3. Dagens program
9.00-9.30 Introduktion av utbildningens helhet
9.30.-10.00 Fika med fokusdiskussion
10.00-11.00 Utdelning av iPads
11.00-12.00 @Lära! Inspiratonsföreläsning
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.30 Diskussionskarusell & workshop
14.30-15.00 Fika med fokusdiskussion
15.00-16.00 Ipad workshop, summering
4. Syfte med utbildningen
Omformulera de grundläggande frågorna kring hur lärande går till och ska organiseras
och hur dessa påverkas/omformas av digitaliseringsprocessen.
Utbildningen syftar också till att utveckla förskolechefens och skolledarens pedagogiska,
didaktiska och digitala kompetens och samtidigt öka förståelsen för de förändringar och
möjligheter som nyttjandet av IKT som praktiskt, pedagogiskt redskap medför.
Förnyade förhållningssätt till kunskap och lärande, organisation av lärande, rum för lärande
och verktyg och metoder för lärande inom skolan kommer att belysas extra.
6. Mål med utbildningen
Efter avslutad utbildning ska deltagarna ha
Ha förvärvat en fördjupad kännedom om hur IKT kan användas för att stimulera
lärandet inom den egna organisationen.
Ha teoretisk och praktisk kunskap om hur digitala verktyg är användbara redskap i
arbetet med bedömning för lärande och pedagogisk dokumentation.
Ha en kunskap om Skolverkets breda definition av begreppet Entreprenöriellt
lärande, och hur begreppet kan ta sig uttryck i praktisk, pedagogisk handling.
Ha god kännedom om vad som krävs för ett lyckat implementeringsarbete kring
digitala verktyg i förskola och skola.
Ha arbetat fram en utvecklingsplan som syftar till att förändra och utveckla
den egna enhetens pedagogiska verksamhet.
7. Temanedslag
22/11 @ Lära i det 21:a århundradet U
T
V
7/2 Strategiskt ledarskap i en digital tidsålder E
C
K
21/3 Det visionära lärandet, från tanke till handling (studiebesök) L
I
N
G
25/4 Bedömning för lärande och pedagogisk dokumentation med IKT S
P
L
ht 2013 Omdefiniering i teori och praktik A
N
ht 2013 Utvecklingsarbete för framtidens lärande (examination)
8. Processuppgifter
Processuppgift 1: Visionen om det goda lärandet.
Processuppgift 2: Kartläggning av den egna verksamhetens
nuläge.
Processuppgift 3-6: Utformande av utvecklingsplanen
Varje processuppgift innehåller även ett litet praktiskt moment
som hör till kommande tema.
11. Förväntningar och farhågor
Vilka förväntningar har du på utbildningen
som helhet?
Vilka farhågor har du på utbildningen som
helhet?
EPA: enskilt, par och sen i grupp :).
16. Barn och ungas medievanor
43% av gruppen 2 år har använt Internet.
67% av gruppen 2-5 år brukar använda Internet
96% av gruppen 5-9 år brukar använda Internet.
95 % av gruppen 9-16 använder Internet.
Källa:Mediebarn
18. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder
att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och
förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Sålla, sortera och analysera!
25. ”En ny teknik om den är
tillräckligt kraftfull ändrar
lärandets karaktär”
( Roger Säljö, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 2005)
27. ”Vi lever i ett kunskapssamhälle som ställer
stora krav på kreativitet, initiativ och
nytänkande och kan inte fortsätta med en
skola som utbildar för industrisamhället”.
Åsa Falk-Lundqvist, forskare Umeå universitet
Hur kan vi tillsammans öka era möjligheter och förutsättningar för att organisera er verksamhet så att eleverna utvecklar de framtidskompetenser som
behövs för att leva och verka i ett modernt samhälle. Hur förbereder vi för framtiden idag?
29. Drop outs....
Var tredje gymnasieelev klarar inte att fullfölja
sina studier.
En liten del av dem går ett fjärde år för att
fullfölja.
En tredjedel lämnar skolan med ofullständiga
betyg...
30. Hur förbereder sig ett
samhälle för en framtid där
förändring är konstant?
32. EU:s åtta nyckelkompetenser
Kommunikation på modersmålet.
Kommunikation på främmande språk.
Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och
teknisk kompetens.
Digital kompetens
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda
Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
34. ”Digital kompetens innebär säker och kritisk
användning av informationssamhällets teknik i
arbetslivet, på fritiden och för kommunikations-
ändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-
färdigheter, dvs. användning av datorer för att
hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa
och utbyta information samt för att
kommunicera och delta i samarbetsnätverk via
Internet. ”
Källa: EU:s definition från 2006
34
36. Det börjar i förskolan....
”Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och
kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett
stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.
Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan
tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma
referensram som alla i samhället behöver ”.
(Förskolans läroplan s. 6)
37. Ur läroplanen för förskolan
Multimedia och informationsteknik kan i förskolan
användas såväl i skapande processer som i tillämpning (s. 7)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse
för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa (s.10).
38. Lgr 11 tar vid.....
”Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
och en snabb förändringstakt” (Skolans uppdrag s. 9).
”Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta
och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Skolans uppdrag s. 9).
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda
modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och
lärande” (Långsiktiga målen s.14).
Kursplanerna innehåller också mycket....
39. Dokumentation av
Fotografering och naturvetenskapliga Källkritik, hur texters avsändare
Fotografering och filmande
överföring av bilder med undersökningar med text, bild påverkar innehållet
samt redigering i (sv, 1-3, s 224
hjälp av datorprogram och andra uttrycksformer
(Bild 1-3, s. 21)
datorprogram
(Bild 4-6, s. 21) (NO 1-3, s113)
Handstil samt att skriva,
Olika sätt att söka och välja texter och disponera och redigera texter för
Tydligt talat språk och talat språk på engelska från Internet och
hand och med hjälp av dator
texter som är instruerande Kombinationer av bild, ljud och andra medier (eng 4-6, s 32)
(sv, 4-6, s 224)
ifrån olika medier text i eget bildskapande
Modern Språk, 4-9 s. 78
Källkritisk granskning av
information och argument som
eleven möter i olika källor och Texter som kombinerar ord
Handstil och att samhällsdiskussioner med och bild, tex film, interaktiva
Digitala verktyg för ljud
och musikskapande
Musik, 4-6, så 102
skriva på dator
(sv, 1-3, s 223), svas 1-3,s 240 LGR 11 koppling till biologi (NO 4-6 , s. 115) spel och webbtexter
(sv, 4-6, s 225)
Alla elever ska lära sig
kommunicera, kunskapssöka, Tydligt talad engelska och texter från
Skapande av texter där skapa och lära med hjälp av olika medier (eng 4-6, s 31)
ord, bild och ljud modern teknik
samspelar Olika hjälpmedel, till exempel
(sv, 4-6, s 224) digitala verktyg, för att planera och
genomföra muntliga presentationer.
Metoder för att söka information från
Informationsspridning, reklam och (sv, 4-6, s 224)
Informationssökning i böcker, olika källor: intervjuer, observationer.
opinionsbildning i olika medier.Hur Hur mna kan värdera och bearbeta
tidskrifter och på webbsidor för barn
sexualitet och könsroller framställs i källor och information (SO, 1-3, s161)
(sv, 1-3, s 224, svas s. 241)
olika medier och populärkultur. Hur man jämför källor och
(SH 4-6, s. 201) prövar deras tillförlitlighet med
ett källkritiskt förhållningssätt.
(sv, 4-6, s 225)
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till Informationssökning i några olika medier
exempel webbtexter, interaktiva spel och tv och källor, till exempel i uppslagsböcker,
program. Texternas innehåll, uppbyggnad och Dokumentation i form av skisser med
genom intervjuer och via sökmotorer på
typiska språkliga drag. (sv, 1-3, s 224) förklarande ord och begrepp, symboler
Internet.
och måttangivelser samt fysiska eller
(sv, 4-6, s 225)
digitala modeller (tk, 4-6, s. 271)
41. Kunskapsöka
Utveckla möjligheten att vara
medforskande pedagog med
hjälp av tekniken!
Träna källkritik och
kunskapssökning genom att
skapa egna artiklar i
Wikipedia.
47. Medvetna satsningar
Varför IKT? Vad vill vi att det tillför lärandet?
Vad? Vad vill kunna göra med tekniken? Det avgör vad vi väljer för
typ av teknik....
Hur? Hur går vi vidare
Leading by example!
48. Vi måste även omdefiniera
lärandet för att dra nytta
av tekniken!
50. SAMR-modellen
ELEVERNA FÖRSES MED UPPGIFTER SOM
TIDIGARE VAR OMÖJLIGA ATT SKAPA. NYA TYPER
OMDEFINIERING AV INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDS
KONTINUERLIGT OCH ELEVERNA MÖTER
REGELBUNDET EN SOCIAL KONTEXT SOM EJ VAR
TILLGÄNGLIG INNAN TEKNIKEN.
TEKNIKEN GER MÖJLIGHET TILL STORA
FÖRÄNDRINGAR I ARBETSSÄTTET. ELEVER OCH
ÄNDRING LÄRARE BÖRJAR ANVÄNDA NYA TYPER AV
INFORMATIONSKÄLLOR I UNDERVISNINGEN.
ARBETET MED ATT VIDGA DEN SOCIALA KONTEXTEN
HAR PÅBÖRJATS.
TEKNIKEN FUNGERAR FORTFARANDE SOM
ERSÄTTNING MEN NU MED FUNKTIONELL
FÖRBÄTTRING FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA
INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT
SOM TIDIGARE.
TEKNIKEN FUNGERAR SOM ERSÄTTNING FÖR
ERSÄTTNING
PAPPER OCH PENNA UTAN FUNKTIONELL
FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA
INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT
SOM TIDIGARE.
51. Tema Sagor
Eleverna skapar en webbsida tillsammans med en
andra klasser. Webbsidan fungerar som ett
OMDEFINIERING gemensamt ”bibliotek” där de publicerar sina
böcker i olika format: photostory, ljudböcker,
tecknade böcker. Eleverna skriver även recensioner
om varandras böcker.
Eleverna gör sagor i olika format. De spelar in
ljudsagor med effekter. De gör bildberättelser i
ÄNDRING verktyg som Storybird och Photostory. Klassen har
en blogg där de publicerar sina verk och får
kommentarer från läsare.
Eleverna gör digitala tankekartor om olika sagor.
FÖRBÄTTRING
De läser sagor och skriver egna alster. De målar
egna bilder som de scannar in och använder i sina
berättelser.
ERSÄTTNING Eleverna läser olika sagor och skriver sagor på
datorn. De skriver ut och målar till.
