*109 / (1.3*6.5*109) = 0.11 kr/ESAL10*km.
En typisk lastbil med 1.3 st tiotons standardaxlar (ESAL10) vållar vägslitage till en
kostnad av 1.3 * 0.11 = 0.143 kr/km, eller 1.43 kr/mil.
Data från Trafikverket ger referenskostnad för vägunderhåll p.g.a. lastbilar:
→Vägslitage från tung trafik på statliga vägar kostade år 2015 max 0.91 Mdr.
→Tunga fordon medför vägslitage motsvarande 1.3 st tiotons standardaxlar.
→Tunga lastbilar > 3.5 ton utför ett trafikarbete på ca 6.5 miljarder
fordonskilometer på statliga vägar (Trafikverket, 2014).

19. Sammanfattning av vägslitageberäkningar
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Undersökt 11 fordonskombinationer:
→ 74-ton ekipage på välbyggd väg ger lägst vägslitage per ton.
→ Vägslitaget vid viktbegränsad fjärrtransport halveras om 40 tons EU-semitrailer bakom
tvåaxlad dragbil byts mot 60 - 74 tons modulekipage.
Viktigt vid beskattning av EU-semitrailerekipage!
→ Axelgrupper minskar vägslitaget, men bara på rejält dimensionerade vägkonstruktioner.

20. Lastbilstypens inverkan på vägunderhållskostnaden
på rätt dimensionerade vägar
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26

21. Lastbilstypens inverkan på vägunderhållskostnaden
för underdimensionerade vägar, där axelgruppers nytta går till spillo
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26
Upp emot 50 % mer vägslitage på underdimensionerad väg,
jämfört med på rätt dimensionerad väg.

22. Sammanfattning
Från ’vägslitage’ till beläggningens ålder samt förkortad väglivslängd.
Förkortad väglivslängd p.g.a. trafiklast.
Förkortad väglivslängd p.g.a. andra faktorer.
Bruttovikter upp till 600 ton har inte skadat vägbanan.
Fjärdepotensregeln anpassad för axel- och däckkonfiguration.
Referenskostnad för vägunderhåll: 0.11 kr/ESAL10*km.
Typisk lastbil med 1.3 standardaxlar vållar vägslitage för 1.43 kr/mil.
Resultat för 11 fordonskombinationer:
• 74-ton ekipage på välbyggd väg ger lägst vägslitagekostnad per ton*km.
• Vägslitaget vid fjärrtransport halveras om 40 tons EU-semitrailer bakom
tvåaxlad dragbil byts mot 60 - 74 tons modulekipage.
• Axelgrupper minskar vägslitaget, men bara på rejält dimensionerade
vägkonstruktioner.
www.HelgumsGrus.se 2019-04-26