Empfohlen
Empfohlen
Weitere Àhnliche Inhalte
Ăhnlich wie Utbildning 27.3.
Ăhnlich wie Utbildning 27.3. (20)
Mehr von Tuulikki Juusela
Mehr von Tuulikki Juusela (15)
Utbildning 27.3.
- 1. Teamutbildning 27.3.2012 BYGGA TEAM Varför finns vi till som grupp? Vilka Àr vÄra roller i gruppen? Hur skall vi arbeta i gruppen? Hur ser vÄra olikheter ut och hur kan de anvÀndas? Hur skapar vi ett bra klimat? Hur kan utvecklingen stimuleras?
- 2. Definition ⹠Ett team Àr en fast grupp som arbetar med en gemensam uppgift och som har möjlighet att sjÀlv planera sitt arbete. ett kollektiv bestÄende av flera personer som stÄr i fortlöpande vÀxelverkan med varandra och som har ett gemensamt mÄl ⹠Det kan ibland vara svÄrt att skilja mellan ett team och en liten arbetsenhet av sedvanligt slag som fungerar enligt en faststÀlld arbetsfördelning
- 3. MĂ„let âą Emotionellt syfte: gemensamma kĂ€nslan att det vi gör Ă€r vĂ€rdefullt âą Klara gemensamma mĂ„l samt de egna delmĂ„len, vilka kan uppnĂ„s âą âStora mĂ„lâ till smĂ„ realistiska lĂ€tthanterliga Ă„tgĂ€rder â lĂ€ttare uppgifter och framgĂ„ngar!
- 4. Skillnaden mellan team och grupp ⹠Teamet fokuserar pÄ gemensamma mÄl och har integrerade arbetsuppgifter dÀr medlemmarna kompletterar varandra. ⹠Teamet har kollektivt ansvar för prestationerna och har stödjande funktion med delat ledarskap
- 5. Viktigaste principer i teamet! BegrĂ€nsat antal medlemmar Olika kompletterande fĂ€rdigheter och erfarenheter HelhjĂ€rtat engagemang för syfte och mĂ„l Gemensamt överenskomna arbetsformer Ămsesidigt ansvarstagande
- 6. Team-arbete - utmaningar Ju mer svÄröverskÄdliga och osÀkra uppgifter desto större behov av varierande erfarenheter i teamen En hög grad av varierande bakgrunder kan medföra svÄrigheter pÄ grund av olika yrkesmÀssiga mÄl, ideologiska avstÄnd, svÄrare att förstÄ varandra
- 7. Punkter att diskuteras med teamarbete ⹠⹠Vad Àr det som gör att teamarbetet fungerar bra ? ⹠Vad lyckas man som team gemensamt att genomföra ? ⹠Vad bidrar jag sjÀlv med? ⹠Hur gÄr personal in med sina olika roller? ⹠Hur Àr det med balansen mellan att vara generalist och specialist? ⹠Vad krÀvs för att kunder ska tycka att samverkan fungerar bra? ⹠Vad krÀvs för att personalen ska tycka att samverkan fungerar bra? ⹠Vilka förutsÀttningar för ett bra teamarbete Àr uppfyllda ? ⹠Vilka hinder kan ha bidragit till att samverkan ser ut som det gör ?
- 8. Faser i teamutveckling Fas 1 â Tillhöra â gruppen âbarndomâ â gruppbildning â roller â vara med eller ej â in eller ut Fas 2 â Kontroll â gruppen âtonĂ„râ â upp eller ner â maktkamp â relationer â normer Fas 3 â Samhörighet â gruppens âvuxenperiod â koncentration pĂ„uppgiften/uppdraget â man vill vara med â maktkampen avklaradâ samhörighet/identitet â konstruktivt arbete
- 9. Vad Àr kompetens ? Kompetens Àr förmÄgan att utföra en arbetsuppgift vid en given tidpunkt och med givna resurser. FörmÄgan kan bero pÄ kunskaper och fÀrdigheter, men ocksÄ pÄ erfarenheter, attityder och vÀrderingar.
- 10. Bra sagt âDet Ă€r mycket svĂ„rare att se och rĂ€kna idĂ©er och sakkunskap Ă€n att rĂ€kna pengar och produkterâ Peter Drucker
- 11. Social kompetens innebÀr att snabbt upprÀtta och anvÀnda en lÀnk till andra, oavsett motpartens karaktÀr och intressen, samt att ombilda den enkla lÀnken till en kanal för produktivt utbyte inom vad helst omrÄde som Àr aktuellt. Snabbhet definieras i följande komponenter: skapa intresse hos motparten - kommunikation utan konflikt - föra dialogen mot samförstÄnd - skapa förtroende - ge intryck av att man kan förlita sig pÄ mig Utbyte som Àr produktivt innebÀr att bÄda parter i samspelet har nÄgon form av nytta eller nöje av detta. Social kompetens innebÀr utbyte. Man ger och tar information, kÀnslor, intryck, kunskaper och förstÄelse. Man bara inte "tar" - utan mÄste ocksÄ ge för att relationen skall överleva.
- 12. Kommunikation Ett socialt utbyte i vilket parterna delar tankar, Äsikter och erfarenheter pÄ verbal eller nonverbal nivÄ
- 13. Kommunikation - felkÀllor Man lyssnar inte, utan hör vad man vill höra Man tÀnker pÄ nÄgot helt annat under tiden den andre sÀger nÄgot Man kan inte formulera vad man tÀnkt i ord Man blandar in kÀnslor för att pÄverka den andre Man hör vad man vill höra, inte vad som sÀgs
- 14. STĂLLA KLARGĂRANDE FRĂ GOR ATT LYSSNA AKTIVT INNEBĂR OCKSĂ ATT STĂLLA KLARGĂRANDE FRĂ GOR. EXEMPEL: HUR MENAR DU ? HUR TĂNKER DU ? HUR KĂNNER DU ? HUR GJORDE DU ? VILL DU BERĂTTA MER ? KAN DU UTVECKLA DET ? JAG VET INTE OM JAG FĂRSTĂ TT DIG RĂTT ? VAD HĂNDE SEN ? HUR ? VARFĂR ?
- 15. Nej - sÀtta grÀnser för andras beteende I stÄr för Informera. "Det hÀr ingÄr inte i mina arbetsuppgifter". K stÄr för KrÀva. "Jag mÄste be dig att utföra den dÀr uppgiften sjÀlv". I stÄr för Insistera. "Jag har vid upprepade tillfÀllen pÄpekat att..." K stÄr för Klippa. Du mÄste ta dig ur situationen för att skydda dig sjÀlv. AvlÀgsna dig sjÀlv eller den andra personen ur situationen. "Jag vill inte diskutera det hÀr lÀngre."
- 16. Fundera pÄ: KÀnner jag tillförsikt eller osÀkerhet i dialoger med medarbetarna? Hur kan jag förbereda mig inför en dialog? Hur skapar jag ett gott samtalsklimat? Hur kan jag gÄ in pÄ personliga och kÀnsliga Àmnen? Vilka sinnen anvÀnder jag nÀr jag lyssnar? Vilka frÄgor öppnar för eftertanke, nyfikenhet och kreativitet?
- 17. Varför ge feedback Det bÀsta resultatet nÄs i grupper som fÄr bÄde beröm och kritik för sina insatser. Det nÀst bÀsta resultatet fÄr dem som enbart fÄr beröm. Det nÀst sÀmsta resultatet fÄr dem som enbart fÄr kritik. Det sÀmsta resultatet fÄr dem som helt negligeras.
- 18. Ge och ta beröm! Beröm ska vara Ă€rligt menat, vĂ€lförtjĂ€nt och beskriva vad som Ă€r bra och varför Ge beröm direkt! Beröm och uppskattning bidrar till: GlĂ€dje - innebĂ€r ett gott klimat för den fortsatta kommunikationen och relationen. Generositet - ger ringar pĂ„ vattnet. Den som fĂ„r beröm ger lĂ€ttare beröm till andra. Ănskat beteende - personen upprepar beteendet som gav uppskattning. VĂ„ga Ta emot beröm
- 19. Olika sÀtt att ta emot kritik Hur brukar dina medarbetare ta emot kritik? Hur reagerar du sjÀlv? Du kan Ä ena sidan: lyssna pÄ kritiken, sakligt stÀlla klargörande frÄgor försöka förstÄ vad kritiken handlar om fundera över konsekvenserna av ditt beteende tÀnka pÄ hur du kan dra nytta av kritiken vara beredd pÄ att göra förÀndringar Ä andra sidan kan du: förkasta kritiken, försvara dig ge olika förklaringar till ditt beteende förringa följderna av beteendet kÀnna dig förorÀttad inte se nÄgon orsak att Àndra nÄgot
- 20. FörmÄgan att lyssna bildar nÀra/icke nÀra kontakt krÀver intensitet, förmÄga att konsentrera sig ett effektivt sÀtt att fÄ och behandla information visar talarens vilja att vara med i vÀxelvÀrkan en bra lyssnare kan skilja förnuft- och kÀnslomÀssiga budskap
- 21. Mötesetikett Kom punktligt till möten Man lĂ„ter alla prata till punkt Ordförande har det yttersta ansvaret att fördela ordet Ordet Ă€r fritt under ansvar och med hĂ€nsyn till andra Under mötet hĂ„ller man sig till dagordningen Ta hand om kreativitet â sĂ„ att tĂ€nkandet gĂ„r frĂ„n det vanliga och ivĂ€g till nya omrĂ„den
- 22. Olika roller i diskussionen Varje deltagare skall försöka komma in i diskussionen sÄ tidigt som möjligt. Den Àngslige eller ovane debattören skall helst vara en av de första som yttrar sig. Ledarens roll: Formulera och delge deltagarna en plan för diskussionen. Vid behov inleda. Leda diskussionen mot mÄlet. à terföra dem som kommit utanför Àmnet. Fördela tiden och ordet sÄ jÀmt som möjligt mellan deltagarna. HjÀlpa fram tysta och osÀkra samt dÀmpa storpratarna och de omdömeslösa pratarna. Avsluta och sammanfatta diskussionen.
- 23. Diskussionsplan Det fordras förberedelse, uppmÀrksamhet och sjÀlvdisciplin av den som skall delta i ett möte. En diskussionsplan kan fungera som disciplinerande ram. Diskussionsplan: Inledning. Beskrivning av förhÄllandena som de ser ut i dag. Vilka mÄl skall vi stÀlla för framtiden? Hur skall vi nÄ dem? Vilket av förslagen till lösning Àr bÀst? Hur skall vi kunna pÄverka utvecklingen i önskad riktning? Sammanfattning Alla skall fÄ tillfÀlle att pÄ sÄ lika villkor som möjligt fÄ uttrycka sina tankar.
- 24. Alla bör frĂ„ga sig Hur Ă€r jag som arbetsmiljö för andra? Ăr jag "stjĂ€lpare" eller "nĂ€rande" i mitt umgĂ€nge med andra ? MĂ„ste man göra nĂ„got Ă„t det? GĂ„r inte, det Ă€r sista utvĂ€gen att byta jobb! Humor Ă€r mycket mer Ă€n att locka till skratt. Humor Ă€r ett förhĂ„llningssĂ€tt till livet och en insikt om sin egen roll. MĂ€nniskor som alltid skĂ€mtar kan ofta vara plumpa och okĂ€nsliga. Skratt Ă€r ett socialt lim. Kan vi skratta kan vi ocksĂ„ jobba tillsammans. Humor kan vara en stĂ€mning dĂ€r det finns utrymme för alla. Det Ă€r ocksĂ„ lĂ€tt att locka in flera med hjĂ€lp av humor för att skapa en god gemenskap.
- 25. RÀtt Attityd ! Positivt tÀnkande SÀj till dej sjÀlv varje morgon nÀr du vaknar : Det hÀr blir en fin dag ! Jag klarar mer Àn jag tror ! Ingenting blir bÀttre för att man oroar mej ! Man kan inte göra mer Àn sitt bÀsta, Gör det !! Alltid finns det nÄgot att glÀdjas Ät ! Jag kÀnner mej i utmÀrkt form ! Det Àr ingen ide` att deppa ! Var optimist !