2. Sonetten
Petrarca
 Fyra rader (fyra jamber/åtta
stavelser)
 Fyra rader
 Tre rader
 Tre rader
Shakespeare
 Fyra rader
 Fyra rader
 Fyra rader
 Två rader

3. JAMB
Så snygg är ej Babar minsann
U - U - U - U -
Av mig du alltid sanning får
U - U - U - U -
Kanalens lugna vattenporl
U - U - U - U -

4. Rimschema
Petrarcisk sonett: Shakesperiansk
sonett:
ABBA ABAB ABAB
ABBA ABAB CDCD
CDC eller CCD EFEF
DCD EED GG

5. Sonett
Ni älskliga, som känt hur kärlek kännes
Jag om min donna sjunga vill för eder
Fast sången ej kan öka hennes heder,
Förmår den dock mitt hjärtas oro lisa.
Vid tanken på den ljuvhet som är hennes
Mig sådan hugnad kärleken bereder,
Att, blott min glöd ej falnad sjönke neder,
Envar blev kärlekskrank utav min visa.
Dock vill min vördnad henne jag bevisa
Och icke låta känslan min förvilla,
Men blott med enkla tonfall, ödmjukt stilla,
Den skönas härlighet för eder prisa,
Ni ömma kvinnohjärtan, som ej klandra
En sång som icke fattas av de andra.

6. Sonett
Skall jag dig likna vid en sommardag?
Du är mer älsklig, mera vän och blid;
majs ljuva knoppar rörs av vindens tag
och alltför kort är sommarns nådatid.
Ibland är himlens öga alltför hett,
och ofta är dess gyllne anlet ́ gömt;
allting skall vissna ner som skönt var
klätt,
enligt naturens lag och ödet dömt.
Din sommar skall dock aldrig blomma
ut
och aldrig bleknar skönheten du har,
om Döden än dig fångade till slut
finns du i mina sånger evigt kvar.
Så länge mänskor andas på vår jord
skall du få leva här i diktens ord.

7. En krusning på den blanka ytan,
är välkommen när allt annat står still.
Du har rörelse när världen är utan
och för det ges du rum nära intill.
Likt längtan efter bris på sommaren,
går vår välvilja över till förtret,
när vinden blir för stark och rörelsen
förlorar mot minnena om stillhet.
Iväg, iväg, tillbaka dit du var.
Världen igår var stilla men dock fin
och nu vill vi ej längre ha dig kvar.
Gå, och ta med dig vinden som är din.
När tystnaden sedan lagt sig igen,
blir minnet av dig skönt likt sommaren.
Huvudmetafor = du – en vind
Konflikten kommer en rad för
tidigt
Ny metafor = minnet av dig -
sommaren

8. Det var juni då du först tog min hand,
kärlekens ek blomstrade i solen.
Mjuka kyssar tog mig till fjärran land,
då stammens rot omslöts av violen.
Djupt i vårt inre fanns en verklighet,
naturens gång tonade grönt till rött.
Det avstånd som fanns blev en evighet,
knoppar blommar ej då sommarljus dött.
Vi fick släppa taget, utan ett slut,
likt vissna blad förs av vinden mot skyn.
Men ingen vet hur framtiden ser ut,
där blåsten avtar bortom vår syn.
Kärlekens ek i hösten andas tungt,
minns lyckan, somnar in i vintern lungt.
Kärlekens ek - relationen
Utökar metaforen (knoppar
blommar ej) - konflikt
Sommar
Höst
Konflikten utvecklas
Kärlekens ek repeteras
Vinter