1. På årets Bokmässa i Göteborg var jag med i eLibs seminarium "Branschröster om
eboken". Den här texten är baserad på den presentationen.
Biblioteken och e-boken
För tre veckor sedan var två vänner i New York. De skrev samma sak samtidigt
på Facebook: "Jag ser läsplattor hela tiden! På bussar, fik. Alla åldrar."
"Massor av läsplattor i tunnelbanan och på bussar! Både Kindle, iPad och andra
varianter. "
Hur har läsplattor kunnat bli så populärt i New York och varför är det inte det i
Sverige? E-bokens genombrott i USA förklaras med att det är portabelt, att priset
på e-böcker i vissa fall är lägre än för pappersboken, lanseringen av de smarta
läsplattorna Kindle och Nook och utbudet av public domain-titlar på engelska.
Men det finns ytterligare några faktorer som vi ännu inte erfarit i Sverige:
- priset på läsplattor (Kindle) sänktes i våras
- det stora utbudet av titlar
- den massiva marknadsföringen!
Barnes & Noble stänger i januari sin stora bokhandel vid Lincoln Center i New
York och satsar istället på e-boksutgivning. Om det är någon som bör vara orolig
över utvecklingen är det boklådorna. De riskerar att bli visningsrum för
pappersboken; människor går dit och tittar och myser men laddar ner som e-bok
istället. Kanske blir det angeläget för förlagen som säljer e-böcker att ha egna
boklådor eller samarbeta med de privatägda för att skapa showrooms.

2. För att e-böcker ska slå igenom även i Sverige krävs att priset sänks, utbudet
ökar och att det kommer bättre och billigare läsplattor. De senaste månaderna
har bättre läsplattor lanserats på den svenska marknaden. Iphonen har betytt
mycket för lusten att läsa på skärm, och tillsammans med surfplattor som iPad
och androidmobiler har användarna vants sig vid att kunna peka och trycka.
Sony Reader kommer snart med en ny modell - Sony Reader pocket edition med
helt ny skärm. Den förra skärmen blänkte men i övrigt är det nog (ur
bibliotekssynpunkt) den bästa läsplatta jag använt hittills. Vi har såklart beställt
en till Chalmers bibliotek, där jag jobbar sedan i augusti.
Elibs statistik visar att utlån och försäljning av e-böcker har ökat ordentligt
under det senaste året. En stor del av dessa är emellertid ljudböcker. På
universitets- och högskolebiblioteken är läget något annorlunda. Här har man,
jämfört med folkbiblioteken, i flera år haft rätt höga användningssiffror för e-
tidskrifter och e-böcker. Chalmers är ganska extremt, då vi har halverat
bokinköpen på tio år och köper pappersböcker för mindre än två procent av
mediabudgeten. Hur statistiken för användningen tas ut är dock smått
komplicerad, något som man kunde läsa om i Bibliotekabladet nr 6/7 2010.
Att e-böckerna inte slagit igenom i Sverige ännu beror troligtvis på:
- e-böcker har kostat lika mycket som pappersböcker (nu börjat det så smått
förändras)
- dåliga och dyra läsplattor
- krånglig och joxig nedladdning för bibliotekslânade e-böcker
- utbudet av e-böcker dåligt
I vintras lanserades flera olika läsplattor i Sverige som (med några undantag)
tyvärr såg ut att komma från något gammalt lager. Men nu kommer det nya bra
plattor! Med färg, wifi/3G, tunna som papper och med pekskärmar. Troligtvis
även billiga alternativ. Under första halvåret 2010 såldes 4 600 läsplattor i
Sverige, men branschen räknar med att 30 000 plattor ska ha sålts innan nyår
(källa: GP). Jag tror att de billigare alternativen till iPaden som snart lanseras
kommer att dämpa prognosen något.
Vilka vinster kan man se med e-böcker och vem ska använda dem? Det handlar
såklart om behov och situationer. Ljudböcker fick snabbt en självklar plats
eftersom så många redan hade mobiler, bilstereo och musikspelare. Det blev
ingen extra pryl att köpa. E-böcker är perfekt för t ex resenären, storstilsläsaren
och studenten. Det är läsfrämjande med e-böcker. Undersökningar visar att
läsplatteägare läser mer, men bara hälften av det som läses är köpt material.
Resten är fria böcker, public domain.
Inuse har undersökt läsupplevelsen på läsplattor och surfplattor. Efter testet var
det ingen som ville köpa en läsplatta. Däremot var alla som fick testa iPad
intresserade av att skaffa en. Men inte primärt för att läsa på.
Möjligheter med e-böcker och läsplattor har vi bara fått nosa på hittills. Vi
kommer helt säkert att få se fina läshjälpmedel; uppläst text, markerade ord,
storstil, skolböcker med integrerade uppslagsverk, recensioner, filmklipp osv.

3. Tänk vad skönt för högstadie- och gymnasieelever som slipper bära runt på
tunga slitna böcker.
Var finns då biblioteken i allt detta? Även om det är vi som har introducerat och
marknadsfört e-boken i Sverige så tror jag att e-boksmarknaden kommer att
klara sig alldeles utmärkt på egen hand i framtiden. De kommer att hitta en
direktkanal till konsumenten. Förlagen och mobilnätsoperatörerna anstränger
sig väldigt mycket för att inte gör om musikbranschens misstag. Viljan att sälja
direkt till konsumenten är stor. Men även om förlagen hittar den perfekta
kanalen gör de ett misstag om de inte fortsätter att samarbeta med
folkbiblioteken. Det är ju där de nyfikna läsarna finns. Skulle tro att det finns
mycket goodwill för förlagen att få genom samarbete. Om det blev enklare att
ladda ner bibliotekslånade e-böcker så skulle det säkert leda till en boom även
för köpta e-böcker.
Det ska bli spännande att följa utvecklingen. Det kommer inte att ta lång tid
innan vi ser vart det bär hän. Det är svårt att förutspå och veta hur man som
bibliotek ska förhålla sig till det som händer. Tänk om folkbiblioteken gräver sin
egen grav i ivern att hänga med. Tänk om de slutar köpa pappersböcker och
istället satsar på elektroniskt material, men förlagen hittar en direktkanal till
konsumenten och vi står där snopna med tomma bokhyllor? Redan nu satsar
cafeer och restauranger på bokmiljöer (t ex caféet Le Pain Francais på Vasagatan
i Göteborg).
Biblioteken måste ta en aktiv roll i utvecklingen och se till att kontrakt,
betalningsmodeller och juridiska frågor kring utlån av läsplattor och e-böcker
främjar dem. Detta bör göras centralt. Bibliotekarierna måste såklart kunna
tekniken och hanteringen av e-böcker och ljudböcker. Vi måste också ta reda på
vilken typ av material som användaren vill låna. Genrer? Utbildningsbehov?
Ekonomiska hinder? Funktionshinder?
Här är några intressanta scenarier från konferensen Future of the Libraries
2010:
Three scenarios that could undermine our business
1. What if Virgin or another company offers an eBook reader forfree with a 2
year contract for $9.99 a month and get 3 free anytime eBooks every month
(very Netflix-esque). These would likely be promoted heavily at discount chain
stores and campuses. They could also offer Read-As-You-Go plans.
2. What if publishers abandoned printing books and instead allowed licensed
eBooks to be printed by vendors and partners only. Libraries would continue to
get print books and have to pay twice, for content and printing. Some libraries
might adopt the print on demand technology, but guess what? Libraries are back
to fixing printers all the time. What if FedEx/Kinkos starts printing books for
people?
3. What if Google announces the creation of Google Publishing? They could offer
best-selling authors huge signing bonuses (e.g. 50% of sales and 50% of ad

4. revenue). eBooks might be sold for $2.99 to read online with ads, or $9.99 to
download and transfer to other devices and with no ads. And they would likely
make no provision for libraries…except the lovely one reading computer station
per library.
Ja vad händer om 1, 2 eller 3 inträffar? Om ditt bibliotek inte redan gör det, så är
det en god ide att börja jobba med scenarier och framtidsplanering ! Det är en
ganska komplicerad metod men expertis finns att hyra in. I den engelska utgåvan
av Nyttovärdering av bibliotek (Chandos publishing vintern 10/11) kommer det
att finnas ett nyskrivet kapitel om just scenarioplanering.
Några konkreta åtgärder som föreslogs på konferensen var:
So what do we do? We need to start device-lending, loaning entire libraries of
titles on iPads or Kindles. But the EULAs don’t technically allow us to lend the
content or the software out beyond personal use. The quick turnover in
technology could be a problem with replenishing and updating devices on a tight
budget. The Oregon State Library did a study (the COSLA Project). They
recommended creating library collaboratives to purchase eBooks. They
recommend eBook reader certification, multiple vendors in the marketplace to
choose from, the need for libraries to research connections between library use
and book buying, supporting self-publishing, promote civic discourse about
public policy affecting eContent, and using the library as a laboratory to test out
new possibilities.
We have to work with ALA (American Library Association) to lobby to get
copyright law changed so that we can lend eBooks in a meaningful way. The
other option is to just give up on collections, service, and librarianship. We need
to continue to promote the idea of civic engagement at local, state, and federal
levels about how eContent and copyright law affects democracy.
How can we offer this up with the tools we have now (can’t). We are moving
toward a “haiku culture” with digital content. We’re moving away from solitary
reading to sensory, social, and arguably more shallow. Libraries have to keep up
our eContent for the “haves” and not just the “have nots.” We will definitely see
more people preferring the electronic to the print, and what are we doing to
meet that demand? Do we know what our patrons want? What formats do they
prefer? What categories or genres do they check out most?
Betänkansvärt, eftersom man i USA har kommit ett steg längre i e-
boksutvecklingen än i Sverige.
Till slut några riktigt bra artiklar och filmklipp om e-böcker, bibliotek och
framtiden
Så här kan e-böcker snart se ut
Prognos e-kursböcker i USA

5. Bibliotekens relation till e-böcker och konsumenten i framtiden
ROI på hur lönsamt det är att köpa läsplatta och e-böcker
Linnea Sjögren
Chalmers bibliotek
Sent from my iPad