SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 24
Fysik för årskurs 7-9
Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Denna presentation innehåller
• Kraft
• Tryck
Kraft
Kraft
• En kraft skapar eller motverkar en rörelse.
• Tyngdkraften drar ner saker mot jorden.
Isaac Newton
• Isaac Newton (1643-1727) upptäckte
tyngdkraften.
• Man brukar säga att Newton upptäckte
tyngdkraften när ett äpple föll ner i huvudet på
honom.
Tyngdkraft och gravitation
• Tyngdkraften påverkar alla människor och alla
föremål så att de dras mot jordens centrum.
• Det finns en dragningskraft eller
gravitationskraft mellan alla föremål som har
en massa.
• Hur stark kraften är mellan två saker beror på
deras massa och avståndet mellan dom.
• Stor massa och kort avstånd ger en stark
gravitationskraft.
Gravitationskraft i solsystemet
• Det är gravitationskraft som gör att månen
roterar runt jorden.
• Det är gravitationskraft som gör att planeterna
roterar runt solen.
Kraft och motkraft
• Till varje kraft finns en motkraft.
• Om ett föremål är stilla eller rör sig med
konstant hastighet så är kraften och
motkraften lika stora.
Exempel: Kraft och motkraft
• Kulan hänger i snöret. Tyngdkraften neråt är lika stor
som motkraften uppåt. Kulan är stilla.
• Snöret klipps av. Tyngdkraften neråt gör att kulan faller
mot marken.
• Kulan ligger på marken. Tyngdkraften neråt är lika stor
som motkraften uppåt. Kulan är stilla.
Krafter mäts i Newton
• Krafter mäts med en dynamometer.
• Krafter mäts i enheten Newton (N).
• På jorden så är:
tyngdkraften = massan * 10
• Massa 1 kg => Tyngdkraft 10 N
• Massa 5 kg => Tyngdkraft 50 N
Massa och Tyngd
• Massa talar om hur mycket
materia det är i en kropp.
• Massa mäts i kilogram (kg).
• Tyngd talar om hur stor
tyngdkraften är.
• Tyngd mäts i Newton (N).
Exempel: Massa och tyngd
• Månen har svagare tyngdkraft än vad Jorden
har. Månens tyngdkraft är en sjättedel av
Jordens tyngdkraft.
• En person har massa 85 kg.
• Personens massa är 85 kg både på jorden
och på månen.
• På jorden har han tyngden 850 N.
• På månen har han tyngden 140 N.
Tyngdpunkt
• Alla föremål har en tyngdpunkt.
• Tyngdpunkten är den punkt i en sak där
tyngdkraften verkar dra.
• Stödytan är den yta på vilken en kropp stöder sig.
• För att något ska stå stadigt så måste
tyngdpunkten vara rakt ovanför stödytan.
• Stor stödyta och låg tyngdpunkt ger bra stabilitet.
Exempel: Stödyta
• En person som står på två ben har stödyta under bägge fötterna
samt mellan fötterna.
• En person som står på ett ben har stödyta under den fot som är i
marken.
• Ett bord med 4 ben har stödyta under bordsbenen och under hela
bordet.
• Ett bord med ett ben har stödyta under det enda bordsbenet.
Tryck
Tryck
• Tryck beskriver hur kraft fördelar sig på en
area.
• 𝑡𝑟𝑦𝑐𝑘 =
𝑘𝑟𝑎𝑓𝑡
𝑎𝑟𝑒𝑎
• Tryck mäts i Pascal (Pa).
• Både fasta föremål, vätskor och gaser orsakar
tryck.
Exempel: Tryck
• Om man ska ta sig fram på tunn is så är det bra att
lägga sig på mage och åla fram. Kraften fördelas då på
en större yta och isen håller bättre.
• Personens tyngdkraft är lika stor. När personen ligger
på mage så fördelas kraften på en större yta och
trycket på isen blir mindre.
Lufttryck
• Alla gaser sprider tryck åt alla håll. De trycker
uppåt, nedåt och åt sidorna.
• Luften trycker på oss från alla håll.
• Luftens tryck kallas för lufttryck.
• Eftersom luften alltid trycker på oss från alla håll
så tänker vi inte på att det finns ett lufttryck.
• Högre upp i luften så är lufttrycket lägre.
På 10 000 m så är lufttrycket en fjärdedel av
lufttrycket på marken. Flygplan har tryckkabiner
som ser till att lufttrycket i planet hålls på en bra
nivå.
Komprimerade gaser
• När man komprimerar en gas så trycker man ihop
den så att den tar mindre plats.
• När man pumpar ett cykeldäck så komprimerar
man luften i däcket.
• Inuti sprayburkar finns det komprimerad gas som
gör att det sprutar när man trycker på knappen.
• Gaser utvidgas när de värms. Därför kan en
sprayburk explodera när den blir uppvärmd.
Vattentryck
• Vatten har också ett tryck kallat vattentryck.
• Vattentrycket ökar med djupet.
Kommunicerande kärl
• Kommunicerande kärl: När olika vattenbehållare
sitter ihop nära botten så kommer en vätska alltid
att nå lika högt upp i de olika behållarna.
Vattentorn
Vattentornet och husen är kommunicerande kärl.
1) Vatten pumpas upp i vattentornet.
2) I vattentornet lagras vattnet.
3) Vattnet i tornet trycks sedan upp i husens
vattenledningar av vattnets tyngd. Det fungerar
bara så länge vattentornet är högre än husens
översta våning.
Lyftkraft
• Det är svårt att trycka ner en boll i vatten.
• Det beror på att vattnets lyftkraft trycker upp bollen.
• Arkimedes princip: Vattnets lyftkraft är lika stor som
tyngden av den undanträngda vätskan.
• Om lyftkraften är större än föremålets tyngdkraft så flyter
föremålet.
• Vattnets lyftkraft gör att det är lättare att lyfta en sten
under vattenytan än vad det är att lyfta den i luften.
Lyftkraft i luft
• Luften har också lyftkraft.
• Luftens lyftkraft är mycket mindre än vattnets
lyftkraft.
• Flygplan har en speciell form på vingarna som gör
att de kan lyfta.

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
gulzay
 

Was ist angesagt? (20)

Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 

Mehr von Lena Koinberg

Mehr von Lena Koinberg (16)

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
FBK SVA - Kalender
FBK SVA - KalenderFBK SVA - Kalender
FBK SVA - Kalender
 

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck

  • 1. Fysik för årskurs 7-9 Kraft och Tryck Lena Koinberg
  • 4. Kraft • En kraft skapar eller motverkar en rörelse. • Tyngdkraften drar ner saker mot jorden.
  • 5. Isaac Newton • Isaac Newton (1643-1727) upptäckte tyngdkraften. • Man brukar säga att Newton upptäckte tyngdkraften när ett äpple föll ner i huvudet på honom.
  • 6. Tyngdkraft och gravitation • Tyngdkraften påverkar alla människor och alla föremål så att de dras mot jordens centrum. • Det finns en dragningskraft eller gravitationskraft mellan alla föremål som har en massa. • Hur stark kraften är mellan två saker beror på deras massa och avståndet mellan dom. • Stor massa och kort avstånd ger en stark gravitationskraft.
  • 7. Gravitationskraft i solsystemet • Det är gravitationskraft som gör att månen roterar runt jorden. • Det är gravitationskraft som gör att planeterna roterar runt solen.
  • 8. Kraft och motkraft • Till varje kraft finns en motkraft. • Om ett föremål är stilla eller rör sig med konstant hastighet så är kraften och motkraften lika stora.
  • 9. Exempel: Kraft och motkraft • Kulan hänger i snöret. Tyngdkraften neråt är lika stor som motkraften uppåt. Kulan är stilla. • Snöret klipps av. Tyngdkraften neråt gör att kulan faller mot marken. • Kulan ligger på marken. Tyngdkraften neråt är lika stor som motkraften uppåt. Kulan är stilla.
  • 10. Krafter mäts i Newton • Krafter mäts med en dynamometer. • Krafter mäts i enheten Newton (N). • På jorden så är: tyngdkraften = massan * 10 • Massa 1 kg => Tyngdkraft 10 N • Massa 5 kg => Tyngdkraft 50 N
  • 11. Massa och Tyngd • Massa talar om hur mycket materia det är i en kropp. • Massa mäts i kilogram (kg). • Tyngd talar om hur stor tyngdkraften är. • Tyngd mäts i Newton (N).
  • 12. Exempel: Massa och tyngd • Månen har svagare tyngdkraft än vad Jorden har. Månens tyngdkraft är en sjättedel av Jordens tyngdkraft. • En person har massa 85 kg. • Personens massa är 85 kg både på jorden och på månen. • På jorden har han tyngden 850 N. • På månen har han tyngden 140 N.
  • 13. Tyngdpunkt • Alla föremål har en tyngdpunkt. • Tyngdpunkten är den punkt i en sak där tyngdkraften verkar dra. • Stödytan är den yta på vilken en kropp stöder sig. • För att något ska stå stadigt så måste tyngdpunkten vara rakt ovanför stödytan. • Stor stödyta och låg tyngdpunkt ger bra stabilitet.
  • 14. Exempel: Stödyta • En person som står på två ben har stödyta under bägge fötterna samt mellan fötterna. • En person som står på ett ben har stödyta under den fot som är i marken. • Ett bord med 4 ben har stödyta under bordsbenen och under hela bordet. • Ett bord med ett ben har stödyta under det enda bordsbenet.
  • 15. Tryck
  • 16. Tryck • Tryck beskriver hur kraft fördelar sig på en area. • 𝑡𝑟𝑦𝑐𝑘 = 𝑘𝑟𝑎𝑓𝑡 𝑎𝑟𝑒𝑎 • Tryck mäts i Pascal (Pa). • Både fasta föremål, vätskor och gaser orsakar tryck.
  • 17. Exempel: Tryck • Om man ska ta sig fram på tunn is så är det bra att lägga sig på mage och åla fram. Kraften fördelas då på en större yta och isen håller bättre. • Personens tyngdkraft är lika stor. När personen ligger på mage så fördelas kraften på en större yta och trycket på isen blir mindre.
  • 18. Lufttryck • Alla gaser sprider tryck åt alla håll. De trycker uppåt, nedåt och åt sidorna. • Luften trycker på oss från alla håll. • Luftens tryck kallas för lufttryck. • Eftersom luften alltid trycker på oss från alla håll så tänker vi inte på att det finns ett lufttryck. • Högre upp i luften så är lufttrycket lägre. På 10 000 m så är lufttrycket en fjärdedel av lufttrycket på marken. Flygplan har tryckkabiner som ser till att lufttrycket i planet hålls på en bra nivå.
  • 19. Komprimerade gaser • När man komprimerar en gas så trycker man ihop den så att den tar mindre plats. • När man pumpar ett cykeldäck så komprimerar man luften i däcket. • Inuti sprayburkar finns det komprimerad gas som gör att det sprutar när man trycker på knappen. • Gaser utvidgas när de värms. Därför kan en sprayburk explodera när den blir uppvärmd.
  • 20. Vattentryck • Vatten har också ett tryck kallat vattentryck. • Vattentrycket ökar med djupet.
  • 21. Kommunicerande kärl • Kommunicerande kärl: När olika vattenbehållare sitter ihop nära botten så kommer en vätska alltid att nå lika högt upp i de olika behållarna.
  • 22. Vattentorn Vattentornet och husen är kommunicerande kärl. 1) Vatten pumpas upp i vattentornet. 2) I vattentornet lagras vattnet. 3) Vattnet i tornet trycks sedan upp i husens vattenledningar av vattnets tyngd. Det fungerar bara så länge vattentornet är högre än husens översta våning.
  • 23. Lyftkraft • Det är svårt att trycka ner en boll i vatten. • Det beror på att vattnets lyftkraft trycker upp bollen. • Arkimedes princip: Vattnets lyftkraft är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan. • Om lyftkraften är större än föremålets tyngdkraft så flyter föremålet. • Vattnets lyftkraft gör att det är lättare att lyfta en sten under vattenytan än vad det är att lyfta den i luften.
  • 24. Lyftkraft i luft • Luften har också lyftkraft. • Luftens lyftkraft är mycket mindre än vattnets lyftkraft. • Flygplan har en speciell form på vingarna som gör att de kan lyfta.