Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten 27.1.2017, Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland 3.2.2017, Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland och Nyland 8.2.2017, Södra Savolax, Mellersta Finland, Norra Karelen och Norra Savolax 10.2.2017, Birkaland, Satakunta och Egentliga Finland17.2.2017
Liisa Saarenmaan loppusanat mmm biotalousseminaarissa 03 03 2020.docx
Jaana Husu-Kallio / Landskapsreformen
1. 1
Mat- och naturresurssektorns
diskussionsmöten om
landskapsreformen
Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten 27.1.2017
Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland 3.2.2017
Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland och
Nyland 8.2.2017
Södra Savolax, Mellersta Finland, Norra Karelen och Norra Savolax 10.2.2017
Birkaland, Satakunta och Egentliga Finland 17.2.2017
kanslichef Jaana Husu-Kallio, jord- och skogsbruksministeriet
2. 2
INHEMSK MAT OCH TILLVÄXTINHEMSK MAT OCH TILLVÄXT
FRÅN HÅLLBAR ANVÄNDNINGFRÅN HÅLLBAR ANVÄNDNING
AV NATURRESURSERAV NATURRESURSER
3. Landskapen centrala aktörer när det gäller
mat- och naturresurssektorns uppgifter
• Mat- och naturresurssektorns uppgifter övergår från
regionförvaltningen och kommunerna till landskapen
• De uppgifter som flyttas över till landskapen ska bilda en
sammanhängande helhet
• Reformen gäller närmare 2 000 årsverken
– landskapets tredje största uppgiftshelhet
• Största delen av uppgifterna sköts i varje landskap
• Naturresursuppgifterna och vissa specialuppgifter måste
organiseras över landskapsgränserna
4. Landskapen har ett stort ansvar när det
handlar om att främja jordbruket och
landsbygdens livskraft
• EU-finansieringen till jordbruket och
landsbygdsutvecklingen är av särskild vikt för att
jordbruket ska vara lönsamt och landsbygden livskraftig
• År 2015 utgjorde EU:s direkta jordbruksstöd och medlen för
landsbygdsutvecklingen 72 procent av Finlands alla EU-
inkomster
• För dessa objekt får Finland årligen ungefär 864 milj. euro från
EU
– direktstöd 524 milj. euro
– landsbygdsutveckling 340 milj. euro
08.02.17 4
5. Lagberedningen inom ministeriets
förvaltningsområde
• Cirka 70 lagar ska ändras
– många ändringar av teknisk karaktär, men som också inverkar på innehållet
• Nya lagar, åtminstone:
– lag om organisering av utbetalande myndighets uppgifter i landskapen
– lag om överföring av ansvaret för organisering av vissa miljöhälsovårdens
uppgifter från landskap till kommuner
– lag om ändring av veterinärvårdslagen till lag om veterinärtjänster
– lag om landskapens samarbete för att sköta fiskeri- och
vattenhushållningsuppgifter
• Den första regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen i februari
– landskaps-, social- och hälsovårds-, verkställighets- och finansieringslagen osv.
• Utkastet till den andra regeringspropositionen ska sändas på remiss senast i mars
– jord- och skogsbruksministeriets lagar ingår i detta paket
• Lagarna träder i kraft den 1 januari 2019
5
6. Skötseln av de uppgifter som hör till
ministeriets förvaltningsområde i landskapen
• En helhet som sköts i landskapen i en öppen dialog med
förvaltningsområdet
• Viktigt:
– landskapens möjligheter att förbättra hälsan, välbefinnandet och säkerheten hos
människor, djur och växter, landsbygdens livskraft och näringsverksamhetens
konkurrenskraft som bygger på hållbar användning av förnybara naturresurser
– effektiv och ändamålsenlig skötsel av uppgifterna
– att se till att den kompetens och de resurser som behövs i uppgifterna är
tillräckliga
– ett jämlikt och fungerande servicenätverk och tillräcklig regional närvaro
– utveckling av elektronisk kundservice och elektroniska förvaltningsprocesser
• Landskapen svarar för skötseln av uppgifterna, resurserna, riskhanteringen
och konsekvenserna
– särskilt för att uppfylla EU-kraven som gäller utbetalande myndighet
7. Förutsättningarna för skötseln av
uppgifterna
• Målet är att se till att uppgifterna sköts bra och kostnadseffektivt och på
ett objektivt och enhetligt sätt i alla områden
• Former av interaktion i landskapssamarbetet är
– styrning genom lagstiftning
– målen i statsbudgeten
– substansstrategier
– förhandlingsförfaranden
• Fungerande elektroniska tjänster och informationssystem samt
kontinuerlig utveckling i samband med landskapets serviceprocesser
• Landskapens samverkan och samlande av expertis ska utvecklas vidare
• Landskapsfinansiering av uppgifterna inom ministeriets
förvaltningsområde
– omkostnadsanslag och särskilda anslag med allmän täckning
– EU-kopplad stödfinansiering under separata moment
8. För samhällets säkerhet vitala funktioner
som ligger på ministeriets ansvar
• I och med landskapsreformen ska de strategiska uppgifter som är vitala
med tanke på samhällets säkerhet övergå till landskapen
– att trygga primärproduktionen inom livsmedelsförsörjningen
– att hantera översvämningsrisker och dammsäkerhet
– att trygga vattentjänsterna
• Skötseln av uppgifterna ska säkras vid reformen av
landskapsförvaltningen
– sakkunnigmyndigheternas beslut i säkerhetshotande situationer ska
specificeras så att de grundar sig på tjänsteansvaret
– koordinationen, styrningen, ansvaren och uppgifterna ska vara klara
– vid störningar ska agerandet i hela kedjan staten-landskapet-
kommunen säkras
– kompetensen och resurserna ska tryggas när det gäller samhällets
vitala funktioner
8