Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi. Presentation som innehåller åttans biologi. Innehåll: Människan och Ditt liv (sex & droger)

1. Sammanfattning till NP åk 9
Biologi åk 8
Lena Koinberg

2. Denna presentation innehåller
• Människan
• Ditt Liv

3. Människan
Lena Koinberg

4. Celler och vävnad
• I din kropp finns flera miljarder celler.
• I cellerna pågår det hela tiden cellandning.
• Celler som är lika bildar tillsammans en vävnad.
• Det finns olika sorters vävnad:
– Täckande vävnad (t.ex. i hud)
– Flytande vävnad, (t.ex. blod)
– Muskelvävnad

5. Organ
• Olika sorters vävnad bygger upp
organ.
• Kroppens största organ är huden.
• Exempel på organ:
– Hjärna
– Hjärta
– Njurar
– Lungor
– Skelettmuskel (armmuskel, mm).

6. Organsystem
• Organen samarbetar i olika organsystem.
• Exempel på organsystem:
– Rörelsesystemet (gör så att vi kan röra på oss)
– Matspjälkningssystemet (smälter maten)
– Andningssystemet
– Blodomloppet
– Fortplantningssystemet

7. Skelett, leder och muskler
• Skelett, leder och muskler samarbetar.
• Skelettet ger kroppen stadga.
• Leder mellan benen gör att du kan böja på
fingrar, ben och andra kroppsdelar.
• Muskler kan dra ihop sig.
• Vissa muskler (t.ex. armmuskeln) styr du med
din vilja medan andra muskler (t.ex.
hjärtmuskeln) styrs av kroppen.

8. Föda
• I maten så finns det som behövs för att kroppen ska
kunna bygga upp celler och vävnader.
• Du bör äta regelbundet och ha en varierad kost.
• Du behöver få i dig:
– Vatten
– Kolhydrater (energikälla, finns i bl.a. pasta, potatis och
bröd)
– Fett (energiförråd)
– Proteiner (kroppens byggstenar, finns i bl.a. kött och ägg)
– Vitaminer
– Mineraler

9. Matens väg genom kroppen
1. Munnen
2. Matstrupen
3. Magsäcken
4. Tarmar
5. Ändtarmen

10. Matspjälkningskanalen
• Tänderna tuggar sönder maten.
• Magsaft i magsäcken bryter ner maten.
• I tarmarna tas näring från maten upp. Näringen
överförs till blodet och transporteras vidare till
kroppens celler.
• I tarmarna bryts maten också ner till mindre
delar.
• I tjocktarmen så finns det nyttiga bakterier som
hjälper till med nedbrytningen av maten.
• I ändtarmen samlas resterna som sedan bajsas
ut.

11. Enzymer
• I nästan hela matspjälkningskanalen (vägen
maten tar i kroppen) så finns det enzymer som
hjälper till med att bryta ner maten.
• Enzymer finns på olika ställen i kroppen. De
fungerar som katalysatorer och snabbar på
processer.

12. Andningsorganen består av
• Mun- och näshåla
• Luftstrupe
• Luftrör
• Lungor
• På luftvägarnas insida
sitter flimmerhår som
stoppar damm så att
det inte kommer ner i
lungorna.

13. Andningsorganen
• Andningsorganen tar upp syre från luften och
släpper ut koldioxid från kroppen.
• Dina två lungor har mängder med lungblåsor.
• På utsidan av lungblåsorna sitter tunna blodkärl.
Syre och koldioxid kan ta sig genom blodkärlens
tunna väggar och på så sätt transporteras syre
och koldioxid mellan kroppens blod och luften i
lungorna.

14. Blodomlopp
• Blodomloppet kallas också cirkulationssystemet.
• Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen.
• Syrerikt blod pumpas från hjärtat ut i kroppen (genom
artärerna).
• Ute i kroppen används syre i cellandningen.
I cellandningen skapas koldioxid.
• Blodet som leds tillbaka till hjärtat (genom venerna)
innehåller koldioxid och är syrefattigt.

15. Hjärtats uppbyggnad
• Hjärtat är indelat i en högerdel och en vänsterdel.
• Högerdelen pumpar blod till lungorna (lilla kretsloppet)
• Vänsterdelen pumpar ut blod i kroppen (stora
kretsloppet)

16. Blodets två kretslopp
• Lilla kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat till
lungorna och tillbaka till hjärtat. I lungorna
hämtar blodet syre och lämnar ifrån sig
koldioxid.
• Stora kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat
och ut till kroppens alla organ och tillbaka till
hjärtat igen. På väg ut i kroppen så hämtar
blodet näring i tarmarna.

17. Blodgrupper
• Människan har fyra blodgrupper: A, B, AB och
0 (noll).
• Vilken blodgrupp du har beror på vilka
blodgrupper dina föräldrar har.
• Vid blodtransfusion så måste du få blod av rätt
blodgrupp.

18. Rening av blodet
• Levern, lungorna och njurarna renar blodet.
• Levern bryter ner giftiga ämnen.
• Med lungorna andas du ut koldioxid.
• Njurarna renar blodet från avfallsämnen från
cellerna. Njurarna tillverkar också urin som
transporterar bort avfallet från kroppen.

19. Försvar
• Huden är ditt yttre försvar mot bakterier och
virus.
• Kroppens andra försvarslinje är en
inflammation.
• Vid en inflammation så kommer det mer blod
och vita blodkroppar till den skadade huden.
De vita blodkropparna kan döda bakterier.
• Kroppens tredje försvar är hela
immunförsvaret.

20. Immunförsvaret
• Immunförsvaret skyddar oss mot bakterier och
virus.
• Immunförsvaret består av flera olika sorters vita
blodkroppar och antikroppar.
• Om man haft en sjukdom så kan man bli immun
mot att få den igen. Det beror på att
immunförsvaret minns sjukdomen och snabbt kan
bekämpa den.
• När man vaccineras så injiceras ett svagt
smittämne i kroppen. Immunförsvaret lär sig då
hur det ska försvara sig mot smittämnet.

21. Våra sinnen
• Våra fem sinnen:
– Syn
– Hörsel
– Smak
– Lukt
– Känsel
• Sinnena skickar signaler till hjärnan. Hjärnan
tolkar signalerna och du förstår vad som
händer.

22. Syn
• Ljus går in i ögat genom pupillen. Pupillen är en
öppning i regnbågshinnan. Pupillen kan variera i storlek
och släppa igenom olika mycket ljus.
• Ljuset bryts i linsen och hamnar sen på näthinnan
längst bak i ögat.
• På näthinnan finns det sinnesceller.
• Sinnescellerna skickar signaler vidare till hjärnan via
synnerven.
• Hjärnan tolkar signalerna och du förstår vad du ser.

23. Örat
• Ljudvågor fångas upp av ytterörat och leds till
innerörat.
• Ljudvågor får trumhinnan i örat att börja vibrera.
• I innerörat omvandlar sinnesceller vibrationerna till
signaler som skickas med hörselnerven till hjärnans
hörselcentrum.
• Innerörat innehåller också organen som styr din balans.

24. Smaksinnet
• I munnen finns det tusentals smaklökar.
• De flesta smaklökarna sitter på tungan.
• Du kan känna 5 smaker:
– Sött
– Salt
– Surt
– Beskt
– Umami (ungefär buljongsmak)

25. Luktsinnet
• I slemhinnan högst upp i näshålan så finns det
luktsinnesceller. Dessa celler känner dofter.
• Från sinnescellerna går nervsignaler till
hjärnans luktcentrum. När signalerna när
luktcentrum så känner du doften.

26. Känsel
• Känselkroppar i huden kan känna tryck, beröring,
kyla, värme och smärta.
• Känselkropparna skickar signaler till
känselcentrum i hjärnan. När signalerna når
känselcentrum så blir vi medvetna om känslan.
• Smärta är till för att varna så att du kan undvika
faror.

27. Nervsystemet
• Nervsystemet skickar elektriska signaler genom
kroppen.
• Det är nervsystemet som tar emot signaler från
dina sinnen och skickar dom vidare till hjärnan.
• Det är nervsystemet som styr kroppens muskler.
• Vissa delar av nervsystemet är viljestyrda (t.ex att
medvetet spänna en muskel) och andra är inte
viljestyrda (t.ex. att de inre organen fungerar).
• Nervsystemet består av nervceller.
• Hjärnan är en del av kroppens nervsystem.

28. Hjärna
• Hjärnan består av många miljarder nervceller.
• Hjärnan är alltid aktiv.
• Vänster hjärnhalva kan tala, läsa, skriva, räkna
och minnas detaljer i en bild.
• Höger hjärnhalva kan sjunga, teckna, känna
igen melodier och ser helheter i en bild.

29. Hjärnan har olika centra
• Olika delar av hjärnan olika uppgifter.
• En hjärnskada kan ge förlamning och en annan
hjärnskada minskad känsel. Det beror på vilket centra
som har skadats.
• Exempel på uppgifter:
– Tal
– Lukt
– Hörsel
– Rörelse
– Känsel
– Syn
– Balans

30. Hormoner
• Många av kroppens funktioner styrs av hormoner.
Exempelvis så styr hormoner följande:
– tillväxt
– matsmältning
– Sexualitet (testosteron och östrogen)
– pubertetsutveckling
– blodsockerbalans
• Körtlar i kroppen tillverkar hormoner. Hormonet släpps
ut i kroppen och transporteras med blodet. Hormonet
påverkar sedan cellerna i ett helt annat organ.
• Exempel: Testiklarna är körtlar som tillverkar
könshormonet testosteron. Testosteron i blodet
påverkar bl.a. skäggväxten.

31. Ditt Liv
Lena Koinberg

32. Kvinnans könsorgan
• Kvinnans yttre könsorgan
består av inre blygdläppar,
yttre blygdläppar och
klitoris.
• Klitoris är känslig för sexuell
beröring.

33. Kvinnans inre könsorgan
• En gång i månaden släpper en av kvinnans
äggstockar ett ägg.
• Ägget kan befruktas och bli ett foster. Om ägget
inte befruktas så får kvinnan en mensblödning.
• Ägget transporteras från äggstocken, genom
äggledaren och till livmodern.

34. Mannens könsorgan
• Mannens yttre könsorgan består av penis och
pung.
• I pungen finns 2 testiklar.
• Pungen ligger utanför kroppen för att testiklarna
inte ska bli för varma.
• Längst ut på penis sitter ollonet. Ollonet är
känsligt för sexuell beröring.

35. Mannens inre könsorgan
• I testiklarna bildas varje dag miljontals
spermier.
• När mannen får utlösning så trycks spermier
ut genom sädesledarna. Sperma kommer ut ur
penis.

36. Puberteten
• Puberteten är när du blir könsmogen,
vanligtvis sker det när man är mellan 9 och 16
år.
• Det börjar växa hår runt könsorganen.
• Killar får skäggväxt, testiklarna växer och
produktionen av testosteron ökar.
• Tjejer får mens, större bröst och produktionen
av östrogen ökar.

37. Mens
• Tjejer har mens ungefär en gång i månaden.
• Om ägget inte befruktas så får man en
mensblödning.
• Tampong, binda och menskopp är olika
exempel på mensskydd.

38. Upphetsning och sex
• När en kille är sexuellt upphetsad så blir penis stor och
stel. Mannen har fått stånd. Stånd kallas även för
erektion.
• När en tjej är sexuellt upphetsad så svullnar
blygdläppar och klitoris. Samtidigt så blir slidan fuktig.
• När en man får orgasm så får han samtidigt utlösning.
• När en kvinna får orgasm så sker sammandragningar i
slidan.
• Onani är när man smeker sig själv.
• Petting är när man smeker varandras könsorgan.
• Vid samlag så för mannen in sin penis i kvinnans slida.

39. HBT
• Heterosexuella: dras till personer av motsatta
könet.
• HBT står för homosexuella, bisexuella och
transsexuella personer.
• Homosexuella: dras till personer av samma kön.
• Bisexuella: dras till personer av bägge könen.
• Transexuella: upplever att deras biologiska kön
inte stämmer med deras självbild. En del
personer genomgår könsbytesoperationer för att
byta kön.

40. Befruktning
• När mannen får orgasm så skjuter han in spermier i
slidan.
• Om en spermie tränger in i ett ägg så blir ägget
befruktat.
• Vid befruktningen så bildas en cell med arvsanlag från
mammans ägg och pappans spermie.
• Den nya cellen växer genom att dela sig.
• Det befruktade ägget växer sedan till sig i kvinnans
livmoder.

41. Graviditet
• En normal graviditet är nio månader.
• Tidiga tecken på graviditet är utebliven mens och
illamående.
• Fostret får syre och näring från mamman via
navelsträngen. Navelsträngen sitter fast i
moderkakan.
• Vid missfall så avbryts graviditeten av sig själv.

42. Förlossning
• Vid förlossningen kommer babyn
ut genom kvinnans slida.
• Vid kejsarsnitt tas babyn ut
genom ett snitt i buken.
• Vid amning så dricker babyn
mammans näringsrika
bröstmjölk.

43. Preventivmedel
• Preventivmedel förhindrar en graviditet.
• Exempel på preventivmedel är kondom, p-piller,
minipiller, P-spruta, P-stav, pessar och spiral.
• Det enda preventivmedlet som skyddar mot
könssjukdomar är kondom.
• Om man haft ett oskyddat samlag så kan man dagen
efter samlaget köpa ett akut p-piller på apoteket. Akut
p-piller kallas även dagen efter piller.

44. Kondom
• En kondom är en ”gummistrumpa” som sitter
på penisen under samlaget.
• Kondom är det enda preventivmedlet som
skyddar mot både graviditeter och
könssjukdomar.

45. P-piller
• P-piller är tabletter som innehåller kvinnliga
könshormoner.
• Om man äter ett p-piller varje dag så
förhindras graviditeter.

46. Abort
• I Sverige har vi fri abort fram till vecka 18.
• Abort sker på sjukhus och innebär att ett
foster tas ut ur kvinnans kropp.
• Tidigt i graviditeten så skriver läkaren ut ett
abortpiller.
• Senare i graviditeten så framkallas ett missfall
och fostret skrapas eller sugs ut.

47. Könssjukdomar
• När man har sex så kan könsjukdomar överföras
från den ena personen till den andra personen.
• Kondom skyddar mot könssjukdomar.
• Klamydia och gonorré orsakas av bakterier och
kan botas med antibiotika.
• Om man inte behandlar klamydia och gonorré så
kan man bli steril.

48. Könssjukdomar orsakade av virus
• Könsherpes ger små blåsor runt könsorganen.
Herpes kan inte botas.
• Kondylom är vårtor runt könsorganen.
Vårtorna kan behandlas.
• HIV-virus ger upphov till sjukdomen aids.
• Man kan få HIV på tre olika sätt:
– oskyddat sex
– blodöverföring
– från mamma till foster

49. Prostitution och sexuellt våld
• Prostitution är sex mot betalning.
• Våldtäkt är någon tvingas till sex.
• En pedofil har sex med en person som är under
15 år.
• Incest är sexuella handlingar mellan
familjemedlemmar och nära släktingar.
• I Sverige så är våldtäkt, pedofili och incest
förbjudet.

50. Omskärelse och könsstympning
• Vid manlig omskärelse tas en del av förhuden
bort.
• Kvinnlig könsstympning innebär att man skär
bort hela eller delar av de yttre könsorganen.
Ibland sys också slidöppningen nästan helt
ihop.
• I Sverige så är kvinnlig könsstympning
förbjudet.

51. Ätstörningar
• Anorexi och bulimi är ätstörningar.
• Anorexi är självsvält. En del personer svälter
sig själva till döds.
• Bulimi är hetsätning följd av att man kräks upp
maten.

52. Dopning
• Folk dopar sig för att bli starkare.
• Anabola steroider är ett vanligt
dopningsmedel.
• Anabola steroider har många biverkningar.
• Exempel på biverkningar:
– Sterilitet
– Krympta testiklar
– Impotens
– Våldsamhet

53. Droger
• Droger är beroendeframkallande.
• Alla droger är farliga. Det finns inga ofarliga
droger.
• Exempel på droger:
– Tobak
– Alkohol
– Narkotika

54. Tobak
• Cigaretter och snus innehåller tobak.
• Hela kroppen skadas av rökning:
– Huden blir gråaktig
– Håret blir matt och livlöst
– Cancerrisken ökar
– Det är svårare att bli gravid
– Risken för impotens och sterilitet ökar.
• Rökare dör i snitt 10 år tidigare än icke-rökare

55. Alkohol
• Alkohol skadar hela kroppen, mest skadas hjärna och
lever.
• Ungas hjärna tar extra stor skada av alkohol. Det beror
på att deras hjärna fortfarande växer och utvecklas.
• Alkohol ligger bakom många dödsolyckor i trafiken.
• Om en gravid person dricker alkohol så får fostret
samma alkoholhalt som mamman. Alkoholen kan ge
barnet hjärnskador.

56. Narkotika
• Narkotika kallas även knark.
• Narkotika är förbjudet i Sverige.
• Narkotika är skadligt och starkt beroendeframkallande.
• En del narkotika gör att man känner sig lugn och
bekymmerslös, annan narkotika gör en upprymd och
aktiv.
• Exempel på narkotika: hasch, marijuana, morfin,
heroin, amfetamin, kokain, LSD, ecstasy.