Conscientiaföreningen för utveckling av det psyko-soma-sociala har som syfte att integrera och tillämpa det psykoanalytiska synsättet och de kognitiva metoderna inom det terapeutiska arbetet på den individuella och kollektiva nivån. Föreningen har producerat ett speciellt koncept kallad Conscientiametoden. Ordet conscientia är latin och betyder medvetenhet.

1. hälsa, initiativ och samarbete CONSCIENTIAMETODEN

8. D e t psykiska livet p åverkar kroppen – P SYKOSOMATIK. Människan styr sig med sin vilja. Vi styr v år neurologiska, h ormonella och i mmunologiska a ktivitet. VI HAR ANSVAR F ÖR VÅR HÄLSA.

12. ANSVAR = FRIHET M ÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET. ALLT VAD JAG SER HOS DEN ANDRA FINNS I MIG SJ ÄLV PÅ NÅGOT SÄTT. DET JAG G ÖR GENTEMOT ANDRA, GÖR JAG MED MIG SJÄLV INOM MITT INRE. INGEN G ÖR ILLA I SIN SANNA MEDVETENHET. MAN KAN BOTA DET ONDA ENDAST MED NÅGOT GOTT.

17. ÖPPENHET x STÄNGDHET GLÄDJE X MISSNÖJE . MOD X RÄDSLA INITIATIVTAGANDE x PASSIVITET KREATIVITET X STELHET ENTUSIASM X LIKGILTIGHET SAMARBETE X DESTRUKTIVITET ÄRLIGHET X OÄRLIGHET PSYKISKA LIVET FÖRMÅGOR/KUNSKAP HANDLING/RESULTAT HANDLINGEN UPPSTÅR FRÅN ENS INRE AKTIVITET

18. ATTITYD AV CENSUR Censurera betyder att dölja, undvika och kämpa emot medvetenhet. Censur skapar stressemotioner: • rädsla, ångest, ledsnad, förlamning • irritation, ilska, aggressivitet, hat Synonym till censurattityden: • hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism, • idealisering, projektion • totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda)

19. Olika sätt att censurera: • bortförklara, intellektualisera • förminska, försumma, blunda • skylla på, döma, moralisera, skuldbelägga • se sig själv enbart som offer • fly till emotioner, splittra sig • älta oändligt, överdriva problem • missbruk av mat, droger, arbete etc. • främlingskap, flykt till fantasier • agressivitet, sträng instängdhet • huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjukdomar, tics …

24. OMORGANISATIONER • förändringar, nya metoder • mera jobb, mindre resurser INDIVID BLIR PÅVERKAD VILKET FÖRHÅLLNINGSÄTT? • Uppfattar sanningen • Förändrar det som kan • Anpassar arbetskvaliteten • Planerar långsiktigt • Tänker på helheten STRESSAR INTE SIG SJÄLV • Vill inte uppfatta sanningen • Kämpar emot med hårdhet • Skyller, klagar,ältar • Odlar offermentalitet • Självcentrering STRESSAR SIG SJÄLV .

25. EXEMPEL OM IDENTIFIKATION JAG Jag tror att hon ser i mig: • avståndstagande • storhetsvansinne • jag står inte upp för mig • jag öppnar mig för andras aggressivitet • hon gillar inte att jag inte är rak, utan mesig och svag MIN OBEHAGLIGA CHEF Jag ser i henne: • flykt, censur • mindrevärdeskomplex • hon tror inte på sig själv och döljer detta i sin aggressivitet • i grund och botten osäkerhet

26. HUR UNDVIKER DU ATT BLI SÅRAD? D et är inte förbjudet att bli sårad. Krav att inte bli sårad blockerar dig. Vem har ansvaret för dina känslor? B ara du och ingen annan. Kom ihåg: Den som angriper en annan person, angriper sig själv i sina tankar och känslor. Att inte acceptera identifikation betyder självförnekelse: När någon kränker dig, väcks medvetenheten om din självförnekande läggning. Om du inte accepterar medvetenhet om detta, reagerar du mot medvetenheten, dvs. dig själv. Människan är sin medvetenhet.

27. KÄNSLA OCH EMOTION Att känna betyder att förnimma, upptäcka, vara medveten. Känsla (man vill vara medveten) Emotion (man vill inte vara medveten) kärlek glädje tacksamhet entusiasm nyfikenhet trygghet ångest, rädsla likgiltighet, depressivitet eufori blind förälskelse irritation, ilska, hat överlägsenhet, aggressivitet Dessa känslor tillåter oss att upptäcka verkligheten. Människan agerar med rätt stressnivå. Rädsla och ilska är känsloreaktioner inför hot och fara men också reaktioner för att motarbeta medvetenheten.

28. Neurotisk ILSKA / R ÄDSLA (symtom av stress, larm) • känslomässig vana (maktlyssnad) • kamp/flyktattityd inför medvetenhet (censurera) • förvänta det overkliga (idealisera) • överföra på andra (projicera) • avund, elakhet (destruktivitet) • identifikation (psykisk spegling)

29. ATT BEMÖTA EMOTIONER Ilska, rädsla är inte förbjudna men vi vill inte bemöta negativa emotioner. Man blir lätt smittad. Räkna till tio. Förnim och undersök på ett öppet, respektfullt sätt. Belys den andres emotioner med acceptans. Undvik att hamna i argumentation eller i försvar. Ta inte åt = ge inte makt. Älta inte. Undersök allt från ett större perspektiv. Kärlek är starkare energi än rädsla och hat.

30. VAD VILL MAN INTE SE? • det goda, det vackra • glädje, lycka, kunskap • utveckling, framgång, möjligheter • kärlek, närhet VILL INTE SE = VILL F ÖRSTÖRA LIVSATTITYD EMOT • sig sj älv • andra, verkligheten/livet

31. HUR AVUNDSJUKA MÄRKS • skadeglädje, förnedrande ironi • allmän likgiltighet, kroniskt missnöje • skvaller, baktaleri • negativitet, lathet, passivitet, att bromsa • att älta, oroa sig onyttigt, överdriva problem • svårighet att välja eller fatta beslut • svartsjuka, kontrollbegär • maktlystnad, revirtänkande • svårighet att delegera, ge information • destruktivitet, aggressivitet

32. ÖPPNANDE (DIALEKTISK) KRITIK 1 Iaktta din emotionella aktivitet; ditt ansvar. 2 Uppmärksamma och bemöt det emotionella (eller andra symtom) hos den andre. 3 Bekräfta medvetenhet om det goda i hennes liv. 4 Medvetandegör hur hon motarbetar det goda. - D et man gör mot andra gör man mot sig själv inom sig. 5 Belys konsekvenserna för henne själv.

33. AVUNDSJUKA OCH KRAV AVUNDSJUKA Missunnsamhet Förnekande Motstånd Förstörande STRÄNGHET perfektionism storhetsvansinne auktoritär inställning Måste allt felfritt Ansvar/skuld för allt Hämning – rädsla/ilska Stress - utmattning

40. ATT FÖRHINDRA ELAKA HANDLINGAR Koncentrera dig på att förhindra den destruktiva handlingen. Säg “nej“ med positiv energi. Använd din ilska som styrka. Om den andre är farlig, bemöt med mycket respekt. Använd ditt sinne för humor. Förändra ditt eget handligssätt. Be om idéer och förslag. Utveckla en konkret handlingsplan. Utveckla tydliga regler; individ och kollektiv.