TNS Sifo seminarium 13 november

1. Vem sätter agendan på
webben? – Om att nå ut i ett
nytt medielandskap
Maria Grafström & Martin Ahlqvist
13 november, 2012

2. Den centrala frågan
är därför inte längre
vad medierna gör
med oss – utan vad vi
gör med medierna.
Pelle Snickars, 2007

3. Välkänd trend: internet tar tid från alla andra huvudmedier
Källa: TNS Sifo, Orvesto Konsument 2001-2011

4. Redaktionernas samlade räckvidd är inte problemet
Index (100 = 2006)
160 1 862 000
unika
aftonbladet.se
webbläsare
140 per vardag
120
100
80 912 000
tidnings-
Aftonbladet läsare per
60
vardag
40
20
0
2006 2008 2010 2012
Källa: TNS Sifo, Orvesto Konsument 2012:2 och Orvesto Internet, KIA-index
4

5. Redaktionernas samlade räckvidd är inte problemet
Index (100 = 2006)
500 352 000
unika
450 svd.se webbläsare
per vardag
400
350
300
250
200
150
437 000
100 tidnings-
Svenska Dagbladet läsare per
50 vardag
0
2006 2008 2010 2012
Källa: TNS Sifo, Orvesto Konsument 2012:2 och Orvesto Internet, KIA-index
5

6. Redaktionernas samlade räckvidd är inte problemet
Index (100 = 2006)
200
172 000
180 unika
gp.se webbläsare
160 per vardag
140
120
100
464 000
80 tidnings-
Göteborgs-Posten läsare per
60 vardag
40
20
0
2006 2008 2010 2012
Källa: TNS Sifo, Orvesto Konsument 2012:2 och Orvesto Internet, KIA-index
6

7. Jag ser ju hur Internet förändrar
journalistiken och spridningen. Och de
gamla styrkorna som tidningen och
medier har gäller inte längre idag,
distribution kan ske på andra sätt –
och driva frågor. Gräsrötter kan göra
sådana saker eller entusiaster. Och
distribution är inte längre ett problem.
Chef för webben, veckotidning

8. Redaktionella webbmedier …
 är informationsnav på webben
 har informationsövertag
 kan använda innehåll i sociala
medier för att stärka egen
berättelse
 ges stärkt makt att sätta
nyhetsagendan!
Källa: Maria Grafström & Karolina Windell (2012), Newcomers conserving the old: Transformation
processes in the field of news journalism, Scandinavian Journal of Management
8

9. 9

10.  Redaktionella medier sätter i hög grad
nyhetsagendan på webben
 Sociala medier skapar den breda
spridningen – med stor kraft i delningen
10

11. Källa: Netprospex och POLIS/LSE

12. Rather than setting the agenda and
framing the news [users] are used as
labor to distribute the product to
relatives, friends and colleagues, and
create buzz around it.
(Mart Ots & Michael Karlsson 2012)
12

13. Veckan när gp.se dubblade sin trafik
©TNS 2012 13

14. Utmärkande för nyheter som sprids från sociala medier?
14

15. 15

16. Twitters förekomst i rubriker
1620
Twitterstorm
1169
Twitterepidemi
Twitterattack
274
235
2 3
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Svenska tidningars användning av ordet ”Twitter” i rubrik. 2012 = januari-september.
16

17.  Sociala mediestormar bekräftar redaktionell
nyhetsvärdering och legitimerar fortsatt
rapportering
17

18. Hur många svenskar twittrar varje vecka?
Fakta: Använder Twitter minst en gång
per vecka
4,8%
4,3%
3,9%
Alla Män Kvinnor
Källa: TNS Sifo Orvesto
Konsument, 2012:1
18

19. Vem finns egentligen på Twitter? Och vem når ut?
Källa: TNS Sifo Orvesto Konsument, 2012:1
19

20. Facebook – ett socialt massmedium som fortsätter att växa i Sverige
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2010:2 2011:2 2012:2
Facebook YouTube Twitter Blogg
20

21. 21

22. Källa: TNS Sifo, Orvesto Konsument 2001-2011
22

23. Summering – i fem punkter
 Redaktionella medier sätter i hög
grad nyhetsagendan på webben
 Sociala medier skapar den breda
spridningen – med stor kraft i
delningen
 Sociala mediestormar bekräftar
redaktionell nyhetsvärdering och
legitimerar fortsatt rapportering
 Vad vi vet: det som är idag behöver
inte vara det samma i morgon
 Nyhetsagenda för vem? Utgå från
målgruppen!
23

24. Tecken i tiden: av någon som gjort sin målgruppsläxa
24

25. Frågor? Tankar? Kontakta oss gärna!
Martin Ahlqvist Maria Grafström
martin.ahlqvist@tns-sifo.se maria.grafstrom@fek.uu.se
0709-73 25 20 0722-21 80 57
Twitter: @marahlqvist Twitter: @MariaGrafstrom
www.facebook.com/medieanalys
25