Presenterat på Betongdagen den 3 november 2022.

1. Standardisering inom betongområdet
- vilken utveckling sker och när kan
ändringar bli verklighet?
Betongdagen 2022
Markus Peterson Svensk Betong Ordf. SIS/TK 190
Betong

2. Inledning/överblick
Klimatarbetet stark påverkan på standardiseringen
Vilka standarder utvecklas mest och när är de klara?
Hur och när kan implementering ske?

3. Färdplan klimatneutral
betong
hela värdekedjan tar ett gemensamt
grepp
”Vår vision och målsättning är att all
betong i Sverige ska vara
klimatneutral 2045 och att det ska
finnas klimatneutral betong på
marknaden år 2030. Vårt arbete utgår
från ett livscykelperspektiv.”
”Inom fem år ska betong till
husbyggnation nå en halverad
klimatpåverkan.”

4. Vägledning klimatförbättrad
betong
Reviderad Utgåva 2
publicerad tidigare i
år

5. Reviderade och nya tabeller för
fabriksbetong och
prefabricerade betongprodukter.
Nivå 1, 2, 3 och 4 med minst 10,
20, 30 resp. 40 procent
reduktion

6. • Nästa SS-EN 206 (publicering 2025?)
”Europeiska huvudstandarden för betong”
• Nästa Eurokod 2 Betong (2024?)
Innehåller bl.a nytt beständighetskoncept
ERC
• Nya SS 137003:2021 och kommande
SS 137003 (2023?)
Svenska tillämpningsstandarden för EN
206
- anger svenska beständighetskrav mm
- styr möjligheterna för klimatförbättrad
betong
Vilka betongstandarder är särskilt
viktiga för klimatarbetet?

7. • Kommande helt nya
SS 137004 Naturliga puzzolaner och
naturliga kalcinerade puzzolaner… (2023?)
Svensk standard som öppnar upp för
material som idag inte omfattas av EN 206
• SS-EN 16757:2022
”Betong-PCR:en”, anger betongspecifika
regler för EPD, t.ex kring CO2-upptag
• Prel. kommande materialstandard (EN) för
kalksten
Öppnar upp för utnyttjande av
effektivitetsfaktorer för kalksten
Ytterligare betongstandarder
särskilt viktiga för klimatarbetet:

8. Nya SS 137003:2021 möjliggör ökad andel
klimatförbättrad betong
Reviderade beständighetskrav
(tabell 7-10) tillåter:
• utökat antal tillåtna cementklasser och större
andel alternativa bindemedel (slagg och
flygaska)
• utnyttjande av differentierade krav på högst
tillåtna vctekv (dvs olika vctekv krav inom en
och samma exp.klass för olika bindemedel)
• högre vctekv (inom cementklassen) genom
kvalifikationsprovning
Ny begränsad öppning för nya
alternativa cement
• Cement avsett för användning i betong
enligt EN 206, som inte omfattas av SS-EN
197-1 men som är CE-märkt baserat på
ETA
• … får användas i exponeringsklass X0 och
XC1 (vid säkerhetsklass 1)
• … om kraven i den nya bilaga S (som anger
minimikrav på vad som ska
provas/deklareras) är uppfyllda

9. Antalet accepterade
sammansättningar av
bindemedel har
utökats i
exponeringsklasserna

10. Öppningar för ytterligare
cementtyper & ökad andel
alternativa bindemedel
Nu tillåtet med upp till 65 %
inblandning av alternativa
bindemedel i vissa
exponeringsklasser
Tydligare krav på sammansättning
som nu beskrivs i fyra nya tabeller
(i tidigare utgåva en tabell)

11. Nu fler cementklasser
som tillåter utökad
andel alternativa
bindemedel i
beständighetsreglerna

12. Karbonatisering (XC3, XC4)
Slaggcement CEM III/A accepterat
Därmed accepterat i alla XC-
klasser
Kloridinträngning (XS3, XD3)
Slaggcement CEM III/A accepterat
GGBS ger ökad täthet mot klorider
Frost (XF1, XF4)
XF1: CEM III/A accepterad
XF4: CEM II/B om högsta vct-ekv
sänks med 0,05 enheter

13. Differentierade
ekvivalenta
vattencementtal

14. Nu möjligt att använda
differentierade krav på vct-ekv
inom samma exponeringsklass för
olika bindemedel
...vilket gör det möjligt att utöka
antalet cementklasser
...och därmed öppna upp för
användning av betong med
alternativa bindemedel & lägre
klimatpåverkan

15. Kvalifikationsprovni
ng
ny metod som kan tillåta
högre vct-ekv efter
särskild
funktionsprovning

16. Funktionsprovning kan exempelvis
avse karbonatisering eller
kloridinträngning
...för att kvalificera ett specifikt
cement eller en specifik
kombination av bindemedel
...och metoden möjliggör
användning av högre vct-ekv. Dock
inom exponeringsklassens gränser

17. Uppdaterad Bilaga N
skapar frihet

18. ...och förutsätter att vissa
provningsmetoder utförs
och att projektspecifika
krav uppfylls

19. • Reviderade ASR-regler
- ny bilaga baserad på Betongföreningens betongrapport nr 18
• Förtydligade avsnitt
- kring t.ex EPCC, återvunnen restbetong < 5% och begreppet ”stabil” lufthalt
• Nya svenska regler för provning av fiberfördelning vid tillsättning i roterbil
• Anpassning efter den s.k Neutralitetsprincipen (enligt CEN:s regelverk)
• Reviderat avsnitt om Kompetens och utbildning
…men innehåller även:
Ytterligare ändringar i SS
137003:2021
Reviderat ASR-avsnitt och -bilaga
Förtydligade avsnitt (t.ex för återvunnen betong)
Nya svenska regler för provning av
fiberfördelning
Reviderat avsnitt om Kompetens och Utbildning

20. Publicerades 21 dec 2021
Implementering fabriksbetong:
• Blev möjligt tillämpa standarden direkt tack vare
att cert.organen tillämpar ”flexibel ackreditering”
• Svensk Betongs kvalitetshandbok reviderats
och ny utgåva publicerades årsskiftet 2021/2022
• Övergångsperiod för tillverkare att bli certifierade
mot den nya har förlängts till halvårsskiftet 2023
Implementering förtillverkade betongelement:
• Kan tillämpas redan nu av elementtillverkare tack
vare nationellt förord till EN 13369 +
överenskommelse cert.organ och Swedac tills
den uppdatareade SS 137005 publiceras
Implementering SS
137003:2021

21. Utveckla möjligheterna att kunna CE-märka innovativa material mot
ETA
Införa referenser till den nya cementstandarden EN 197-5
Se över möjligheter att kunna utnyttja det europeiska konceptet ECPC
Förbereda för introduktion av kommande ERC-konceptet i Sverige
Nya områden som har startats upp
inom SIS/TK 190 med målet att
inkluderas i kommande SS 137003

22. ”
Framtida europeiska
beständighetskonceptet ERC
Baserat på funktionsprovning (antingen via egen provning eller tabellvärden)
Innebär att betongen i sig klassas in i motståndsklasser (Exposure
Resistance Classes) mht exempelvis karbonatisering eller kloridinträngning
Införs tidigast 2025 (?) i nästa EN 206 och Eurokod 2 (2024?)
Kan på sikt ersätta/komplettera dagens nationella beständighetsregler
Ger ytterligare potential för klimatförbättrad betong (minska ”onödiga”
marginaler för beprövade material och underlätta introduktion nya
bindemedel)

23. Avslutningsvis…
…pågår det i ett nystartat europeiskt arbete att se över hur
betongstandarderna förhåller sig till möjligheten att minska CO2-
utsläpp.
Eventuellt införs koldioxidklasser i nästa EN 206

24. TACK!
För mer information:
www.svenskbetong.se
www.sis.se/tk190
markus.peterson@svenskbetong.se