Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
•
0 gefällt mir•1,666 views
I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd som ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv. Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Medarbetare från servicedesignföretaget Transformator Design har fungerat som mentor. Metoden som har använts i detta projekt heter servicedesign och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in.
Empfohlen
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Andere mochten auch
Andere mochten auch (11)
Ähnlich wie Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
Ähnlich wie Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet (20)
Mehr von Transformator Design Group
Mehr von Transformator Design Group (16)
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
- 1. Nationell samverkan för barnfetma i Sverige – brukarperspektivet EN KVALITATIV AKTIONSSTUDIE
- 3. INNEHÅLL OM STUDIEN 1 SERVICEDESIGN 3 UTFÖRANDET AV STUDIEN 7 ANSVARSBILD 10 BRUKARENS UPPLEVELSE 13 BRUKARRESAN 25 BEHOVSGRUPPER 35 AKTÖRSKARTA 45 ETT NYTT LÄGE 49 AVSLUTNINGSVIS 56
- 4. 1 OM STUDIEN Bakgrund I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd som ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv. För att kunna arbeta mer användarcentrerat krävs en djupare förståelse för hur föräldrarnas, brukarnas, process ser ut från det att deras barn börjar gå upp i vikt tills dess att man går in i en aktiv handlingsfas samt vilka behov som finns under processen. Ett samarbete Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitas centrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Med arbetare från servicedesignföretaget Transformator Design har fungerat som mentor. Studiens mål Det övergripande och långsiktiga målet med studien har varit att minska barnfetman i samhället genom att lägga en bra grund för framtida lösningar med utgångspunkt i brukarnas behov. Målet har också varit att utveckla material som stöt tar i förståelsen för hur man kan nå fler familjer tidigare i förebyggandet av fetma. Metod Metoden som har använts i detta projekt heter servicedesign och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in. Att arbeta användarcentrerat innebär att interaktioner med slutanvändaren av en tjänst är centralt. Det är den informa tionen som ligger till grund för den kvalitativa analysen. Utifrån materialet skapas insikter som vidareutvecklas ihop med både organisation och användare. business & design master
- 5. 2 VI VILL ARBETA ANVÄNDARCENTRERAT Brukarnas perspektiv är centralt för utvecklingen av vård tjänster – i detta fall stödet som erbjuds föräldrar till barn med övervikt och fetma. Att istället för att låta kompetenser styra en organisations arbete och struktur vill man i en användarcentrerad verksamhet arbeta utifrån brukarens behov så som i den konsumentorienterade värdekedjan (Capire/HCM, 2013). Ett övergripande syfte med studien var därför att sträva mot en mer användarcentrerad vård med utgångspunkt i brukarens behov. Den producentorienterade värdekedjan Den konsumentorienterade värdekedjan BEHOV KOMPETENSER Förmedling av erbjudanden: försäljning och distrubution Produktion av produkter och tjänster Produktion av produkter och tjänster Produkt- och tjänsteutveckling Produkt- och tjänsteutveckling Kompetenser Olika former av förmedling av erbjudanden till brukare Brukarens behov
- 6. Servicedesign är en metod för att arbeta användarcentrerat. Under en servicedesignprocess använder man sig av olika designmetoder för att förstå användarens behov. Metoden har sin grund i aktionsforskning som är en utforskande metod där man pendlar mellan att interagera och idégenerera samt analysera och reflektera. Servicedesign
- 7. 4 ATT ARBETA I LOOPER Vi har arbetat iterativt Servicedesign är en kvalitativ, iterativ metod som används för att identifiera och lösa komplexa utmaningar med flera perspektiv och många aktörer inblandade. Vi har arbetat i de fyra stegen; planera, agera, observera och reflektera, där vi har byggt och förfinat vår kunskap successivt i varje iteration. Vi har kombinerat forsknings- och utvecklingsmetodik Kundinteraktioner ska på inget sätt förväxlas med kvantita tiva enkätundersökningar som går att statistiskt säkerställa och sammanfatta i grafer och procentangivelser. Service design är en kvalitativ utvecklingsprocess där forsknings metoder och utvecklingsmetoder verkar i samma process. Vi har utfört interaktioner med brukarna och även använt så kallat ’triggermaterial’ för att identifiera brukarnas behov, problem, beteenden och förväntningar. Informationsinsam ling från interaktionerna och analys har utförts simultant och i slutändan lett fram till de huvudinsikter som varit utgångs punkt för de åtgärder som föreslås, studiens resultat. PLANERA AGERA REFLEKTERA OBSERVERA
- 8. 5 INSE ISTÄLLET FÖR ATT ANTA Vi har frågat tills vi nått mättnad i svaren I servicedesign gissar man inte utan testar tills man vet. För att nå en nivå där man inser istället för antar krävs det att man börjar höra samma svar om och om igen. Vi kom dit genom att: • Uppmuntra till berättande. • Lyssna efter vad som är viktigt för brukaren. • Fokusera på de gemensamma nämnarna. • Ställa varför-frågor för att identifierar bakomliggande faktorer till svaren snarare än brukarens åsikter. Vi har förstått Genom att använda servicedeign som metod genom hela processen har vi fått en djup förståelse för slutanvändaren. Vi har förstått: • Vad brukaren har för behov. • Varför brukaren har ett behov av just det. • När brukaren har ett visst behov. • Vad som krävs för att möta behovet. VARFÖR? VARFÖR? VARFÖR?
- 9. 6 BRUKAR- OCH AKTÖRSINTERAKTIONER ANALYS UPPDRAGSGIVARINTERAKTIONER VÅR ITERATIVA PROCESS
- 10. Under fem månader har vi studerat stödet vid övervikt och fetma hos barn. Vi har tittat på stödet på ett övergripande plan. Djupintervjuer har därför gjorts med både vårdgivare och andra aktörer som finns i ett barns närverk, men fokus har varit på föräldrar till barn med övervikt och fetma – i denna studie definierade som brukarna. Utförandet av studien
- 11. 8 PROJEKTETS OMFATTNING Djupintervjuer I studien har djupintervjuer utförts med föräldrar till barn med övervikt och fetma samt aktörer kring barnets nätverk. Dessa intervjuer har varat mellan en till två timmar. Inter vjuer med brukare utfördes för att kartlägga deras upplevel ser, drivkrafter, utmaningar och behov. Intervjuer med aktö rer gjordes kompletterande för att förstå stödet på ett övergripande plan och för att få ett helhetsperspektiv på problematiken. Urval Studien har avgränsats för att gälla föräldrar med barn mellan ett och tio år, med olika grader av övervikt och fetma. Alla intervjuer har gjorts med föräldrar då de för gällande åldersgrupp är målsmän för sina barn och således är deras naturliga talesmän. De deltagande föräldrarna har haft olika erfarenhetsnivåer av stödet och har kommit olika långt i processen. Då de flesta intervjuer med föräldrarna skedde över telefon fick studien även en viss geografisk spridning över landet, med flest interaktioner i mellan- och södra Sverige. De aktörer som intervjuades finns runt om barnet i dess nätverk och har inverkan på deras vardag. Dessa intervjuer utfördes oftast på aktörens arbetsplats. Urvalet har helt och hållet baserats på frivilligt deltagande, vilket gjorde att vi främst kom i kontakt med redan engage rande föräldrar som hade uppmärksammat problemet. Vi kunde dock genom vårt egna nätverk komma i kontakt med föräldrar som inte ansåg att situationen för deras barn var problematisk. Även då föräldrarna har haft olika utgångs punkter i synen på sitt barns problematik har detta inte inverkat i själva insikterna för studien, då vi fokuserat på att titta på generella behov vilka gäller för hela populationen. Generaliserade behov Antalet interaktioner har gjorts med hänseende till mättnaden i fynden. Mättnad krävs i en kvalitativ studie för att kunna tillämpa analytisk generaliserbarhet. Detta har kunnat upp nås genom att notera återkommande och upprepande insikter med fokus på särskilt viktiga teman, koncept och fenomen. Med denna information har det gjorts konceptualiseringar av brukarens beteende och behov. På så sätt har brukarens generella behov kunnat kartläggas. Med generella behov menas de grundbehov som en person har oberoende av yttre faktorer som härkomst, inkomst, utbildningsnivå eller social tillhörighet.
- 12. 9 2112 VÅRDGIVARPERSPEKTIV BRUKARPERSPEKTIV 36h Djupintervjuer BVC SKOLHÄLSOVÅRD PSYKOLOG VÅRDCENTRAL BARNMEDICIN OBESITASCENTRUM DIETIST FÖRSKOLA SKOLA INTRESSEORGANISATION INTERAKTIONER I SIFFROR 2 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 4 1 2 2 2 3 1 2 2 1
- 13. I studien har det observerats att det finns en otydlig ansvarsbild mellan olika aktörer och brukare. Brukarna ser dock att ansvaret kring barnets problematik huvudsakligen ligger på tre nivåer; samhället, vården och familjen. Vad man anser att de tre parterna ansvarar för skiljer sig till viss del men det finns en enighet i vissa avseenden, vilka tas upp på följande sidor. Ansvarsbild vid övervikt och fetma hos barn
- 14. 11 FAMILJ ANSVARSBILD: FRÅN BRUKARENS PERSPEKTIV • Det slutliga och yttersta ansvaret. • Genomförandet av handling. • Hur man rör sig, äter och vad man handlar för mat. • Söka upp information och kunskap. • Utbildning och informa- tion, bättre mat och mer skolidrott. • Ge barnen goda vanor kring mat. • Tillhandahålla, lyfta fram och tydligt visa tillgängliga aktiviteter i närområdet. • Samhället har ett ansvar att hjälpa de som inte kan hjälpa sig själva. • Tillhandahålla information, göra den tillgänglig och lättorienterad. • Uppmärksamma, diagnosti- sera, planera, stötta och följa upp barn med övervikt och fetma. • Uppmuntra till mer rörelse –exempelvis fysisk aktivitet på recept. VÅRD SAMHÄLLE
- 15. 12 ANSVARSBILD: SLUTSATS • Övervikts- och fetmaproblematik är del av en helhet. Ansvaret för att barn ska få möjlighet till en så hälsosam livsstil som möjligt delas mellan familjen, vården och samhället. • Var man anser att ansvaret ligger beror ofta på föräldrars egna förutsättningar, förmåga, individuella situation och problematikens omfattning. • För att familjen ska få de bästa förutsättningarna att hantera problematiken är det viktigt med en tydlig ansvarsbild samt att respektive ansvar uppfylls. • Helhetssyn, samarbete och ett delat ansvar ger starkare och mer självgående familjer med ökad förmåga att själva ta ansvar.
- 16. Ur interaktionerna med brukare har det utkristalliserats ett antal övergripande insikter om brukarens utmaningar och behov kring stödet vid övervikt och fetma hos deras barn. Insikterna har analyserats, kategoriserats och summerats i fem stycken så kallade huvudinsikter. Brukarens upplevelse av stödet vid övervikt och fetma hos barn
- 17. 14 FEM HUVUDINSIKTER: BRUKARPERSPEKTIVET HELHETS- PERSPEKTIVET TAPPAS BORT ÖVERVIKT TAS INTE PÅ FULLT ALLVAR STÖDET BASERAS PÅ VAD SOM FINNS TILLGÄNGLIGT INFORMATIONEN VID ÖVERVIKT OCH FETMA ÄR SPLITTRAD BRISTANDE SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER
- 18. 15 ”Allt det där med mat det vet man ju redan, det är mer än en matproblematik.” ”På BVC flaggar de för övervikt. Sen trillar man ner i osäkerhet och oro. Vad händer nu?” Brukare om känslan efter överviktsbesked Brukare om den övervägande fokuseringen på mat
- 19. 16 HELHETSPERSPEKTIVET TAPPAS BORT ”De sa bara att han var överviktig, men ingenting om varför det var ett problem.” Vilsenhet efter bekräftad övervikt • Många upplever att vården endast ser det som sin uppgift att lämna besked. Man får en insikt utan att veta hur man ska hantera den. Man vet att man har en lång resa framför sig men vet inte hur man ska gå vidare. • I dagsläget upplevs det inte finnas långsiktigt stöd, det mesta som görs är punktinsatser. Man saknar både verktyg och handlingsplan. Övervikt är mer än mat • Rådgivning och material fokuserar ofta på mat, men många upplever att problematiken har flera orsaker. Man saknar ett helhetsgrepp. • Att alla inblandade aktörer i barnets nätverk ser, har förståelse samt information om hela ens situation. • Ökat stöd från aktörer utöver vården. Att samhället tar ett större ansvar i stort. • Möjlighet att förstå hela problem- och orsaksbilden. • Vill veta vad som händer här näst, vad planen är framåt. Utmaning Behov
- 20. 17 ”Det saknas självklar instans för överviktiga barn. Jag kan ju inte ringa vårdcentralen, hon är ju inte sjuk av sin övervikt.” ”Det blir nästan som en ketchup-effekt, först kommer inget sedan kommer allt.” Brukare om svårigheten att få hjälp innan fetma Brukare om osäkerheten kring vart man kan vända sig
- 21. 18 ÖVERVIKT TAS INTE PÅ FULLT ALLVAR ”Ibland vill jag bara ge upp så vi kan få en operation när hon fyller 18.” Hjälp kommer först när det är riktigt illa • Trösklarna upplevs som höga för att få hjälp vid övervikt och föräldrar känner ofta att problematiken slätas över. • Föräldrar upplever att det är först när deras barn nått fetma som resurser sätts in, vilket gör att resan många gånger känns onödigt lång och svårhanterad. Stora krav ställs på föräldrarna • Många föräldrar upplever att det inte räcker med att säga att man har ett problem för att få hjälp. De måste själva vara drivande och veta exakt vad de ska fråga efter eller be om för att något ska hända. • Föräldrar till överviktiga barn upplever att de inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp eller stöd, vilket gör att många drar sig för att ta tag i problematiken. • Att tas på allvar i sin oro, oavsett grad av övervikt. • Utifrån behov, få tillgång till stöd och resurser direkt när problematiken uppmärksammas. • Få stöd här och nu, innan det har gått för långt. • Förstå vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd. Utmaning Behov
- 22. 19 Brukare om godtyckliga råd Brukare om upplevelsen efter generell rådgivning ”Hur hjälper det mig och min son att få höra om hur hennes man gick ner i vikt?” ”Har svårt att ta till mig generella råd – man känner sig ju speciell, att man är ett unikt fall. Men det kanske man inte är?”
- 23. 20 STÖDET BASERAS PÅ VAD SOM FINNS TILLGÄNGLIGT ”Fick träffa en dietist, det var det som fanns, men den kunskapen har jag egentligen.” Erbjuds icke relevanta verktyg • Många upplever att de blir erbjudna det stöd som finns att tillgå och inte det man egentligen är i behov av. Stöd som inte är individanpassat blir ofta effektlöst och den ursprungliga problematiken kvarstår. • De råd och verktyg som ges upplevs i många fall vara kopplade till vad just den person man träffar känner till. • De råd och det material som ges är ofta generellt vilket försvårar arbetet att tackla problematiken utifrån den individuella situationen. Missriktad information tenderar man att slå ifrån sig. Fysisk behandling i fokus • Det psykiska stödet hamnar i skymundan trots att det många gånger är det man faktiskt behöver hjälp med. • Många föräldrar ser det som en stor utmaning i hur de ska prata med sitt barn om problematiken. De är rädda för att stjälpa mer än att hjälpa. • Få evidensbaserade råd samt erbjudas relevanta verktyg utifrån individuell situation och orsaksbild. • Undersökande och utredning av hela orsaksbilden istället för fokus enbart på symptomen. • Hjälp och stöd i hur man som förälder kan möta och tala med sitt barn om problematiken. Utmaning Behov
- 24. 21 ”Informationen är spretig och svårhittad, man vet inte var man ska börja leta.” ”Det finns många oseriösa aktörer där ute som bara är ute efter att tjäna pengar, vad kan man lita på?” Brukare om svårigheten att veta vilken information som är evidensbaserad och inte Brukare om utmaningen i att hitta samlad information om övervikt och fetma hos barn
- 25. 22 INFORMATIONEN VID ÖVERVIKT OCH FETMA ÄR SPLITTRAD ”Googla, det funkar inte. Då tror man bara att man ska dö.” Svårhittad information • Information kring övervikt och fetma hos barn upplevs av många föräldrar som svårhittad och spretig. • Det finns ingen tydlighet i var man kan hitta information eller av vem. Vet man dessutom inte vad problematiken innebär eller vad orsaken är, blir det än svårare att söka rätt information. Vet inte vad som går att lita på • Det finns många oseriösa aktörer och icke evidensbase rad information som cirkulerar på nätet. Föräldrar upplever att de har svårt att orientera sig i detta infor mationshav, att veta vilken information som är pålitlig och inte. • All information samlad på ett ställe med en seriös avsändare. • Uppdaterad och evidensbaserad information från experter och specialister. • En självklar plattform att vända sig till vad gäller övervikt och fetma för barn. Utmaning Behov
- 26. 23 Brukare om bristande nätverk Brukare om önskan av ett ökat delat ansvar mellan aktörer ”Nu känner man sig väldigt ensam i detta, tänk om det bara fanns någon att prata med.” ”Klart jag har ett stort ansvar som förälder men det blir övermäktigt.”
- 27. 24 BRISTANDE SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER ”Han är ju i skolan och på fritids tio timmar om dagen, där har jag ingen koll.” Inga självklara upparbetade kanaler • Samverkan mellan de olika aktörerna kring barnet är bristfällig, vilket gör att många föräldrar ofta har flera olika kontakter både samtidigt och över tid. • Föräldern upplever att de ofta får agera sambands central mellan de olika kontakterna. Det blir på så sätt ytterligare en börda som läggs på deras axlar. De upplever att fokus hamnar på systemet istället för på stöd och behandling. Oklar ansvarsbild • Det finns en oklar ansvarsbild mellan de olika aktö rerna kring barnet samt vilket ansvar som aktörerna har i stort vad gäller problematiken. Det här upplevs av föräldrarna försvåra i arbetet med barnets viktnedgång eftersom man känner att hänsyn inte tas till hela bar nets kontext. • Större involvering, samordning och stöd av de aktörer som finns i barnets vardag. • Tydlighet i vem som ansvarar för vad av aktörerna kring barnet. • Erbjudas föräldrastöd bortom rådgivning. Utmaning Behov
- 28. En brukarresa används för att kartlägga flödet i en befintlig process av en tjänst, utifrån användarens kontext. Resan kartläggs inte bara under den tid tjänsten nyttjas, utan även före och efter för att förstå processen eller tjänsten ur ett helhetsperspektiv. Brukarresan
- 29. 26 BRUKARRESAN: FÖRKLARAD GENOM FASER Vi har utgått från brukarens verklighet I detta fall har resan definierats utifrån fem olika faser; förbegrundande, medvetande, förståelse/orientering, handling och bibehållande. I de olika faserna har generella händelser identifierats som en brukare går igenom vid olika tidpunkter i sin resa med arbetet att förebygga övervikt och fetma hos sitt barn. Resan är således inte en kundresa i traditionell bemärkelse, som det brukar benämnas inom servicedesign, med kontaktpunkter kopplade till en specifik tjänst vid en specifik tidpunkt, utan istället en förälders aktivitet i hanterandet från den uppkomna problematiken till förståelse, aktivt handlande och förändring. Innebörd Det finns föraningar kring avvikelse vad gäller barnets vikt och tillstånd. Funderingar, oro och frågor börjar upp stå. Det är vanligt att man jämför barnet med andra barn i ens omgivning. Besked från vården om övervikt eller fetma enligt den standard som finns. Bearbetar och tar in problematiken. Tankar kring inne börd väcks. Aktiv handlingfas. Hantering av verktyg ihop med vardags situation. Funderingar kring påverkan på barnet. Motiveringsförmåga och kapacitet prövas om och om igen.Samordning av evetuella andra aktörer kring barnet. FÖRBEGRUNDANDE MEDVETANDEFaser FÖRSTÅELSE / ORIENTERING HANDLING BIBEHÅLLANDE Förståelse kring problematiken tar form. Skapar uppfattning kring omfattning och konsekvenser. Förståelse kring orsaksbilden tar form. Skapar uppfattning kring vad problem atiken kan bero på. Orienterar sig för helhetsbild. Skuld känslor och viss skam kan uppstå. Orientering och planering av lös ningsalternativ. Skapar uppfattning kring vilka hjälp medel och resurser som finns att tillgå.
- 30. 27 Lyckas Händelse som leder till viktuppgång Besked kring övervikt/fetm a Antar orsak Problem förståelse Orsaksförståelse Söker inform ation kring viktuppgång Socialt nätverk Webben Ignorans Uppgiven Orsaks- orientering Bakslag Lösnings- verktygs- orientering Använder verktyg Utvärderar verktyg På egen hand Med lite hjälp Utökat stöd Lyckasinte BRUKARRESAN: HÄNDELSER I FASERNA Innebörd Det finns föraningar kring avvikelse vad gäller barnets vikt och tillstånd. Funderingar, oro och frågor börjar upp stå. Det är vanligt att man jämför barnet med andra barn i ens omgivning. Besked från vården om övervikt eller fetma enligt den standard som finns. Bearbetar och tar in problematiken. Tankar kring inne börd väcks. Aktiv handlingfas. Hantering av verktyg ihop med vardags situation. Funderingar kring påverkan på barnet. Motiveringsförmåga och kapacitet prövas om och om igen.Samordning av evetuella andra aktörer kring barnet. FÖRBEGRUNDANDE MEDVETANDEFaser HANDLING Förståelse kring problematiken tar form. Skapar uppfattning kring omfattning och konsekvenser. Förståelse kring orsaksbilden tar form. Skapar uppfattning kring vad problem atiken kan bero på. Orienterar sig för helhetsbild. Skuld känslor och viss skam kan uppstå. Orientering och planering av lös ningsalternativ. Skapar uppfattning kring vilka hjälp medel och resurser som finns att tillgå. Gradavstöd FÖRSTÅELSE / ORIENTERING BIBEHÅLLANDE
- 31. 28 BRUKARRESAN: SPECIELLT KRITISKA PUNKTER Innebörd Det finns föraningar kring avvikelse vad gäller barnets vikt och tillstånd. Funderingar, oro och frågor börjar upp stå. Det är vanligt att man jämför barnet med andra barn i ens omgivning. Besked från vården om övervikt eller fetma enligt den standard som finns. Bearbetar och tar in problematiken. Tankar kring inne börd väcks. Aktiv handlingfas. Hantering av verktyg ihop med vardags situation. Funderingar kring påverkan på barnet. Motiveringsförmåga och kapacitet prövas om och om igen.Samordning av evetuella andra aktörer kring barnet. FÖRBEGRUNDANDE MEDVETANDEFaser HANDLING Förståelse kring problematiken tar form. Skapar uppfattning kring omfattning och konsekvenser. Förståelse kring orsaksbilden tar form. Skapar uppfattning kring vad problem atiken kan bero på. Orienterar sig för helhetsbild. Skuld känslor och viss skam kan uppstå. Orientering och planering av lös ningsalternativ. Skapar uppfattning kring vilka hjälp medel och resurser som finns att tillgå. Lyckas Händelse som leder till viktuppgång Besked kring övervikt/fetm a Antar orsak Problem förståelse Orsaksförståelse Söker inform ation kring viktuppgång Socialt nätverk Webben Ignorans Uppgiven Orsaks- orientering Bakslag Gradavstöd Lösnings- verktygs- orientering Använder verktyg Utvärderar verktyg På egen hand Med lite hjälp Utökat stöd Lyckasinte FÖRSTÅELSE / ORIENTERING BIBEHÅLLANDE
- 32. 29 HITTA INFORMATION Brukaren frågar sig: • Är mitt barn normalt? • Vad är normalt? • Var kan jag få svar på mina funderingar? Behov Man vill få svar på frågor och funderingar genom att enkelt hitta information om övervikt och fetma hos barn samt veta vart man ska vända sig om man behöver vidta åtgärder. Utmaning Oftast vet inte brukaren vart man ska vända sig med sin oro och sina funderingar då informationen på webb och i andra kanaler ofta är splittrad. Dessutom är det ett svårt ämne som många undviker slätar över.
- 33. 30 FÅ BESKED OM ÖVERVIKT OCH FETMA Brukaren frågar sig: • Varför uppmärksammas det här? • Vad händer nu? Behov Ett empatiskt meddelat besked; både genom medieval och sättet som problematiken tas upp på. Man vill förstå vad beskedet innebär, vad som kommer ske nu och etablera ett förtroende för kontaktpersonen. Utmaning Vid besked känner många föräldrar att de inte möts på sin nivå. De kan känna sig kränkta eller angripna. Upplevs man bli bemött på ett icke empatiskt vis, leder det ofta till ignorans eller minskad motivation hos brukaren. Ett exem pel på detta är om besked lämnas via lapp genom barnet vilket är vanligt förekommande inom skolhälsovården. Då riskerar även förtroendet för kontaktpersonen att minska.
- 34. 31 FÖRSTÅ PROBLEMET Brukaren frågar sig: • Är övervikt/fetma ett problem? • Hur stort är problemet? • Finns det några konsekvenser? I så fall vilka? Behov Förstå varför och på vilket sätt barnets övervikt eller fetma är ett problem samt hur allvarligt problemet är just nu och vad som kan hända om man inte agerar och barnet fortsätter att gå upp i vikt. Utmaning Det uppstår frågor och tvivel kring om övervikten eller fetman hos barnet verkligen är ett problem. Många har svårt att förstå och ta till sig de kortsiktiga såväl som långsiktiga konsekvensererna.
- 35. 32 FÖRSTÅ ORSAKEN Brukaren frågar sig: • Vad beror det här på? • Hur går vi vidare nu? • Vad är planen framåt? • Hur pratar jag med mitt barn om detta? Behov Brukarna behöver få en förståelse för hela orsaksbilden. Man vill få stöd, eller förstå vart man kan vända sig, i utredning av olika typer av orsaker, som till exempel att remitteras till BUP eller enhet för provtagning. Det finns även ett stort behov av att få stöd i hur man kan prata med sitt barn om problematiken. Utmaning Många förstår inte alltid vad orsaken till problematiken bottnar i. Ofta finns det tvivel kring den orsaksbild som presenteras. Brukarna upplever att det fokuseras på symptomen och att man därför får råd som inte upplevs baserade den heltäckande problematiken.
- 36. 33 HITTA LÖSNINGAR OCH VERKTYG Brukaren frågar sig: • Vad finns för verktyg och vilka passar oss? • Bör barnet involveras? I så fall hur? • Vad behöver jag för att börja? • Behöver fler involveras? Behov Man vill lätt hitta och få tillgång till verktyg som matchar ens individuella orsaks- och problembild, behov samt beteende. Utmaning Brukarna upplever att de inte alltid har tillgång till verktyg eftersom de är svåra att hitta. Många känner att de matchas mot fel verktyg eller själva använder ett verktyg som inte passar dem i brist på andra alternativ.
- 37. 34 GENOMFÖRA Utmaning Vilket stöd man får har stor påverkan huruvida man lyckas eller inte i genomförandet. Det har observerats att handlingsfasen är den fas där brukarna skiljer sig mest åt i beteende och behov av grad på stöd. Detta har lett till att det har urskiljts tre så kallade behovsgrupper bland brukarna. De tre grupperna är; ‘På egen hand’, ‘Med lite hjälp’ och ‘Med utökat stöd’. Det finns dock fyra gemen samma byggstenar – grundbehov – i genomförandet som efterfrågas av samtliga grupper. Dessa är följande; mål och tidsramar, vetskap kring hur man bör handla, att ha en självklar kontakt samt få möjlighet till påminnelser och pepp. I följande del kommer de tre behovsgrupperna beskrivas mer utförligt. M ål och tidsram En självklar kontakt Hur gör jag Påm innelser och pepp Gradavstöd PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD
- 38. En behovsgrupp består av brukare med liknande behov och beteenden. En och samma brukare kan tillhöra olika behovsgrupper under olika perioder beroende på yttre förutsättningar. Genom att basera utformningen av stödet på kunskap om de olika gruppernas behov och förväntan ges bästa förutsättningar för brukaren i genomförandet. Behovsgrupper
- 39. 36 Möta behov utifrån situation I detta kapitel presenteras tre identifierade behovsgrupper samt det stöd de behöver. Behovsgrupperna används för att skapa förståelse för olika brukares behov för att kunna erbjuda rätt stöd under handlingsfasen. En och samma brukare kan tillhöra olika behovsgrupper beroende på situation och yttre faktorer som till exempel hur ensam TRE BEHOVSGRUPPER PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD brukaren upplever sig vara i problematiken, den tillfälliga förmågan att genomföra förändring, barnets sociala kontext och den rådande relationen till barnet. Vilken behovsgrupp man tillhör i en speciell situation påverkar även vilka krav och förväntningar man har på stödet.
- 40. 37 BEHOVSGRUPP: PÅ EGEN HAND ”Vi har provat på lite olika lösningar och tillsammans hittade vi rätt, nu ska vi bara göra det till rutin.” Särdrag • Har skapat en vana av att själv ta kontrollen. • Är gärna sin egna administratör och driver sin egna process. • Trivs med att ta ansvar för beslut och prestation. • Söker sig till rätt information. • Har stort kontaktnät och upplever stöttning från sin omgivning vad gäller problematiken.
- 41. 38 BEHOVSGRUPP: MED LITE HJÄLP Särdrag • Har haltande tilltro till sig själv och till systemet, vilket gör att de emellanåt saknar kontroll. • Uppskattar delat ansvar, gärna att någon annan tar beslut och tydligt berättar vad som gäller. • Vill gärna få bekräftat under handling på om man gör rätt eller fel. • Förväntar sig guidning till rätt information. • Upplever sig ibland ensamma i sin situation och vill ha ett utökat kontaktnät samt fler som stöttar och förstår i sin omgivning. ”Jag vet vad vi bör göra, men att göra det är en annan sak. Stöd och påminnelser hade varit bra ibland.”
- 42. 39 BEHOVSGRUPP: MED UTÖKAT STÖD Särdrag • Har ofta problematiska förutsättningar (arbetsförhål landen, ekonomiska trångmål, sjukdommar eller andra begränsningar). • Är osäker på sin egen förmåga och har låg tilltro till systemet, vilket resulterar i att man upplever lite, eller ingen, kontroll alls. • Vill eller kan inte fatta alla beslut på egen hand utan behöver stöd och ett delat, eller helt övertaget, ansvar. • Hjälp att komma över även låga trösklar. • Upplever sig väldigt ensamma i sin situation och önskar ett utökat kontaktnät där andra håller i trådarna. ”Det är svårt att få hjälp. Trösklarna är många och höga, det är bara en massa remisser som skickas hit och dit.”
- 43. 40 Mål och tidsram En självklar kontaktHur gör jag Påminnelser och pepp SAMMA GRUNDBEHOV – OLIKA GRADER AV STÖD Gradavstöd De tre behovsgrupperna har olika behov av grad på stöd. Med det menas att de behöver stöttning på varierande vis. Exem pelvis kan behovsgruppen ‘På egen hand’ driva sin process självgående medan brukare tillhörande gruppen ‘Med utökat stöd’ behöver mer kontinuerlig och tät stöttning från inblan dade aktörer. Det finns dock fyra gemensamma byggstenar – grundbehov – i genomförandet som efterfrågas av samtliga grupper. Dessa är följande; mål och tidsramar, vetskap kring hur man bör handla, att ha en självklar kontakt samt få möjlighet till påminnelser och pepp. Utmaningen för alla behovsgrupper är att känna att situationen är hanterbar, att de har kontroll och att de har motivation att orka hela vägen. Genom att förstå och möta de olika graderna av behov ges brukaren ökade chanser att lyckas i handlingsfasen. PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD
- 44. 41 GRUNDBEHOV: MÅL OCH TIDSRAM Brukaren frågar sig: • Hur kan jag skapa en handlingsplan? • Vad är målsättningen? • Hur länge bör jag aktivt handla? • Hur kan jag utvärdera? Behov Oavsett grupp finns det ett behov av att ha tydliga mål och en tidsram att förhålla sig till, och hålla fast vid, när man går in i handlingsfasen. Detta hjälper brukaren att komma igång, veta hur länge de ska använda ett visst verktyg och även att senare utvärdera hur det faktiskt fungerade. Mål och tidsram Gradavstöd • Skapar handlingsplan själv, men behöver ges möjlighet att ta reda på hur. Informa- tion om barn och övervikt, hur mycket bör man gå ner, i vilken takt och rimligt mål. • Skapar gärna handlingsplan med aktör, men vill ha stort inflytande. Anser sig kunna handla på egen hand med bekräft else under vägen. Hjälp med att utvärdera. • Att initiativ, ansvar och beslut för hand- lingsplan tas av aktör. Önskar täta avstäm- ningar och bekräftelse för att kunna hålla tidsram. Stort stöd vid utvärdering. PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD
- 45. 42 GRUNDBEHOV: HUR GÖR MAN Brukaren frågar sig: • Hur maximerar jag effekten av verktyget? • Hur fungerar det rent praktiskt? • Finns det hjälpmedel och material som stöd? • Finns det resurser att tillgå om jag behöver? Behov När man orienterat sig för att finna ett passande verktyg och lösning och valet har gjorts, har alla grupper ett behov av att förstå hur de ska använda verktyget på bästa sätt och om det finns hjälpmedel eller material som kan stötta upp i användandet. Gradavstöd • Prövar sig gärna fram själva till hur man ska gå tillväga, men vill kunna få tag på beskrivande information både inlednings- vis och under processen. • Vill inledelsevis samt under processens gång bli guidade till information samt få råd om hur man på bästa sätt kan handla. • Har ett behov att ledsagas under handling, någon som ofta och återkommande visar hur man bör fortsätta arbeta. Vill presen teras för material, verktyg och stöd. Hur gör man PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD
- 46. 43 GRUNDBEHOV: EN SJÄLVKLAR KONTAKT Brukaren frågar sig: • Vart kan jag vända mig för hjälp och stöd? • Finns den kunskap jag efterfrågar där eller kan jag lotsas vidare? • Finns det möjlighet och tid att ses fysiskt om jag har behov av det? • Finns det möjlighet till fortsatt kontakt? Behov Att veta var man kan vända sig för stöd och frågor är ett behov som alla grupper har. Utöver att veta var man kan vända sig har man ett behov av att veta att platsen man vänder sig till har de förutsättningar för att ge det stöd som efterfrågas, om inte, så är behovet att få tydlig information om vart man kan vända sig för att bli mött i det man söker. En självklar kontakt Gradavstöd • Vill enkelt få tag på experter inom området om de behöver ta upp frågor som upp- står längs vägen. Digital kontakt eller via telefon är fullvärdigt. • Ser gärna att man har en och samma åter- kommande kontakt. Kan behöva hjälp att knyta kontakt med andra aktörer. Digital, telefon såväl som fysisk kontakt önskas. • Regelbunden och tät kontakt både digitalt, via telefon och fysiskt. Kontaktperson som samordnar mellan andra aktörer. Nära kontakt med andra i samma situation. PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD
- 47. 44 GRUNDBEHOV: PÅMINNELSER OCH PEPP Brukaren frågar sig: • Hur ska jag orka hela vägen? • Hur kan jag påminnas om att fortsätta, eller att sätta igång, i vardagen? • Hur kan jag få det nya beteendet att bli rutin? • Finns det någon som ser mig när allt går bra? • Finns det någon som märker om det går fel? Behov Under hela handlingsfasen har alla grupper ett behov av att påminnas och peppas. Övervikt och fetma är inget kortsiktigt utan kräver många gånger stor ansträngning. De flesta, oavsett behovsgrupp, möter ofta motstånd någon gång under processen. Oavsett förmåga har alla ett behov av uppskatt ning, att bli sedda och få försteåelse – påminnelser och pepp är därför en viktig del av stödet i handlingsfasen. Gradavstöd PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD • Vill gärna ha peppning för att få bekräftat att det man gör fungerar. Lyckas ofta göra handlingen till rutin men uppskattar påminnelser då och då. • Kämpar med att ändra beteende och faller lätt tillbaka i gamla mönster. Behöver ha någon att regelbundet stämma av med som ser, påminner och peppar i handlingsfasen. • Har ofta en redan påfrestande vardag, därför finns ett behov av frekventa påminnelser och pepp i alla kanaler både från vård, inblandade aktörer samt andra i samma situation. Påminnelser och pepp
- 48. En aktörskarta är ett designverktyg som används för att visualisera systemet av de aktörer som finns runt en brukare och dess relation till varandra. Alla aktörer som som har, eller kan ha, påverkan på stödet vid övervikt och fetma hos barn har kartlagts. Aktörerna har placerats in utefter när de förekommer i nätverket, baserat på barnets ålder - från noll till tio år. Aktörskarta
- 49. 46 AKTÖRSKARTA: ETT BARNS KONTAKTER, 0–10 ÅR MVC BARNMEDICIN FÖRSKOLA SKOLA OBESITAS- CENTRUM SOCIALTJÄNSTEN BUP FRITIDS- AKTIVITETER INTRESSE- ORGANISATIONER BVC VÅRDCENTRAL DIETIST SKOLHÄLSOVÅRD TANDLÄKARE PSYKOLOG 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år
- 50. 47 AKTÖRSKARTA: SLUTSATS Aktörens perspektiv: Övervikt och fetma är tidskrävande Hanteringen av övervikt och fetma är ofta bara en liten del av en aktörs vardag, frånsett obesitascentrum. Många aktörer förstår att det är ett långsiktigt och tidskrävande arbete. Om tiden inte finns, undviker man ofta att ta upp problematiken. Det här leder till Tidsbristen leder till att brukare upplever att deras oro eller behov inte bemöts, där man har en känsla av att övervikten eller fetman inte tas på fullt allvar. Att det endast är en liten del av de flesta aktörers vardag leder till att brukarna känner sig förvirrade över vart de kan vända sig att få den hjälp de behöver av någon med kunskap på rätt nivå. Aktörens perspektiv: Det är brist på resurser Många aktörer upplever en resursbrist och trots att man förstår vad brukaren är i behov av så finns det inte tillgång till de resurser som skulle kunna möta brukarens behov. Det här leder till Att stödet ofta baseras på vad som finns tillgängligt snarare än på brukarens faktiska behov leder till att det blir svårare att lyckas i genomförandet. Brukare upplever att de många gånger erbjuds icke relevanta verktyg där fokus allt som oftast ligger på generella råd och fysisk behandling.
- 51. 48 AKTÖRSKARTA: SLUTSATS Aktörens perspektiv: Lite samverkan mellan aktörer Många upplever systemet som komplext med många inblandade aktörer och stor administrativ börda. Det anses finnas en otydlighet och osäkerhet i hur man ska bemöta brukare, utvärdera problematiken och följa upp. Osäkerhet finns även i själva ansvarsfördelningen. Vem har egentligen ansvar för vad? Vem ska jag bolla vidare till och när? Detta upplevs bland annat grunda sig i att det inte finns några självklara upparbetade kanaler för kontakt mellan de olika aktörerna, att många aktörer hanterar olika journalsystem och att det inte finns några gemensamt framtagna riktlinjer. Det här leder till Brukare upplever att det finns en bristande samverkan mellan aktörer, där avsaknaden av kontakt mellan aktörer ses hindrande i arbetet med barnets viktnedgång. Detta gör att systemet får mer fokus än själva behandlingen, där brukarna upplever att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdaktörer. Detta riskerar att leda till en känsla av hopplöshet och uppgivenhet hos brukaren. Dessutom råder oftast en viss förvirring kring ansvarsbilden mellan de olika aktörerna. I övergångarna mellan de olika aktörerna kan det därför uppstå en risk att brukare faller bort eller att de upplever att de får börja om från början hos en ny aktör som saknar bakgrundsbild. Aktörens perspektiv: Avsaknad av material och verktyg för problem- och orsaksbild Många upplever att de saknar material och verktyg för att förmedla själva problematiken och man känner sig rådvill till vidare stöttning i problem- och orsaksbild. Dock hand lar det inte om att det finns brist i material och verktyg utan att det snarare finns bristande kanaler genom vilka dessa kan delas. Det här leder till Brukarna upplever att informationen vid övervikt och fetma är splittrad, vilket kan leda till oförståelse eller förvirring kring ens egna problem- och orsaksförståelse. Brukarna upplever att man bemöts med generella råd, som man känner till eller redan har hört innan som inte relate rar till den egna problematiken eller orsaksbilden. På grund av att många aktörer saknar rätt typ av kunskap, material och verktyg upplever många brukare att de bemöts med godtyckliga råd baserade på den erfarenhet och kunskap som personen de träffar har. Det här leder till att man inte riktigt tar råden på allvar och en förtroende brist uppstår.
- 52. Med utgångspunkt i huvudinsikterna och från förståelsen av brukarens resan har fem förflyttningar tagits fram. Förflyttningarna visar ett rådande nuläge till ett föredraget nyläge, baserat på brukarinsikterna. Varje förflyttning följs av en tillhörande designprincip, som tillsammans fungerar för att ge en för- ståelse av hur man kan agera i framtiden för att möta brukarnas behov och förbättra stödet för föräldrar till barn med övervikt och fetma. Ett nytt läge
- 53. 50 FÖRFLYTTNINGAR OCH DESIGNPRINCIPER Nuläge/nyläge FRÅN VILSEN TILL ORIENTERAD Designprincip LOTSA GENOM HELA RESAN Nuläge/nyläge FRÅN OKLAR UTSPRIDD INFORMATION TILL SAMLAD PÅLITLIG INFORMATION Designprincip SAMLA OCH DELA KUNSKAP Nuläge/nyläge FRÅN STÖD FÖRST VID FETMA TILL FÖRDELADE RESURSER FRÅN START Designprincip MÖT UPP MED RESURSER TIDIGARE Nuläge/nyläge FRÅN ISOLERADE AKTÖRER TILL ETT SAMMANKOPPLAT NÄTVERK Designprincip MÖJLIGGÖR SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER Nuläge/nyläge FRÅN GENERELLT STÖD TILL INDIVIDANPASSAT STÖD Designprincip MATCHA STÖD MOT BEHOV
- 54. 51 Genom att: • Möjliggöra för alla inblandade aktörer att känna till, och utgå från, en brukares hela resa och var denna befinner sig i processen. • Skapa förutsättningar för aktörerna att förstå en brukares olika behov under resan och handla utefter dessa. • Möjliggöra för brukaren att känna kontroll genom en långsiktig handlingsplan, som ägs av brukaren själv, med tydliga tidsramar och målbild. • Upprätta tydliga riktlinjer för hur problematiken bör uppmärksammas och kommuniceras samt hur lots ning av den fortsatta resan bör hanteras i samband med besked. Designprincip: LOTSA GENOM HELA RESAN FRÅN VILSEN TILL ORIENTERAD Nuläge Nyläge
- 55. 52 Genom att: • Skapa tydlighet i hur, när och på vilket sätt brukare bör mötas upp direkt när en problematik uppmärk sammas. • Skapa förutsättningar att arbeta mer förebyggande mot fetma genom större flexibilitet, tillgång och fördelning av resurser. • Möjliggöra för brukaren att förstå vart man kan få hjälp och på vilket sätt genom en självklar instans för stöd där expertkunskap tas tillvara på. Designprincip: MÖT UPP MED RESURSER TIDIGARE FRÅN STÖD FÖRST VID FETMA TILL FÖRDELADE RESURSER FRÅN START Nuläge Nyläge
- 56. 53 FRÅN GENERELLT STÖD TILL INDIVIDANPASSAT STÖD Genom att: • Möjliggöra för aktörer att kartlägga en brukares hela orsaksbild. • Ge förutsättningar att erbjuda stöd och verktyg utifrån individuell situation och orsaksbild. • Skapa möjlighet för både aktörer och brukare att hitta samt matcha verktyg. • Öka möjligheterna för föräldrarna att förstå hur problematiken och orsaksbilden ser ut och hur de kan involvera samt prata med sina barn kring detta. • Skapa förutsättningar för att i större utsträckning arbeta tillsammans i team för att möta en brukares skilda och skiftande behov. Designprincip: MATCHA STÖD MOT BEHOV Nuläge Nyläge
- 57. 54 Genom att: • Tillhandahålla en lättillgänglig och ständigt aktuell plattform, för både aktörer samt brukare, där evidensbaserad information och kunskap samt material och verktyg i förebyggandet och behandling av övervikt och fetma har sin självklara plats. • Möjliggöra för experter och specialister att dela med sig av kunskap, material och verktyg på ett enkelt sätt via plattformen. • Skapa förutsättningar för samarbete mellan flera aktörer och brukare i utvecklandet och konstant uppdatering av plattformen. Designprincip: SAMLA OCH DELA KUNSKAP FRÅN OKLAR UTSPRIDD INFORMATION TILL SAMLAD PÅLITLIG INFORMATION Nuläge Nyläge
- 58. 55 Genom att: • Upprätta självklara kanaler mellan aktörer för samar bete och samordning av resurser, insatser och stöd. • Skapa tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning mellan aktörer, där aktörerna känner till hur och när de ska handla samt vem som har det övergripande största ansvaret. • Möjliggöra för avlastning bortom övervikts- och fetmaproblematiken. Designprincip: MÖJLIGGÖR SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER Nuläge Nyläge FRÅN ISOLERADE AKTÖRER TILL ETT SAMMANKOPPLAT NÄTVERK
- 59. Vi har genom studien sett att det finns många eldsjälar, lyckade projekt och massvis med idéer. Det finns ett stort engagemang för att möta brukaren i dess behov och problematik. Det finns också många nöjda brukare med positiva upplevelser. Genom att involvera brukarna i utveckling och fram tagande av lösningar och långsiktigt utgå från deras behov tror vi att man kan komma ännu längre i processen mot ett effektivt och framgångsrikt stöd för föräldrar till barn med övervikt och fetma. Avslutningsvis
- 60. KONTAKTER Transformator Design Erik Widmark 0704 15 39 07 erik.widmark@transformatordesign.se transformatordesign.se Business Design, Master students Lydia Dahlgren 0727 12 44 99 dahlgren.lydia@gmail.com Karin Lycke 0730 47 16 17 karin.lycke@transformatordesign.se business-design.se