SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo

Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid

•
•
Staffan Lindström
Staffan Lindström

Julen är räddad! Ny rapport från Tankeverksamheten!!! Vi är mycket glada att kunna presentera rapporten ”Gläntan i skogen – om socialdemokratins utmaningar i en ny tid” av Delvin Arsan, Tor Gustafsson och Stig-Björn Ljunggren. Det är ett ambitiöst försök att med en bred ansats inventera den socialdemokratiska idédebatten globalt, med speciell uppmärksamhet på hur verkligheten beskrivs, vilka målsättningar som lyfts fram och vilka medel som förespråkas. Rapportens rubrik antyder vad det handlar om. Socialdemokratin står i en glänta i skogen där den fortsatta färden framåt inte är riktigt självklar eller tydlig. Vi menar att denna text är av särskilt intresse med tanke på den svenska socialdemokratins programarbete med syfte att anta ett nytt parti­program vid kongressen i början av april år 2013.

News & Politik
1 von 80
Downloaden Sie, um offline zu lesen
Gläntan i skogen – om socialdemokratins utmaningar i en ny tid Delvin Arsan, Tor Gustafsson & Stig-Björn Ljunggren
2
3 Gläntan i skogen – om socialdemokratins utmaningar i en ny tid Delvin Arsan, Tor Gustafsson (red.) & Stig-Björn Ljunggren Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg
4 Om författarna Delvin Arsan är statsvetare och politisk analytiker. Har arbetat med konfliktförebyggande frågor och biståndsprogram för FN i Egypten, Jemen, Irak, Jordanien och i USA de senaste 6 åren. Har även tidigare arbetat på Folke Bernadotte Akademin, Amnesty International och Svenska FN-förbundet. Tor Gustafsson är journalist och omvärldsanalytiker med kultur- och samhällsfrågor som huvudsakliga bevakningsområden. Har under många år arbetat som redaktör och medieanalytiker i Stockholm. Är idag bosatt i Uppsala. Stig-Björn Ljunggren, fil dr statsvetenskap, samhällsdebattör och konsult. Arbetar just nu på projekt om partierna och äganderätten samt socialdemokratins omsvängning på 1980-talet. Flitig kolumnist och bloggare. Bor i Uppsala. Författarna svarar själva för framlagda uppfattningar och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-19-7 Göteborg 2012
5 Förord Socialdemokratin lever i intressanta tider. Det kan förstås tolkas som en förbannelse, men också som en möjlighet. Denna text är ett försök att inventera den socialdemokratiska idédebatten globalt. I en tid av strukturkris i västvärlden, när det talas om ”Asiens år- hundrade”, EU-projektet upphört att vara en visionär markör och social- demokratin fått se sig förpassad från makten i länder som tidigare räknades som ”deras” terräng, finns det förstås utrymme för att ställa frågan om vad som nu bör göras. Socialdemokratin står inför stora utmaningar. Och frågan är hur dessa diskuteras internationellt inom socialdemokratin? Syftet är därför att göra en genomgång av diskussionerna i de socialdemokra- tiska partierna runt om i världen, med ett brett perspektiv, men med speciellt intresse för hur verkligheten beskrivs, vilka målsättningar som lyfts fram och vilka medel som förespråkas. Uppsatsens rubrik antyder vad det handlar om. Socialdemokratin står i en glänta i skogen där den fortsatta färden framåt inte är riktigt självklar eller tydlig. Naturligtvis borde denna text vara speciellt intressant med tanke på den svenska socialdemokratins programarbete med syfte att anta ett nytt parti- program vid kongressen i början av april år 2013. Metoden har varit gängse, författarna har krattat på nätet, pratat med personer i såväl Sverige som utomlands och som kan sägas ha djupa insikter. Av naturliga skäl ligger betoningen på länder som svensk socialdemokrati traditionellt har påverkas av. Men texten gör också, om inte annat av ren nyfikenhet, utflykter för att hitta pärlor längre bort. Inte minst med tanke på dynamiken i Mellanöstern, det som kallas ”den arabiska våren”. Framställningen kan läsas som en kort introduktion och översikt. Och författarna har inga pekpinnar eller egna rekommendationer till färdriktning för svensk socialdemokrati, vare sig för socialdemokratiska partier eller socialdemokratisk idérörelse.
6 Författarnas egna politiska åsikter är således inte redovisade i denna text. Det är inte ens säkert att alla av författarna ska räknas som socialdemokra- tiska partister. Däremot är de överens om att socialdemokratins idéer fortfarande har betydelse för hur samhället utvecklas. Texterna är översatta till svenska av skribenterna som dessutom har haft ansvar för olika delar av texten, men står för den gemensamt. Huvudarbetet har lagts ner av Tor Gustafsson, som förutom research och textproduktion också varit redaktör med ansvar att få ihop en flytande sammanhängande text. Delvin Arsan har framförallt bidragit med sina kunskaper om Mellan- östern. Rapporten är indelad i två övergripande delar: I den första delen, Social- demokratin i världen, betraktas socialdemokratins utmaningar runtom i världen. Den andra delen, Den socialdemokratiska identitetskrisen, fokuserar på socialdemokratins ideologiska utmaningar och den krisdebatt som rasat under senare år. Här är det den europeiska socialdemokratin som står i centrum. Stig-Björn Ljunggren Uppsala december 2012
7 1. Socialdemokratin i världen Globalt samarbete för en ”ny solidaritetskultur” Temat för Socialistinternationalens kongress i augusti-september år 2012 var ”för en ny internationalism och en ny solidaritetskultur mellan männi- skor och länder” (vår översättning). I en deklaration fastslås att flera olika dimensioner måste vara integrerade i kampen mot den globala finanskrisen – finansiella, ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn måste vägas in. Det här innebär att den finansiella åtstramningspolitiken inte är tillräcklig för att ta världen ur krisen, den måste kompletteras med åtgärder för ökad tillväxt och fler arbetstillfällen.1 De flesta åtgärder som beskrivs i dokumentet har funnits på internationalens agenda i flera år, men en nytillkommen formule- ring är att det nu behövs ”en modig satsning grundad på en ny solidaritets- kultur, en solidaritet som verkar på olika nivåer: inom ekonomi, politik och i samhället” (vår översättning).2 Den retoriska sammankopplingen av olika dimensioner för hållbar utveckling återkommer i den socialdemokratiska idédebatten. I en aktuell rapport från Friedrich Ebert Stiftung (FES) konsta- terar den sydafrikanske forskaren Brendan Vickers att politiken för en håll- bar utveckling bör ta sikte på att åstadkomma en förändring av maktförhål- landen inom tre olika områden: ekonomi, miljö och samhälle. Det handlar om att integrera arbetet med de tre dimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.3 Vickers menar dessutom att det är staten och inte mark- naden som har huvudansvaret för att planlägga, koordinera och implemen- tera omvandlingen av samhället i riktning emot ökad hållbarhet. Detta kräver stora, offentliga framtidsinvesteringar. Socialistinternationalens agenda har under senare år dominerats av finans- krisen, miljö- och demokratifrågor. I en deklaration från kongressen beskrivs 1 Socialist International, “Resolution, For an Economy with Jobs, Growth and Social Protection: The Social Democratic Response to the Financial Crisis”, 2012-09-01, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1694 2 Ibid. Citat i original: “…a bold approach based on a new culture of solidarity, solidarity that works separately and simultaneously at different levels: economic, political and social”. 3 Vickers, B.,”Pessimism of Intellect” or “Optimism of Will”? Sustainable Development and the Role of the State, Berlin, Friedrich Ebert Stiftung, 2012, s. 1., http://www.fes- southafrica.org/media/09169.pdf
8 hur konservativa krafter tar finanskrisen som förevändning för att nedmon- tera välfärden och driva igenom en nyliberal agenda. Istället behöver man stoppa den finansiella spekulationen genom att reglera finansmarknaderna på global nivå. Då behövs helt nya och bättre instrument. I deklarationen uttrycks behovet av att inrätta en ny, global finansarkitektur.4 Vid Socialistinternationalens rådsmöte i Costa Rica i januari år 2012 antogs en gemensam resolution om behovet av en reglering av de globala finansiella systemen, framför allt betonades hur ratinginstitutens begränsar handlings- alternativen för politiker som försöker hantera en svår ekonomisk situation. Här är förhoppningen att en skatt på finansiella transaktioner, FTT, skulle kunna minska finansiell spekulation men samtidigt stimulera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling genom att utgöra en finansieringsfond för investeringar.5 Under senare tid har Internationalens politiska relevans ifrågasatts av flera europeiska medlemspartier som arbetat för en genomgående reformering av organisationen. Organisationen har dessutom kritiserats för brister i de interna beslutsprocesserna, men även för att man har räknat odemokratiska partier bland sina medlemmar. I synnerhet har man fått skarp kritik för att inte ha kastat ut auktoritära och diktatoriska ledare som Hosni Mubarak och Ben Ali förrän situationen blev omöjlig i samband med oroligheterna i samband med arabiska våren.6 Vissa hävdar att Socialistinternationalen speglar en svunnen epoks priori- teringar och att det är hög tid att finna nya vägar för det progressiva samarbetet på global nivå. Antony Beumer, ansvarig för utrikesfrågor för de socialdemokratiska partierna i Europaparlamentet, och Nick Martin, vice partisekreterare för australiska Labor skriver i en gemensam artikel att Socialistinternationalen har utformats som en diskussionsklubb för social- demokratiska partier.7 Istället vill Beumer och Martin se mer samarbete via flexibla nätverk och välkomnar alla aktörer som kan bidra, inte bara ledare från politiska partier utan även representanter för exempelvis tankesmedjor, det civila samhället och sociala rörelser. Här nämner artikelförfattarna 4 Socialist International, “Resolution, For an Economy with Jobs, Growth and Social Protection: The Social Democratic Response to the Financial Crisis”, 2012-09-01, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1694 5 Socialist International, “Resolution: Redefining Markets in a Democracy and Overcoming the Crisis with Growth in the Real Economy”, 2012-01-24. 6 ”Jämtin kritisk till S-internationalen”, Aktuellt i Politiken, 12-08-21, http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&nyhet=41575 (hämtad 2012-10-22), ”SPD: ’Socialistinternationalen är ingen röst för frihet länge’”, Arbetarbladet.fi, 2011-03-18, http://www.arbetarbladet.fi/nyheter/utrikes/176-spd-qsocialistinternationalen-ar-ingen- rost-for-frihet-langeq (hämtad 2012-10-22) 7 Beumer, A. & Martin, N.,“The Socialist International: A Broken Dream?”, Social Europe Journal, 2012-07-12, http://www.social-europe.eu/2012/07/the-socialist-international-a- broken-dream/ (hämtad 2012-10-22)
9 initiativ som Global Progressive Forum, som startades i ett samarbete mellan Socialistinternationalen och de europeiska samarbetsorganisationerna, och den Conference of Progressive Parliamentary Leaders som årligen arrangeras av italienska Partito Democratico. Vid Socialistinternationalens kongress år 2008 lanserades begreppet Global Welfare Statehood för att beskriva den alternativa samhällsmodell man vill se förverkligad på internationell nivå och som kanske främst kan exporteras till utvecklingsländer och arabvärldens gryende demokratier. Här tycks det främst vara den nordiska välfärdsmodellen som utgör idealet för Socialistinternationalen – en socialdemokratisk strategi som känneteck- nas av social rättvisa, solidaritet och full sysselsättning.8 Det påpekas också att de nordiska staternas utveckling under det senaste decenniet visar på konkurrenskraften hos ett samhällssystem med en stark offentlig sektor, finansierad med förhållandevis höga skatter: 9 Den nordiska erfarenheten visar att de som påstår att det är omöj- ligt att förena hög tillväxt med en rättvis fördelning av inkomster har fel. Den nordiska erfarenheten visar tvärtom att det går att förena tillväxt och social rättvisa. Afrika Socialistinternationalens kongress hölls i Kapstaden i Sydafrika i månads- skiftet augusti-september. I en gemensam deklaration beskriver kongressen de övergripande ekonomiska svårigheterna för Afrika. Det konstateras lakoniskt att en stabil ekonomisk tillväxt i stora delar av det subsahariska Afrika vare sig har fört med sig någon hållbar utveckling eller någon minskning av fattigdomen. Den globala finanskrisen slår särskilt hårt mot den afrikanska kontinenten, särskilt med tanke på risken för minskat ekonomiskt bistånd och indragna investeringar i afrikanska industrier. Kampen för mänskliga rättigheter försvåras av den utbredda fattigdomen. Kongressen lyfter även fram religiös fundamentalism som ett växande problem i det subsahariska Afrika. 8 Socialist International, “Advancing a global welfare statehood: SI Committee on Economic Policy, Labour and National Resources meeting in London”, 2009-04-06, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=1979 (hämtad 2012-10-22 9 “The Nordic experience shows that those who claim that you cannot combine high growth with a fair distribution of income are wrong. On the contrary: the Nordic experience shows that it is possible to combine growth and social justice.”, Socialist International, “Global Welfare Statehood - the Nordic Experience”, 2009-06-12, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1411 (hämtad 2012- 10-22)
10 Kongressen uttrycker sig hoppfullt om en utveckling mot demokrati i Niger, efter socialistledaren Mahamadou Issoufous tillträde på presidentposten år 2011. Även i länder som Guinea, Senegal och Zambia noteras steg i demo- kratisk riktning. Kongressen är däremot oroad över utvecklingen i länder som Mauretanien, Ekvatorialguinea och Kamerun. Dessutom fördöms statskupperna i Guinea-Bissau och Mali. Socialistinternationalens afrikanska kommitté skriver i ett uttalande från ett möte i juni år 2012 att de vill arbeta för en fördjupad form av demokrati, som inte inskränker sig till den skenbara förekomsten av flerpartisystem eller pressfrihet.10 Internationalens regionala kommitté uttrycker också en stor oro över finans- krisen och dess följder för utvecklingen i Afrika, risken för ökad fattigdom, arbetslöshet och politisk instabilitet till följd av minskade investeringar och en svagare tillväxt. De afrikanska socialdemokraterna betonar att krisens verkningar måste mötas med fler medel än enbart budgetdisciplin och fort- satta ekonomiska åtstramningar. Man talar om behovet av investeringar i infrastruktur och sökande efter nya mineraltillgångar.11 Enligt sammanfatt- ningen från mötet uttrycktes ambitionen att finna ett globalt alternativ till den nyliberala krishanteringen:12 Deltagare underströk att den globala krisen måste mötas på global nivå. Som socialister sökte vi efter alternativ till den nyliberala modellen, vilken endast resulterat i åtstramningar. Det betonades redan vid den regionala kommitténs möte i Dakar år 2009 att det behövs en ny världsordning där ekonomin underordnas politisk kontroll:13 … en omdefinierad etisk och filosofisk grundläggning som sätter ekonomin under politisk kontroll och i mänsklighetens tjänst” 10 Socialist International, “SI Africa Committee meets in Praia”, 2012-07-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2177 (hämtad 2012-10- 26) 11 Socialist International, “Praia Declaration”. http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1690 (hämtad 2012- 10-26) 12 “Participants underlined the fact that this global crisis needed a global response and as socialists we were looking for alternatives to the neoliberal approach which resulted in nothing but austerity”, Socialist International, “SI Africa Committee meets in Praia” 13 ”…the re-definition of an ethical and philosophical basis that puts the economy under the control of politics and in the service of humanity;” “Socialist International, ”Dakar Declaration, 2009-06-20, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1380 (hämtad 2012- 10-26)
11 Nordafrika/Mellanöstern (den arabiska våren) I ett möte i början av år 2012 fastslår Socialistinternationalens arabiska kommitté att den ”arabiska våren” har öppnat nya möjligheter för social- demokrater i Nordafrika och Mellanöstern att utarbeta en gemensam sociopolitisk strategi för övergången till demokrati.14 Här tycks det vara den europeiska välfärdsstaten som står modell för de socialdemokratiska ambitionerna. I Egypten följer det Egyptiska Socialdemokratiska partiet den skandinaviska, socialdemokratiska modellen. Idag finns stora utmaningar i regionen. Arbetslösheten är ett centralt och strukturellt samhällsproblem, särskilt bland ungdomar. Fattigdomen är en annan mycket stor utmaning. T.ex. så är Jemen det fattigaste landet i Mellan- östern där nästan 60 procent av befolkningen är arbetslösa ungdomar. I Nordafrika och Mellanöstern ligger ungdomsarbetslösheten på närmare 25 procent. Den höga arbetslösheten innebär att det är svårt att komma till rätta med ekonomisk ojämlikhet och den utbredda fattigdomen. Svårigheterna att finna anställningar gör dessutom att många söker sig till den informella ekonomin eller hankar sig fram på otrygga anställningar. Många saknar en fungerande socialförsäkring. Särskilt utsatta är immigranter som i arablän- derna ofta hamnar i anställningar utan social trygghet. Ett generellt problem på arbetsmarknaden är att fackföreningarna är relativt svaga och att det finns få nationella institutioner som deltar i den sociala dialogen. De fackföre- ningar och arbetsmarknadsinstitutioner som nu finns är helt kontrollerade av statsmakterna. Nyetablerade fackföreningar och aktörer på arbetsmark- naden saknar dessutom erfarenheter, kunskap, ekonomisk finansiering och politiskt uppbackning. Under våren uttalade Socialdemokraterna i regionen sitt stöd för FN:s freds- ansträngningar i Syrien och fortsatte arbetet med att stärka samarbetet mellan socialdemokrater i olika arabländer. Exempelvis har utvecklingen i Egypten varit ett centralt ämne under hela år 2012. Socialistinternationalens arabiska kommitté betonade tidigare i år i ett gemensamt uttalande vikten av att den anda som föddes vid demonstrationerna på Tahrir Square fortsätter att hållas vid liv.15 Socialistinternationalen har därför ett nära samarbete med aktörer i hela regionen och stödjer processerna med att ta fram nya konstitutioner och att förbereda demokratiska val i de olika länderna. Socia- listinternationalens arabiska kommitté uttryckte också en stark ambition att utveckla en panarabisk, socialdemokratisk agenda för den demokratiska omvandlingen av staterna i regionen.16 14 http://www.socialistinternational.org/images/dynamicImages/files/GWSRabat.pdf 15 http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1668 16 http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1668
12 Länderna i Mellanöstern är extremt instabila politiska system där skillna- derna mellan de olika partierna, intresse grupper, folkrörelser, politiska idéer och plattformar är otydliga. Instabiliteten och oklarheterna kring Mellanösterns statsbildningar och olika aktörer gör det också svårt att tänka i termer av etablerade sprickor mellan olika oppositionella grupper. Exempel- vis kan det vara svårt at identifiera motsättningar och skillnader mellan islamister och icke islamister, sanna och ”falska” islamister, islamister jäm- fört med liberaler osv. Då dessutom klara och tydliga politiska ideologier saknas blir det, om möjligt en ännu större utmaning. Detta resulteras förstås i en avsaknad av en öppen och samhällskritisk politisk debatt med klara och tydliga politiska budskap. Partierna och koalitionerna i Arabstaterna lider mest av avsaknaden av identitet, ideologier, gräsrotspolitik och ledarskap. De folkliga rörelserna under den arabiska våren Den Arabiska våren startades av ungdomar som var frustrerade på grund av bristen på politiska, ekonomiska och sociala reformer. Arbetslösheten var ett grundläggande faktum och fattigdomen en annan som drog folket till Tahrir torget (Frihetens torg) för att kräva förändringar och reformer. De sociala rörelserna ville återvinna självständighet och politiskt självbe- stämmande. Dessa rörelser försökte också samtidigt återskapa direkt demo- krati, med en blandning av gamla - begrepp som samling, samförstånd och självständighet - och att genom nya sociala medel organiserade massdemon- strationer genom Facebook, Twitter och andra mobila demonstrationer. De sociala medierna blev deras plattform för spridning av information och mobilisering av större rörelser och nätverk. Dessa rörelser som organiserade framförallt av unga män och kvinnor blev början på en ny period av massiv politisk kreativitet.17 Folksamlingen på och kring frihetstorgen runt om i Mellanöstern födde poli- tiska och folkliga rörelser som senare kom att förändra den politiska kartan i Mellanöstern. Den arabiska våren blev den politiska debattens befrielse och alla kunde börja prata politik, debattera, kritisera, klaga och ventilera överallt utan rädsla för att bli hörda och förföljda av mukhabarat.18 En social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet 17 http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/mar/22/occupy-arab-spring-political- protest 18 Mukhābarāt (arabiska: ‫ ,مخابرات‬även transkriberas muḫābarāt / muḵābarāt,) är den arabiska termen för underrättelsetjänstemän.
13 med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räknas som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.19 Denna typ av folkliga rörelser var tidigare förbjudna och i många länder avrättas man än idag av sådana initiativ (Syrien och Iran för att nämna några). När dessa rörelser föddes saknades det erfarenhet, organisations- strukturer, ledarskap och representant, samt klara, tydliga och framförallt gemensamma mål. De rörelser som växte i samband med den arabiska våren var i början natio- nella men kom senare att bli även religiösa. I hela regionen kan man se ganska tydliga drag mellan nationella och religiösa kollektiva åtgärder. I båda fallen är modellerna och realiteten långt ifrån perfekta.20 Den Islamiska mot- ståndsrörelsen (Hamas) och Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP) motsätter sig t ex fredsprocessen. Glenn Robinson, expert på Mellanöstern säkerhet och politiska frågor, hävdar att båda organisationerna gick in i koalition (The Alliance of Palestinian Forces, som också omfattade ett antal mindre aktörer) med uppenbara mål att främja sina egna organisatoriska intressen.21 I Jemen var många av dessa rörelser drivna av klanledare från norr som hellre såg ett enat Jemen under Salehs styre medan rörelserna i södra Jemen har varit väldigt splittrade. Många av de rörelserna i södra Jemen känner sig marginaliserade av centralregeringen, som domineras av nordborna, därav många rörelser som vill tillbaka till självstyre och socia- listiskt styre medan östra provinsen Hadhramout generellt har identifierat sig med den södra rörelsen. Men de senare vill inte ha tillbaka de tidigare socialisternas styre utan endast fred, enligt Charles Schmitz, ordförande för American Institute for Yemini Studies.22 Koalitionsbildningar och oppositioner I Egypten har de sekulära partierna bildat en koalition (The Egyptian Bloc) bestående av liberaler och vänsteranhängare. Koalitionens “center-vänster- falang” representeras av The Constitution Party, The Free Egyptians Party och The Egyptian Social Democratic Party. Nationellt representeras vänstern i koalitionen bestående av The Tagammu Party och The PopularAlliance 19 Jamison, Andrew och Åsa Wettergren, Sociala rörelser - politik och kultur, Studentlitteratur, 2006. 20 Social movement theory and grassroots coalitions in the Middle-East, Mario Diani, University of Trento and University of Strathclyde. 21 Robinson, Glenn 2005. “Organizational imperative and the limits to alliance: The PFLP- Hamasrelationship since 1991.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 22 http://www.aljazeera.com/indepth/interactive/2012/06/20126510233575914.html
14 Socialist Party. Koalitionen syftar till att utmana det religiösa Muslimska Brödraskapet och den militära koalitionen som representeras av aktörer som är trogna den gamla regimen. Koalitionen har bildats på endast dessa två sakfrågor och är i övrigt starkt splittrad utan starka gemensamma politiska ideologier eller idéer. Socialdemokratiska medlemmar som jag talat med menar att när koalitionspartierna väl kommer in i det nya parlamentet kommer de att ta upp den verkliga kampen om sina ideologier. Med dessa sakfrågor som utgångspunkt samt en klar definition av ”oss” och ”dem” så är det mycket möjligt att detta kan användas som grund för utvecklingen av de sociala rörelsernas identitet och dynamik.23 Koalitionsbildningar är det vanligast förekommande politiska mönstret i Mellanöstern. Med sin huvudfokus endast på regimer på lokala nivåer tillhörande oppositionen, har koalitionspartners (ofta bestående av helt olika politiska aktörer) ofta svårt att identifiera former för samarbete som går utöver de kortsiktiga, opportunistiska målen på lokal nivå, och istället fokusera på en starkare gemensam identitet med en gemensam långsiktig politisk vision. Sådana visioner föds oftast inför nya val. Dynamiska koalitioner med såväl sekulära, liberala, islamistiska och vänster aktörer, ofta med begränsningar i både karaktär och omfattning, finner stora svårigheter att hålla ihop en ideologisk mångfald.24 I november år 2012 annonserade den egyptiska koalitionen att deras partnerskap inte är en kortsiktig koalition inför valet, utan en grund för en långsiktig politisk allians med mål att förvandla Egypten till en civildemokratisk stat.25 Slagord som ”tillsammans, ska vi åstadkomma det som är vårt” har sin utgångspunkt i ett långsiktigt mål om att bilda en civildemokratisk stat och främja ekonomisk utveckling genom en liberal ekonomi med social rättvisa.26 Koalitionen ser helst att de största politiska skillnaderna tas upp efter valet då platser i det nya parlamentet är garanterade. Det är också oklart hur partnerskapet mellan ”The Free Egyptians Party”, känd för sin mer liberala och fria ekono- miska orientering, och den socialistiska koalitionen Al-Tagammu skall ha möjlighet att dela en och samma vision för Egyptens ekonomiska framtid.27 Avsaknaden av politisk popularitet och relativt svaga koalitioner gör det svårt att ta upp välkända, och ibland känsliga samhällsfrågor som splittrar partiernas i den offentliga debatten. Till exempel i Egypten har det social- demokratiska partiet en helt annan ställning inför reformeringen av fackför- 23 Social movement theory and grassroots coalitions in the Middle-East, Mario Diani, University of Trento and University of Strathclyde. 24 Diani a.a. 25 http://english.ahram.org.eg/NewsContent/33/104/26700/Elections-/Political- Parties/Egyptian-Social-Democratic-Party.aspx 26 “Revolt and Revolution in Egypt: Causes and Consequences of the 2011 Egyptian Uprising”, Steven Ditchkus & Diana Rodriguez. Geopolitics of the Middle East and North Africa. Fall 2011. 27 Egyptian Social Democratic Party. Egyptian elections watch (Hram online and Jadalitta) 18 nov 2011.
15 bunden än vad de liberala partierna i koalitionen har uttalat. På grund av avsaknad av popularitet och behovet en koalitionsbildning för att komma in i parlamentet har partiet valt att inte debattera frågan med de andra partierna i rädslan av att skapa splittring och förlora röster. I Marocko var The Islamist Party och Justice and Development (PJD) under en tidsperiod medlem i koalitionen och styrdes av Union Socialistedes Forces Populaires (USFP), sedan gick de mot ”rådgivande opposition”.28 I båda fallen var organisationernas agendor tydliga och låsta, vilket innebar att ingen verklig integrering eller utveckling av samarbete genomfördes, samarbetet var på ren ad hoc-basis. Koalitionen utgjorde inte en förutsättning för spridningen av en bredare och mer integrerad rörelse.29 Mario Diani, profes- sor i sociologi vid universitetet i Trento och hedersprofessor vid University of Strathclyde i Glasgow, menar att många grupper går samman för att driva en viss agenda, men att de inte kommer att lyckas med att vare sig finna eller upprätthålla den starka länken till varandra genom en ”shared identity”, särskilt inte när de enskilda målen har uppnåtts. Diani menar också att de betydande klyftorna, inte bara mellan den islamiska vs sekularismen, men även mellan klaner och andra folkgrupper, gör det mycket svårt att främja och upprätthålla koalitioner och sociala rörelser i Mellanöstern.30 Politisk ordning Till skillnad från alla andra partier, förutom några få partier som inte överlevt den arabiska våren, har det Muslimska Brödraskapet närmare ett sekel på nacken. Rörelsen är välorganiserad med stort inflytande och har lyckats skapa en plattform för både ”pre-political and non-political” behov, särskilt i tätorter. I alla länder i Mellanöstern har rörelsen lyckats identifiera och svara upp mot många vardagliga frågor rörande exempelvis familjeför- hållanden, moral, äktenskap, religiös utbildning och driften av städernas ekonomier. Under jordbävningen i Egypten år 1992 var det Muslimska brödraskapet som första och snabbt hjälpte de drabbade med filtar, mat, medicinska kliniker och tält som skydd. Regeringens respons kom flera dagar senare. På samma sätt har de muslimska välgörenhetsorgansationerna varit mycket aktiva vad gäller humanitära och andra välgörenhetsinsatser. Det är genom brödraskapets icke-politiska verksamhet samt deras främjande av samhällsaktiviteter och välgörenhet som har möjliggjort att de lyckats skapa nya nätverk både i storstäder och på landsbygden. Religiösa utbildningar har också bidragit till utvidgandet av deras nätverk. Det är viktigt att påpeka att i Egypten var dessa grundläggande faktorer för 28 Zerhouni, Saloua 2005. “Determinants and Mechanisms of Parliamentary Cooperation between Islamists and Leftists in Morocco.” Paper prepared for the workshop “Cooperation AcrossIdeological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 29 Diani a.a. 30 Diani a.a.
16 framgången i valet och av valresultaten för brödraskapet. Något som många av de partier som gick till val saknade. För att koalitioner, sociala rörelser och partisystem ska lyckas krävs realistiska politiska idéer, ideologier och framförallt ”politiska mäklare”. Mario Diani menar att man måste kunna knyta olika strömningar och fraktioner till ett gemensamt projekt. Till exempel har de långsiktiga utsik- terna för den iranska oppositionen hållits vid liv av människor som kan ta upp just den rollen, och länka islamiska och sekulära krafter. En av dem var Ali Shariati som, i synnerhet under sin vistelse i Frankrike lyckades med att kombinera islam och social rättvisa. Han gick utöver konstgjorda distinktio- ner mellan modernitet och tradition, det religiösa och det sekulära, vilket gjorde islam en stark antikolonialistisk kraft på 1960-talet Iran.31 Ledarskap är viktigt i bildandet av koalitioner. Mario Diani menar att ett bra ledarskap skapar mindre klyftor mellan de olika partierna. Lisa Wedeen, som är professor i statsvetenskap vid University of Chicago och har specialiserat sig på komparativ politik, Mellanöstern, politisk teori och feministisk teori, tar Jemen som ett exempel där det starka ledarskapet har varit en av fram- gångarna för Jemens opposition.32 Ledarskapet och den politiska viljan mellan The Yemeni Socialist party (YSP), det ledande sekulära marxistiska partiet i Sydjemen (People’s Democratic Republic of Yemen mellan åren 1972 och 1990) och det nordligt baserade, tribalistiskt och islamistiskt orienterade Yemeni Congregation for Reform (Islah), i början av 2000-talet var de främsta ingredienserna för ett lyckat engagemang för en fredlig dialog. Trots mordet på den socialistiska politikern Jar Allah 'Umar år 2002 har incidenten inte lyckats påverka de två parternas distinkta positioner och förhindrat en intern splittring. Organisationernas svagheter förhindrar samarbetet med andra partier att utvecklas, eftersom de inte kan garantera lojalitet av deras respektive gräs- rotsnivå.33 Oppositionerna som nu bildas runt omkring i Mellanöstern bygger just nu på dessa svaga pelare där hela tiden nya partier bildas och andra försvinner, politiker hoppar av och bildar egna partier. Avsaknaden av gräs- rotspolitik kommer att bli koalitionernas sönderfall om man inte börjar etablera sin politik på ideologier och en politisk debatt om en politik som kan leverera. 31 Balaghi, Shiva 2005. “The alliance of the black and the red: Political cooperation in Iran,1950-1981.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Divides inthe Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 32 Wedeen, Lisa 2005. “What’s Ideology Got to Do with It? Cooperation and Contestation in Yemen.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 33 Diani a.a.
17 Den social ekonomiska situationen i arabstaterna Den arabiska våren exploderade när akademikern Mohammed Bouazizi tände eld på sig själv efter det att poliser beslagtagit hans grönsaksvagn i Tunisien. Avsaknaden av en fungerade socioekonomisk politik, social rättvisa och möjligheten att finna anständig sysselsättning var de gemensamma nämnarna för araberna att resa sig upp i en revolution. Större krav ställdes nu på makteliten att öppna upp för en aktiv social dialog om medborgerliga rättigheter och en mer öppen och rättvis marknad. Trots att de flesta av de arabiska staterna har ratificerat de viktigaste ILO- konventionerna så finns det många allvarliga problem med arbetsnormerna i alla arabländer.34 De långvariga konflikterna och spänningarna i Libanon, Irak, Israel and Palestina har haft en mycket negativ inverkan på arbetar- rörelsen. I Iran pågår det diskussioner om en ny lag som skall kunna stödja etablerandet av fria fackföreningar.35 Kombinationen av hög arbetslöshet, en vardag styrd av strikta religiösa normer och en stor andel unga, med små chanser att kunna hitta passande arbete och bostad, är en explosiv blandning och gör det sannolikt att en revolution i Iran inte är långt borta, skriver Alexandra Franzén, sociolog och frilansskribent.36 Gilbert Achcar, libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist, menar att de pågående ”upproren” är ett resultat av de sociala och ekonomiska föränd- ringar som nyliberalismen genomfört men att upproren än så länge inte ut- gör någon allvarlig utmaning mot den internationella eller ens lokala, nylibe- rala samhällsordningen. Han menar att även om vi under protesterna – som i Egypten med arbetarmobiliseringarna – ser en dynamik som går rakt emot de nyliberala åtgärderna, så är det hittills den demokratiska sidan av kampen som har dominerat.37 I Tunisien var Union Générale Tunisienne du Travail (UGTT) den drivande kraften i den folkliga resning som skedde i december 2010 och januari 2011 och som ledde till att president Ben Ali avsattes. Organisationen har även satsat mycket på medlemsutbildning och kämpat för mer jämställdhet. I mars år 2011 grundades även ett nätverk för kvinnliga fackföreningsaktivister i arabvärlden med sin bas i Tunis.38 Fackliga rättigheter är garanterade i lag, men kränkningar av fackliga rättigheter är dock ganska vanligt förekom- mande, speciellt inom den privata sektorn. 34 Franzén, A., Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern, Ny Tid. Rapport 8. http://www.arenaide.se/wp-content/blogs.dir/4/files/2011/09/Ny-Tid-rapport-8.- Alexandra-Fr-anzén.-Från-Tel-Aviv-till-Teheran-Arbetarrörelsen-i-Mellanöstern-version-14- september-kopia.pdf 35 http://www.lotcobistand.org/english/node/4493 36 Franzén, A. a.a. 37 Gilbert Achcar är libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist. http://www.zcommunications.org/revolutionary-hope-and-change-across-the-arab-world- by-gilbert-achcar. 38 LO-TCO Biståndsnämnd. http://www.lotcobistand.org/english/node/4532
18 I Algeriet var den fackliga landsorganisationen, Union Générale des Travail- leurs Algériens (UGTA), ursprungligen en del av befrielserörelsen och spelade en avgörande politisk roll när enpartisystemet föll samman år 1989. Även där pågår det idag kränkningar av arbetarnas rättigheter och fler reformer bör göras för en rättvis och demokratisk process för att säkra arbetarnas rättigheter. Irak har på senare tid också upplevt en framväxt av mass- protester, inte för fria val utan för sociala och ekonomiska krav.39 Arbetarrörelser har haft en stor betydelse och varit en av de mest avgörande sociala krafterna som påverkat den arabiska våren. Det var framför allt arbe- tarnas och fackföreningsrörelsernas strejker som lyckades lamslå ekonomin och därmed även statsmakten. I Tunisien och Egypten är det framförallt arbetarklassen och fackföreningsrörelserna som har haft avgörande betydel- se för den arabiska våren, menar Rober Fisk, välkänd brittisk reporter som sedan flera årtionden bor i Beirut i Libanon, han är väl förtrogen med den politiska situationen i Mellanöstern, har publicerat flera böcker och vunnit flera priser för sina publikationer. En utlösande faktor för den arabiska våren har varit att privatiseringar av industrin skjutit fart under senare år vilket i sig har minskat behovet av arbetskraft samt i indragna löneförmåner och kraftigt minskad anställningstrygghet.40 Än idag försöker makthavarna i arabländerna hålla arbetarrörelsen inom den politiska demokratins ramar. Man vill förhindra den från att utvecklas till ett socialt och ekonomiskt hot och en utmaning mot den nyliberala ekonomiska ordningen, i synnerhet i Tunisien och Egypten där arbetarklassen är en viktig faktor i förändringsprocessen.41 Joel Beinin, professor för Mellanöstern studier vid Stanford Universitet menar att emedan många fokuserar på den gamla regimen och ” The Supreme Council of the Armed Forces” (SCAF) kontra Muslimska brödraskapet, och undrar vad som hände med de sekulära demokratiska revolutionärerna, så bör vi inte glömma den egyptiska arbetarrörelsen som är en mycket viktig aktör i revolutionen och som kommer att bli en kraft att räkna med. Beinin understryker bland annat att:42 Oberoende fackföreningar är fortfarande den starkaste nationellt organiserade rörelse som arbetar emot de autokratiska tenden- serna inom den gamla ordningen. Om dessa kan stärkas och utvidga sina domäner kan de bli en viktig kraft för att leda Egypten mot en mer demokratisk framtid. Beinin fortsätter: 39 http://www.lotcobistand.org/english/node/4493 40 Per Björklund, Stockholm, 31/1 2011 41 Gilbert Achcar är libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist. 42 Beinin, J., “Underbelly of Egypt New Neoliberal Agenda,” Middle East Report, April 5, 2008, http://www.merip.org/mero/mero040508.html.
19 Om vi försöker röra oss bortom gatuprotester av ren missnöjes- karaktär behöver de oberoende fackföreningarna stärka de nya institutioner som de har bildat, utbilda ledare på företagarnivå, och skapa politiska koalitioner med stödjande sektorer av intelligen- tian, för att kunna uppnå de mål som uttrycktes i slagordet från den 25 januari – ”Bröd, frihet, social rättvisa”. Det är just den slogan det socialdemokratiska partiet kämpar för och därför behöver de också kompetensutveckling inom hur man ska driva frågan på en politisk nivå. Protester och strejker har pågått i arabstaterna under många år. Bara i Egypten gjordes uppemot 1000 sociala protester mellan åren 1998 och 2004. Dessa rörelser och strejker har varit noga med att strikt fokusera sina krav på ekonomiska krav och mål. Politiska proteströrelser under parlaments- valen åren 2005 och 2010 nådde inte ut till grupper med arbetskrafts- och ekonomisk frågor som huvudfokus . I Egypten har arbetstagarorganisationen kontrollerat arbetarna lika mycket som den har representerat dem. Medlemskap och avgifter inom Egyptian Federation of Trade Unions (EFTU) har varit obligatoriska inom de flesta arbetssektorer för att kunna få arbetstillstånd.43 Som en av de största centralorganisationerna i Afrika har EFTU haft en välorganiserad utbild- ningsverksamhet och utbildat såväl egna medlemmar som andra fackliga företrädare från hela arabvärlden. Under sommaren år 2012 genomfördes flera omfattande strejker i Egypten inom de flesta sektorer, vilket ofta inte resulterade i något eller ens att dessa fick igenom några krav under vare sig den tidigare avgående regimen eller nuvarande regim under Morsis ledning.44 Många arabstater har tagit avstånd från att stötta arbetarrörelser och deras försök att etableras för att övervaka arbetarnas rättigheter. Istället väljer många tjänstemän att utnyttja strejker och demonstrationer för att få sina löner höjda, vilket många har lyckats med. Men behovet av transparanta fack som representerar anställda är stort för att tjänstemännen framöver ska få sina krav åtminstone delvis tillgodosedda. The Supreme Council of the Armed Forces (SCAF) har under alla sina år som en dominerande aktör begränsat utvecklingen och etablerandet av oberoende fackföreningsrörelser. Muslim- ska brödraskapet har inte motsatt sig SCAF i denna fråga, tvärtom de har visat tydligt att det inte kommer att göra det framöver heller.45 I Egypten har Brödraskapet inte uttalat sig om några nya förändringar som skulle förbättra arbetarnas villkor. Det Socialdemokratiska partiet, som 43 LO-TCO Biståndsnämnd. http://www.lotcobistand.org/english/node/4504 44 http://www.lotcobistand.org/egypten. 45 http://www.ifwea.org/?x103997=337861
20 tidigare varit en drivande kraft i frågan har lagt ner kampen för att inte riskera en splittring bland sina allierade i koalitionen och för att säkerställa att man kommer in parlamentet. Dock har partimedlemmar sagt att de kommer ta upp kampen efter de parlamentariska valen när partiet har säkrat en majoritet i dessa frågor i det nya parlamentet. Det egyptiska socialdemokratiska partiet har sedan det etablerats betonat stöd för en fri och öppen marknad. En av partiets grundare uttryckte att “Jag kan inte ha ett socialdemokratiskt parti utan att ha en affärsman och en facklig representant sida vid sida”.46 Men partiet är för svagt, okunnigt och saknar både politiska och ekonomiska medel för att ta upp kampen ensam för arbetarnas rättigheter inför kommande parlamentariska valen. Arbetarrörelserna i arabstaterna är statskontrollerade och de nyetablerade fackföreningarna saknar ett nationellt erkänt ledarskap, ekonomiska resur- ser för organisationen, har begränsat internationellt stöd och politiska pro- gram. Att finansiera nya fackföreningar innebär också problem. Oberoende fackföreningar måste samla avgifter från varje individuell medlem varje månad, medan statliga föreningar fortfarande får bidrag via ett automatiskt avdrag på löner, statliga bidrag och, i vissa länder, även avdrag från dem som uttryckligen avsagt sig sitt medlemskap.47 Arbetarrörelser måste också se över förmågan att arbeta fram och föreslå bättre program som skulle ge både hållbar ekonomisk tillväxt, mänsklig utveckling och bättre kunna nå ut till arbetarklassen i alla sektorer, fram- förallt på kommunal nivå. De politisk-religiösa rörelserna i Mellanöstern har varit motståndare till arbetarrörelsen samtidigt som arbetarrörelsen inte velat bli presenterade av varken religiösa rörelser eller politiska partier i brist på förtroende för de nya politiska aktörerna under och efter revolutionen. I Egypten är Brödra- skapet en värdekonservativ rörelse som står på kapitalets sida i kampen mellan borgerligheten och arbetarklassen. De unga medlemmarna i Brödra- skapet som ställde sig bakom arbetarrörelsen krav på Mubaraks avgång visade sig senare ha en annan vision av det nya Egypten som inte sammanföll med arbetarrörelsens föreställningar.48 Oavsett samhällsstyrning i arabstaterna så finns det skäl för att vara opti- mistisk då det nu börjat bildas nya vänsterpartier i landet och politiker som kämpar för att sätta dessa frågor på den politiska agendan. Det är inte längre 46http://english.ahram.org.eg/NewsContent/33/104/26700/Elections-/Political- Parties/Egyptian-Social-Democratic-Party.aspx 47 Franzén, A., Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern. 48 Uddén, C., ”Oenighet inom Muslimska brödraskapet i Egypten”,. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=8941, citerat 1/8 2011
21 rädslan som styr utan mer kunskap, erfarenheter och ekonomiska medel som kommer att vara avgörande faktorer för en mer öppen, transparant och rättvis marknad. Det är också vår möjlighet och skyldighet att intervenera för en reell demokratisk utveckling i den sociala rörelsens kamp för en öppen och fri marknad. Vägen framåt När socialdemokratiska partiet (SPD) kom till makten på 1970-talet i Tysk- land kom den valda regeringen att spela en viktig roll i den socialdemokra- tiska utvecklingen i Europa, inte minst för att stötta och bidra till andra socialdemokratiskt styrda europeiska stater. Ett exempel är när Tyskland hjälpte att etablera Portuguese Socialist Party (PS), en så kallad socialdemo- kratisk rörelse som krävde ett demokratisk Portugal och att man stoppade alla kommunistiska försök att ta makten. För att facilitera stödet till PS och denna revolutionära övergång etablerade Tyskland i augusti 1975 den s.k. Friendship Solidarity Committee, eller ”Kommittén för portugisisk demokrati och socialism". Kommittén leddes av tyska kansler Willy Brandt och andra ledande europeiska socialdemokratiska aktörer så som Olof Palme och Österrikes förbundskansler Bruno Kreisky. Kommittén kom senare att även bli en plattform där socialdemokraterna delade med sig av kunskap till PS och även utvecklade strategier för en framgångsrik demokratisk omvandling. Kommittén kom, många år senare, att även stötta Portugals EU-medlemskap.49 De socialdemokratiska partierna i arabländerna behöver just denna typ av stöd av Socialinternationalen, Europeiska socialdemokratiska partiet, socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet eller andra socialdemokratiska nätverk och rörelser, som skulle kunna spela just den rollen för att stärka dess position i regionen. Det egyptiska socialdemokratiska partiet har redan visat intresse för ”den svenska modellen” som socialdemokraterna där skulle kunna använda som ingång för att öka sitt inflytande i regionen och att bilda systerpartier i regionen. Kristina Kausch skriver att gemensamt för valen i Egypten och Tunisien var att de liberala partierna saknade både resurser och medvetandet att effektivt nå ut till folket på landsbygden.50 I Egypten hade det Muslimska Brödraskapet sedan decennier varit aktiv i dessa områden genom sina religiösa program och välgörenhets engagemang och som varit grundläggande för dess support på gräsrotsnivå. 49 Turkey’s Future Role in the ‘Arab Spring’ by Soner Cagaptay. http://www.jewishpolicycenter.org/2814/turkey-arab-spring 50 Political Parties. in Young Arab Democracies. Nº 130 - MAY 2012
22 Den liberala oppositionen i många av arabstaterna är fortfarande fragmente- rade och dåligt förberedda att lära av strategiska misstag, även om vissa inser behovet av att "prata med folk i sina hem, inte genom TV-annonser".51 Den liberala oppositionen måste använda helt enkelt nya medel för att komma sina väljare nära och förmedla en politik som reflekterar deras verklighet. Det måste påpekas att oppositionella partier i många fall saknar gräsrots- politik. Samtidigt har de stämplats för att endast vara en enad front mot de dominerande Islamistiska rörelserna, istället för att komma med en alter- nativ politik jämfört med vad de islamistiska rörelserna kan erbjuda. Sedan 1970-talet har Muslimska Brödraskapet investerat betydande tid och resur- ser på att utveckla dess gräsrotsnivå och valkretsar via olika nätverk av sociala tjänster och institutioner som har haft i syfte att nå ut till de fattigaste och mest drabbade på landsbygden, inte minst när de har drabbats av olika katastrofer. Kapacitetsutveckling Som vi redan vet så saknar de nybildade partierna politiska och organisa- toriska strukturer och kapacitet. Partierna saknar kapaciteten att samman- föra olika människor och grupper med gemensamma värderingar och idéer och att därmed kunna vara länken mellan staten och medborgarna. Moham- med Morsi vann valet med 51 procent av rösterna vilket innebär att koalitio- nen med de socialistiska och liberala partierna bör kunna locka till sig de ”resterande” 49 procenten av så kallade ”swing voters”. Många som inte stödjer brödraskapets politik valde ändå att rösta på Morsi just för att det saknades en politisk struktur, stabilitet och politiskt identitet bland de andra partierna. Möjligheten för att liberala partier och vänsterpartier ska vinna med en stor majoritet i kommande val framöver är stor, men inte förrän dessa har skaffat sig en politisk identitet och stabil struktur. Kapacitetsutveckling för de social och liberala partierna bör fokusera på att skapa en politisk plattform med målen att stärka medlemsbasen, samt att bygga institutionella strukturer och nya mer effektiva kampanjer. Kristina Kausch påpekar att många nybildade partier har oftast få månader på sig att bygga upp minimala organisatoriska förmågor för att ens kunna medverka i valen and valprocesserna. Den korta tiden till valförberedelser har skapat bristfälliga kampanjer i de nya arabiska demokratierna, och nyval har endast gynnat några få partier som redan haft denna kapacitet och tillgång till medel. Hon menar vidare att avsaknaden av offentliga medel och andra finansiella resurser för valkam- panjer har omöjliggjort skapandet and användandet av bredare kampanjer. Dessutom har islamistiska rörelser gynnats mer av utländska fonder som har 51 Political Parties. in Young Arab Democracies. Nº 130 - MAY 2012
23 lett till att de kunnat utveckla sin organisatoriska kapacitet samt bygga en mer solid politisk struktur och utveckla samhällsengagemang på både lokal och nationell nivå. Därför bör de nybildade partierna även stärka sin närvaro ute på landsbyg- den, etablera engagemang inom de sociala strukturerna i samhället och arbeta med kommunalpolitik där väljarna finns. En annan aspekt som kapacitetsutvecklingsstödet bör fokusera på är att bygga en partipolitisk struktur med långsiktiga mål. Detta för att också främ- ja goda styrelseformer inom de befintliga politiska ramarna. Felet många partier gör är att de ägnar alla sina resurser och all sin energi till kortsiktiga valkampanjer, istället för att bygga och upprätthålla en stadig partipolitisk organisation och inte bara fokusera på de kortsiktiga politiska målen. Partierna bör även öka sitt engagemang inom det civila samhället för att nå ut till landsbygden, bredda sina nätverk och sitt engagemang inom välgören- het och lokal politik. Svenska Socialdemokratiska partiet bör tänka utanför ”ramarna” och bygga kapacitet genom att främja utbyten mellan deltagare från olika länder, inklusive exempelvis politiska partimedlemmar, deltagare från olika länder med olika politiska traditioner samt mellan deltagare från regionen och andra regioner. Där bör fokus ligga på rådgivning och kompe- tensutveckling för riksdagsledamöter, särskilt för de kvinnliga ledamöterna. Dessa åtgärder kan bidra till att öka medvetenheten bland rådsmedlemmar och därmed främja långsiktiga förändringar bland den politiska eliten. Vidare bör det även byggas på att förbättra kommunikationen mellan medlemmarna i församlingarna och befolkning och olika organisationer. Främjandet av utbyten av synpunkter och förmedling av intressen mellan decentraliserade lokala och regionala myndigheter, samt mellan dessa myndigheter och nationell nivå bör ligga som grund för att övervinna etniskt eller religiöst motiverade regionalism.52 Som en del av uppbyggandet av god samhällsstyrning bör det även finnas ökat stöd för subnationella administrativa strukturer för att främja lokala och regionala politiska processer och institutioner som i sig kommer att integrera befolkningen starkare in i politiken.53 Detta bör framförallt ske genom kapacitetsutveckling på lokal nivå för de individer som är ansvariga för att utföra sitt arbete till förmån för de lokala samhällena. 52 Discussion paper. Promoting Good Governance in Arab states. Eschborn 2005. http://www2.gtz.de/dokumente/bib/06-0008.pdf 53 Political Party Capacity Building Programme. Developed by the National Democratic Institute for International Affairs (NDI). Windhoek, Namibia 2004. http://www.accessdemocracy.org/files/1719_na_politicalpartiesmanual_060104.pdf
24 Latinamerika Under 1990-talet dominerades regionen av USA-vänliga regeringar och den ekonomiska liberalismen, men för ett tiotal år sedan svepte en vänstervåg in över Latinamerika. Man kan skilja mellan två olika ”vänster” i regionen. Venezuelas president Hugo Chávez kan hänföras till en populistisk och nationalistisk tradition, men politiska analytiker framhåller att det samtidigt finns en internationalistisk och reformistisk vänstertradition i Sydamerika.54 Samhällsvetarna Robert Funk och Francisco Javier Díaz menar exempelvis att socialdemokratiska ledare som Lula i Brasilien, Bachelet i Chile och Tabaré Vázquez i Uruguay har visat att det går att vinna stöd i opinionen utan att falla för populism eller dagtinga med demokratins grundprinciper.55 Högt prioriterade frågor för socialdemokratin i regionen är att stärka demokratiska institutioner, arbeta emot korruption och angripa de sociala rötterna till den organiserade kriminaliteten.56 Utifrån en europeisk erfaren- het av ekonomisk krishantering kan det idag vara särskilt intressant att studera Latinamerika.57 Vid det senaste mötet för Socialistinternationalens latinamerikanska kommitté konstaterades att regionen klarat sig relativt väl undan finanskrisens härjningar. De latinamerikanska socialdemokraterna prioriterar åtgärder för ökad tillväxt och högre sysselsättning framför en krishantering genom ekonomisk åtstramning. I en gemensam deklaration år 2009 slog latinamerikanska socialdemokrater fast att världen behöver en ny ekonomisk modell som bygger på nya marknadsregleringar, hållbar utveck- ling och reformering av internationella institutioner som Världsbanken och Internationella Valutafonden.58 Kommittén slog fast att det endast är en politik som utjämnar skillnader och ger alla chansen som kan garantera en långsiktig tillväxt.59 54 “A tale of two lefts”, Prospect Magazine, 2006-08-27, http://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/ataleoftwolefts/ (hämtad 2012-11-02) 55 Funk, R. & Díaz, F.J., “Venezuela: Chavismo and the populist left”, Policy Network, 2012-01- 31, http://www.policy- network.net/pno_detail.aspx?ID=4130&title=Venezuela%3a+Chavismo+and+the+populist+l eft 56 Socialist International, “Committee convenes in Porto Alegre”, 2011-10-25, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2140 (hämtad 2012-10- 25) 57 Funk, R. & Díaz, F.J., “Political polarisation in Latin America”, Policy Network, 2012-05-09, http://www.policy- network.net/pno_detail.aspx?ID=4178&title=Political+polarisation+in+Latin+America+ (hämtad 2012-10-20) 58 International, ”Declaration of La Antigua Guatemala”, 2009-03-24, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1347 (hämtad 2012- 10-25) 59 Socialist International, ”Porto Alegre Declaration”, 2011-10-25, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1635 (hämtad 2012- 10-25)
25 Den regionala kommittén för Socialistinternationalen lyfter fram Brasilien som ett positivt exempel i regionen. Man pekade på hur landet upprätthållit en hållbar tillväxt men samtidigt lanserat ett internationellt uppmärksam- mat, ambitiöst socialförsäkringsprogram. Under Lula da Silvas år som presi- dent mellan 2002-2010 genomfördes en rad framgångsrika sociala reformer samtidigt som landets ekonomi fortsatt växa och budgeten hållits i balans.60 Dilma Rousseff, som övertog presidentposten i januari år 2011, har samtidigt fått ärva en del problem från Lulas regeringsperiod. Partido dos Trabalha- dores (PT) skakas av en omfattande korruptionsskandal, Mensalão, med såväl politiska som juridiska återverkningar. Flera ministrar har under det senaste året tvingats lämna regeringen. Skandalen har påverkat partiets identitet på djupet. Efter Mensalão menar bedömare att PT inte längre kan hävda att man skiljer ut sig från andra partier moraliskt – man har blivit ett brasilianskt parti bland andra, som styr genom att utbyta tjänster.61 Oxfordprofessorn Timothy Power menar att Lulas pragmatiska koalitionsbyggande med partier utanför den politiska vänstern varit ett vinnande drag för PT, men att det samtidigt har ökat risken för korruption:62 År 2002 började PT skapa allianser utanför vänsterfamiljen. Därefter började de vinna. Lulas största insats var att han visade partiet att de behövde göra detta. Så PT bildade nya allianser och det fungerade, men det skapade även nya typer av problem, som exempelvis Mensalão. Samtidigt kan de inledda Mensalão-rättegångarna vara ett betydande steg i riktning mot ”good governance” i den förhållandevis unga brasilianska demokratin. Under oktober år 2012 dömdes tre tidigare medhjälpare till Lula till fängelse för att ha köpt röster från oppositionspolitiker. Aldrig tidigare hade en politiker dömts för korruption i den brasilianska högsta domstolen. Mensalão-rättegångarna har visat att det finns ett opinionsmässigt stöd för att bekämpa korruptionen och att det också finns institutioner som kan ställa politiker till svars.63 Under år 2012 har den internationella uppmärksamheten främst riktats mot presidentvalen i regionpolitiskt betydelsefulla länder som Venezuela och Mexiko. Det fanns förhoppningar om socialdemokratiska framgångar, men utmanare med stöd från socialdemokratiska partier föll på målsnöret. 60 “Profile: Luiz Inacio Lula da Silva”, BBC News, 2011-10-29, http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-10841416 61 Clausen, Michael. Interview with Prof. Dr. Timothy Power: Corruption and democracy in Brazil, Brasiliana – Journal for Brazilian Studies. vol. 1, nr.1 (sept. 2012), s. 110 62 Clausen, Michael. Interview with Prof. Dr. Timothy Power: Corruption and democracy in Brazil, Brasiliana – Journal for Brazilian Studies. vol. 1, nr.1 (sept. 2012), s.107-120. 63 “Top Lula aides convicted of corruption”, Financial Times, 2012-10-22, http://www.ft.com/intl/cms/s/0/3dc8d68e-1276-11e2-868d- 00144feabdc0.html#axzz2Bwxehwbk (hämtad 2012-11-11)
26 I Venezuela utmanades Hugo Chávez av Henrique Capriles, oppositionens gemensamma kandidat, som av flera bedömare porträtterats som en modern, pragmatisk socialdemokrat. Chávez fick visserligen hårdare motstånd än vid tidigare presidentval, men blev ändå återvald för tredje gången. I Mexiko vanns presidentvalet av Enrique Pena Nieto från det traditionella maktpartiet PRI, som därmed återtagit makten efter tolv år i opposition. Vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador gick framåt i valförelsen, men förlorade i likhet med i valet år 2006 med några få procentenheter. I dokument från Socialistinternationalens regionala kommitté lyfter man även fram vikten av att befrämja kvinnans sexuella och reproduktiva rättigheter, med utgångspunkt i kvinnans rätt att bestämma över den egna kroppen. Det uttrycks också en ambition att arbeta för jämlikhet och att underlätta för unga kvinnor på väg in på arbetsmarknaden.64 Ytterligare en utmaning för Socialdemokraterna i regionen är att utarbeta en långsiktig politik för trygga jobb och social rättvisa. Det innebär också att man håller sig ifrån att kortsiktigt lova sociala reformer i samband med valkampanjer.65 Under senare år har också de latinamerikanska socialdemokraterna upp- märksammat migrationsproblemen på kontinenten. I en gemensam reso- lution uttrycks oro över allvarliga brott mot migranters mänskliga rättig- heter, där man särskilt tar upp de aggressiva attackerna på centralameri- kanska migranter i Mexiko och utsattheten för migranter som söker sig till USA.66 Asien Den ekonomiska utvecklingen i Asien har lyft många människor ur fattigdom, men samtidigt har de sociala och miljöpolitiska utmaningarna blivit tydliga. Flera asiatiska länder befinner sig i spänningsfältet mellan en politisk agenda som fokuserar på en fortsatt, snabb ekonomisk tillväxt och en växande insikt om behovet av en jämnare fördelning av vinsterna hos befolkningen. Repre- sentanter för länderna i regionen talar allt mer om att fler människor ska kunna få del av utvecklingen, men även att samhällsutvecklingen måste ta hänsyn till miljön och de krav som en hållbar utveckling ställer. Kampen 64 Socialist International, “Conclusions reached at the committee meeting Bucaramanga”, 2011-05-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1578 (hämtad 2012-10-25) 65 Ibid. 66 Socialist International, ”Resolution on the Latin American migration to the United States”, 2011-05-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1581 (hämtad 2012-10-26)
27 emot klimatförändringar kan också generera nya möjligheter för utveckling och ekonomisk tillväxt.67 I en deklaration från ett möte i Mongoliet i oktober 2011 skriver Socialist- internationalen att organisationen ser nya möjligheter för socialdemokratin i regionen, men understryker också att det förutsätter en utveckling i demo- kratisk riktning – ett fungerande flerpartisystem, fria och rättvisa val och respekt för grundläggande rättigheter är grundläggande.68 Redan i deklara- tionens rubrik sammanfattas det som synes vara socialdemokratins främsta utmaningar i regionen – kampen för demokratisering och arbetet för en hållbar och rättvis tillväxt.69 Mongoliet beskrivs som något av en förebild av dem som hoppas på social- demokratin i Asien, men även USA:s utrikesminister Hillary Clinton och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har talat om landet som en demokratisk förebild för länder i regionen.70 Demokratiseringen inleddes på 1990-talet, sedan kommunistpartiet accepterat konkurrerande partier. År 1992 antogs en författning som föreskrev ett parlament med relativt stark ställning och en begränsad presidentmakt.71 Sedan partikongressen år 2010 beskriver sig det forna kommunistpartiet, Mongolian People’s Party, som ett socialdemokra- tiskt mitten-vänsterparti.72 Vid Socialistinternationalens regionala kom- mittémöte i Mongoliet år 2011 kunde företrädare för Mongolian People’s Party visa upp hur man möter de sociala och miljömässiga utmaningar som hänger samman med en snabbt växande ekonomi.73 I Asien bedriver europeiska organisationer som Friedrich Ebert Stiftung och Palmecentret ett aktivt arbete för att stödja demokratisk utveckling och social rättvisa. 67 Socialist International, “Strengthening democracy and pursuing sustainable and fair economic growth in the Asia-Pacific region”, 2011-10-08, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2141 (hämtad 2012-10- 26) 68 Ibid. 69 Socialist International, “Declaration”, 2011-10-08, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2141&ArticlePageID=162 9&ModuleID=18 (hämtad 2012-10-26) 70 FN: s nyhetstjänst, ”Mongolia a ‘role model’ for other developing countries, Ban says”, 2009-07-28, http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=31608&Cr=mongolia&Cr1=#.UFHVeJb4 L78 (hämtad 2012-10-26) 71 Jonson, L. & Norlund, I., ”Mongoliet: Statsskick och politik”, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/mongoliet?i_whole_article=true (hämtad 2012-10-26) 72 “Mongolia’s oldest party restores its original name”, Business-Monglia.com, 2010-11-05, http://www.business-mongolia.com/mongolia/2010/11/05/mongolia%E2%80%99s- oldest-party-restores-its-original-name/ (hämtad 2012-10-26) 73 Socialist International, “Strengthening democracy and pursuing sustainable and fair economic growth in the Asia-Pacific region”
28 Det har talats om att en demokratiseringsvåg sköljt över Sydostasien. Val har hållits i de flesta länderna i Sydostasien, men det är ändå få länder i regionen som är att betrakta som fullständiga, liberala demokratier, enligt de kriterier som ställts upp av Freedom House eller i Bertelsmann-Transformation-Index.74 Ekonomisk-politiskt har USA varit en förebild för länder i Sydostasien, men under senare år har den amerikanska modellen blivit ifrågasatt och finans- krisen har fördjupat kritiken av den nyliberala politiken.75 Socialdemokratin kan erbjuda ett attraktivt alternativ för många länder i regionen. Idag finns socialdemokratiska partier representerade i parlamenten i Malay- sia, Filippinerna och Öst-Timor. I en rapport från FES (2009) konstateras att det inte finns någon färdig socialdemokratisk modell som kan exporteras till andra länder. Socialdemokratin är varken ett system eller en patentlösning för sociala och ekonomiska problem, utan är en pragmatisk modell som måste formas i enlighet med de varierande förutsättningar som råder i olika delar av världen.76 En faktor att ta med i beräkningen är svårigheten att förändra den traditio- nella, politiska kulturen. För att nå fram till befolkningen utanför storstads- regionerna behöver man oftast bygga upp lokala organisationer på ”gräsrots- nivå”. I FES-rapporten Social Democratic Parties in Southeast Asia -Chances and Limits (2009) betonar Norbert von Hofmann att internationella program som stödjer socialdemokratin och den demokratiska utvecklingen i regionen inte koncentreras helt kring individuella partier eller organisationer. Oftast anläggs istället ett bredare perspektiv där man riktar sig till olika progressiva rörelser i ett land och uppmuntrar aktivt deltagande i samhällslivet.77 Orga- nisationer som FES och Palmecentret har under år 2011 anordnat regionala möten med representanter för socialdemokratiska partier i Asien, där dag- ordningen har dominerats av frågor om välfärdssystem och hållbar utveck- ling.78 Mötena sker inom ramen för ett löst nätverk, Network of Social Democracy in Asia, bestående av partier, fackföreningar och sociala rörelser. Nätverket ger även ut tidskriften Asia’s Social Democracy journal. Tidskriftens hemsida är utformad som ett levande forum för den socialdemokratiska debatten i Asien. 74 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limits, Friedrich Ebert Stiftung, 2009, http://library.fes.de/pdf-files/iez/06070.pdf 75 Ibid. 76 Ibid. 77 Ibid., Palmecentret, ”Verksamhet: Så arbetar Palmecentret”, http://www.palmecenter.se/Vad-gor-vi/Sa-arbetar-Palmecentret/Hur/ (hämtad 2012-10- 26) 78 Palmecentret, ”Verksamhetsberättelse 2011”, http://www.palmecenter.se/Global/Verksamhet/Palmecentrets%20verksamhetsber%C3% A4ttelse%202011%20-%20120405.pdf (hämtad 2012-10-26)
29 Nätverket skriver på sajten att de arbetar för ett stärkt socialt skydd i Asien. Det sociala skyddsnätet måste även gälla migranter. I stora delar av regionen är det endast omkring 25 procent av arbetarna som har någon form av pensionsavtal. Den arabiska våren nämns som exempel på den potentiella styrkan hos den arbetande befolkningen. I slutet av oktober år 2012 anordnades en konferens i Kuala Lumpur om arbetet för en allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Konferensen arrangerades i samarbete med Palmecentret och Friedrich Ebert Stiftung. Sydostasien Malaysiska partiet Democratic Action Party gick med i Socialistinternatio- nalen år 1967 och är den enda fullvärdiga medlemmen ifrån Sydostasien. År 2006 bytte partiet ut beteckningen ”demokratisk socialism” mot ”social- demokrati”.79 Partiet stödjer en fri marknad men anser att staten har en central roll för att hjälpa de svaga i samhället. Partiet vill överbrygga de etniska motsättningarna och bygga ut en social välfärd och ge fler människor del i landets utveckling. Näst efter Singapore är Malaysia det land i Sydost- asien som har högst välstånd, men fördelningen är ojämn och det formellt demokratiska systemet är i praktiken inskränkt i flera avseenden. Partipoliti- ken har i hög grad organiserats utifrån etniska intressen, men de många aktiva civila samhällsorganisationerna har bidragit till att vidga den offent- liga sfären och därigenom skapa nya möjligheter för politiska förändringar i Malaysia.80 Trots en officiell ideologi som uppmuntrar respekten för ett pluralistiskt samhälle har regeringen i stor utsträckning kontroll över traditionella medier. Oppositionstidningar och annan partibunden press får sedan år 1991 inte säljas offentligt och nyhetsbyrån Bernama har sedan år 1990 ensamrätt på att förmedla nyheter.81 Spridningen av nya medier, som inte har reglerats lika hårt som de traditionella medierna, har haft stor betydelse för sen ökande sociala aktivismen i landet.82 Den politiska koalitionen Nationella fronten, Barisan Nasional, med det malajiska partiet UMNO i spetsen, har styrt Malaysia sedan självständigheten år 1957. Socialdemokratiska oppositionspartiet Democratic Action Party är starkast i storstäderna. Partiet har främst stöd bland de kinesiska och indiska minoriteterna, men stödet tycks samtidigt öka bland den malajiska majori- tetsbefolkningen.83 79 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limits 80 Weiss, M.L., Politics in Cyberspace: New Media in Malaysia, Friedrich Ebert Stiftung, 2012 81 Weibull, L., ”Malaysia: Massmedier”, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/malaysia?i_whole_article=true (hämtad 2012-10-26) 82 Weiss, M.L. a.a. 83 Mårtensson, S., ”Malaysia: Sociala förhållanden”, Nationalencyklopedi
30 År 2008 bildade DAP en koalition tillsamman med två andra oppositions- partier, Pakatan Rakyat, efter valframgångar i flera delstater. Efter valsegern i Penangprovinsen lanserade DAP en politik för social och nationell inte- gration, där etnisk tillhörighet ska vara av underordnad betydelse.84 I linje med malaysiska fackföreningar har även DAP arbetat för en introduktion av minimilöner.85 Liew Chin-Ton, internationell sekreterare för DAP, skriver på den australiska nyhetssajten New Mandala att det finns mycket som tyder på ett historiskt regeringsskifte på federal nivå i Malaysia efter nästa val, troligen år 2013, trots alla de omständigheter som bygger upp regeringsmakten. Liew Chin- Ton framhåller att regeringskoalitionen exempelvis har stor anledning att oroa sig över den allt yngre medelåldern och att 70 procent av landets befolkning idag bor i städer, eftersom Barisan Nasional traditionellt har starkt stöd på landsbygden.86 Den ungdomliga, urbana befolkningen använ- der sociala medier och söker information från oberoende källor. Nu finns dessutom en relativt välorganiserad opposition, med erfarenhet av att styra delstater. Två filippinska partibildningar är ”konsultativa” medlemmar i Socialist- internationalen – det socialdemokratiska partiet Philippines Democratic Socialist Party, PDSP, och det yngre folkrörelsepartiet Citizens´ Action Group, Akbayan. PDSP har spelat en betydande roll i demokratiseringsprocessen efter den folkliga revolution som störtade general Marcos diktatur 1986. Partiet har stöd från vitt skilda delar av samhället, arbetar för social jämlik- het och betonar de mest utsattas situation. I partiets retorik ställs den liberala demokratins formella rättigheter emot den ”sociala” demokratin, som strävar efter en mer radikal jämlikhet.87 Akbayan är ett brett folkrörelse- parti som startade för att utmana den etablerade maktstrukturen i samhället. Östtimor blev helt självständigt så sent som för tio år sedan och är Asiens yngsta land. Sedan den indonesiska ockupationsmakten drog sig tillbaka har strider rasat mellan olika klaner och politiska grupperingar.88 Östtimor är mycket fattigt. Landet har dålig infrastruktur och arbetslösheten är mycket hög. De som arbetar tjänar i medeltal mindre än en dollar om dagen.89 Fretilin på Östtimor, som är en konsultativ medlem av Socialistinternationa- 84 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limit 85 Ibid. 86 Chin-Tong, L., ”International community take note – regime change looms in Malaysia”, New Mandala, 2012-08-30, http://asiapacific.anu.edu.au/newmandala/2012/08/30/international-community-take- note-regime-change-looms-in-malaysia/ (hämtad 2012-10-26) 87 von Hoffman, N. a.a. 88 Lintner, B., ”Skakigt Östtimor går till val”, Svenska Dagbladet, 2012-03-15, http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skakigt-osttimor-gar-till-val_6928643.svd (hämtad 2012-10-26) 89 Hesselgren, A., & Taub, S.(skribenter), ”Fördjupning Östtimor”, Säkerhetspolitik.se, http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Osttimor/Fordjupning/ (hämtad 2012-10-26)
31 len, började som en självständighetsrörelse och har fortfarande ett starkt stöd bland landsbygdsbefolkningen. I en deklaration från oktober 2011 gratulerades Fretilin av Socialistinter- nationalens regionala kommitté för framgångsrikt hållna partiledarval.90 De socialdemokratiska samarbetsorganisationerna har liksom andra internationella observatörer uttryckt förhoppningar om att vi under det senaste året har bevittnat inledningen till en demokratiseringsprocess också i militärregimens Burma. Burma har under sedan 1960-talet styrts av hårdföra militärjuntor, men år 2011 infördes en del oväntade reformer och politiska fångar frigavs, bland andra Nationella Demokratiska Förbundets ledare Aung San Suu Kyi. Våren år 2012 valdes Aung San Suu Kyi in i parla- mentet. Nationella Demokratiska Förbundet vann sammanlagt 40 platser i det burmesiska fyllnadsvalet.91 I samband med besöken i Burma och Indonesien i november år 2012 med- delade statsminister Fredrik Reinfeldt och handelsminister Ewa Björling att den svenska regeringens ambition är att fördubbla biståndsanslaget till Burma, för att bland annat stödja uppbyggnad av demokratiska institutioner, respekt för mänskliga rättigheter och fria och oberoende medier.92 Palmecentret betonar i ett inlägg att den svenska regeringen måste ställa tydligare krav på Burmas regering. Det gäller framförallt behovet av en demokratisk landreform, en trovärdig arbetsrätt och att säkra respekten för mänskliga rättigheter.93 Pakistan Socialistinternationalen uppmärksammar Pakistans viktiga roll i kampen emot världsterrorismen och lovordar den demokratiseringsprocess som medlemspartiet Pakistan Peoples Party (PPP) initierade vid maktövertag- andet från Musharrafs militärregim år 2008.94 90 Socialist International, ”Declaration”, 2011-10-08, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1629 (hämtad 2012- 10-26) 91 ”Suu Kyi's party wins Myanmar by-election landslide”, NDTV, 2012-04-02, http://www.ndtv.com/article/world/suu-kyis-party-wins-myanmar-by-election-landslide- 193001 (hämtad 2012-10-26) 92 Reinfeldt, F. & Björling, E., ”Nu ökar vi biståndet till Burma”, Svenska Dagbladet, 2012-11- 12, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-okar-vi-stodet-till-burma_7661578.svd (hämtad 2012-11-13) 93 Orback, J. & Perjus, F., ”Sverige måste ställa tydliga krav på reformer”, Svenska Dagbladet, 2012-11-13, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-maste-stalla-tydliga-krav-pa- reformer_7664794.svd (hämtad 2012-11-13) 94 Socialist International, ”Declaration”, 2011-10-08
32 Men det är uppenbart att Pakistan fortfarande står inför stora utmaningar, ekonomiskt och politiskt. Ett avgörande problem för demokratiseringen handlar om politisk legitimitet. Till skillnad från ett land som Indien saknar Pakistan ett politiskt tryck från organiserade, marginaliserade grupper.95 Samhället beskrivs ofta som feodalt och extremt patriarkalt. På lokal nivå har landägare har stort inflytande och det politiska systemet är elitistiskt.96 Etniska motsättningar har också medverkat till att försvåra för den federala regeringen att kontrollera utvecklingen på lokal nivå i provinserna. Problematiken tas också upp av statsvetaren Ishtiaq Ahmad i artikeln Towards social democracy (2008). Ahmad skriver att det är möjligt att med en bra politik och kompetent ledarskap ta ett land ur fattigdom. De goda exempel som nämns är Sverige och Singapore. Men till skillnad från i dessa länder saknar Pakistan ett renodlat, socialdemokratiskt parti. PPP domineras av välsituerade och konservativa delar av samhället, medan ett socialdemo- kratiskt parti huvudsakligen bör söka stöd hos arbetarklassen och intellek- tuella.97 Ahmed formulerar en tvådelad strategi för den socialdemokratiska omvand- lingen av Pakistan. Staten måste upprätta ett golv för det sociala skyddet, men samtidigt måste hårt arbete och talang premieras:98 Vi måste uppmuntra framväxten av en meritokratisk kultur, men med bestämmelser som hjälper de fattiga och de historiskt miss- gynnade att komma ur gamla hjulspår med fattigdom och gå vidare. Skatteadvokaterna och författarna Huzaima Bukhari och Dr Ikramul Haq konstaterar att regeringen saknar verktyg att hantera en växande statsskuld eftersom man undviker att beskatta den rika delen av befolkningen. Förfat- tarna menar att det pakistanska skattesystemet måste reformeras i grunden. Författarna nämner den socialdemokratiska modellerna i Finland, Norge och 95 Se t.ex. Chetan Aspegren, H., ”Pakistans politiker landets svaga länk”, Svenska Dagbladet, 2009-01-15, http://www.svd.se/kultur/pakistans-politiker-landets-svaga- lank_2325443.svd (hämtad 2012-10-26) 96 Se t.ex. Lamb, R.D.&Hameed, S., Subnational Governance, Service Delivery, and Militancy in Pakistan, Center for Strategic and International Studies, CSIS, 2012, s.31 97 Ahmed, I., ”Towards social democracy”, The News International, 2008-05-03, http://www.statsvet.su.se/publikationer/ahmed/artiklar_2008/16_towards_social_democr acy.html hämtad (2012-10-26) 98 ”We need to encourage the growth of a culture of meritocracy, but with provisions for the poor and historically-disadvantaged to get out of the rut of crushing poverty and move forward.”, Ahmed, I., ”Towards social democracy”, The News International, 2008-05-03, http://www.statsvet.su.se/publikationer/ahmed/artiklar_2008/16_towards_social_democr acy.html
33 Sverige som föredömen när det gäller behovet av decentralisering och ”distributiv rättvisa”.99 I Pakistan pågår sedan en längre tid en bitter maktkamp mellan rättsväsen- det och regeringen, samtidigt tycks militären finnas med i maktspelet någon- stans i bakgrunden. Sommaren år 2012 tvingades premiärminister Yousaf Raza Gilani (PPP) bort från makten efter att ha fällts för domstolstrots av Högsta domstolen. Enligt domstolen har Gilani vägrat be Schweiz återuppta en korruptionsutredning mot president Asif Ali Zardari.100 Många anser att domarnas agerande är politiskt motiverat, men till saken hör också att Pakistan har mycket stora problem med korruption. Enligt Transparancy International har Gilanis fyra år vid makten varit de värsta i landets historia vad gäller korruption och bad governance.101 Den pakistanska folkbildningsorganisationen Labour Education Foundation, LEF, har haft ett nära samarbete med Palmecentret och IF Metall. LEF:s syfte är att stödja fackföreningars utveckling med exempelvis studiecirklar. Med stöd från Palmecentret har LEF bland annat startat Pakistans första vecko- tidning för arbetare. Men villkoren för fackligt arbete är svåra. Det råder för- bud mot facklig organisering inom flera branscher.102 I september år 2012 beslutade Palmecentret att inte bevilja fortsatt projektstöd till LEF, sedan en granskning av organisationens verksamhet visat på flera brister gällande hantering av beviljade medel och projektadministration.103 99 Bukhari, H. & Haq, I., ”Budget and social democracy”, The News on Sunday, nr 5-6, juni 2011, http://jang.com.pk/thenews/jun2011-weekly/nos-05-06-2011/pol1.htm#1 (hämtad 2012-10-28), Bukhari, H. & Haq, I., ”Roadmap for tax reforms”, The Friday Times, augusti 2011, vol 23, nr 26, http://www.thefridaytimes.com/beta2/tft/article.php?issue=20110812&page=8 (hämtad 2012-10-28) 100 ”Pakistans premiärminister avsätts”, Svenska Dagbladet, 2012-06-19, http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pakistans-premiarminister-avsatts_7289125.svd (hämtad 2012-10-28) 101 ”Rs 8,500 bn corruption mars Gilani tenure: Transparency”, Geo TV News, 2012-02-05, http://www.geo.tv/GeoDetail.aspx?ID=34007 (2012-10-28) 102 Palmecentret, "I Pakistan slåss vi inte mot kapitalism, utan mot feodalism", 2011-08-25, http://www.palmecenter.se/Vad-tycker- vi/Artikelarkiv/Asien/Pakistan1/Pakistan/110825I-Pakistan-slass-vi-inte-mot/ (hämtad 2012-10-28) 103 Palmecentret, ”Information från Palmecentret: Bedömning och beslut gällande systemrevision av Labour Education Foundation (LEF) i Pakistan”, 2012-09-05, http://www.palmecenter.se/Vad-tycker-vi/Aktuell-information/Aktuell-information- /120905-Information-fran-Palmecentret-Bedomning-och-beslut-gallande-systemrevision- av-Labour-Education-Foundation-LEF-i-Pakistan/ (hämtad 2012-10-28)
34 Indien När Håkan Juholt besökte Bangalore och New Delhi i november år 2011 talade den socialdemokratiske ledaren i det indiska parlamentet om den moderna socialdemokratins utmaningar, om kunskapsbaserad ekonomi, värdeburen tillväxt och sociala investeringar – en politik som leder till till- växt för alla. Dessutom betonades att de politiska banden med de svenska Socialdemokraterna och Kongresspartiet skulle stärkas.104 Indiska ledare talar också om vikten av tillväxt kombinerad med en social- demokratisk vision om social rättvisa. Kongresspartiet, Indiens äldsta parti och det traditionella maktpartiet i landet, har under senare år formulerat en allt tydligare socialdemokratisk agenda, åtminstone på retorisk nivå. Indiens nuvarande premiärminister, Mammohan Singh, ekonom och medlem i Kon- gresspartiet, beskriver en indisk socialdemokratisk modell som har sina röt- ter i den nationella självständighetsrörelsens värderingar. I sitt inledningstal till partikongressen år 2010 talar han om hur den indiska socialdemokratin redan definierats i Indira Gandhis tal om “tillväxt med social rättvisa”. I den indiska modellen har tillväxt och social rättvisa hört samman. Men Mammo- han Singh betonar också att det finns stora utmaningar. Korruption är en svårighet att övervinna. Framförallt måste de institutioner som administre- rar välfärden på regional och lokal nivå moderniseras. För att kunna realisera en socialdemokratisk politik behöver inte minst byråkratin effektiviseras:105 Hur kan högre utgifter omvandlas till bättre resultat? Hur kan en rättighetsbaserad demokrati omvandlas till en social demokrati bestående av både rättigheter och skyldigheter? – skyldigheter som gäller för olika myndighetsnivåer, förtroendevalda, tjänstemän, näringslivet och varje medborgare. Detta är den utmaning som vi har framför oss. I Indien har den snabbar liberaliseringen och den explosionsartade ekono- miska utvecklingen under de senaste tjugo åren förändrat samhället i grun- den. Landets välstånd har ökat, men samtidigt har stora delar av befolkning- en lämnats utan ett fungerande socialt skyddsnät. Sunil Khilnani, författare och professor i politik vid King’s Collage, London India Institute, skriver i den indiska affärstidningen the Mint att det nu behövs en indisk socialdemokrati och ett upprättande av ett socialt kontrakt för alla indier. Khilnani menar att 104 Socialdemokraterna, ”Håkan Juholt på besök i Indien”, http://www.socialdemokraterna.se/Media/Pressarkivet/Nyhetsarkivet-2001--/Hakan- Juholt-besoker-Indien-31-oktober--3-november--/ (hämtad 2012-10-30) 105 “How can higher outlays be translated into better outcomes? How can a democracy of rights be transformed into a social democracy of rights and responsibilities – responsibilities of different levels of government, of elected representatives, of civil servants, of the corporate sector and of every citizen. Such is the challenge before us.” , Government of India, “An Indian Social Democracy: from Political Vision to Practical Possibility”, 2010-11-19, http://pib.nic.in/newsite/erelease.aspx?relid=67329 (hämtad 2012-10-30)
35 den kommer att möta en större utmaning än den västerländska motsvarig- heten någonsin gjort:106 Vänsterintellektuella, som lättvindigt avfärdar globalisering, marknaden och vinstmotivet – de beståndsdelar som har skapat vår tillväxt – menar sig ha monopol på kunskapen om hur den ekono- miska tillväxten ska fördelas. Men de har ingen aning om hur tillväxten ska kunna upprätthållas... /... Den ekonomiska grunden för en indisk socialdemokrati kan inte baseras på nostalgi för offentligt ägande. Den måste kunna skapa både socialt skydd och sociala möjligheter. Khilnani påpekar att det ligger i den politiska elitens och företagens intresse att se till att sprida kapitalismens sociala risker mer rättvist och låta större delar av befolkningen få del av välfärden. Annars riskeras den långsiktiga tillväxten, inte minst av en växande politisk och social oro.107 Utmaningen för en indisk socialdemokrati är att få till stånd ett grundskydd som omfattar alla indier och som inte riktas mot enskilda sociala grupper. Den utbredda fattigdomen och ekonomiska ojämlikheten är ett allvarligt hot mot Indiens självbild, då man gärna presenterar sig som ”världens största fria marknadsdemokrati” och av tradition vill vara en röst för en mer jämlik, postkolonial världsordning.108 Kina I november år 2012 utsågs Xi Jinping till ny generalsekreterare för Kinas kommunistparti och ordförande för den centrala militärkommissionen. Det kinesiska ledarbytet uppmärksammades i internationella medier, men det är rimligen för tidigt att uttala sig om ledarskiftets politiska betydelse. Kinesiska ledare har till och från intresserat sig för ”den svenska modellen” och europeisk socialdemokrati. Intresset för det svenska välfärdssystemet har ökat de senaste åren och det finns kinesiska intellektuella som propage- rar för en socialdemokrati av västerländskt snitt. 106 Khilnani, S.,“An Indian social democracy?” Live Mint, 2010-02-12, http://www.livemint.com/2010/02/12204757/An-Indian-social-democracy.html (hämtad 2012-10-30) 107 Khilnani, S., ”The crisis of capitalism”, Live Mint, 2011-10-14, http://www.livemint.com/Leisure/bc4IJ8SIfLNkv8tyaUJfKJ/The-crisis-of-capitalism.html (hämtad 2012-10-30) 108 Se Hannah, J., “Federalism and Inequality in India”, Global Policy Journal, 2012-03-16, http://www.globalpolicyjournal.com/blog/16/03/2012/federalism-and-inequality-india (hämtad 2012-10-31)
36 I november år 2006 uttryckte akademikern och partiveteranen Xie Tao i en inflytelserik, kinesisk tidskrift att det endast är socialdemokratin som kan rädda Kina.109 Uttalandet bemöttes av partiet och har kritiserats av den politiska ”vänstern”. På officiell nivå har man istället lanserat idén om en ”socialistisk demokrati med kinesiska förtecken”. Den socialistiska demo- kratimodellen ska ständigt utvecklas och förbättras i takt med att landet gör framsteg i sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. 110 I den officiella retoriken kontrasteras den socialistiska demokratin med den västerländska, liberala eller kapitalistiska demokratin.111 I ett längre doku- ment från år 2005 betonas att det inte finns någon universell väg till demo- krati utan att varje land måste utgå från sina egna förutsättningar.112 I Kina är den grundläggande principen att folkets makt kommer till uttryck genom det styrande kommunistpartiet.113 Det som förespråkas är alltså fortfarande en modell där partiet styr i folkets ställe. Men från högsta håll talar man också mycket om behovet av reformer och förbättringar av den socialistiska modellen. I en partianknuten tidskrift kan man läsa att det socialistiska marknadssystemet fortfarande behöver förbättras och att den ”sociala demokratin” är en särskilt svag länk i Kinas demokratimodell. Den sociala utvecklingen är ojämnt fördelad och delar av landet har inte hunnit med i utvecklingen. En stor del av Kinas befolkning har tjänat på den ekonomiska tillväxten, men ojämlikheten har ökat. I internationell press uppmärksammas hur de kinesis- ka partitopparna lever i lyx medan framför allt landsbygdsbefolkningens villkor försämrats, exempelvis genom storskalig expropriering av fastighe- ter.114 Under hela hösten år 2011 pågick en uppmärksammad protest mot expro- prieringar och korruption i den sydkinesiska byn Wukan. Protesterna löstes 109 The University of Nottingham, ”China shows increasing interest in social democracy despite resistance to multiparty system, says scholar”, 2007-10-16, http://www.nottingham.ac.uk/cpi/china-analysis/updates/yongnian-zheng-zaobao- column/16-10-2007.aspx (hämtad 2012-10-28) 110 ”Socialist Democracy with Chinese Characteristics: Features and Strengths”, Qiushi Journal, vol.2, nr 3, 2010, http://english.qstheory.cn/politics/201109/t20110924_112513.htm (hämtad 2012-1028) 111 Hu, W., ”Understanding Chinese Democracy”, PSA Conference Proceedings, 2011, http://www.psa.ac.uk/journals/pdf/5/2011/1262_673.pdf (hämtad 2012-10-30) 112 China.org.cn, “White Paper on Political Democracy Published”, 2005, http://russian.china.org.cn/english/2005/Oct/145718.htm (hämtad 2012-10-30) 113 http://russian.china.org.cn/english/2005/Oct/145718.htm#12 (hämtad 2012-10-30) 114 Hill, S., ”China's Shaky Ground”, Social Europe Journal, 2012-05-22, http://www.social- europe.eu/2012/05/chinas-shaky-ground/ (hämtad 2012-10-30)
37 genom en fredlig uppgörelse i december. En del av uppgörelsen var att öppna val till byns ledande församling skulle anordnas under år 2012.115 I en kommentar till Wukanprotesterna sade ekonomiprofessor Hu Xingdou vid Beijing Institute of Technology att ”om den typen av val kunde spridas till hela Guangdongprovinsen och vidare i hela landet, skulle det innebär ett hopp för demokratiska val på gräsrotsnivå”.116 Bland kinesiska intellektuella finns förespråkare för en utveckling i riktning mot en demokratisering i vänsterländsk mening. medan andra kritiserar den liberala demokratin och fruktar en ”majoritetens tyranni”.117 Konservativa krafter har svårt att acceptera att flerpartisystem och fria val ska ingå i den kinesiska modellen. Samtidigt bidrar teknikutvecklingen till att skapa större interaktivitet mellan vanliga kineser och myndigheterna. Redan har flera nya kommunikativa arenor har skapats. I synnerhet har mikrobloggandet blivit ett viktigt instru- ment för demokratiutveckling, trots censureringen av internet. En halv miljard kineser använder internet och hälften av dem är aktiva mikroblog- gare, enligt Asia Times.118 Partipolitik i förändring Som vi har sett ovan möter socialdemokratiska partier varierande utmaning- ar runtom i världen. Samtidigt finns det beröringspunkter mellan partier som verkar i olika regioner. Trots avsaknaden av vänsterorienterade krafter i parlament i många av de länder som existeras i odemokratiska stater, betyder det inte att det inte finns vänsterorienterade krafter i övrigt. Detta gäller även för oppositionen: om det inte finns någon vänsterns motstånd i parlamentet, innebär detta inte att det inte finns någon opposition i landet. Utmaningarna dessa politiska partier bemöter är oftast brist på kunskap, erfarenheter, gräsrotspolitik och finansiella hinder då alla tillgängliga medel kontrolleras av regimen. Socialdemokraterna i utvecklingsländer saknar ett renodlat, socialdemokra- tiskt parti på gräsrotsnivå med god partipolitisk ledarskap, organisations struktur, nätverk och framför allt ett politiskt engagemang på landsbygden och förståelsen av fördelarna av att stå på arbetarklassens sida, framförallt i de länder där arbetarrörelser är svaga och styrda av staten. 115 “Southern China Protest Village Begins Choosing New Leaders”, Bloomberg Businessweek, 2012-02-02, http://www.businessweek.com/news/2012-02-02/southern-china-protest- village-begins-choosing-new-leaders.html (hämtad 2012-10-30) 116 Ibid. 117 Hu, W., ”Understanding Chinese Democracy”, PSA Conference Proceedings, 2011 118 Se Hill, S., ”China's Shaky Ground”, Social Europe Journal, 2012-05-22
38 Socialdemokraterna bör etablera, stödja och stärka banden med andra social- demokratiska partier, organisationer, Socialistinternationalen och framför allt skapa allianser med icke-statliga organisationer, oberoende individer, ungdomar, jämställdhet rörelser, kvinnoorganisation och aktiva användare av sociala medier. Detta för att främja demokrati i allmänhet och för att bygga stöd för de socialdemokratiska idealen. Den sociala medvetenheten är låg i många av de länder som befinner sig i konflikter och postkonflikt perioden. Denna svaghet har utnyttjats av regimer genom att inte inkludera samhället i beslutsprocessen. Det är också därför organisationer, rörelser och fackföreningarna försöker erbjuda civilutbildning till folket. Fackföreningar i många länder har även fungerat som agenter för förändring.119 I många fall, oavsett ekonomisk status på staterna, saknas arbetsrätt och arbetsvillkor oftast mer i samhällen som redan lider av extrem fattigdom och möjligheter. Fackföreningarna syftar till att förbättra livskvaliteten och arbetsvillkoren för folket, men har inte haft den kraft och förmåga att övervinna utmaningarna från förtryckande regimer. Fackföreningarna betraktas som ett hot av regimer och av politiska partier som får ekonomiskt stöd från företag som gärna ser att fackförening- ar styrs av staterna. Här kan demokratiska stater och rörelser tillsammans med EU signalera till regeringar att det är oacceptabelt att förtrycka fackföre- ningar. Det socialdemokratiska partiet, å andra sidan, bör fokusera mer på programutveckling för dessa fackföreningar, strategier och kapacitetsutveck- ling och att framförallt hjälpa de att hitta nya finansiella medel för att över- leva. Socialdemokratiska systerpartierna i Nordiska rådet och i EU (PES) skulle kunna ägna mer uppmärksamhet åt just dessa utmaningar för en hållbar och demokratisk utveckling där systerpartier har fötts med just den ”svenska eller nordiska modellen” som förebild. Det finns också ett behov av ett större engagemang med det civila samhället för att genom sina nätverk nå till fler människor på landsbygden. Det civila samhället har i många anseenden fungerat som plattform för många kvinnor och ungdomar att engagera sig i lokala politiska frågor. Nätverksansatser är essentiella för att bidra med en positiv påverkan på organisationssystemen och skapa mötesplatser för socialdemokratiska medlemmar runt om i världen för erfarenhetslärande, kunskapsutbyte, gemensamma samarbetsprojekt samt mobilisering och vidareutveckling av organisations- och föreningssystemen. Därför bör kapacitetsutvecklingen inte enbart fokusera på individuellt kun- skapsuppbyggande utan även på organisationer, nätverk, föreningar, rörelser och institutionella ramverk. Därav kommer samverkan på en både lokal, 119http://www.ams.pvda.nl/binaries/content/assets/ams/2012/SDMap_03.pdf/SDMap_03. pdf
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid

Empfohlen

Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiFrån defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiStaffan Lindström
 
Välfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenVälfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenStaffan Lindström
 
Istället för valanalys
Istället för valanalysIstället för valanalys
Istället för valanalysStaffan Lindström
 
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetKris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetStaffan Lindström
 
Att förstå världen
Att förstå världenAtt förstå världen
Att förstå världenStaffan Lindström
 
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...Staffan Lindström
 
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset bermanSocialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset bermanStaffan Lindström
 
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismer
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerHillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismer
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerStaffan Lindström
 

Empfohlen

Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiFrån defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiStaffan Lindström
 
Välfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenVälfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenStaffan Lindström
 
Istället för valanalys
Istället för valanalysIstället för valanalys
Istället för valanalysStaffan Lindström
 
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetKris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetStaffan Lindström
 
Att förstå världen
Att förstå världenAtt förstå världen
Att förstå världenStaffan Lindström
 
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...Staffan Lindström
 
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset bermanSocialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset bermanStaffan Lindström
 
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismer
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerHillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismer
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerStaffan Lindström
 
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetRessentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetStaffan Lindström
 
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormVälfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormStaffan Lindström
 
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Staffan Lindström
 
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelsePalme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelseStaffan Lindström
 
Nyanländas väg till jobb
Nyanländas väg till jobb Nyanländas väg till jobb
Nyanländas väg till jobb Staffan Lindström
 
Sommarlektyr 2015
Sommarlektyr 2015Sommarlektyr 2015
Sommarlektyr 2015Staffan Lindström
 
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenDet polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenStaffan Lindström
 
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...Staffan Lindström
 
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
 
Vart är kina på väg
Vart är kina på vägVart är kina på väg
Vart är kina på vägStaffan Lindström
 
Den svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaDen svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaStaffan Lindström
 
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?Staffan Lindström
 
Att investera i barn och utjämna livschanser
Att investera i barn och utjämna livschanserAtt investera i barn och utjämna livschanser
Att investera i barn och utjämna livschanserStaffan Lindström
 
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luften
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luftenNystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luften
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luftenStaffan Lindström
 
Två essäer
Två essäerTvå essäer
Två essäerStaffan Lindström
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaStaffan Lindström
 
Global värld gemensam färd
Global värld gemensam färdGlobal värld gemensam färd
Global värld gemensam färdStaffan Lindström
 
För en Jämlikhetsutredning
För en JämlikhetsutredningFör en Jämlikhetsutredning
För en JämlikhetsutredningStaffan Lindström
 
Bytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutligBytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutligStaffan Lindström
 
Aje carlbom msb om mb
Aje carlbom msb om mbAje carlbom msb om mb
Aje carlbom msb om mbJohan Westerholm
 
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Johan Westerholm
 
Jämlikhetsutredning
JämlikhetsutredningJämlikhetsutredning
JämlikhetsutredningMartin Andersson
 

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetRessentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetStaffan Lindström
 
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormVälfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormStaffan Lindström
 
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Staffan Lindström
 
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelsePalme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelseStaffan Lindström
 
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenDet polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenStaffan Lindström
 
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...Staffan Lindström
 
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
 
Den svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaDen svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaStaffan Lindström
 
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?Staffan Lindström
 
Att investera i barn och utjämna livschanser
Att investera i barn och utjämna livschanserAtt investera i barn och utjämna livschanser
Att investera i barn och utjämna livschanserStaffan Lindström
 
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luften
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luftenNystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luften
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luftenStaffan Lindström
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaStaffan Lindström
 

Was ist angesagt? (19)

Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetRessentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
 
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormVälfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
 
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
 
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelsePalme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse
 
Nyanländas väg till jobb
Nyanländas väg till jobb Nyanländas väg till jobb
Nyanländas väg till jobb
 
Sommarlektyr 2015
Sommarlektyr 2015Sommarlektyr 2015
Sommarlektyr 2015
 
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenDet polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
 
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...
Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie. Den socialdemokratiska vägen till jämli...
 
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
 
Vart är kina på väg
Vart är kina på vägVart är kina på väg
Vart är kina på väg
 
Den svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaDen svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historia
 
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?
Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet?
 
Att investera i barn och utjämna livschanser
Att investera i barn och utjämna livschanserAtt investera i barn och utjämna livschanser
Att investera i barn och utjämna livschanser
 
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luften
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luftenNystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luften
Nystartzoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luften
 
Två essäer
Två essäerTvå essäer
Två essäer
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
 
Global värld gemensam färd
Global värld gemensam färdGlobal värld gemensam färd
Global värld gemensam färd
 
För en Jämlikhetsutredning
För en JämlikhetsutredningFör en Jämlikhetsutredning
För en Jämlikhetsutredning
 
Bytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutligBytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutlig
 

Ähnlich wie Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid

Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Johan Westerholm
 
Centerpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiet
 
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001Mattias Larsson
 
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02Martin Andersson
 
Rapport_SISTA_VERSION
Rapport_SISTA_VERSIONRapport_SISTA_VERSION
Rapport_SISTA_VERSIONKika Diestre
 
Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06
Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06
Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06Jens S
 
Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...
Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...
Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...OlovAronson
 
Att älska sitt land utan att älska storfinansen
Att älska sitt land utan att älska storfinansenAtt älska sitt land utan att älska storfinansen
Att älska sitt land utan att älska storfinansenAnders Eriksson
 
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platserPerspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platserPatrickTanz
 
Mellan stockholm och moskva
Mellan stockholm och moskvaMellan stockholm och moskva
Mellan stockholm och moskvaAnders Eriksson
 
Facklig strategi för politikens möjligheter.
Facklig strategi för politikens möjligheter.Facklig strategi för politikens möjligheter.
Facklig strategi för politikens möjligheter.losverige
 
Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287
Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287
Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287Johan Westerholm
 

Ähnlich wie Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid (20)

Aje carlbom msb om mb
Aje carlbom msb om mbAje carlbom msb om mb
Aje carlbom msb om mb
 
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
Rapport%20 ii%20om%20idéutveckling[1]
 
Jämlikhetsutredning
JämlikhetsutredningJämlikhetsutredning
Jämlikhetsutredning
 
Centerpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiets Ideprogram
Centerpartiets Ideprogram
 
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
Centerpartiets ideprogram-partiprogram-2001
 
Nyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofssonNyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofsson
 
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
 
Rapport_SISTA_VERSION
Rapport_SISTA_VERSIONRapport_SISTA_VERSION
Rapport_SISTA_VERSION
 
Bok h p s
Bok h p sBok h p s
Bok h p s
 
Kongressmaterial
KongressmaterialKongressmaterial
Kongressmaterial
 
Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06
Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06
Sörensen-Kultur-Institutioner-Social-Tillit-ST-06
 
Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...
Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...
Kritisk diskursanalys steg för steg. Från KVANTILA. https://www.kvantila.com/...
 
Polytekniska
PolytekniskaPolytekniska
Polytekniska
 
Att älska sitt land utan att älska storfinansen
Att älska sitt land utan att älska storfinansenAtt älska sitt land utan att älska storfinansen
Att älska sitt land utan att älska storfinansen
 
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platserPerspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
Perspektiv2019 2000svar sveriges_utsatta_platser
 
Mellan stockholm och moskva
Mellan stockholm och moskvaMellan stockholm och moskva
Mellan stockholm och moskva
 
Uppsala universitet
Uppsala universitetUppsala universitet
Uppsala universitet
 
101011 yttr(m)remiss nyanlända
101011 yttr(m)remiss nyanlända101011 yttr(m)remiss nyanlända
101011 yttr(m)remiss nyanlända
 
Facklig strategi för politikens möjligheter.
Facklig strategi för politikens möjligheter.Facklig strategi för politikens möjligheter.
Facklig strategi för politikens möjligheter.
 
Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287
Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287
Muslimska brodraskapet i_sverige_dnr_2107-1287
 

Mehr von Staffan Lindström

En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänsterEn död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänsterStaffan Lindström
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Staffan Lindström
 
Europeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisEuropeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisStaffan Lindström
 
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergFörskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergStaffan Lindström
 
Förtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet ZlatanFörtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet ZlatanStaffan Lindström
 

Mehr von Staffan Lindström (11)

En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänsterEn död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
 
Ett långt brev
Ett långt brevEtt långt brev
Ett långt brev
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin?
 
Valanalys 1.0
Valanalys 1.0Valanalys 1.0
Valanalys 1.0
 
Vart är kina på väg
Vart är kina på vägVart är kina på väg
Vart är kina på väg
 
Europeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisEuropeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska kris
 
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergFörskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
 
Förtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet ZlatanFörtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet Zlatan
 
Mer frihandel=fler jobb?
Mer frihandel=fler jobb?Mer frihandel=fler jobb?
Mer frihandel=fler jobb?
 
Läget i världen
Läget i världenLäget i världen
Läget i världen
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolan
 

Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid

  • 1. Gläntan i skogen – om socialdemokratins utmaningar i en ny tid Delvin Arsan, Tor Gustafsson & Stig-Björn Ljunggren
  • 2. 2
  • 3. 3 Gläntan i skogen – om socialdemokratins utmaningar i en ny tid Delvin Arsan, Tor Gustafsson (red.) & Stig-Björn Ljunggren Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg
  • 4. 4 Om författarna Delvin Arsan är statsvetare och politisk analytiker. Har arbetat med konfliktförebyggande frågor och biståndsprogram för FN i Egypten, Jemen, Irak, Jordanien och i USA de senaste 6 åren. Har även tidigare arbetat på Folke Bernadotte Akademin, Amnesty International och Svenska FN-förbundet. Tor Gustafsson är journalist och omvärldsanalytiker med kultur- och samhällsfrågor som huvudsakliga bevakningsområden. Har under många år arbetat som redaktör och medieanalytiker i Stockholm. Är idag bosatt i Uppsala. Stig-Björn Ljunggren, fil dr statsvetenskap, samhällsdebattör och konsult. Arbetar just nu på projekt om partierna och äganderätten samt socialdemokratins omsvängning på 1980-talet. Flitig kolumnist och bloggare. Bor i Uppsala. Författarna svarar själva för framlagda uppfattningar och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-19-7 Göteborg 2012
  • 5. 5 Förord Socialdemokratin lever i intressanta tider. Det kan förstås tolkas som en förbannelse, men också som en möjlighet. Denna text är ett försök att inventera den socialdemokratiska idédebatten globalt. I en tid av strukturkris i västvärlden, när det talas om ”Asiens år- hundrade”, EU-projektet upphört att vara en visionär markör och social- demokratin fått se sig förpassad från makten i länder som tidigare räknades som ”deras” terräng, finns det förstås utrymme för att ställa frågan om vad som nu bör göras. Socialdemokratin står inför stora utmaningar. Och frågan är hur dessa diskuteras internationellt inom socialdemokratin? Syftet är därför att göra en genomgång av diskussionerna i de socialdemokra- tiska partierna runt om i världen, med ett brett perspektiv, men med speciellt intresse för hur verkligheten beskrivs, vilka målsättningar som lyfts fram och vilka medel som förespråkas. Uppsatsens rubrik antyder vad det handlar om. Socialdemokratin står i en glänta i skogen där den fortsatta färden framåt inte är riktigt självklar eller tydlig. Naturligtvis borde denna text vara speciellt intressant med tanke på den svenska socialdemokratins programarbete med syfte att anta ett nytt parti- program vid kongressen i början av april år 2013. Metoden har varit gängse, författarna har krattat på nätet, pratat med personer i såväl Sverige som utomlands och som kan sägas ha djupa insikter. Av naturliga skäl ligger betoningen på länder som svensk socialdemokrati traditionellt har påverkas av. Men texten gör också, om inte annat av ren nyfikenhet, utflykter för att hitta pärlor längre bort. Inte minst med tanke på dynamiken i Mellanöstern, det som kallas ”den arabiska våren”. Framställningen kan läsas som en kort introduktion och översikt. Och författarna har inga pekpinnar eller egna rekommendationer till färdriktning för svensk socialdemokrati, vare sig för socialdemokratiska partier eller socialdemokratisk idérörelse.
  • 6. 6 Författarnas egna politiska åsikter är således inte redovisade i denna text. Det är inte ens säkert att alla av författarna ska räknas som socialdemokra- tiska partister. Däremot är de överens om att socialdemokratins idéer fortfarande har betydelse för hur samhället utvecklas. Texterna är översatta till svenska av skribenterna som dessutom har haft ansvar för olika delar av texten, men står för den gemensamt. Huvudarbetet har lagts ner av Tor Gustafsson, som förutom research och textproduktion också varit redaktör med ansvar att få ihop en flytande sammanhängande text. Delvin Arsan har framförallt bidragit med sina kunskaper om Mellan- östern. Rapporten är indelad i två övergripande delar: I den första delen, Social- demokratin i världen, betraktas socialdemokratins utmaningar runtom i världen. Den andra delen, Den socialdemokratiska identitetskrisen, fokuserar på socialdemokratins ideologiska utmaningar och den krisdebatt som rasat under senare år. Här är det den europeiska socialdemokratin som står i centrum. Stig-Björn Ljunggren Uppsala december 2012
  • 7. 7 1. Socialdemokratin i världen Globalt samarbete för en ”ny solidaritetskultur” Temat för Socialistinternationalens kongress i augusti-september år 2012 var ”för en ny internationalism och en ny solidaritetskultur mellan männi- skor och länder” (vår översättning). I en deklaration fastslås att flera olika dimensioner måste vara integrerade i kampen mot den globala finanskrisen – finansiella, ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn måste vägas in. Det här innebär att den finansiella åtstramningspolitiken inte är tillräcklig för att ta världen ur krisen, den måste kompletteras med åtgärder för ökad tillväxt och fler arbetstillfällen.1 De flesta åtgärder som beskrivs i dokumentet har funnits på internationalens agenda i flera år, men en nytillkommen formule- ring är att det nu behövs ”en modig satsning grundad på en ny solidaritets- kultur, en solidaritet som verkar på olika nivåer: inom ekonomi, politik och i samhället” (vår översättning).2 Den retoriska sammankopplingen av olika dimensioner för hållbar utveckling återkommer i den socialdemokratiska idédebatten. I en aktuell rapport från Friedrich Ebert Stiftung (FES) konsta- terar den sydafrikanske forskaren Brendan Vickers att politiken för en håll- bar utveckling bör ta sikte på att åstadkomma en förändring av maktförhål- landen inom tre olika områden: ekonomi, miljö och samhälle. Det handlar om att integrera arbetet med de tre dimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.3 Vickers menar dessutom att det är staten och inte mark- naden som har huvudansvaret för att planlägga, koordinera och implemen- tera omvandlingen av samhället i riktning emot ökad hållbarhet. Detta kräver stora, offentliga framtidsinvesteringar. Socialistinternationalens agenda har under senare år dominerats av finans- krisen, miljö- och demokratifrågor. I en deklaration från kongressen beskrivs 1 Socialist International, “Resolution, For an Economy with Jobs, Growth and Social Protection: The Social Democratic Response to the Financial Crisis”, 2012-09-01, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1694 2 Ibid. Citat i original: “…a bold approach based on a new culture of solidarity, solidarity that works separately and simultaneously at different levels: economic, political and social”. 3 Vickers, B.,”Pessimism of Intellect” or “Optimism of Will”? Sustainable Development and the Role of the State, Berlin, Friedrich Ebert Stiftung, 2012, s. 1., http://www.fes- southafrica.org/media/09169.pdf
  • 8. 8 hur konservativa krafter tar finanskrisen som förevändning för att nedmon- tera välfärden och driva igenom en nyliberal agenda. Istället behöver man stoppa den finansiella spekulationen genom att reglera finansmarknaderna på global nivå. Då behövs helt nya och bättre instrument. I deklarationen uttrycks behovet av att inrätta en ny, global finansarkitektur.4 Vid Socialistinternationalens rådsmöte i Costa Rica i januari år 2012 antogs en gemensam resolution om behovet av en reglering av de globala finansiella systemen, framför allt betonades hur ratinginstitutens begränsar handlings- alternativen för politiker som försöker hantera en svår ekonomisk situation. Här är förhoppningen att en skatt på finansiella transaktioner, FTT, skulle kunna minska finansiell spekulation men samtidigt stimulera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling genom att utgöra en finansieringsfond för investeringar.5 Under senare tid har Internationalens politiska relevans ifrågasatts av flera europeiska medlemspartier som arbetat för en genomgående reformering av organisationen. Organisationen har dessutom kritiserats för brister i de interna beslutsprocesserna, men även för att man har räknat odemokratiska partier bland sina medlemmar. I synnerhet har man fått skarp kritik för att inte ha kastat ut auktoritära och diktatoriska ledare som Hosni Mubarak och Ben Ali förrän situationen blev omöjlig i samband med oroligheterna i samband med arabiska våren.6 Vissa hävdar att Socialistinternationalen speglar en svunnen epoks priori- teringar och att det är hög tid att finna nya vägar för det progressiva samarbetet på global nivå. Antony Beumer, ansvarig för utrikesfrågor för de socialdemokratiska partierna i Europaparlamentet, och Nick Martin, vice partisekreterare för australiska Labor skriver i en gemensam artikel att Socialistinternationalen har utformats som en diskussionsklubb för social- demokratiska partier.7 Istället vill Beumer och Martin se mer samarbete via flexibla nätverk och välkomnar alla aktörer som kan bidra, inte bara ledare från politiska partier utan även representanter för exempelvis tankesmedjor, det civila samhället och sociala rörelser. Här nämner artikelförfattarna 4 Socialist International, “Resolution, For an Economy with Jobs, Growth and Social Protection: The Social Democratic Response to the Financial Crisis”, 2012-09-01, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1694 5 Socialist International, “Resolution: Redefining Markets in a Democracy and Overcoming the Crisis with Growth in the Real Economy”, 2012-01-24. 6 ”Jämtin kritisk till S-internationalen”, Aktuellt i Politiken, 12-08-21, http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&nyhet=41575 (hämtad 2012-10-22), ”SPD: ’Socialistinternationalen är ingen röst för frihet länge’”, Arbetarbladet.fi, 2011-03-18, http://www.arbetarbladet.fi/nyheter/utrikes/176-spd-qsocialistinternationalen-ar-ingen- rost-for-frihet-langeq (hämtad 2012-10-22) 7 Beumer, A. & Martin, N.,“The Socialist International: A Broken Dream?”, Social Europe Journal, 2012-07-12, http://www.social-europe.eu/2012/07/the-socialist-international-a- broken-dream/ (hämtad 2012-10-22)
  • 9. 9 initiativ som Global Progressive Forum, som startades i ett samarbete mellan Socialistinternationalen och de europeiska samarbetsorganisationerna, och den Conference of Progressive Parliamentary Leaders som årligen arrangeras av italienska Partito Democratico. Vid Socialistinternationalens kongress år 2008 lanserades begreppet Global Welfare Statehood för att beskriva den alternativa samhällsmodell man vill se förverkligad på internationell nivå och som kanske främst kan exporteras till utvecklingsländer och arabvärldens gryende demokratier. Här tycks det främst vara den nordiska välfärdsmodellen som utgör idealet för Socialistinternationalen – en socialdemokratisk strategi som känneteck- nas av social rättvisa, solidaritet och full sysselsättning.8 Det påpekas också att de nordiska staternas utveckling under det senaste decenniet visar på konkurrenskraften hos ett samhällssystem med en stark offentlig sektor, finansierad med förhållandevis höga skatter: 9 Den nordiska erfarenheten visar att de som påstår att det är omöj- ligt att förena hög tillväxt med en rättvis fördelning av inkomster har fel. Den nordiska erfarenheten visar tvärtom att det går att förena tillväxt och social rättvisa. Afrika Socialistinternationalens kongress hölls i Kapstaden i Sydafrika i månads- skiftet augusti-september. I en gemensam deklaration beskriver kongressen de övergripande ekonomiska svårigheterna för Afrika. Det konstateras lakoniskt att en stabil ekonomisk tillväxt i stora delar av det subsahariska Afrika vare sig har fört med sig någon hållbar utveckling eller någon minskning av fattigdomen. Den globala finanskrisen slår särskilt hårt mot den afrikanska kontinenten, särskilt med tanke på risken för minskat ekonomiskt bistånd och indragna investeringar i afrikanska industrier. Kampen för mänskliga rättigheter försvåras av den utbredda fattigdomen. Kongressen lyfter även fram religiös fundamentalism som ett växande problem i det subsahariska Afrika. 8 Socialist International, “Advancing a global welfare statehood: SI Committee on Economic Policy, Labour and National Resources meeting in London”, 2009-04-06, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=1979 (hämtad 2012-10-22 9 “The Nordic experience shows that those who claim that you cannot combine high growth with a fair distribution of income are wrong. On the contrary: the Nordic experience shows that it is possible to combine growth and social justice.”, Socialist International, “Global Welfare Statehood - the Nordic Experience”, 2009-06-12, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1411 (hämtad 2012- 10-22)
  • 10. 10 Kongressen uttrycker sig hoppfullt om en utveckling mot demokrati i Niger, efter socialistledaren Mahamadou Issoufous tillträde på presidentposten år 2011. Även i länder som Guinea, Senegal och Zambia noteras steg i demo- kratisk riktning. Kongressen är däremot oroad över utvecklingen i länder som Mauretanien, Ekvatorialguinea och Kamerun. Dessutom fördöms statskupperna i Guinea-Bissau och Mali. Socialistinternationalens afrikanska kommitté skriver i ett uttalande från ett möte i juni år 2012 att de vill arbeta för en fördjupad form av demokrati, som inte inskränker sig till den skenbara förekomsten av flerpartisystem eller pressfrihet.10 Internationalens regionala kommitté uttrycker också en stor oro över finans- krisen och dess följder för utvecklingen i Afrika, risken för ökad fattigdom, arbetslöshet och politisk instabilitet till följd av minskade investeringar och en svagare tillväxt. De afrikanska socialdemokraterna betonar att krisens verkningar måste mötas med fler medel än enbart budgetdisciplin och fort- satta ekonomiska åtstramningar. Man talar om behovet av investeringar i infrastruktur och sökande efter nya mineraltillgångar.11 Enligt sammanfatt- ningen från mötet uttrycktes ambitionen att finna ett globalt alternativ till den nyliberala krishanteringen:12 Deltagare underströk att den globala krisen måste mötas på global nivå. Som socialister sökte vi efter alternativ till den nyliberala modellen, vilken endast resulterat i åtstramningar. Det betonades redan vid den regionala kommitténs möte i Dakar år 2009 att det behövs en ny världsordning där ekonomin underordnas politisk kontroll:13 … en omdefinierad etisk och filosofisk grundläggning som sätter ekonomin under politisk kontroll och i mänsklighetens tjänst” 10 Socialist International, “SI Africa Committee meets in Praia”, 2012-07-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2177 (hämtad 2012-10- 26) 11 Socialist International, “Praia Declaration”. http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1690 (hämtad 2012- 10-26) 12 “Participants underlined the fact that this global crisis needed a global response and as socialists we were looking for alternatives to the neoliberal approach which resulted in nothing but austerity”, Socialist International, “SI Africa Committee meets in Praia” 13 ”…the re-definition of an ethical and philosophical basis that puts the economy under the control of politics and in the service of humanity;” “Socialist International, ”Dakar Declaration, 2009-06-20, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1380 (hämtad 2012- 10-26)
  • 11. 11 Nordafrika/Mellanöstern (den arabiska våren) I ett möte i början av år 2012 fastslår Socialistinternationalens arabiska kommitté att den ”arabiska våren” har öppnat nya möjligheter för social- demokrater i Nordafrika och Mellanöstern att utarbeta en gemensam sociopolitisk strategi för övergången till demokrati.14 Här tycks det vara den europeiska välfärdsstaten som står modell för de socialdemokratiska ambitionerna. I Egypten följer det Egyptiska Socialdemokratiska partiet den skandinaviska, socialdemokratiska modellen. Idag finns stora utmaningar i regionen. Arbetslösheten är ett centralt och strukturellt samhällsproblem, särskilt bland ungdomar. Fattigdomen är en annan mycket stor utmaning. T.ex. så är Jemen det fattigaste landet i Mellan- östern där nästan 60 procent av befolkningen är arbetslösa ungdomar. I Nordafrika och Mellanöstern ligger ungdomsarbetslösheten på närmare 25 procent. Den höga arbetslösheten innebär att det är svårt att komma till rätta med ekonomisk ojämlikhet och den utbredda fattigdomen. Svårigheterna att finna anställningar gör dessutom att många söker sig till den informella ekonomin eller hankar sig fram på otrygga anställningar. Många saknar en fungerande socialförsäkring. Särskilt utsatta är immigranter som i arablän- derna ofta hamnar i anställningar utan social trygghet. Ett generellt problem på arbetsmarknaden är att fackföreningarna är relativt svaga och att det finns få nationella institutioner som deltar i den sociala dialogen. De fackföre- ningar och arbetsmarknadsinstitutioner som nu finns är helt kontrollerade av statsmakterna. Nyetablerade fackföreningar och aktörer på arbetsmark- naden saknar dessutom erfarenheter, kunskap, ekonomisk finansiering och politiskt uppbackning. Under våren uttalade Socialdemokraterna i regionen sitt stöd för FN:s freds- ansträngningar i Syrien och fortsatte arbetet med att stärka samarbetet mellan socialdemokrater i olika arabländer. Exempelvis har utvecklingen i Egypten varit ett centralt ämne under hela år 2012. Socialistinternationalens arabiska kommitté betonade tidigare i år i ett gemensamt uttalande vikten av att den anda som föddes vid demonstrationerna på Tahrir Square fortsätter att hållas vid liv.15 Socialistinternationalen har därför ett nära samarbete med aktörer i hela regionen och stödjer processerna med att ta fram nya konstitutioner och att förbereda demokratiska val i de olika länderna. Socia- listinternationalens arabiska kommitté uttryckte också en stark ambition att utveckla en panarabisk, socialdemokratisk agenda för den demokratiska omvandlingen av staterna i regionen.16 14 http://www.socialistinternational.org/images/dynamicImages/files/GWSRabat.pdf 15 http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1668 16 http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1668
  • 12. 12 Länderna i Mellanöstern är extremt instabila politiska system där skillna- derna mellan de olika partierna, intresse grupper, folkrörelser, politiska idéer och plattformar är otydliga. Instabiliteten och oklarheterna kring Mellanösterns statsbildningar och olika aktörer gör det också svårt att tänka i termer av etablerade sprickor mellan olika oppositionella grupper. Exempel- vis kan det vara svårt at identifiera motsättningar och skillnader mellan islamister och icke islamister, sanna och ”falska” islamister, islamister jäm- fört med liberaler osv. Då dessutom klara och tydliga politiska ideologier saknas blir det, om möjligt en ännu större utmaning. Detta resulteras förstås i en avsaknad av en öppen och samhällskritisk politisk debatt med klara och tydliga politiska budskap. Partierna och koalitionerna i Arabstaterna lider mest av avsaknaden av identitet, ideologier, gräsrotspolitik och ledarskap. De folkliga rörelserna under den arabiska våren Den Arabiska våren startades av ungdomar som var frustrerade på grund av bristen på politiska, ekonomiska och sociala reformer. Arbetslösheten var ett grundläggande faktum och fattigdomen en annan som drog folket till Tahrir torget (Frihetens torg) för att kräva förändringar och reformer. De sociala rörelserna ville återvinna självständighet och politiskt självbe- stämmande. Dessa rörelser försökte också samtidigt återskapa direkt demo- krati, med en blandning av gamla - begrepp som samling, samförstånd och självständighet - och att genom nya sociala medel organiserade massdemon- strationer genom Facebook, Twitter och andra mobila demonstrationer. De sociala medierna blev deras plattform för spridning av information och mobilisering av större rörelser och nätverk. Dessa rörelser som organiserade framförallt av unga män och kvinnor blev början på en ny period av massiv politisk kreativitet.17 Folksamlingen på och kring frihetstorgen runt om i Mellanöstern födde poli- tiska och folkliga rörelser som senare kom att förändra den politiska kartan i Mellanöstern. Den arabiska våren blev den politiska debattens befrielse och alla kunde börja prata politik, debattera, kritisera, klaga och ventilera överallt utan rädsla för att bli hörda och förföljda av mukhabarat.18 En social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet 17 http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/mar/22/occupy-arab-spring-political- protest 18 Mukhābarāt (arabiska: ‫ ,مخابرات‬även transkriberas muḫābarāt / muḵābarāt,) är den arabiska termen för underrättelsetjänstemän.
  • 13. 13 med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räknas som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.19 Denna typ av folkliga rörelser var tidigare förbjudna och i många länder avrättas man än idag av sådana initiativ (Syrien och Iran för att nämna några). När dessa rörelser föddes saknades det erfarenhet, organisations- strukturer, ledarskap och representant, samt klara, tydliga och framförallt gemensamma mål. De rörelser som växte i samband med den arabiska våren var i början natio- nella men kom senare att bli även religiösa. I hela regionen kan man se ganska tydliga drag mellan nationella och religiösa kollektiva åtgärder. I båda fallen är modellerna och realiteten långt ifrån perfekta.20 Den Islamiska mot- ståndsrörelsen (Hamas) och Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP) motsätter sig t ex fredsprocessen. Glenn Robinson, expert på Mellanöstern säkerhet och politiska frågor, hävdar att båda organisationerna gick in i koalition (The Alliance of Palestinian Forces, som också omfattade ett antal mindre aktörer) med uppenbara mål att främja sina egna organisatoriska intressen.21 I Jemen var många av dessa rörelser drivna av klanledare från norr som hellre såg ett enat Jemen under Salehs styre medan rörelserna i södra Jemen har varit väldigt splittrade. Många av de rörelserna i södra Jemen känner sig marginaliserade av centralregeringen, som domineras av nordborna, därav många rörelser som vill tillbaka till självstyre och socia- listiskt styre medan östra provinsen Hadhramout generellt har identifierat sig med den södra rörelsen. Men de senare vill inte ha tillbaka de tidigare socialisternas styre utan endast fred, enligt Charles Schmitz, ordförande för American Institute for Yemini Studies.22 Koalitionsbildningar och oppositioner I Egypten har de sekulära partierna bildat en koalition (The Egyptian Bloc) bestående av liberaler och vänsteranhängare. Koalitionens “center-vänster- falang” representeras av The Constitution Party, The Free Egyptians Party och The Egyptian Social Democratic Party. Nationellt representeras vänstern i koalitionen bestående av The Tagammu Party och The PopularAlliance 19 Jamison, Andrew och Åsa Wettergren, Sociala rörelser - politik och kultur, Studentlitteratur, 2006. 20 Social movement theory and grassroots coalitions in the Middle-East, Mario Diani, University of Trento and University of Strathclyde. 21 Robinson, Glenn 2005. “Organizational imperative and the limits to alliance: The PFLP- Hamasrelationship since 1991.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 22 http://www.aljazeera.com/indepth/interactive/2012/06/20126510233575914.html
  • 14. 14 Socialist Party. Koalitionen syftar till att utmana det religiösa Muslimska Brödraskapet och den militära koalitionen som representeras av aktörer som är trogna den gamla regimen. Koalitionen har bildats på endast dessa två sakfrågor och är i övrigt starkt splittrad utan starka gemensamma politiska ideologier eller idéer. Socialdemokratiska medlemmar som jag talat med menar att när koalitionspartierna väl kommer in i det nya parlamentet kommer de att ta upp den verkliga kampen om sina ideologier. Med dessa sakfrågor som utgångspunkt samt en klar definition av ”oss” och ”dem” så är det mycket möjligt att detta kan användas som grund för utvecklingen av de sociala rörelsernas identitet och dynamik.23 Koalitionsbildningar är det vanligast förekommande politiska mönstret i Mellanöstern. Med sin huvudfokus endast på regimer på lokala nivåer tillhörande oppositionen, har koalitionspartners (ofta bestående av helt olika politiska aktörer) ofta svårt att identifiera former för samarbete som går utöver de kortsiktiga, opportunistiska målen på lokal nivå, och istället fokusera på en starkare gemensam identitet med en gemensam långsiktig politisk vision. Sådana visioner föds oftast inför nya val. Dynamiska koalitioner med såväl sekulära, liberala, islamistiska och vänster aktörer, ofta med begränsningar i både karaktär och omfattning, finner stora svårigheter att hålla ihop en ideologisk mångfald.24 I november år 2012 annonserade den egyptiska koalitionen att deras partnerskap inte är en kortsiktig koalition inför valet, utan en grund för en långsiktig politisk allians med mål att förvandla Egypten till en civildemokratisk stat.25 Slagord som ”tillsammans, ska vi åstadkomma det som är vårt” har sin utgångspunkt i ett långsiktigt mål om att bilda en civildemokratisk stat och främja ekonomisk utveckling genom en liberal ekonomi med social rättvisa.26 Koalitionen ser helst att de största politiska skillnaderna tas upp efter valet då platser i det nya parlamentet är garanterade. Det är också oklart hur partnerskapet mellan ”The Free Egyptians Party”, känd för sin mer liberala och fria ekono- miska orientering, och den socialistiska koalitionen Al-Tagammu skall ha möjlighet att dela en och samma vision för Egyptens ekonomiska framtid.27 Avsaknaden av politisk popularitet och relativt svaga koalitioner gör det svårt att ta upp välkända, och ibland känsliga samhällsfrågor som splittrar partiernas i den offentliga debatten. Till exempel i Egypten har det social- demokratiska partiet en helt annan ställning inför reformeringen av fackför- 23 Social movement theory and grassroots coalitions in the Middle-East, Mario Diani, University of Trento and University of Strathclyde. 24 Diani a.a. 25 http://english.ahram.org.eg/NewsContent/33/104/26700/Elections-/Political- Parties/Egyptian-Social-Democratic-Party.aspx 26 “Revolt and Revolution in Egypt: Causes and Consequences of the 2011 Egyptian Uprising”, Steven Ditchkus & Diana Rodriguez. Geopolitics of the Middle East and North Africa. Fall 2011. 27 Egyptian Social Democratic Party. Egyptian elections watch (Hram online and Jadalitta) 18 nov 2011.
  • 15. 15 bunden än vad de liberala partierna i koalitionen har uttalat. På grund av avsaknad av popularitet och behovet en koalitionsbildning för att komma in i parlamentet har partiet valt att inte debattera frågan med de andra partierna i rädslan av att skapa splittring och förlora röster. I Marocko var The Islamist Party och Justice and Development (PJD) under en tidsperiod medlem i koalitionen och styrdes av Union Socialistedes Forces Populaires (USFP), sedan gick de mot ”rådgivande opposition”.28 I båda fallen var organisationernas agendor tydliga och låsta, vilket innebar att ingen verklig integrering eller utveckling av samarbete genomfördes, samarbetet var på ren ad hoc-basis. Koalitionen utgjorde inte en förutsättning för spridningen av en bredare och mer integrerad rörelse.29 Mario Diani, profes- sor i sociologi vid universitetet i Trento och hedersprofessor vid University of Strathclyde i Glasgow, menar att många grupper går samman för att driva en viss agenda, men att de inte kommer att lyckas med att vare sig finna eller upprätthålla den starka länken till varandra genom en ”shared identity”, särskilt inte när de enskilda målen har uppnåtts. Diani menar också att de betydande klyftorna, inte bara mellan den islamiska vs sekularismen, men även mellan klaner och andra folkgrupper, gör det mycket svårt att främja och upprätthålla koalitioner och sociala rörelser i Mellanöstern.30 Politisk ordning Till skillnad från alla andra partier, förutom några få partier som inte överlevt den arabiska våren, har det Muslimska Brödraskapet närmare ett sekel på nacken. Rörelsen är välorganiserad med stort inflytande och har lyckats skapa en plattform för både ”pre-political and non-political” behov, särskilt i tätorter. I alla länder i Mellanöstern har rörelsen lyckats identifiera och svara upp mot många vardagliga frågor rörande exempelvis familjeför- hållanden, moral, äktenskap, religiös utbildning och driften av städernas ekonomier. Under jordbävningen i Egypten år 1992 var det Muslimska brödraskapet som första och snabbt hjälpte de drabbade med filtar, mat, medicinska kliniker och tält som skydd. Regeringens respons kom flera dagar senare. På samma sätt har de muslimska välgörenhetsorgansationerna varit mycket aktiva vad gäller humanitära och andra välgörenhetsinsatser. Det är genom brödraskapets icke-politiska verksamhet samt deras främjande av samhällsaktiviteter och välgörenhet som har möjliggjort att de lyckats skapa nya nätverk både i storstäder och på landsbygden. Religiösa utbildningar har också bidragit till utvidgandet av deras nätverk. Det är viktigt att påpeka att i Egypten var dessa grundläggande faktorer för 28 Zerhouni, Saloua 2005. “Determinants and Mechanisms of Parliamentary Cooperation between Islamists and Leftists in Morocco.” Paper prepared for the workshop “Cooperation AcrossIdeological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 29 Diani a.a. 30 Diani a.a.
  • 16. 16 framgången i valet och av valresultaten för brödraskapet. Något som många av de partier som gick till val saknade. För att koalitioner, sociala rörelser och partisystem ska lyckas krävs realistiska politiska idéer, ideologier och framförallt ”politiska mäklare”. Mario Diani menar att man måste kunna knyta olika strömningar och fraktioner till ett gemensamt projekt. Till exempel har de långsiktiga utsik- terna för den iranska oppositionen hållits vid liv av människor som kan ta upp just den rollen, och länka islamiska och sekulära krafter. En av dem var Ali Shariati som, i synnerhet under sin vistelse i Frankrike lyckades med att kombinera islam och social rättvisa. Han gick utöver konstgjorda distinktio- ner mellan modernitet och tradition, det religiösa och det sekulära, vilket gjorde islam en stark antikolonialistisk kraft på 1960-talet Iran.31 Ledarskap är viktigt i bildandet av koalitioner. Mario Diani menar att ett bra ledarskap skapar mindre klyftor mellan de olika partierna. Lisa Wedeen, som är professor i statsvetenskap vid University of Chicago och har specialiserat sig på komparativ politik, Mellanöstern, politisk teori och feministisk teori, tar Jemen som ett exempel där det starka ledarskapet har varit en av fram- gångarna för Jemens opposition.32 Ledarskapet och den politiska viljan mellan The Yemeni Socialist party (YSP), det ledande sekulära marxistiska partiet i Sydjemen (People’s Democratic Republic of Yemen mellan åren 1972 och 1990) och det nordligt baserade, tribalistiskt och islamistiskt orienterade Yemeni Congregation for Reform (Islah), i början av 2000-talet var de främsta ingredienserna för ett lyckat engagemang för en fredlig dialog. Trots mordet på den socialistiska politikern Jar Allah 'Umar år 2002 har incidenten inte lyckats påverka de två parternas distinkta positioner och förhindrat en intern splittring. Organisationernas svagheter förhindrar samarbetet med andra partier att utvecklas, eftersom de inte kan garantera lojalitet av deras respektive gräs- rotsnivå.33 Oppositionerna som nu bildas runt omkring i Mellanöstern bygger just nu på dessa svaga pelare där hela tiden nya partier bildas och andra försvinner, politiker hoppar av och bildar egna partier. Avsaknaden av gräs- rotspolitik kommer att bli koalitionernas sönderfall om man inte börjar etablera sin politik på ideologier och en politisk debatt om en politik som kan leverera. 31 Balaghi, Shiva 2005. “The alliance of the black and the red: Political cooperation in Iran,1950-1981.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Divides inthe Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 32 Wedeen, Lisa 2005. “What’s Ideology Got to Do with It? Cooperation and Contestation in Yemen.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13. 33 Diani a.a.
  • 17. 17 Den social ekonomiska situationen i arabstaterna Den arabiska våren exploderade när akademikern Mohammed Bouazizi tände eld på sig själv efter det att poliser beslagtagit hans grönsaksvagn i Tunisien. Avsaknaden av en fungerade socioekonomisk politik, social rättvisa och möjligheten att finna anständig sysselsättning var de gemensamma nämnarna för araberna att resa sig upp i en revolution. Större krav ställdes nu på makteliten att öppna upp för en aktiv social dialog om medborgerliga rättigheter och en mer öppen och rättvis marknad. Trots att de flesta av de arabiska staterna har ratificerat de viktigaste ILO- konventionerna så finns det många allvarliga problem med arbetsnormerna i alla arabländer.34 De långvariga konflikterna och spänningarna i Libanon, Irak, Israel and Palestina har haft en mycket negativ inverkan på arbetar- rörelsen. I Iran pågår det diskussioner om en ny lag som skall kunna stödja etablerandet av fria fackföreningar.35 Kombinationen av hög arbetslöshet, en vardag styrd av strikta religiösa normer och en stor andel unga, med små chanser att kunna hitta passande arbete och bostad, är en explosiv blandning och gör det sannolikt att en revolution i Iran inte är långt borta, skriver Alexandra Franzén, sociolog och frilansskribent.36 Gilbert Achcar, libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist, menar att de pågående ”upproren” är ett resultat av de sociala och ekonomiska föränd- ringar som nyliberalismen genomfört men att upproren än så länge inte ut- gör någon allvarlig utmaning mot den internationella eller ens lokala, nylibe- rala samhällsordningen. Han menar att även om vi under protesterna – som i Egypten med arbetarmobiliseringarna – ser en dynamik som går rakt emot de nyliberala åtgärderna, så är det hittills den demokratiska sidan av kampen som har dominerat.37 I Tunisien var Union Générale Tunisienne du Travail (UGTT) den drivande kraften i den folkliga resning som skedde i december 2010 och januari 2011 och som ledde till att president Ben Ali avsattes. Organisationen har även satsat mycket på medlemsutbildning och kämpat för mer jämställdhet. I mars år 2011 grundades även ett nätverk för kvinnliga fackföreningsaktivister i arabvärlden med sin bas i Tunis.38 Fackliga rättigheter är garanterade i lag, men kränkningar av fackliga rättigheter är dock ganska vanligt förekom- mande, speciellt inom den privata sektorn. 34 Franzén, A., Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern, Ny Tid. Rapport 8. http://www.arenaide.se/wp-content/blogs.dir/4/files/2011/09/Ny-Tid-rapport-8.- Alexandra-Fr-anzén.-Från-Tel-Aviv-till-Teheran-Arbetarrörelsen-i-Mellanöstern-version-14- september-kopia.pdf 35 http://www.lotcobistand.org/english/node/4493 36 Franzén, A. a.a. 37 Gilbert Achcar är libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist. http://www.zcommunications.org/revolutionary-hope-and-change-across-the-arab-world- by-gilbert-achcar. 38 LO-TCO Biståndsnämnd. http://www.lotcobistand.org/english/node/4532
  • 18. 18 I Algeriet var den fackliga landsorganisationen, Union Générale des Travail- leurs Algériens (UGTA), ursprungligen en del av befrielserörelsen och spelade en avgörande politisk roll när enpartisystemet föll samman år 1989. Även där pågår det idag kränkningar av arbetarnas rättigheter och fler reformer bör göras för en rättvis och demokratisk process för att säkra arbetarnas rättigheter. Irak har på senare tid också upplevt en framväxt av mass- protester, inte för fria val utan för sociala och ekonomiska krav.39 Arbetarrörelser har haft en stor betydelse och varit en av de mest avgörande sociala krafterna som påverkat den arabiska våren. Det var framför allt arbe- tarnas och fackföreningsrörelsernas strejker som lyckades lamslå ekonomin och därmed även statsmakten. I Tunisien och Egypten är det framförallt arbetarklassen och fackföreningsrörelserna som har haft avgörande betydel- se för den arabiska våren, menar Rober Fisk, välkänd brittisk reporter som sedan flera årtionden bor i Beirut i Libanon, han är väl förtrogen med den politiska situationen i Mellanöstern, har publicerat flera böcker och vunnit flera priser för sina publikationer. En utlösande faktor för den arabiska våren har varit att privatiseringar av industrin skjutit fart under senare år vilket i sig har minskat behovet av arbetskraft samt i indragna löneförmåner och kraftigt minskad anställningstrygghet.40 Än idag försöker makthavarna i arabländerna hålla arbetarrörelsen inom den politiska demokratins ramar. Man vill förhindra den från att utvecklas till ett socialt och ekonomiskt hot och en utmaning mot den nyliberala ekonomiska ordningen, i synnerhet i Tunisien och Egypten där arbetarklassen är en viktig faktor i förändringsprocessen.41 Joel Beinin, professor för Mellanöstern studier vid Stanford Universitet menar att emedan många fokuserar på den gamla regimen och ” The Supreme Council of the Armed Forces” (SCAF) kontra Muslimska brödraskapet, och undrar vad som hände med de sekulära demokratiska revolutionärerna, så bör vi inte glömma den egyptiska arbetarrörelsen som är en mycket viktig aktör i revolutionen och som kommer att bli en kraft att räkna med. Beinin understryker bland annat att:42 Oberoende fackföreningar är fortfarande den starkaste nationellt organiserade rörelse som arbetar emot de autokratiska tenden- serna inom den gamla ordningen. Om dessa kan stärkas och utvidga sina domäner kan de bli en viktig kraft för att leda Egypten mot en mer demokratisk framtid. Beinin fortsätter: 39 http://www.lotcobistand.org/english/node/4493 40 Per Björklund, Stockholm, 31/1 2011 41 Gilbert Achcar är libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist. 42 Beinin, J., “Underbelly of Egypt New Neoliberal Agenda,” Middle East Report, April 5, 2008, http://www.merip.org/mero/mero040508.html.
  • 19. 19 Om vi försöker röra oss bortom gatuprotester av ren missnöjes- karaktär behöver de oberoende fackföreningarna stärka de nya institutioner som de har bildat, utbilda ledare på företagarnivå, och skapa politiska koalitioner med stödjande sektorer av intelligen- tian, för att kunna uppnå de mål som uttrycktes i slagordet från den 25 januari – ”Bröd, frihet, social rättvisa”. Det är just den slogan det socialdemokratiska partiet kämpar för och därför behöver de också kompetensutveckling inom hur man ska driva frågan på en politisk nivå. Protester och strejker har pågått i arabstaterna under många år. Bara i Egypten gjordes uppemot 1000 sociala protester mellan åren 1998 och 2004. Dessa rörelser och strejker har varit noga med att strikt fokusera sina krav på ekonomiska krav och mål. Politiska proteströrelser under parlaments- valen åren 2005 och 2010 nådde inte ut till grupper med arbetskrafts- och ekonomisk frågor som huvudfokus . I Egypten har arbetstagarorganisationen kontrollerat arbetarna lika mycket som den har representerat dem. Medlemskap och avgifter inom Egyptian Federation of Trade Unions (EFTU) har varit obligatoriska inom de flesta arbetssektorer för att kunna få arbetstillstånd.43 Som en av de största centralorganisationerna i Afrika har EFTU haft en välorganiserad utbild- ningsverksamhet och utbildat såväl egna medlemmar som andra fackliga företrädare från hela arabvärlden. Under sommaren år 2012 genomfördes flera omfattande strejker i Egypten inom de flesta sektorer, vilket ofta inte resulterade i något eller ens att dessa fick igenom några krav under vare sig den tidigare avgående regimen eller nuvarande regim under Morsis ledning.44 Många arabstater har tagit avstånd från att stötta arbetarrörelser och deras försök att etableras för att övervaka arbetarnas rättigheter. Istället väljer många tjänstemän att utnyttja strejker och demonstrationer för att få sina löner höjda, vilket många har lyckats med. Men behovet av transparanta fack som representerar anställda är stort för att tjänstemännen framöver ska få sina krav åtminstone delvis tillgodosedda. The Supreme Council of the Armed Forces (SCAF) har under alla sina år som en dominerande aktör begränsat utvecklingen och etablerandet av oberoende fackföreningsrörelser. Muslim- ska brödraskapet har inte motsatt sig SCAF i denna fråga, tvärtom de har visat tydligt att det inte kommer att göra det framöver heller.45 I Egypten har Brödraskapet inte uttalat sig om några nya förändringar som skulle förbättra arbetarnas villkor. Det Socialdemokratiska partiet, som 43 LO-TCO Biståndsnämnd. http://www.lotcobistand.org/english/node/4504 44 http://www.lotcobistand.org/egypten. 45 http://www.ifwea.org/?x103997=337861
  • 20. 20 tidigare varit en drivande kraft i frågan har lagt ner kampen för att inte riskera en splittring bland sina allierade i koalitionen och för att säkerställa att man kommer in parlamentet. Dock har partimedlemmar sagt att de kommer ta upp kampen efter de parlamentariska valen när partiet har säkrat en majoritet i dessa frågor i det nya parlamentet. Det egyptiska socialdemokratiska partiet har sedan det etablerats betonat stöd för en fri och öppen marknad. En av partiets grundare uttryckte att “Jag kan inte ha ett socialdemokratiskt parti utan att ha en affärsman och en facklig representant sida vid sida”.46 Men partiet är för svagt, okunnigt och saknar både politiska och ekonomiska medel för att ta upp kampen ensam för arbetarnas rättigheter inför kommande parlamentariska valen. Arbetarrörelserna i arabstaterna är statskontrollerade och de nyetablerade fackföreningarna saknar ett nationellt erkänt ledarskap, ekonomiska resur- ser för organisationen, har begränsat internationellt stöd och politiska pro- gram. Att finansiera nya fackföreningar innebär också problem. Oberoende fackföreningar måste samla avgifter från varje individuell medlem varje månad, medan statliga föreningar fortfarande får bidrag via ett automatiskt avdrag på löner, statliga bidrag och, i vissa länder, även avdrag från dem som uttryckligen avsagt sig sitt medlemskap.47 Arbetarrörelser måste också se över förmågan att arbeta fram och föreslå bättre program som skulle ge både hållbar ekonomisk tillväxt, mänsklig utveckling och bättre kunna nå ut till arbetarklassen i alla sektorer, fram- förallt på kommunal nivå. De politisk-religiösa rörelserna i Mellanöstern har varit motståndare till arbetarrörelsen samtidigt som arbetarrörelsen inte velat bli presenterade av varken religiösa rörelser eller politiska partier i brist på förtroende för de nya politiska aktörerna under och efter revolutionen. I Egypten är Brödra- skapet en värdekonservativ rörelse som står på kapitalets sida i kampen mellan borgerligheten och arbetarklassen. De unga medlemmarna i Brödra- skapet som ställde sig bakom arbetarrörelsen krav på Mubaraks avgång visade sig senare ha en annan vision av det nya Egypten som inte sammanföll med arbetarrörelsens föreställningar.48 Oavsett samhällsstyrning i arabstaterna så finns det skäl för att vara opti- mistisk då det nu börjat bildas nya vänsterpartier i landet och politiker som kämpar för att sätta dessa frågor på den politiska agendan. Det är inte längre 46http://english.ahram.org.eg/NewsContent/33/104/26700/Elections-/Political- Parties/Egyptian-Social-Democratic-Party.aspx 47 Franzén, A., Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern. 48 Uddén, C., ”Oenighet inom Muslimska brödraskapet i Egypten”,. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=8941, citerat 1/8 2011
  • 21. 21 rädslan som styr utan mer kunskap, erfarenheter och ekonomiska medel som kommer att vara avgörande faktorer för en mer öppen, transparant och rättvis marknad. Det är också vår möjlighet och skyldighet att intervenera för en reell demokratisk utveckling i den sociala rörelsens kamp för en öppen och fri marknad. Vägen framåt När socialdemokratiska partiet (SPD) kom till makten på 1970-talet i Tysk- land kom den valda regeringen att spela en viktig roll i den socialdemokra- tiska utvecklingen i Europa, inte minst för att stötta och bidra till andra socialdemokratiskt styrda europeiska stater. Ett exempel är när Tyskland hjälpte att etablera Portuguese Socialist Party (PS), en så kallad socialdemo- kratisk rörelse som krävde ett demokratisk Portugal och att man stoppade alla kommunistiska försök att ta makten. För att facilitera stödet till PS och denna revolutionära övergång etablerade Tyskland i augusti 1975 den s.k. Friendship Solidarity Committee, eller ”Kommittén för portugisisk demokrati och socialism". Kommittén leddes av tyska kansler Willy Brandt och andra ledande europeiska socialdemokratiska aktörer så som Olof Palme och Österrikes förbundskansler Bruno Kreisky. Kommittén kom senare att även bli en plattform där socialdemokraterna delade med sig av kunskap till PS och även utvecklade strategier för en framgångsrik demokratisk omvandling. Kommittén kom, många år senare, att även stötta Portugals EU-medlemskap.49 De socialdemokratiska partierna i arabländerna behöver just denna typ av stöd av Socialinternationalen, Europeiska socialdemokratiska partiet, socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet eller andra socialdemokratiska nätverk och rörelser, som skulle kunna spela just den rollen för att stärka dess position i regionen. Det egyptiska socialdemokratiska partiet har redan visat intresse för ”den svenska modellen” som socialdemokraterna där skulle kunna använda som ingång för att öka sitt inflytande i regionen och att bilda systerpartier i regionen. Kristina Kausch skriver att gemensamt för valen i Egypten och Tunisien var att de liberala partierna saknade både resurser och medvetandet att effektivt nå ut till folket på landsbygden.50 I Egypten hade det Muslimska Brödraskapet sedan decennier varit aktiv i dessa områden genom sina religiösa program och välgörenhets engagemang och som varit grundläggande för dess support på gräsrotsnivå. 49 Turkey’s Future Role in the ‘Arab Spring’ by Soner Cagaptay. http://www.jewishpolicycenter.org/2814/turkey-arab-spring 50 Political Parties. in Young Arab Democracies. Nº 130 - MAY 2012
  • 22. 22 Den liberala oppositionen i många av arabstaterna är fortfarande fragmente- rade och dåligt förberedda att lära av strategiska misstag, även om vissa inser behovet av att "prata med folk i sina hem, inte genom TV-annonser".51 Den liberala oppositionen måste använda helt enkelt nya medel för att komma sina väljare nära och förmedla en politik som reflekterar deras verklighet. Det måste påpekas att oppositionella partier i många fall saknar gräsrots- politik. Samtidigt har de stämplats för att endast vara en enad front mot de dominerande Islamistiska rörelserna, istället för att komma med en alter- nativ politik jämfört med vad de islamistiska rörelserna kan erbjuda. Sedan 1970-talet har Muslimska Brödraskapet investerat betydande tid och resur- ser på att utveckla dess gräsrotsnivå och valkretsar via olika nätverk av sociala tjänster och institutioner som har haft i syfte att nå ut till de fattigaste och mest drabbade på landsbygden, inte minst när de har drabbats av olika katastrofer. Kapacitetsutveckling Som vi redan vet så saknar de nybildade partierna politiska och organisa- toriska strukturer och kapacitet. Partierna saknar kapaciteten att samman- föra olika människor och grupper med gemensamma värderingar och idéer och att därmed kunna vara länken mellan staten och medborgarna. Moham- med Morsi vann valet med 51 procent av rösterna vilket innebär att koalitio- nen med de socialistiska och liberala partierna bör kunna locka till sig de ”resterande” 49 procenten av så kallade ”swing voters”. Många som inte stödjer brödraskapets politik valde ändå att rösta på Morsi just för att det saknades en politisk struktur, stabilitet och politiskt identitet bland de andra partierna. Möjligheten för att liberala partier och vänsterpartier ska vinna med en stor majoritet i kommande val framöver är stor, men inte förrän dessa har skaffat sig en politisk identitet och stabil struktur. Kapacitetsutveckling för de social och liberala partierna bör fokusera på att skapa en politisk plattform med målen att stärka medlemsbasen, samt att bygga institutionella strukturer och nya mer effektiva kampanjer. Kristina Kausch påpekar att många nybildade partier har oftast få månader på sig att bygga upp minimala organisatoriska förmågor för att ens kunna medverka i valen and valprocesserna. Den korta tiden till valförberedelser har skapat bristfälliga kampanjer i de nya arabiska demokratierna, och nyval har endast gynnat några få partier som redan haft denna kapacitet och tillgång till medel. Hon menar vidare att avsaknaden av offentliga medel och andra finansiella resurser för valkam- panjer har omöjliggjort skapandet and användandet av bredare kampanjer. Dessutom har islamistiska rörelser gynnats mer av utländska fonder som har 51 Political Parties. in Young Arab Democracies. Nº 130 - MAY 2012
  • 23. 23 lett till att de kunnat utveckla sin organisatoriska kapacitet samt bygga en mer solid politisk struktur och utveckla samhällsengagemang på både lokal och nationell nivå. Därför bör de nybildade partierna även stärka sin närvaro ute på landsbyg- den, etablera engagemang inom de sociala strukturerna i samhället och arbeta med kommunalpolitik där väljarna finns. En annan aspekt som kapacitetsutvecklingsstödet bör fokusera på är att bygga en partipolitisk struktur med långsiktiga mål. Detta för att också främ- ja goda styrelseformer inom de befintliga politiska ramarna. Felet många partier gör är att de ägnar alla sina resurser och all sin energi till kortsiktiga valkampanjer, istället för att bygga och upprätthålla en stadig partipolitisk organisation och inte bara fokusera på de kortsiktiga politiska målen. Partierna bör även öka sitt engagemang inom det civila samhället för att nå ut till landsbygden, bredda sina nätverk och sitt engagemang inom välgören- het och lokal politik. Svenska Socialdemokratiska partiet bör tänka utanför ”ramarna” och bygga kapacitet genom att främja utbyten mellan deltagare från olika länder, inklusive exempelvis politiska partimedlemmar, deltagare från olika länder med olika politiska traditioner samt mellan deltagare från regionen och andra regioner. Där bör fokus ligga på rådgivning och kompe- tensutveckling för riksdagsledamöter, särskilt för de kvinnliga ledamöterna. Dessa åtgärder kan bidra till att öka medvetenheten bland rådsmedlemmar och därmed främja långsiktiga förändringar bland den politiska eliten. Vidare bör det även byggas på att förbättra kommunikationen mellan medlemmarna i församlingarna och befolkning och olika organisationer. Främjandet av utbyten av synpunkter och förmedling av intressen mellan decentraliserade lokala och regionala myndigheter, samt mellan dessa myndigheter och nationell nivå bör ligga som grund för att övervinna etniskt eller religiöst motiverade regionalism.52 Som en del av uppbyggandet av god samhällsstyrning bör det även finnas ökat stöd för subnationella administrativa strukturer för att främja lokala och regionala politiska processer och institutioner som i sig kommer att integrera befolkningen starkare in i politiken.53 Detta bör framförallt ske genom kapacitetsutveckling på lokal nivå för de individer som är ansvariga för att utföra sitt arbete till förmån för de lokala samhällena. 52 Discussion paper. Promoting Good Governance in Arab states. Eschborn 2005. http://www2.gtz.de/dokumente/bib/06-0008.pdf 53 Political Party Capacity Building Programme. Developed by the National Democratic Institute for International Affairs (NDI). Windhoek, Namibia 2004. http://www.accessdemocracy.org/files/1719_na_politicalpartiesmanual_060104.pdf
  • 24. 24 Latinamerika Under 1990-talet dominerades regionen av USA-vänliga regeringar och den ekonomiska liberalismen, men för ett tiotal år sedan svepte en vänstervåg in över Latinamerika. Man kan skilja mellan två olika ”vänster” i regionen. Venezuelas president Hugo Chávez kan hänföras till en populistisk och nationalistisk tradition, men politiska analytiker framhåller att det samtidigt finns en internationalistisk och reformistisk vänstertradition i Sydamerika.54 Samhällsvetarna Robert Funk och Francisco Javier Díaz menar exempelvis att socialdemokratiska ledare som Lula i Brasilien, Bachelet i Chile och Tabaré Vázquez i Uruguay har visat att det går att vinna stöd i opinionen utan att falla för populism eller dagtinga med demokratins grundprinciper.55 Högt prioriterade frågor för socialdemokratin i regionen är att stärka demokratiska institutioner, arbeta emot korruption och angripa de sociala rötterna till den organiserade kriminaliteten.56 Utifrån en europeisk erfaren- het av ekonomisk krishantering kan det idag vara särskilt intressant att studera Latinamerika.57 Vid det senaste mötet för Socialistinternationalens latinamerikanska kommitté konstaterades att regionen klarat sig relativt väl undan finanskrisens härjningar. De latinamerikanska socialdemokraterna prioriterar åtgärder för ökad tillväxt och högre sysselsättning framför en krishantering genom ekonomisk åtstramning. I en gemensam deklaration år 2009 slog latinamerikanska socialdemokrater fast att världen behöver en ny ekonomisk modell som bygger på nya marknadsregleringar, hållbar utveck- ling och reformering av internationella institutioner som Världsbanken och Internationella Valutafonden.58 Kommittén slog fast att det endast är en politik som utjämnar skillnader och ger alla chansen som kan garantera en långsiktig tillväxt.59 54 “A tale of two lefts”, Prospect Magazine, 2006-08-27, http://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/ataleoftwolefts/ (hämtad 2012-11-02) 55 Funk, R. & Díaz, F.J., “Venezuela: Chavismo and the populist left”, Policy Network, 2012-01- 31, http://www.policy- network.net/pno_detail.aspx?ID=4130&title=Venezuela%3a+Chavismo+and+the+populist+l eft 56 Socialist International, “Committee convenes in Porto Alegre”, 2011-10-25, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2140 (hämtad 2012-10- 25) 57 Funk, R. & Díaz, F.J., “Political polarisation in Latin America”, Policy Network, 2012-05-09, http://www.policy- network.net/pno_detail.aspx?ID=4178&title=Political+polarisation+in+Latin+America+ (hämtad 2012-10-20) 58 International, ”Declaration of La Antigua Guatemala”, 2009-03-24, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1347 (hämtad 2012- 10-25) 59 Socialist International, ”Porto Alegre Declaration”, 2011-10-25, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1635 (hämtad 2012- 10-25)
  • 25. 25 Den regionala kommittén för Socialistinternationalen lyfter fram Brasilien som ett positivt exempel i regionen. Man pekade på hur landet upprätthållit en hållbar tillväxt men samtidigt lanserat ett internationellt uppmärksam- mat, ambitiöst socialförsäkringsprogram. Under Lula da Silvas år som presi- dent mellan 2002-2010 genomfördes en rad framgångsrika sociala reformer samtidigt som landets ekonomi fortsatt växa och budgeten hållits i balans.60 Dilma Rousseff, som övertog presidentposten i januari år 2011, har samtidigt fått ärva en del problem från Lulas regeringsperiod. Partido dos Trabalha- dores (PT) skakas av en omfattande korruptionsskandal, Mensalão, med såväl politiska som juridiska återverkningar. Flera ministrar har under det senaste året tvingats lämna regeringen. Skandalen har påverkat partiets identitet på djupet. Efter Mensalão menar bedömare att PT inte längre kan hävda att man skiljer ut sig från andra partier moraliskt – man har blivit ett brasilianskt parti bland andra, som styr genom att utbyta tjänster.61 Oxfordprofessorn Timothy Power menar att Lulas pragmatiska koalitionsbyggande med partier utanför den politiska vänstern varit ett vinnande drag för PT, men att det samtidigt har ökat risken för korruption:62 År 2002 började PT skapa allianser utanför vänsterfamiljen. Därefter började de vinna. Lulas största insats var att han visade partiet att de behövde göra detta. Så PT bildade nya allianser och det fungerade, men det skapade även nya typer av problem, som exempelvis Mensalão. Samtidigt kan de inledda Mensalão-rättegångarna vara ett betydande steg i riktning mot ”good governance” i den förhållandevis unga brasilianska demokratin. Under oktober år 2012 dömdes tre tidigare medhjälpare till Lula till fängelse för att ha köpt röster från oppositionspolitiker. Aldrig tidigare hade en politiker dömts för korruption i den brasilianska högsta domstolen. Mensalão-rättegångarna har visat att det finns ett opinionsmässigt stöd för att bekämpa korruptionen och att det också finns institutioner som kan ställa politiker till svars.63 Under år 2012 har den internationella uppmärksamheten främst riktats mot presidentvalen i regionpolitiskt betydelsefulla länder som Venezuela och Mexiko. Det fanns förhoppningar om socialdemokratiska framgångar, men utmanare med stöd från socialdemokratiska partier föll på målsnöret. 60 “Profile: Luiz Inacio Lula da Silva”, BBC News, 2011-10-29, http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-10841416 61 Clausen, Michael. Interview with Prof. Dr. Timothy Power: Corruption and democracy in Brazil, Brasiliana – Journal for Brazilian Studies. vol. 1, nr.1 (sept. 2012), s. 110 62 Clausen, Michael. Interview with Prof. Dr. Timothy Power: Corruption and democracy in Brazil, Brasiliana – Journal for Brazilian Studies. vol. 1, nr.1 (sept. 2012), s.107-120. 63 “Top Lula aides convicted of corruption”, Financial Times, 2012-10-22, http://www.ft.com/intl/cms/s/0/3dc8d68e-1276-11e2-868d- 00144feabdc0.html#axzz2Bwxehwbk (hämtad 2012-11-11)
  • 26. 26 I Venezuela utmanades Hugo Chávez av Henrique Capriles, oppositionens gemensamma kandidat, som av flera bedömare porträtterats som en modern, pragmatisk socialdemokrat. Chávez fick visserligen hårdare motstånd än vid tidigare presidentval, men blev ändå återvald för tredje gången. I Mexiko vanns presidentvalet av Enrique Pena Nieto från det traditionella maktpartiet PRI, som därmed återtagit makten efter tolv år i opposition. Vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador gick framåt i valförelsen, men förlorade i likhet med i valet år 2006 med några få procentenheter. I dokument från Socialistinternationalens regionala kommitté lyfter man även fram vikten av att befrämja kvinnans sexuella och reproduktiva rättigheter, med utgångspunkt i kvinnans rätt att bestämma över den egna kroppen. Det uttrycks också en ambition att arbeta för jämlikhet och att underlätta för unga kvinnor på väg in på arbetsmarknaden.64 Ytterligare en utmaning för Socialdemokraterna i regionen är att utarbeta en långsiktig politik för trygga jobb och social rättvisa. Det innebär också att man håller sig ifrån att kortsiktigt lova sociala reformer i samband med valkampanjer.65 Under senare år har också de latinamerikanska socialdemokraterna upp- märksammat migrationsproblemen på kontinenten. I en gemensam reso- lution uttrycks oro över allvarliga brott mot migranters mänskliga rättig- heter, där man särskilt tar upp de aggressiva attackerna på centralameri- kanska migranter i Mexiko och utsattheten för migranter som söker sig till USA.66 Asien Den ekonomiska utvecklingen i Asien har lyft många människor ur fattigdom, men samtidigt har de sociala och miljöpolitiska utmaningarna blivit tydliga. Flera asiatiska länder befinner sig i spänningsfältet mellan en politisk agenda som fokuserar på en fortsatt, snabb ekonomisk tillväxt och en växande insikt om behovet av en jämnare fördelning av vinsterna hos befolkningen. Repre- sentanter för länderna i regionen talar allt mer om att fler människor ska kunna få del av utvecklingen, men även att samhällsutvecklingen måste ta hänsyn till miljön och de krav som en hållbar utveckling ställer. Kampen 64 Socialist International, “Conclusions reached at the committee meeting Bucaramanga”, 2011-05-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1578 (hämtad 2012-10-25) 65 Ibid. 66 Socialist International, ”Resolution on the Latin American migration to the United States”, 2011-05-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1581 (hämtad 2012-10-26)
  • 27. 27 emot klimatförändringar kan också generera nya möjligheter för utveckling och ekonomisk tillväxt.67 I en deklaration från ett möte i Mongoliet i oktober 2011 skriver Socialist- internationalen att organisationen ser nya möjligheter för socialdemokratin i regionen, men understryker också att det förutsätter en utveckling i demo- kratisk riktning – ett fungerande flerpartisystem, fria och rättvisa val och respekt för grundläggande rättigheter är grundläggande.68 Redan i deklara- tionens rubrik sammanfattas det som synes vara socialdemokratins främsta utmaningar i regionen – kampen för demokratisering och arbetet för en hållbar och rättvis tillväxt.69 Mongoliet beskrivs som något av en förebild av dem som hoppas på social- demokratin i Asien, men även USA:s utrikesminister Hillary Clinton och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har talat om landet som en demokratisk förebild för länder i regionen.70 Demokratiseringen inleddes på 1990-talet, sedan kommunistpartiet accepterat konkurrerande partier. År 1992 antogs en författning som föreskrev ett parlament med relativt stark ställning och en begränsad presidentmakt.71 Sedan partikongressen år 2010 beskriver sig det forna kommunistpartiet, Mongolian People’s Party, som ett socialdemokra- tiskt mitten-vänsterparti.72 Vid Socialistinternationalens regionala kom- mittémöte i Mongoliet år 2011 kunde företrädare för Mongolian People’s Party visa upp hur man möter de sociala och miljömässiga utmaningar som hänger samman med en snabbt växande ekonomi.73 I Asien bedriver europeiska organisationer som Friedrich Ebert Stiftung och Palmecentret ett aktivt arbete för att stödja demokratisk utveckling och social rättvisa. 67 Socialist International, “Strengthening democracy and pursuing sustainable and fair economic growth in the Asia-Pacific region”, 2011-10-08, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2141 (hämtad 2012-10- 26) 68 Ibid. 69 Socialist International, “Declaration”, 2011-10-08, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2141&ArticlePageID=162 9&ModuleID=18 (hämtad 2012-10-26) 70 FN: s nyhetstjänst, ”Mongolia a ‘role model’ for other developing countries, Ban says”, 2009-07-28, http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=31608&Cr=mongolia&Cr1=#.UFHVeJb4 L78 (hämtad 2012-10-26) 71 Jonson, L. & Norlund, I., ”Mongoliet: Statsskick och politik”, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/mongoliet?i_whole_article=true (hämtad 2012-10-26) 72 “Mongolia’s oldest party restores its original name”, Business-Monglia.com, 2010-11-05, http://www.business-mongolia.com/mongolia/2010/11/05/mongolia%E2%80%99s- oldest-party-restores-its-original-name/ (hämtad 2012-10-26) 73 Socialist International, “Strengthening democracy and pursuing sustainable and fair economic growth in the Asia-Pacific region”
  • 28. 28 Det har talats om att en demokratiseringsvåg sköljt över Sydostasien. Val har hållits i de flesta länderna i Sydostasien, men det är ändå få länder i regionen som är att betrakta som fullständiga, liberala demokratier, enligt de kriterier som ställts upp av Freedom House eller i Bertelsmann-Transformation-Index.74 Ekonomisk-politiskt har USA varit en förebild för länder i Sydostasien, men under senare år har den amerikanska modellen blivit ifrågasatt och finans- krisen har fördjupat kritiken av den nyliberala politiken.75 Socialdemokratin kan erbjuda ett attraktivt alternativ för många länder i regionen. Idag finns socialdemokratiska partier representerade i parlamenten i Malay- sia, Filippinerna och Öst-Timor. I en rapport från FES (2009) konstateras att det inte finns någon färdig socialdemokratisk modell som kan exporteras till andra länder. Socialdemokratin är varken ett system eller en patentlösning för sociala och ekonomiska problem, utan är en pragmatisk modell som måste formas i enlighet med de varierande förutsättningar som råder i olika delar av världen.76 En faktor att ta med i beräkningen är svårigheten att förändra den traditio- nella, politiska kulturen. För att nå fram till befolkningen utanför storstads- regionerna behöver man oftast bygga upp lokala organisationer på ”gräsrots- nivå”. I FES-rapporten Social Democratic Parties in Southeast Asia -Chances and Limits (2009) betonar Norbert von Hofmann att internationella program som stödjer socialdemokratin och den demokratiska utvecklingen i regionen inte koncentreras helt kring individuella partier eller organisationer. Oftast anläggs istället ett bredare perspektiv där man riktar sig till olika progressiva rörelser i ett land och uppmuntrar aktivt deltagande i samhällslivet.77 Orga- nisationer som FES och Palmecentret har under år 2011 anordnat regionala möten med representanter för socialdemokratiska partier i Asien, där dag- ordningen har dominerats av frågor om välfärdssystem och hållbar utveck- ling.78 Mötena sker inom ramen för ett löst nätverk, Network of Social Democracy in Asia, bestående av partier, fackföreningar och sociala rörelser. Nätverket ger även ut tidskriften Asia’s Social Democracy journal. Tidskriftens hemsida är utformad som ett levande forum för den socialdemokratiska debatten i Asien. 74 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limits, Friedrich Ebert Stiftung, 2009, http://library.fes.de/pdf-files/iez/06070.pdf 75 Ibid. 76 Ibid. 77 Ibid., Palmecentret, ”Verksamhet: Så arbetar Palmecentret”, http://www.palmecenter.se/Vad-gor-vi/Sa-arbetar-Palmecentret/Hur/ (hämtad 2012-10- 26) 78 Palmecentret, ”Verksamhetsberättelse 2011”, http://www.palmecenter.se/Global/Verksamhet/Palmecentrets%20verksamhetsber%C3% A4ttelse%202011%20-%20120405.pdf (hämtad 2012-10-26)
  • 29. 29 Nätverket skriver på sajten att de arbetar för ett stärkt socialt skydd i Asien. Det sociala skyddsnätet måste även gälla migranter. I stora delar av regionen är det endast omkring 25 procent av arbetarna som har någon form av pensionsavtal. Den arabiska våren nämns som exempel på den potentiella styrkan hos den arbetande befolkningen. I slutet av oktober år 2012 anordnades en konferens i Kuala Lumpur om arbetet för en allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Konferensen arrangerades i samarbete med Palmecentret och Friedrich Ebert Stiftung. Sydostasien Malaysiska partiet Democratic Action Party gick med i Socialistinternatio- nalen år 1967 och är den enda fullvärdiga medlemmen ifrån Sydostasien. År 2006 bytte partiet ut beteckningen ”demokratisk socialism” mot ”social- demokrati”.79 Partiet stödjer en fri marknad men anser att staten har en central roll för att hjälpa de svaga i samhället. Partiet vill överbrygga de etniska motsättningarna och bygga ut en social välfärd och ge fler människor del i landets utveckling. Näst efter Singapore är Malaysia det land i Sydost- asien som har högst välstånd, men fördelningen är ojämn och det formellt demokratiska systemet är i praktiken inskränkt i flera avseenden. Partipoliti- ken har i hög grad organiserats utifrån etniska intressen, men de många aktiva civila samhällsorganisationerna har bidragit till att vidga den offent- liga sfären och därigenom skapa nya möjligheter för politiska förändringar i Malaysia.80 Trots en officiell ideologi som uppmuntrar respekten för ett pluralistiskt samhälle har regeringen i stor utsträckning kontroll över traditionella medier. Oppositionstidningar och annan partibunden press får sedan år 1991 inte säljas offentligt och nyhetsbyrån Bernama har sedan år 1990 ensamrätt på att förmedla nyheter.81 Spridningen av nya medier, som inte har reglerats lika hårt som de traditionella medierna, har haft stor betydelse för sen ökande sociala aktivismen i landet.82 Den politiska koalitionen Nationella fronten, Barisan Nasional, med det malajiska partiet UMNO i spetsen, har styrt Malaysia sedan självständigheten år 1957. Socialdemokratiska oppositionspartiet Democratic Action Party är starkast i storstäderna. Partiet har främst stöd bland de kinesiska och indiska minoriteterna, men stödet tycks samtidigt öka bland den malajiska majori- tetsbefolkningen.83 79 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limits 80 Weiss, M.L., Politics in Cyberspace: New Media in Malaysia, Friedrich Ebert Stiftung, 2012 81 Weibull, L., ”Malaysia: Massmedier”, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/malaysia?i_whole_article=true (hämtad 2012-10-26) 82 Weiss, M.L. a.a. 83 Mårtensson, S., ”Malaysia: Sociala förhållanden”, Nationalencyklopedi
  • 30. 30 År 2008 bildade DAP en koalition tillsamman med två andra oppositions- partier, Pakatan Rakyat, efter valframgångar i flera delstater. Efter valsegern i Penangprovinsen lanserade DAP en politik för social och nationell inte- gration, där etnisk tillhörighet ska vara av underordnad betydelse.84 I linje med malaysiska fackföreningar har även DAP arbetat för en introduktion av minimilöner.85 Liew Chin-Ton, internationell sekreterare för DAP, skriver på den australiska nyhetssajten New Mandala att det finns mycket som tyder på ett historiskt regeringsskifte på federal nivå i Malaysia efter nästa val, troligen år 2013, trots alla de omständigheter som bygger upp regeringsmakten. Liew Chin- Ton framhåller att regeringskoalitionen exempelvis har stor anledning att oroa sig över den allt yngre medelåldern och att 70 procent av landets befolkning idag bor i städer, eftersom Barisan Nasional traditionellt har starkt stöd på landsbygden.86 Den ungdomliga, urbana befolkningen använ- der sociala medier och söker information från oberoende källor. Nu finns dessutom en relativt välorganiserad opposition, med erfarenhet av att styra delstater. Två filippinska partibildningar är ”konsultativa” medlemmar i Socialist- internationalen – det socialdemokratiska partiet Philippines Democratic Socialist Party, PDSP, och det yngre folkrörelsepartiet Citizens´ Action Group, Akbayan. PDSP har spelat en betydande roll i demokratiseringsprocessen efter den folkliga revolution som störtade general Marcos diktatur 1986. Partiet har stöd från vitt skilda delar av samhället, arbetar för social jämlik- het och betonar de mest utsattas situation. I partiets retorik ställs den liberala demokratins formella rättigheter emot den ”sociala” demokratin, som strävar efter en mer radikal jämlikhet.87 Akbayan är ett brett folkrörelse- parti som startade för att utmana den etablerade maktstrukturen i samhället. Östtimor blev helt självständigt så sent som för tio år sedan och är Asiens yngsta land. Sedan den indonesiska ockupationsmakten drog sig tillbaka har strider rasat mellan olika klaner och politiska grupperingar.88 Östtimor är mycket fattigt. Landet har dålig infrastruktur och arbetslösheten är mycket hög. De som arbetar tjänar i medeltal mindre än en dollar om dagen.89 Fretilin på Östtimor, som är en konsultativ medlem av Socialistinternationa- 84 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limit 85 Ibid. 86 Chin-Tong, L., ”International community take note – regime change looms in Malaysia”, New Mandala, 2012-08-30, http://asiapacific.anu.edu.au/newmandala/2012/08/30/international-community-take- note-regime-change-looms-in-malaysia/ (hämtad 2012-10-26) 87 von Hoffman, N. a.a. 88 Lintner, B., ”Skakigt Östtimor går till val”, Svenska Dagbladet, 2012-03-15, http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skakigt-osttimor-gar-till-val_6928643.svd (hämtad 2012-10-26) 89 Hesselgren, A., & Taub, S.(skribenter), ”Fördjupning Östtimor”, Säkerhetspolitik.se, http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Osttimor/Fordjupning/ (hämtad 2012-10-26)
  • 31. 31 len, började som en självständighetsrörelse och har fortfarande ett starkt stöd bland landsbygdsbefolkningen. I en deklaration från oktober 2011 gratulerades Fretilin av Socialistinter- nationalens regionala kommitté för framgångsrikt hållna partiledarval.90 De socialdemokratiska samarbetsorganisationerna har liksom andra internationella observatörer uttryckt förhoppningar om att vi under det senaste året har bevittnat inledningen till en demokratiseringsprocess också i militärregimens Burma. Burma har under sedan 1960-talet styrts av hårdföra militärjuntor, men år 2011 infördes en del oväntade reformer och politiska fångar frigavs, bland andra Nationella Demokratiska Förbundets ledare Aung San Suu Kyi. Våren år 2012 valdes Aung San Suu Kyi in i parla- mentet. Nationella Demokratiska Förbundet vann sammanlagt 40 platser i det burmesiska fyllnadsvalet.91 I samband med besöken i Burma och Indonesien i november år 2012 med- delade statsminister Fredrik Reinfeldt och handelsminister Ewa Björling att den svenska regeringens ambition är att fördubbla biståndsanslaget till Burma, för att bland annat stödja uppbyggnad av demokratiska institutioner, respekt för mänskliga rättigheter och fria och oberoende medier.92 Palmecentret betonar i ett inlägg att den svenska regeringen måste ställa tydligare krav på Burmas regering. Det gäller framförallt behovet av en demokratisk landreform, en trovärdig arbetsrätt och att säkra respekten för mänskliga rättigheter.93 Pakistan Socialistinternationalen uppmärksammar Pakistans viktiga roll i kampen emot världsterrorismen och lovordar den demokratiseringsprocess som medlemspartiet Pakistan Peoples Party (PPP) initierade vid maktövertag- andet från Musharrafs militärregim år 2008.94 90 Socialist International, ”Declaration”, 2011-10-08, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1629 (hämtad 2012- 10-26) 91 ”Suu Kyi's party wins Myanmar by-election landslide”, NDTV, 2012-04-02, http://www.ndtv.com/article/world/suu-kyis-party-wins-myanmar-by-election-landslide- 193001 (hämtad 2012-10-26) 92 Reinfeldt, F. & Björling, E., ”Nu ökar vi biståndet till Burma”, Svenska Dagbladet, 2012-11- 12, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-okar-vi-stodet-till-burma_7661578.svd (hämtad 2012-11-13) 93 Orback, J. & Perjus, F., ”Sverige måste ställa tydliga krav på reformer”, Svenska Dagbladet, 2012-11-13, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-maste-stalla-tydliga-krav-pa- reformer_7664794.svd (hämtad 2012-11-13) 94 Socialist International, ”Declaration”, 2011-10-08
  • 32. 32 Men det är uppenbart att Pakistan fortfarande står inför stora utmaningar, ekonomiskt och politiskt. Ett avgörande problem för demokratiseringen handlar om politisk legitimitet. Till skillnad från ett land som Indien saknar Pakistan ett politiskt tryck från organiserade, marginaliserade grupper.95 Samhället beskrivs ofta som feodalt och extremt patriarkalt. På lokal nivå har landägare har stort inflytande och det politiska systemet är elitistiskt.96 Etniska motsättningar har också medverkat till att försvåra för den federala regeringen att kontrollera utvecklingen på lokal nivå i provinserna. Problematiken tas också upp av statsvetaren Ishtiaq Ahmad i artikeln Towards social democracy (2008). Ahmad skriver att det är möjligt att med en bra politik och kompetent ledarskap ta ett land ur fattigdom. De goda exempel som nämns är Sverige och Singapore. Men till skillnad från i dessa länder saknar Pakistan ett renodlat, socialdemokratiskt parti. PPP domineras av välsituerade och konservativa delar av samhället, medan ett socialdemo- kratiskt parti huvudsakligen bör söka stöd hos arbetarklassen och intellek- tuella.97 Ahmed formulerar en tvådelad strategi för den socialdemokratiska omvand- lingen av Pakistan. Staten måste upprätta ett golv för det sociala skyddet, men samtidigt måste hårt arbete och talang premieras:98 Vi måste uppmuntra framväxten av en meritokratisk kultur, men med bestämmelser som hjälper de fattiga och de historiskt miss- gynnade att komma ur gamla hjulspår med fattigdom och gå vidare. Skatteadvokaterna och författarna Huzaima Bukhari och Dr Ikramul Haq konstaterar att regeringen saknar verktyg att hantera en växande statsskuld eftersom man undviker att beskatta den rika delen av befolkningen. Förfat- tarna menar att det pakistanska skattesystemet måste reformeras i grunden. Författarna nämner den socialdemokratiska modellerna i Finland, Norge och 95 Se t.ex. Chetan Aspegren, H., ”Pakistans politiker landets svaga länk”, Svenska Dagbladet, 2009-01-15, http://www.svd.se/kultur/pakistans-politiker-landets-svaga- lank_2325443.svd (hämtad 2012-10-26) 96 Se t.ex. Lamb, R.D.&Hameed, S., Subnational Governance, Service Delivery, and Militancy in Pakistan, Center for Strategic and International Studies, CSIS, 2012, s.31 97 Ahmed, I., ”Towards social democracy”, The News International, 2008-05-03, http://www.statsvet.su.se/publikationer/ahmed/artiklar_2008/16_towards_social_democr acy.html hämtad (2012-10-26) 98 ”We need to encourage the growth of a culture of meritocracy, but with provisions for the poor and historically-disadvantaged to get out of the rut of crushing poverty and move forward.”, Ahmed, I., ”Towards social democracy”, The News International, 2008-05-03, http://www.statsvet.su.se/publikationer/ahmed/artiklar_2008/16_towards_social_democr acy.html
  • 33. 33 Sverige som föredömen när det gäller behovet av decentralisering och ”distributiv rättvisa”.99 I Pakistan pågår sedan en längre tid en bitter maktkamp mellan rättsväsen- det och regeringen, samtidigt tycks militären finnas med i maktspelet någon- stans i bakgrunden. Sommaren år 2012 tvingades premiärminister Yousaf Raza Gilani (PPP) bort från makten efter att ha fällts för domstolstrots av Högsta domstolen. Enligt domstolen har Gilani vägrat be Schweiz återuppta en korruptionsutredning mot president Asif Ali Zardari.100 Många anser att domarnas agerande är politiskt motiverat, men till saken hör också att Pakistan har mycket stora problem med korruption. Enligt Transparancy International har Gilanis fyra år vid makten varit de värsta i landets historia vad gäller korruption och bad governance.101 Den pakistanska folkbildningsorganisationen Labour Education Foundation, LEF, har haft ett nära samarbete med Palmecentret och IF Metall. LEF:s syfte är att stödja fackföreningars utveckling med exempelvis studiecirklar. Med stöd från Palmecentret har LEF bland annat startat Pakistans första vecko- tidning för arbetare. Men villkoren för fackligt arbete är svåra. Det råder för- bud mot facklig organisering inom flera branscher.102 I september år 2012 beslutade Palmecentret att inte bevilja fortsatt projektstöd till LEF, sedan en granskning av organisationens verksamhet visat på flera brister gällande hantering av beviljade medel och projektadministration.103 99 Bukhari, H. & Haq, I., ”Budget and social democracy”, The News on Sunday, nr 5-6, juni 2011, http://jang.com.pk/thenews/jun2011-weekly/nos-05-06-2011/pol1.htm#1 (hämtad 2012-10-28), Bukhari, H. & Haq, I., ”Roadmap for tax reforms”, The Friday Times, augusti 2011, vol 23, nr 26, http://www.thefridaytimes.com/beta2/tft/article.php?issue=20110812&page=8 (hämtad 2012-10-28) 100 ”Pakistans premiärminister avsätts”, Svenska Dagbladet, 2012-06-19, http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pakistans-premiarminister-avsatts_7289125.svd (hämtad 2012-10-28) 101 ”Rs 8,500 bn corruption mars Gilani tenure: Transparency”, Geo TV News, 2012-02-05, http://www.geo.tv/GeoDetail.aspx?ID=34007 (2012-10-28) 102 Palmecentret, "I Pakistan slåss vi inte mot kapitalism, utan mot feodalism", 2011-08-25, http://www.palmecenter.se/Vad-tycker- vi/Artikelarkiv/Asien/Pakistan1/Pakistan/110825I-Pakistan-slass-vi-inte-mot/ (hämtad 2012-10-28) 103 Palmecentret, ”Information från Palmecentret: Bedömning och beslut gällande systemrevision av Labour Education Foundation (LEF) i Pakistan”, 2012-09-05, http://www.palmecenter.se/Vad-tycker-vi/Aktuell-information/Aktuell-information- /120905-Information-fran-Palmecentret-Bedomning-och-beslut-gallande-systemrevision- av-Labour-Education-Foundation-LEF-i-Pakistan/ (hämtad 2012-10-28)
  • 34. 34 Indien När Håkan Juholt besökte Bangalore och New Delhi i november år 2011 talade den socialdemokratiske ledaren i det indiska parlamentet om den moderna socialdemokratins utmaningar, om kunskapsbaserad ekonomi, värdeburen tillväxt och sociala investeringar – en politik som leder till till- växt för alla. Dessutom betonades att de politiska banden med de svenska Socialdemokraterna och Kongresspartiet skulle stärkas.104 Indiska ledare talar också om vikten av tillväxt kombinerad med en social- demokratisk vision om social rättvisa. Kongresspartiet, Indiens äldsta parti och det traditionella maktpartiet i landet, har under senare år formulerat en allt tydligare socialdemokratisk agenda, åtminstone på retorisk nivå. Indiens nuvarande premiärminister, Mammohan Singh, ekonom och medlem i Kon- gresspartiet, beskriver en indisk socialdemokratisk modell som har sina röt- ter i den nationella självständighetsrörelsens värderingar. I sitt inledningstal till partikongressen år 2010 talar han om hur den indiska socialdemokratin redan definierats i Indira Gandhis tal om “tillväxt med social rättvisa”. I den indiska modellen har tillväxt och social rättvisa hört samman. Men Mammo- han Singh betonar också att det finns stora utmaningar. Korruption är en svårighet att övervinna. Framförallt måste de institutioner som administre- rar välfärden på regional och lokal nivå moderniseras. För att kunna realisera en socialdemokratisk politik behöver inte minst byråkratin effektiviseras:105 Hur kan högre utgifter omvandlas till bättre resultat? Hur kan en rättighetsbaserad demokrati omvandlas till en social demokrati bestående av både rättigheter och skyldigheter? – skyldigheter som gäller för olika myndighetsnivåer, förtroendevalda, tjänstemän, näringslivet och varje medborgare. Detta är den utmaning som vi har framför oss. I Indien har den snabbar liberaliseringen och den explosionsartade ekono- miska utvecklingen under de senaste tjugo åren förändrat samhället i grun- den. Landets välstånd har ökat, men samtidigt har stora delar av befolkning- en lämnats utan ett fungerande socialt skyddsnät. Sunil Khilnani, författare och professor i politik vid King’s Collage, London India Institute, skriver i den indiska affärstidningen the Mint att det nu behövs en indisk socialdemokrati och ett upprättande av ett socialt kontrakt för alla indier. Khilnani menar att 104 Socialdemokraterna, ”Håkan Juholt på besök i Indien”, http://www.socialdemokraterna.se/Media/Pressarkivet/Nyhetsarkivet-2001--/Hakan- Juholt-besoker-Indien-31-oktober--3-november--/ (hämtad 2012-10-30) 105 “How can higher outlays be translated into better outcomes? How can a democracy of rights be transformed into a social democracy of rights and responsibilities – responsibilities of different levels of government, of elected representatives, of civil servants, of the corporate sector and of every citizen. Such is the challenge before us.” , Government of India, “An Indian Social Democracy: from Political Vision to Practical Possibility”, 2010-11-19, http://pib.nic.in/newsite/erelease.aspx?relid=67329 (hämtad 2012-10-30)
  • 35. 35 den kommer att möta en större utmaning än den västerländska motsvarig- heten någonsin gjort:106 Vänsterintellektuella, som lättvindigt avfärdar globalisering, marknaden och vinstmotivet – de beståndsdelar som har skapat vår tillväxt – menar sig ha monopol på kunskapen om hur den ekono- miska tillväxten ska fördelas. Men de har ingen aning om hur tillväxten ska kunna upprätthållas... /... Den ekonomiska grunden för en indisk socialdemokrati kan inte baseras på nostalgi för offentligt ägande. Den måste kunna skapa både socialt skydd och sociala möjligheter. Khilnani påpekar att det ligger i den politiska elitens och företagens intresse att se till att sprida kapitalismens sociala risker mer rättvist och låta större delar av befolkningen få del av välfärden. Annars riskeras den långsiktiga tillväxten, inte minst av en växande politisk och social oro.107 Utmaningen för en indisk socialdemokrati är att få till stånd ett grundskydd som omfattar alla indier och som inte riktas mot enskilda sociala grupper. Den utbredda fattigdomen och ekonomiska ojämlikheten är ett allvarligt hot mot Indiens självbild, då man gärna presenterar sig som ”världens största fria marknadsdemokrati” och av tradition vill vara en röst för en mer jämlik, postkolonial världsordning.108 Kina I november år 2012 utsågs Xi Jinping till ny generalsekreterare för Kinas kommunistparti och ordförande för den centrala militärkommissionen. Det kinesiska ledarbytet uppmärksammades i internationella medier, men det är rimligen för tidigt att uttala sig om ledarskiftets politiska betydelse. Kinesiska ledare har till och från intresserat sig för ”den svenska modellen” och europeisk socialdemokrati. Intresset för det svenska välfärdssystemet har ökat de senaste åren och det finns kinesiska intellektuella som propage- rar för en socialdemokrati av västerländskt snitt. 106 Khilnani, S.,“An Indian social democracy?” Live Mint, 2010-02-12, http://www.livemint.com/2010/02/12204757/An-Indian-social-democracy.html (hämtad 2012-10-30) 107 Khilnani, S., ”The crisis of capitalism”, Live Mint, 2011-10-14, http://www.livemint.com/Leisure/bc4IJ8SIfLNkv8tyaUJfKJ/The-crisis-of-capitalism.html (hämtad 2012-10-30) 108 Se Hannah, J., “Federalism and Inequality in India”, Global Policy Journal, 2012-03-16, http://www.globalpolicyjournal.com/blog/16/03/2012/federalism-and-inequality-india (hämtad 2012-10-31)
  • 36. 36 I november år 2006 uttryckte akademikern och partiveteranen Xie Tao i en inflytelserik, kinesisk tidskrift att det endast är socialdemokratin som kan rädda Kina.109 Uttalandet bemöttes av partiet och har kritiserats av den politiska ”vänstern”. På officiell nivå har man istället lanserat idén om en ”socialistisk demokrati med kinesiska förtecken”. Den socialistiska demo- kratimodellen ska ständigt utvecklas och förbättras i takt med att landet gör framsteg i sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. 110 I den officiella retoriken kontrasteras den socialistiska demokratin med den västerländska, liberala eller kapitalistiska demokratin.111 I ett längre doku- ment från år 2005 betonas att det inte finns någon universell väg till demo- krati utan att varje land måste utgå från sina egna förutsättningar.112 I Kina är den grundläggande principen att folkets makt kommer till uttryck genom det styrande kommunistpartiet.113 Det som förespråkas är alltså fortfarande en modell där partiet styr i folkets ställe. Men från högsta håll talar man också mycket om behovet av reformer och förbättringar av den socialistiska modellen. I en partianknuten tidskrift kan man läsa att det socialistiska marknadssystemet fortfarande behöver förbättras och att den ”sociala demokratin” är en särskilt svag länk i Kinas demokratimodell. Den sociala utvecklingen är ojämnt fördelad och delar av landet har inte hunnit med i utvecklingen. En stor del av Kinas befolkning har tjänat på den ekonomiska tillväxten, men ojämlikheten har ökat. I internationell press uppmärksammas hur de kinesis- ka partitopparna lever i lyx medan framför allt landsbygdsbefolkningens villkor försämrats, exempelvis genom storskalig expropriering av fastighe- ter.114 Under hela hösten år 2011 pågick en uppmärksammad protest mot expro- prieringar och korruption i den sydkinesiska byn Wukan. Protesterna löstes 109 The University of Nottingham, ”China shows increasing interest in social democracy despite resistance to multiparty system, says scholar”, 2007-10-16, http://www.nottingham.ac.uk/cpi/china-analysis/updates/yongnian-zheng-zaobao- column/16-10-2007.aspx (hämtad 2012-10-28) 110 ”Socialist Democracy with Chinese Characteristics: Features and Strengths”, Qiushi Journal, vol.2, nr 3, 2010, http://english.qstheory.cn/politics/201109/t20110924_112513.htm (hämtad 2012-1028) 111 Hu, W., ”Understanding Chinese Democracy”, PSA Conference Proceedings, 2011, http://www.psa.ac.uk/journals/pdf/5/2011/1262_673.pdf (hämtad 2012-10-30) 112 China.org.cn, “White Paper on Political Democracy Published”, 2005, http://russian.china.org.cn/english/2005/Oct/145718.htm (hämtad 2012-10-30) 113 http://russian.china.org.cn/english/2005/Oct/145718.htm#12 (hämtad 2012-10-30) 114 Hill, S., ”China's Shaky Ground”, Social Europe Journal, 2012-05-22, http://www.social- europe.eu/2012/05/chinas-shaky-ground/ (hämtad 2012-10-30)
  • 37. 37 genom en fredlig uppgörelse i december. En del av uppgörelsen var att öppna val till byns ledande församling skulle anordnas under år 2012.115 I en kommentar till Wukanprotesterna sade ekonomiprofessor Hu Xingdou vid Beijing Institute of Technology att ”om den typen av val kunde spridas till hela Guangdongprovinsen och vidare i hela landet, skulle det innebär ett hopp för demokratiska val på gräsrotsnivå”.116 Bland kinesiska intellektuella finns förespråkare för en utveckling i riktning mot en demokratisering i vänsterländsk mening. medan andra kritiserar den liberala demokratin och fruktar en ”majoritetens tyranni”.117 Konservativa krafter har svårt att acceptera att flerpartisystem och fria val ska ingå i den kinesiska modellen. Samtidigt bidrar teknikutvecklingen till att skapa större interaktivitet mellan vanliga kineser och myndigheterna. Redan har flera nya kommunikativa arenor har skapats. I synnerhet har mikrobloggandet blivit ett viktigt instru- ment för demokratiutveckling, trots censureringen av internet. En halv miljard kineser använder internet och hälften av dem är aktiva mikroblog- gare, enligt Asia Times.118 Partipolitik i förändring Som vi har sett ovan möter socialdemokratiska partier varierande utmaning- ar runtom i världen. Samtidigt finns det beröringspunkter mellan partier som verkar i olika regioner. Trots avsaknaden av vänsterorienterade krafter i parlament i många av de länder som existeras i odemokratiska stater, betyder det inte att det inte finns vänsterorienterade krafter i övrigt. Detta gäller även för oppositionen: om det inte finns någon vänsterns motstånd i parlamentet, innebär detta inte att det inte finns någon opposition i landet. Utmaningarna dessa politiska partier bemöter är oftast brist på kunskap, erfarenheter, gräsrotspolitik och finansiella hinder då alla tillgängliga medel kontrolleras av regimen. Socialdemokraterna i utvecklingsländer saknar ett renodlat, socialdemokra- tiskt parti på gräsrotsnivå med god partipolitisk ledarskap, organisations struktur, nätverk och framför allt ett politiskt engagemang på landsbygden och förståelsen av fördelarna av att stå på arbetarklassens sida, framförallt i de länder där arbetarrörelser är svaga och styrda av staten. 115 “Southern China Protest Village Begins Choosing New Leaders”, Bloomberg Businessweek, 2012-02-02, http://www.businessweek.com/news/2012-02-02/southern-china-protest- village-begins-choosing-new-leaders.html (hämtad 2012-10-30) 116 Ibid. 117 Hu, W., ”Understanding Chinese Democracy”, PSA Conference Proceedings, 2011 118 Se Hill, S., ”China's Shaky Ground”, Social Europe Journal, 2012-05-22
  • 38. 38 Socialdemokraterna bör etablera, stödja och stärka banden med andra social- demokratiska partier, organisationer, Socialistinternationalen och framför allt skapa allianser med icke-statliga organisationer, oberoende individer, ungdomar, jämställdhet rörelser, kvinnoorganisation och aktiva användare av sociala medier. Detta för att främja demokrati i allmänhet och för att bygga stöd för de socialdemokratiska idealen. Den sociala medvetenheten är låg i många av de länder som befinner sig i konflikter och postkonflikt perioden. Denna svaghet har utnyttjats av regimer genom att inte inkludera samhället i beslutsprocessen. Det är också därför organisationer, rörelser och fackföreningarna försöker erbjuda civilutbildning till folket. Fackföreningar i många länder har även fungerat som agenter för förändring.119 I många fall, oavsett ekonomisk status på staterna, saknas arbetsrätt och arbetsvillkor oftast mer i samhällen som redan lider av extrem fattigdom och möjligheter. Fackföreningarna syftar till att förbättra livskvaliteten och arbetsvillkoren för folket, men har inte haft den kraft och förmåga att övervinna utmaningarna från förtryckande regimer. Fackföreningarna betraktas som ett hot av regimer och av politiska partier som får ekonomiskt stöd från företag som gärna ser att fackförening- ar styrs av staterna. Här kan demokratiska stater och rörelser tillsammans med EU signalera till regeringar att det är oacceptabelt att förtrycka fackföre- ningar. Det socialdemokratiska partiet, å andra sidan, bör fokusera mer på programutveckling för dessa fackföreningar, strategier och kapacitetsutveck- ling och att framförallt hjälpa de att hitta nya finansiella medel för att över- leva. Socialdemokratiska systerpartierna i Nordiska rådet och i EU (PES) skulle kunna ägna mer uppmärksamhet åt just dessa utmaningar för en hållbar och demokratisk utveckling där systerpartier har fötts med just den ”svenska eller nordiska modellen” som förebild. Det finns också ett behov av ett större engagemang med det civila samhället för att genom sina nätverk nå till fler människor på landsbygden. Det civila samhället har i många anseenden fungerat som plattform för många kvinnor och ungdomar att engagera sig i lokala politiska frågor. Nätverksansatser är essentiella för att bidra med en positiv påverkan på organisationssystemen och skapa mötesplatser för socialdemokratiska medlemmar runt om i världen för erfarenhetslärande, kunskapsutbyte, gemensamma samarbetsprojekt samt mobilisering och vidareutveckling av organisations- och föreningssystemen. Därför bör kapacitetsutvecklingen inte enbart fokusera på individuellt kun- skapsuppbyggande utan även på organisationer, nätverk, föreningar, rörelser och institutionella ramverk. Därav kommer samverkan på en både lokal, 119http://www.ams.pvda.nl/binaries/content/assets/ams/2012/SDMap_03.pdf/SDMap_03. pdf