Bildspel från mitt föredrag vid första version av TYA kurs "Vältrisker och säkrare körning med hög tyngdpunkt". Värmlands trafikcenter, Grums, 2015-11-04.

1. Vägegenskapers
betydelse för
trafikolyckor
(i synnerhet vältolyckor)
med tung lastbil
TYA Vältrisker
Grums 4 november 2015
Bildkälla: Jan Petter Abrahamsen

2. Expert vägteknik och Thought leader vid WSP
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Johan Granlund
 Civilingenjör V.
 17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.
 15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.
 Sedan 2014 vid WSP.
 Rådgivare till Trafikverket, Transportstyrelsen, Sveriges
Motorcyklister, Sveriges Åkeriföretag, Motormännen m.fl.

3. Bra väg ger lägre olycksrisk och lindrigare skadeföljd
 Vägfaktorers betydelse för lastbilsolyckor är grovt underskattad.
 Mitträcke halverar dödsolyckorna då mötande hindras köra in i LB front.
 Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.
 Vägens utformning; i flera fall farliga brister t o m i vägreglerna!
 Vägens bärighet; ofta svag vägkant vid vältolyckor med lastbil.
 Vägens säkerhetszon: Vägräcken ska skydda, inte vara farliga.
 Vägförvaltning; underhåll, hastighetsgränser, varningsskyltning mm.
 Vinterväghållning avgörande för svåra mötesolyckor.

4. Vägfaktorers roll i landsvägsolyckor är grovt underskattad
Som man ropar får man svar...
Etablerad bild, ett fåtal vägfaktorer har studerats:
-I ca 25 % av dödsolyckorna har vägfaktorer spelat in. [Ex. Norge]
Ny bild, sedan ”nya” riskfaktorer t ex feldoserat tvärfall & avrinning studerats:
-Efter uteslutning av olyckor pga rena förarfel (ca 1/3) har vid 80 % av
personskadorna minst 2 vägparametrar felat. [Fallstudie av väg 360, 10 mil x 10 år]
Slutsats:
-Etablerade uppfattningen missar mer än hälften av vägfaktorernas roll!
-Behövs mer lyhördhet och ödmjukhet inom vägforskandet.

5. Mitträcke hindrar mötande att köra in i lastbilars front
Hälften av dödsolyckorna med tung LB förebyggs med mitträcken,
även i form av klena ”snören på pinnar”.
Foto: Bohusläningen
Foto: Sveriges Radio

6. Nollvisionen: Sätt fokus på de svåra vältolyckorna.
Endast ca 4.5 % av lastbilsolyckorna är vältolyckor.
Foto: Volvo Lastvagnar
Datakälla: Volvos haverikommission
Olyckor med svårt skadade eller
dödade lastbilsåkande. n = 1500
Datakälla:
Rollover of Heavy Commercial Vehicles, UMTRI
Andel vältolyckor och skadesvårighet hos chaufförer av
semitrailerekipage i USA under 5 års tid.
Men…
-Vältning är olyckstypen där flest lastbilschaufförer skadas svårt!
Det sker ca 650 vältolyckor varje år med svenskregistrerade lastbilar;
närmare två per dag.

7. Vägens linjeföring och sikt
Brister i linjeföring, sikthinder och otillräcklig markering av faror tillhör de
vägfaktorer som oftast medverkar till svåra olyckor.
 Snäv kurva, skyltad för högre fart än vägreglerna tillåter.
 Äggformad kurva, lurar förare välja för hög ingångshastighet.
 Feldoserat tvärfall i förhållande till hastighetsgräns & kurvradie.
• Klart störst problem i ytterkurvor.
 För låg resulterande lutning, hindrar vattenavrinning och ger halkolyckor.
• Typiskt fel orsakat av dåligt projekterad in-/utgång av uppbankad ytterkurva.
Det sker 5 gånger fler dödliga singelolyckor i ytterkurvor än i innerkurvor!

8. Lastbilar behöver extra stor skevning
Vägregler bygger på usel analys av sladd med låg personbil på jämn friktion.
Vår forskning har analyserat sladd och vältning vid olika friktion i hjulspåren.
Resultat:
 Vältrisk i snäva ramper och rondeller, om väglutningen inte är väl anpassad.
 Vältrisk i feldoserade kurvor vid gupp, vindstötar, girmanöver osv.
 Sladdrisken ökas rejält vid krängning i sidled.
 Farligare med låg friktion i det yttre hjulspåret.
Slutsats: Fordon med hög tyngdpunkt behöver betydligt mer tvärfall!
Foto:VolvoLastvagnar
Figur: Trafikverket

9. Rd 331, Ärtrik - Österforsse
Hazardous Site at Curve from RDB distance 83920 to 84 100 m
Data from HS and adjacent sections; total 600 m
Comparison with the Swedish Design Guidelines for 70 km/h
Sign convention: Left hand curves have negative curvature
-8
-7
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
-10 -9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6
Curvature = 1000 / Radius [m]
Crossslope[%]
2008: Tvära & feldoserade Roos kurva på väg 331
Anhopning av olyckor
Katastrofalt tvärfall
(-)
(+)
(-)
Foto: J Granlund

10. Olyckorna fortsätter efter asfaltering 2014
2015-04-09: Farlig feldosering kvarstår i Roos kurva på väg 331.

11. 8 av 10 vattenplaningsolyckor i felbyggda ytterkurvor
Mötande lastbil bromsar vid
ingång av uppbankad
ytterkurva.
Vattenfilmen är oväntat tjock där,
p.g.a. horisontell vägbana.
Vägens snedlutning < 0.5 %.
Lösning: Sakkunnig projektering.
Video från prof. B Psarianos, NTUA

12. Breda körfält & bred vägren minskar svåra olyckor
Effektsamband enligt US Transportation Research Board

13. Dags att vinteranpassa vägars bredd i kurvorna!
Källor: FHWA, Teknologisk Institutt,
Statens vegvesen, Trafikverket
Släpens off-tracking nästan dubbelt så stor med vinterdäck på vinterföre.
Vägreglerna bara ok för sommarväglag:
 Nya kurvors breddökning måste fördubblas m.h.t. off-tracking på vinterföre!
Många befintliga kurvor har ingen breddökning alls!

14. Vägbanans “vinglighet”
Trafikverkets mått “Rut Bottom Cross Slope Variance” validerat på väg 331.
Svaga ojämna vägkanter ger trafikfarlig krängning i sidled.
 ”Vingelmåttet” RBCSV ger stort utslag vid hög andel av olycksplatserna.
 Vingelmåttet samvarierar med krängning mätt i lastbil.
 Måttet gav stort utslag där lastbilsförarna upplever olycksrisk.
 Jämn väg är långt under riktvärdet max 3 promille vinglighet.
Foto: J Granlund

15. Vägens bärighet nära vägkanten (1)
Vägar utan bred skuldra har regelmässigt djupa
deformationer vid vägens kant.
NVF rapport 04/2012:
Beräkningsmodell baserad på beprövad
geoteknisk metodik.
0.25 m smal vägskuldra kan ge vägkanten så
lite som 45 % av bärförmågan vid vägens
mittlinje.
Kontakttryck under dubbelmonterade
295/60R22.5 däck, COST334.
Foto: J Granlund

16. Vägens bärighet nära vägkanten (2)
Analyser visar att de viktigaste
parametrarna är:
 Innersläntens lutning
 Vägskuldrans bredd
Bred skuldra ger bra sidostöd
Infarten ger bra sidostöd
 Dikets djup
 Lagrens tjocklek & kvalitet
Foto: J Granlund
Foto: J Granlund

17. Hög & brant vägslänt:
Flack innerslänt saknades i 98 %
av dödliga singelolyckor.
Foto: Väg 214, J Granlund
Foto: Väg E45, N WT
För smal säkerhetszon, oeftergivliga träd & stolpar:
Vägens säkerhetszon typiskt ca 50 % smalare än avstånd vägkant  stoppat
fordon.
I 44 % av dödliga singelolyckor var inträngningen av kupén så stor att bälte
inte kunde rädda livet. VV publ 2002:109
Farlig vägmiljö ger svåra singelolyckor

18. Kraftigare vägräcken på kritiska platser
I Finland tillåts farligt gods ADR på 68 ton (sextioåtta ton).
Hur skyddas vägnära vattentäkter?
Foto: Kristianstadsbladet
Räcken i högsta krockkapacitet H4 klarar att
stoppa 30/38 ton i 65 km/tim.
Foto: Bonin et al
H4a
H4b
På kritiska platser
(tex vattentäkt)
behövs räcke för mer
än 38 ton (klass H4).
För att Trafikverket ska kunna ”handla rätt räcke” krävs högre testklasser.

19. Den okända dödsfällan: För låga vägräcken
Data från US IIHS visa att en av de allra vanligaste orsakerna till livsfarlig
vältning är att fordon kör in i låga vägräcken.
Låg höjd förvandlar räcket från skydd till livsfarlig snubbelfälla.
Tre år efter asfaltering.
Räcket ska fånga fordon, inte
användas som nån typ av
asfaltarmering!
Foto: J Granlund Väg 331 i Graninge. Bildkälla: PMSv3

20. Låg vägfriktion ger extrem risk för stort krockvåld:
Sidokollision ger ökat krockvåld, pga minimal deformationszon.
Vid barmark utgör sidokrockar endast 3 % av dödliga mötesolyckor.
På vinterföre exploderar sidokrockarnas andel 17 ggr, från 3 % till 50 %.
Smala vägar med 70+ km/tim är överrepresenterade i halkolyckorna.
På smala vägar är mitträcke sällan aktuellt.
Bra halkbekämpning förebygger att personbilar sladdar in i lastbilens front.
Mötesolycka med sidokollision
Källa: Halk-OLA.
Halkbekämpning förebygger personbil i lastbilsfronten

21. Dåliga vägar försämrar prestationsförmågan
Färdvibration i tunga lastbilar orsakas av:
 Ojämnheter i vägytan.
 Varierande svikt vid ”mjuka fläckar” i vägbanan.
Foto: J Granlund

22. Helkroppsvibration > Insatsvärde för säkerhet & hälsa
Tjälskador gav föraren 38 % högre vibrationsdos,
trots 8 km/h lägre medelhastighet.
Foto:JGranlund

23. Vägen till trafiksäker framkomlighet…
Riktigare vägforskning motiverar satsningar på ökad vägsäkerhet.
Mitträcke halverar dödsolyckorna då mötande hindras köra in i LB front.
Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.
Bättre regler för utformning av nya vägar, ex tvärfall i rondeller.
Inför tvingande ”skamregler” vid förvaltning av befintliga vägar, t ex:
 Säkerställa acceptabel bärighet vid kantlinjen.
 Rätta farliga fel hos vägbanans geometri.
 Skumpiga vägojämnheter ända upp till 30 meters längd måste lagas.
 Tjälskador måste åtgärdas hållbart, t ex genom utskiftning.
 Rensa säkerhetszonen.
 Säkerställa rätt krockkapacitet hos vägräcken.
Där inte skamreglerna klaras, krävs varning med skyltar och markeringar
eller t.o.m. sänkt hastighetsgräns.
Bra vinterväghållning förebygger svåra mötesolyckor på smala vägar.