SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 13
Temperatur
Värmetransport
Meteorologi

 Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju
varmare det är desto snabbare rör de sig.
 När ett ämne blir varmare utvidgar det sig. Det gör
att ämnet får lägre densitet.
Värme är rörelse
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 2

 Vatten har högst densitet vid +4 °C
 Vid högre temperaturer utvidgar sig vattnet
 Vid lägre temperaturer sker också en utvidgning
Vatten
+4 °C
0 °C +20 °C
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 3

 Temperatur är ett mått på hur varmt det är
 Olika temperaturskalor:
 Celsius
 Fahrenheit
 Kelvin
Temperatur
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 4

 Värme är en energiform
 Hur mycket värme energi beror på:
 Temperaturen
 Vilket ämne det är
 Mängden materia
 Energi mäts i joule (J)
Värmeenergi
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 5

 Nästan alla ämnen kan finnas i tre former
 Vilken form beror på ämnets temperatur
Fast, flytande och gas
Fast Flytande
Förångning
Gas
Kondensering
Smältning
Stelning
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 6

 Värme sprids genom att atomer/molekyler knuffar
på varandra
 Värmeledningsförmåga
 Alla metaller leder värme bra
 Luft, trä, och plast är exempel på dåliga värmeledare
Värmetransport
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 7

 I vatten och luft sprids värme genom strömning
 När luft/vatten värms upp minskar densiteten och
stiger uppåt
 Den ersätts av kall luft/vatten som i sin tur värms upp
Värmetransport
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 8

 Värme från solen överförs genom strålning
 Det är en form av ljus
 Kallas också infrarött ljus
eller infraröd strålning
Värmetransport
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 9

 Grunden till olika väderlek är att solen värmer upp
jordklotet ojämnt
 Detta sätter luften i rörelse
 Varm luft stiger  lågtryck bildas
 Kall luft sjunker  högtryck bildas
 Utjämning av tryckskillnaden skapar vindar
Meteorologi
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 10

 Genom att studera hur hög- och lågtryck rör sig kan
prognoser göras
 Det finns också flera andra faktorer som påverkar
vårt väder
 Luftfuktighet
 Molnighet
 Markytans egenskaper
 M.m.
Väderprognoser
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 11

 Dimma – bildas när riktigt fuktig luft
kyls ner
 Hagel – bildas när iskristaller virvlar
runt inuti ett moln och byggs på mer
och mer
 Åska – bildas av rörelse inuti höga
moln som skapar en skillnad i laddning
 Storm – bildas i fronter mellan varm
och kall luft
Väderfenomen
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 12

 Väder är det som pågår utanför fönstret just nu, det
ändrar sig från dag till dag
 Med klimat menas det normala vädret på en plats
under en längre tid, ett slags ”medelväder”
Väder och klimat
2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 13

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
annmari
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Malin Åhrby
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
gulzay
 

Was ist angesagt? (20)

Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Materia
MateriaMateria
Materia
 

Mehr von Malin Åhrby (20)

Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Vattenexperiment
VattenexperimentVattenexperiment
Vattenexperiment
 
Celltyper
CelltyperCelltyper
Celltyper
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Rena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningarRena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningar
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Material
MaterialMaterial
Material
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 

Värme

  • 2.   Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare det är desto snabbare rör de sig.  När ett ämne blir varmare utvidgar det sig. Det gör att ämnet får lägre densitet. Värme är rörelse 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 2
  • 3.   Vatten har högst densitet vid +4 °C  Vid högre temperaturer utvidgar sig vattnet  Vid lägre temperaturer sker också en utvidgning Vatten +4 °C 0 °C +20 °C 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 3
  • 4.   Temperatur är ett mått på hur varmt det är  Olika temperaturskalor:  Celsius  Fahrenheit  Kelvin Temperatur 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 4
  • 5.   Värme är en energiform  Hur mycket värme energi beror på:  Temperaturen  Vilket ämne det är  Mängden materia  Energi mäts i joule (J) Värmeenergi 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 5
  • 6.   Nästan alla ämnen kan finnas i tre former  Vilken form beror på ämnets temperatur Fast, flytande och gas Fast Flytande Förångning Gas Kondensering Smältning Stelning 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 6
  • 7.   Värme sprids genom att atomer/molekyler knuffar på varandra  Värmeledningsförmåga  Alla metaller leder värme bra  Luft, trä, och plast är exempel på dåliga värmeledare Värmetransport 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 7
  • 8.   I vatten och luft sprids värme genom strömning  När luft/vatten värms upp minskar densiteten och stiger uppåt  Den ersätts av kall luft/vatten som i sin tur värms upp Värmetransport 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 8
  • 9.   Värme från solen överförs genom strålning  Det är en form av ljus  Kallas också infrarött ljus eller infraröd strålning Värmetransport 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 9
  • 10.   Grunden till olika väderlek är att solen värmer upp jordklotet ojämnt  Detta sätter luften i rörelse  Varm luft stiger  lågtryck bildas  Kall luft sjunker  högtryck bildas  Utjämning av tryckskillnaden skapar vindar Meteorologi 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 10
  • 11.   Genom att studera hur hög- och lågtryck rör sig kan prognoser göras  Det finns också flera andra faktorer som påverkar vårt väder  Luftfuktighet  Molnighet  Markytans egenskaper  M.m. Väderprognoser 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 11
  • 12.   Dimma – bildas när riktigt fuktig luft kyls ner  Hagel – bildas när iskristaller virvlar runt inuti ett moln och byggs på mer och mer  Åska – bildas av rörelse inuti höga moln som skapar en skillnad i laddning  Storm – bildas i fronter mellan varm och kall luft Väderfenomen 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 12
  • 13.   Väder är det som pågår utanför fönstret just nu, det ändrar sig från dag till dag  Med klimat menas det normala vädret på en plats under en längre tid, ett slags ”medelväder” Väder och klimat 2015-09-18 Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden 13