3.
Klyftor på arbetsmarknaden
Arbetslöshet per stadsdel okt 2009
8 Källa: USK
6,9 6,7
7
5,9
6
4,9 4,8
5 4,1 3,8
% 4 3,1
2,7 2,7
3 2,6 2,5 2,2 2,1
2
1
0
Rinkeby‐Kista
Farsta
Spånga‐Tensta
Bromma
Östermalm
Södermalm
Kungsholmen
Skärholmen
Liljeholmen
Älvsjö
Norrmalm
Skarpnäck
Vällingby
Enskede‐Årsta‐
Hässelby‐
Hägersten‐
Vantör
Arbetslösheten varierar kraftigt mellan Stockholms stadsdelar. I Rinkeby‐Kista, där den är som högst,
är andelen arbetslösa mer än tre gånger så hög som på Norrmalm, där den är som lägst. Det är i de
där arbetslösheten redan är hög som den också har ökat mest sedan 2006. Av nedanstående diagram
framgår att arbetslösheten har ökat mest i Spånga‐Tensta, Hässelby‐Vällingby, Skärholmen och
Rinkeby‐Kista. I Spånga‐Tensta har arbetslösheten ökat med 37,2 procent sedan 2006. Samtidigt är
arbetslösheten lägre på Södermalm idag än den var 2006.
Skillnad i arbetslöshet mellan 2006 och 2009
Källa: USK
45,0%
37,2% 36,1%
35,0% 28,8% 27,8%
25,0%
25,0%
16,7%
15,0% 9,1% 8,3%
6,9% 5,1%
4,8% 3,8%
5,0% 0%
‐5,0%
‐15,0% ‐10,0%
4. Förvärvsfrekvens per stadsdel
16‐64 år
Källa: USK, egna beräkningar Kungsholmen
90,0 Norrmalm
Södermalm
80,0
Bromma
70,0 Hägersten‐Liljeholmen
60,0 Älvsjö
50,0 Östermalm
% 40,0
Enskede‐Årsta‐Vantör
Skarpnäck
30,0 Farsta
20,0 Hässelby‐Vällingby
10,0 Spånga‐Tensta
Skärholmen
0,0
Rinkeby‐Kista
I stadsdelarna Spånga‐Tensta, Skärholmen och Rinkeby‐Kista har bara omkring hälften av den vuxna
befolkningen ett arbete. Det kan jämföras med innerstaden där andelen är närmare 80 procent. Det
finns också stora skillnader i förvärvsfrekvens beroende på vilket land du är född i. Bland utrikes
födda, vuxna stockholmare har 59 procent ett jobb, medan siffran är 83 procent för stockholmare
som är födda i Sverige.
Förvärvsfrekvens eGer födelseland, 20‐64 år
Stockholms stad 2007
Källa: Stockholms stad, FramIdsutredningen
Sverige 83%
Norden utom Sverige 73%
Sydamerika 67%
Nordamerika 63%
Fd Sovjetunionen 62%
Europa utom Norden 59%
Asien 53%
Afrika 52%
Utrikes födda 59%
Totalt 77%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
5. Klyftor i inkomster
Medelförvärvsinkomst per stadsdel och år
Källa: USK
Östermalm
350000
Norrmalm
300000 Bromma
Kungsholmen
250000
Älvsjö
200000 Södermalm
Hägersten‐Liljeholmen
150000 Hässelby‐Vällingby
Enskede‐Årsta‐Vantör
100000
Skarpnäck
50000 Farsta
Spånga‐Tensta
0 Skärholmen
Rinkeby‐Kista
Medelförvärvsinkomsten är mer än dubbelt så hög i den stadsdel där inkomsterna är högst
(Östermalm) som i den stadsdel där inkomsterna är lägst (Rinkeby‐Kista). År 1991 var
medelinkomsten i den stadsdel som hade lägst medelinkomst 72 procent av medelinkomsten i
stadsdelen med högst inkomster. År 2007 hade andelen krympt till 47 procent. Klyftorna har alltså
vuxit kraftigt sedan 1991.
Andel hög‐ och låginkomsLagare per stadsdel år 2007 (män)
Källa: FolkhälsoinsItutet, kommundatabasen
60,0%
49,4% 47,6%
50,0% 45,7% 44,2% 43,8%
40,0% 40,0%
40,0% 33,3% 33,0% 32,6%
31,2%
28,0% 28,5% 27,9% 26,8%
30,0% 23,9% 25,3%
24,1%
19,8% 20,9% 20,1% 23,0% 23,0%
20,0% 16,9% 18,3% 17,8% 16,0% 14,0%
10,0%
0,0%
Höginkoms_agare (män) Låginkoms_agare (män)
6. Klyftor mellan unga
Andel faOga barn 0‐17 år per stadsdel 2006
Källa: Rädda barnen
60 54,3
50
40
31,5 31,3 29,5
28,5
% 30
18,2 17,8 16,8
20 15,3
12,4 10,3 10,3
9,8 9,2 8,9 8,4 8,3 8
10 7,3
0
I Rinkeby växer mer än hälften av barnen upp i fattigdom, enligt Rädda barnen. I innerstaden och i
rika villaförorter är motsvarande andel 10 procent eller lägre. Klassposition spelar stor roll för
skolresultaten. I Stockholm går utvecklingen åt fel håll – i nästan alla fattiga förorter är det färre som
är behöriga till gymnasiet idag än för tio år sedan.
Källa: SCB/LUA‐statistiken
7. %
0,0%
5,0%
10,0%
15,0%
20,0%
25,0%
0
20
40
60
80
100
Katarina Norra skola 120
Äppelviksskolan
Ellen Key skolan
Estniska skolan i Stockholm
Franska Skolan/Ecole francaise
Kulturskolan Raketen
21,9% 21,8%
Musikskolan Lilla Akademien
S:t Eriks katolska skola
Adolf Fredriks musikklasser
Kunskapsskolan Enskede
20,8%
Stadshagsskolan
Höglandsskolan
Engelska Skolan i Enskede gr
Engelska Skolan Norr
18,3%
Engelbrektsskolan
Högalidsskolan
Mälarhöjdens skola
Fredrikshovs slo_s skola
17,3%
Blommensbergsskolan
Kunskapsskolan Fruängen
Tornadoskolan
Vasa Real
DiStra skola‐syd
Raoul Wallenbergskolan Bromma
Ma_eusskolan
Fruängens skola
Kunskapsskolan Spånga
Björkhagens skola
Sundbyskolan
15,7% 15,2% 15,2%
Enbacksskolan
Vinstagårdsskolan
femte 20‐24‐åring bara grundskola som högsta utbildningsnivå.
Västbergaskolan
Södra Ängby skola F‐9
2008/2009. Källa: Skolverket
11,8%
utbildningsnivå. 2008
Eriksdalsskolan
Sverigefinska skolan Sthlm
Källa: SCB, USK, egna beräkningar
Alviksskolan
Alla Naeoners Fria skola
Bäckahagens skola
Hagsätraskolan
Vällingbyskolan
9,6% 8,8%
Nytorpsskolan
Hökarängsskolan
Solbergaskolan
DiStra skola‐väst
Västerholms friskola
Andel 20‐24‐åringar med grundskola som högsta
Första Sportskolan gr
Andel behöriga Ill gymnasiet åk 9 per skola
Vintertullsskolan i Stockholm
Int. sk. gr. rä_visa o fred
7,3% 6,7%
Alzahraa Idealiska akademi
Husbyskolan
Bredbyskolan
Hjulstaskolan
3,7%
behöriga till gymnasiet. Resultaten är starkt kopplade till vilken socioekonomi som råder i området
Villkoren för Stockholms skolor ser med andra ord mycket olika ut. I några av Stockholms skolor får
Smedshagsskolan
bara omkring hälften av eleverna behörighet till gymnasiet efter nian. I andra skolor blir 100 procent
där eleverna bor. Effekterna lever kvar länge. I Skärholmen, Spånga‐Tensta och Rinkeby‐Kista har var
8. Arbetslösa 18‐24 år
Okt 2009. Stadsdelar parvis matchade eGer befolkningsstorlek.
Befolkning 18‐24 år inom parentes. Källa: USK
450 381
400
350 317 300
300
250
200 157
131
150
100 75
50
0
Utbildningsnivå hänger i sin tur starkt ihop med chanserna på arbetsmarknaden. Ju högre
utbildningsnivå, desto lägre risk för arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten varierar starkt mellan
Stockholms stadsdelar. I Hässelby‐Vällingby är antalet arbetslösa unga fem gånger högre än på
Östermalm, trots att det bor ungefär lika många ungdomar i båda stadsdelarna.
9. Klyftor i hälsa och livslängd
Att det råder starka samband mellan klass och hälsa och livslängd är välbelagt i forskningen. Enligt
Socialstyrelsen är detta ett samband som blir starkare – utvecklingen går åt fel håll. En kvinna på
Östermalm har en genomsnittlig livslängd på ca 83 år. Tar man tunnelbanan i 25 minuter hamnar
man i Skärholmen. Där är medellivslängden för kvinnor knappt 81 år. Det skiljer alltså mer än två år i
livslängd mellan två områden som ligger 25 minuter ifrån varandra. I Skärholmen är man också
sjukare än på exempelvis Östermalm. Kvinnor i Skärholmen har i genomsnitt ca 55 sjukdagar om året.
På Östermalm är siffran ca 25.
Bilderna kommer från Folkhälsoinstitutet.
10. En borgerlig politik för ökade klyftor – några exempel
• Vårdval Stockholm har inneburit att vårdcentraler i områden med störst behov har fått
mindre resurser. Rinkeby vårdcentral har tvingats halvera sin personalstyrka (från 36
anställda 2007 till 19 anställda 2008). Detta trots att antalet patienter är i princip oförändrat.
Samtidigt har vårdcentraler i Täby och Tyresö kunnat öka sin personalstyrka med en
femtedel, trots att patienterna inte blivit fler.
Att det ser ut såhär beror på att vårdcentraler i områden med sämre hälsoläge bland
befolkningen inte längre kompenseras för detta, sedan Vårdval Stockholm infördes.
• Skolor i områden med stora behov har fått mindre resurser sedan 2007, medan skolor i rika
områden har fått påslag. Exempelvis har Hjulsta/Hyllingeskolan förlorat pengar motsvarande
16 lärartjänster sedan 2007. Samtidigt har exempelvis Äppelviksskolan och Ålstensskolan fått
ökningar av anslagen. Anledningen till att det ser ut på det här sättet är att den borgerliga
majoriteten i stadshuset inte har höjt den socioekonomiska schablonen, men däremot vissa
andra delar av anslagen. Det missgynnar skolor vars budget till stor del utgörs av det
socioekonomiska tillägget.
• Mellan 2007 och 2008 minskade den disponibla inkomsten för den fattigaste tiondelen i
Sverige med 554 kronor i månaden, från 6623 kr/mån till 6069 kr/mån. Ingen annan grupp
har tappat så mycket i inkomst. Förklaringen till detta ligger i försämringarna av a‐kassan och
sjukförsäkringen, som gjorts för att finansiera bland annat jobbskatteavdrag, slopad
förmögenhetsskatt och sänkt fastighetsskatt. Samtidigt har den rikaste fjärdedelen av
Sveriges befolkning fått nästan 50 procent av regeringens skattesänkningar.
Besök gärna
storstad.wordpress.com
