SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 16
SALTER
 Vissa atomer kan ta upp eller lämna ifrån sig en eller flera
elektroner
 Då bildas joner
 Tas elektroner upp bildas en negativ jon
 Lämnas elektroner bildas en positiv jon
SALTER ÄR JONFÖRENINGAR
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 2
 Hur joner bildas kan förutsägas, det beror på hur elektronerna
i atomen är ordnade
 Ämnen som har en elektron längst ut (grupp 1 i det periodiska
systemet) kan lätt lämna ifrån sig en elektron
 Exempel
HUR JONER BILDAS
Ämne Atom Jon
Väte H H+
Litium Li Li+
Natrium Na Na+
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 3
 Hur joner bildas kan förutsägas, det beror på hur elektronerna
i atomen är ordnade
 Ämnen som har sju elektroner längst ut (grupp 17 i det
periodiska systemet) kan lätt ta upp en elektron
 Exempel
HUR JONER BILDAS
Ämne Atom Jon
Fluor F F-
Klor Cl Cl-
Brom Br Br-
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 4
Positiva joner Negativa joner
Laddning 1+ Laddning 2+ Laddning 3+ Laddning 1- Laddning 2-
Vätejon H+
Litiumjon Li+
Natriumjon Na+
Kaliumjon K+
Kopparjon Cu+
Silverjon Ag+
Magnesiumjon Mg2+
Kalciumjon Ca2+
Järnjon Fe2+
Kopparjon Cu2+
Zinkjon Zn2+
Blyjon Pb2+
Aluminiumjon Al3+
Järnjon Fe3+
Fluoridjon F-
Kloridjon Cl-
Bromidjon Br-
Jodidjon I-
Oxidjon O2-
Sulfidjon S2-
Sammansatta joner: Sammansatta joner:
Ammoniumjon NH4
+ Hydroxidjon OH-
Nitratjon NO3
-
Karbonatjon CO3
-
Sulfatjon SO4
2-
Fosfatjon PO4
3-
NÅGRA VANLIGA JONER
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 5
 Tre sätt:
1. En basisk lösning blandas med en sur lösning
(neutralisation)
2. En metall får reagera med en syra
3. En metalloxid får reagera med en syra
 Många vanliga salter finns färdigbildade i naturen. Exempel
på det är kalksten, gips och salpeter, de finns som fasta
mineral i marken.
FRAMSTÄLLNING AV SALTER
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 6
 Basiskt ämne + syra  salt + vatten
 Exempel – natriumhydroxid (NaOH) och saltsyra (HCl)
 Na+ + OH- + H+ + Cl-  Na+ + H2O + Cl-
NEUTRALISATION
H+
Cl-
Na+
OH-
Cl- Na+
H2O
NaClNatriumklorid
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 7
 Metall + syra  salt + vatten
 Exempel – zink (Zn) och saltsyra (HCl)
 Zn + 2H+ + 2Cl-  H2 + Zn2+ + 2Cl-
METALL OCH SYRA
H2
Zn2+ Cl-
Cl- Zinkklorid
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 8
 Metalloxid + syra  salt + vatten
 Exempel – kopparoxid (CuO) och svavelsyra (H2SO4)
 Zn + 2H+ + 2Cl-  H2 + Zn2+ + 2Cl-
METALLOXID OCH SYRA
H2O Cu2+
SO4
2- Kopparsulfat
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 9
Syra Negativ jon Formel Exempel på salt Vardagligt namn
Saltsyra HCl Klorid Cl- Natriumklorid NaCl Koksalt
Svavelsyra H2SO4 Sulfat SO4
2- Kalciumsulfat CaSO4 Gips
Salpetersyra HNO3 Nitrat NO3
- Kaliumnitrat KNO3 Kalisalpeter
Kolsyra H2CO3 Vätekarbonat HCO3
- Natriumvätekarbonat
NaHCO3
Bikarbonat
Kolsyra H2CO3 Karbonat CO3
- Kalciumkarbonat
CaCO3
Krita, kalksten
Fosforsyra H3PO4 Fosfat PO4
3- Natriumfosfat NaPO4
SALTERNAS NAMN
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 10
 Koksalt (natriumklorid, NaCl) har stor betydelse för oss, både
som råvara i industrin men också som krydda och
konserveringsmedel.
 Natriumklorid förekommer både i fast form i berggrunden och
löst i havsvattnet.
NÅGRA VANLIGA SALTER
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 11
 Bikarbonat (natriumvätekarbonat, NaHCO3) finns exempelvis i
bakpulver. I ugnsvärmen frigörs koldioxid och bildar bubblor
som gör kakan porös.
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 12
NÅGRA VANLIGA SALTER
 Konstgödsel innehåller olika salter, några exempel är:
 Salpeter (Kaliumnitrat, KNO3)
 Kalksalpeter (Kalciumnitrat Ca(NO3)2)
 Ammoniumnitrat (NH4NO3)
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 13
NÅGRA VANLIGA SALTER
 Kalciumkarbonat (CaCO3) förekommer till största delen som
marmor eller kalksten.
 Marmor kan användas direkt till exempelvis bänkskivor.
 Kalksten används som råmaterial för tillverkning av cement,
glas och gödningsmedel.
 Bränd kalk (CaO) framställs genom upphettning av CaCO3
 Häller man vatten på bränd kalk får man släckt kalk Ca(OH)2
som är en av komponenterna i murbruk
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 14
NÅGRA VANLIGA SALTER
 Gips (kalciumsulfat CaSO4) är ett annat salt som förekommer
som ett mineral i berggrunden.
 Efter upphettning kan man använda gipset till bland annat
byggnadsmaterial, skulpturer och förband
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 15
NÅGRA VANLIGA SALTER
 Salmiak (ammoniumklorid NH4Cl) är ett salt som bildas när
ammoniak reagerar med saltsyra.
 Salmiak kan användas till så olika saker som elektrolyt i
batterier och som smaksättare i godis.
2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 16
NÅGRA VANLIGA SALTER

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1joegro
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16Malin Åhrby
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virusMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 

Was ist angesagt? (20)

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virus
 
Värme
VärmeVärme
Värme
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 

Andere mochten auch

Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14Malin Åhrby
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningarannmari
 
äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1joegro
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Repetitionsfragor i kemi
Repetitionsfragor i kemiRepetitionsfragor i kemi
Repetitionsfragor i kemiken456
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarIsabel Manjarres
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängninggulzay
 
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlgulzay
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13gulzay
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkninggulzay
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edAetasSerenus
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9ken456
 
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.seMajjenmajjan
 

Andere mochten auch (20)

Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Syror och baser grunder
Syror och baser grunderSyror och baser grunder
Syror och baser grunder
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
 
äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Repetitionsfragor i kemi
Repetitionsfragor i kemiRepetitionsfragor i kemi
Repetitionsfragor i kemi
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningar
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
 
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9
 
Labb jonbytare
Labb jonbytareLabb jonbytare
Labb jonbytare
 
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.se
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 

Mehr von Malin Åhrby (20)

Vattenexperiment
VattenexperimentVattenexperiment
Vattenexperiment
 
Celltyper
CelltyperCelltyper
Celltyper
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Rena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningarRena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningar
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Material
MaterialMaterial
Material
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Planering elever ht 2012
Planering elever ht 2012Planering elever ht 2012
Planering elever ht 2012
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Blandningar
BlandningarBlandningar
Blandningar
 
Ljud
LjudLjud
Ljud
 

Salter

  • 2.  Vissa atomer kan ta upp eller lämna ifrån sig en eller flera elektroner  Då bildas joner  Tas elektroner upp bildas en negativ jon  Lämnas elektroner bildas en positiv jon SALTER ÄR JONFÖRENINGAR 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 2
  • 3.  Hur joner bildas kan förutsägas, det beror på hur elektronerna i atomen är ordnade  Ämnen som har en elektron längst ut (grupp 1 i det periodiska systemet) kan lätt lämna ifrån sig en elektron  Exempel HUR JONER BILDAS Ämne Atom Jon Väte H H+ Litium Li Li+ Natrium Na Na+ 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 3
  • 4.  Hur joner bildas kan förutsägas, det beror på hur elektronerna i atomen är ordnade  Ämnen som har sju elektroner längst ut (grupp 17 i det periodiska systemet) kan lätt ta upp en elektron  Exempel HUR JONER BILDAS Ämne Atom Jon Fluor F F- Klor Cl Cl- Brom Br Br- 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 4
  • 5. Positiva joner Negativa joner Laddning 1+ Laddning 2+ Laddning 3+ Laddning 1- Laddning 2- Vätejon H+ Litiumjon Li+ Natriumjon Na+ Kaliumjon K+ Kopparjon Cu+ Silverjon Ag+ Magnesiumjon Mg2+ Kalciumjon Ca2+ Järnjon Fe2+ Kopparjon Cu2+ Zinkjon Zn2+ Blyjon Pb2+ Aluminiumjon Al3+ Järnjon Fe3+ Fluoridjon F- Kloridjon Cl- Bromidjon Br- Jodidjon I- Oxidjon O2- Sulfidjon S2- Sammansatta joner: Sammansatta joner: Ammoniumjon NH4 + Hydroxidjon OH- Nitratjon NO3 - Karbonatjon CO3 - Sulfatjon SO4 2- Fosfatjon PO4 3- NÅGRA VANLIGA JONER 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 5
  • 6.  Tre sätt: 1. En basisk lösning blandas med en sur lösning (neutralisation) 2. En metall får reagera med en syra 3. En metalloxid får reagera med en syra  Många vanliga salter finns färdigbildade i naturen. Exempel på det är kalksten, gips och salpeter, de finns som fasta mineral i marken. FRAMSTÄLLNING AV SALTER 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 6
  • 7.  Basiskt ämne + syra  salt + vatten  Exempel – natriumhydroxid (NaOH) och saltsyra (HCl)  Na+ + OH- + H+ + Cl-  Na+ + H2O + Cl- NEUTRALISATION H+ Cl- Na+ OH- Cl- Na+ H2O NaClNatriumklorid 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 7
  • 8.  Metall + syra  salt + vatten  Exempel – zink (Zn) och saltsyra (HCl)  Zn + 2H+ + 2Cl-  H2 + Zn2+ + 2Cl- METALL OCH SYRA H2 Zn2+ Cl- Cl- Zinkklorid 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 8
  • 9.  Metalloxid + syra  salt + vatten  Exempel – kopparoxid (CuO) och svavelsyra (H2SO4)  Zn + 2H+ + 2Cl-  H2 + Zn2+ + 2Cl- METALLOXID OCH SYRA H2O Cu2+ SO4 2- Kopparsulfat 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 9
  • 10. Syra Negativ jon Formel Exempel på salt Vardagligt namn Saltsyra HCl Klorid Cl- Natriumklorid NaCl Koksalt Svavelsyra H2SO4 Sulfat SO4 2- Kalciumsulfat CaSO4 Gips Salpetersyra HNO3 Nitrat NO3 - Kaliumnitrat KNO3 Kalisalpeter Kolsyra H2CO3 Vätekarbonat HCO3 - Natriumvätekarbonat NaHCO3 Bikarbonat Kolsyra H2CO3 Karbonat CO3 - Kalciumkarbonat CaCO3 Krita, kalksten Fosforsyra H3PO4 Fosfat PO4 3- Natriumfosfat NaPO4 SALTERNAS NAMN 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 10
  • 11.  Koksalt (natriumklorid, NaCl) har stor betydelse för oss, både som råvara i industrin men också som krydda och konserveringsmedel.  Natriumklorid förekommer både i fast form i berggrunden och löst i havsvattnet. NÅGRA VANLIGA SALTER 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 11
  • 12.  Bikarbonat (natriumvätekarbonat, NaHCO3) finns exempelvis i bakpulver. I ugnsvärmen frigörs koldioxid och bildar bubblor som gör kakan porös. 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 12 NÅGRA VANLIGA SALTER
  • 13.  Konstgödsel innehåller olika salter, några exempel är:  Salpeter (Kaliumnitrat, KNO3)  Kalksalpeter (Kalciumnitrat Ca(NO3)2)  Ammoniumnitrat (NH4NO3) 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 13 NÅGRA VANLIGA SALTER
  • 14.  Kalciumkarbonat (CaCO3) förekommer till största delen som marmor eller kalksten.  Marmor kan användas direkt till exempelvis bänkskivor.  Kalksten används som råmaterial för tillverkning av cement, glas och gödningsmedel.  Bränd kalk (CaO) framställs genom upphettning av CaCO3  Häller man vatten på bränd kalk får man släckt kalk Ca(OH)2 som är en av komponenterna i murbruk 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 14 NÅGRA VANLIGA SALTER
  • 15.  Gips (kalciumsulfat CaSO4) är ett annat salt som förekommer som ett mineral i berggrunden.  Efter upphettning kan man använda gipset till bland annat byggnadsmaterial, skulpturer och förband 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 15 NÅGRA VANLIGA SALTER
  • 16.  Salmiak (ammoniumklorid NH4Cl) är ett salt som bildas när ammoniak reagerar med saltsyra.  Salmiak kan användas till så olika saker som elektrolyt i batterier och som smaksättare i godis. 2015-03-30 (C) Malin Åhrby, Furulunds skola 16 NÅGRA VANLIGA SALTER