Utkast till lösning för uppgift 2.

1. Kent Lundgrens matsvinn
2022-10-12 sid 1 (6)
Del 1: Litteraturstudie - fakta om matsvinn
Matsvinn är mat och dryck som slängs i stället för att ätas (Livsmedelsverket, 2021, s 4).
I Naturvårdsverket (2018, s 2) framkommer att: ”det globala matsvinnet är omfattande vilket
medför en onödig miljöbelastning, ekonomiska förluster och på sikt försvårade möjligheter
att försörja en ökande världsbefolkning med mat”. Det globala matsvinnet är världens tredje
största utsläppare av växthusgaser efter Kina och USA. I september 2015 antogs FN:s
17 globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Delmål 12.3 om matsvinn i Agenda 2030
innebär att man mellan år 2015 och år 2030 ska halvera det globala matsvinnet per person i
butik och konsumentled och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. (ibid s 4)
Matsvinn uppstår överallt där livsmedel hanteras. Både globalt och i Sverige uppstå det
mesta av matsvinnet i hushållen. (Livsmedelsverket, 2021, s 4).
Matsvinn kan anses som en del inom matetiska överväganden: Frågeställningar som: är det
”rätt” att slänga mat (när inte alla kan äta sig mätta)?, kommer upp till ytan när matsvinn
diskuteras. Många i väst överkonsumerar mat, vilket leder till fetma.
Vi upplever risker och känner oro över det ”risksamhälle” vi numera lever i (Ulrich Beck, i
Abnersson, 2022). Vi upplever kanske oro över matpriser som stiger, reallönerna som
sjunker, och risk för arbetslöshet ökar. Och den dyra mat som finns kanske inte är bra, vare
sig avseende djurhållning eller våra kroppar (t ex överdriven användning av antibiotika).
Fyra områden för framgångsrikt arbete med matsvinn
Det finns fyra områden för ett framgångsrikt arbete med matsvinn (Naturvårdsverket, 2018,
s 2-3):
Ett nationellt mål och utveckling av uppföljningsmetoder
Ett nationellt mål skapar fokus på frågan och ger motivation, engagemang och legitimitet att
arbeta med frågan bland berörda aktörer. Utpekade aktörer för olika mätningar är också
avgörande för det fortsatta arbetet.
Ett aktivt samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan.
En större effekt av aktörernas insatser kan nås genom att former för samordning etableras.
Ett förändrat konsumentbeteende
Konsumenters medvetenhet och motivation behöver öka tillsammans med andra insatser
som att underlätta för olika konsumentgrupper att göra svinnminimerande val i olika
situationer kopplade till inköp, hantering och tillvaratagande av överbliven mat.
Utredning, forskning och innovation
Kunskaper om hur svinnminskande konsumentbeteenden åstadkoms är angelägna.
Ofta behövs samverkan mellan olika kompetenser för att hitta lösningar.

2. Kent Lundgrens matsvinn
2022-10-12 sid 2 (6)
Del 2: Undersökning och analys av mitt matsvinn
Jag har under två veckors tid identifierat och fört dagbok om matsvinnet - det onödiga
matavfallet - i mitt hushåll. Jag ska besvara och reflektera över frågan: Hur jag tror att min
konsumtion och matavfall påverkas av normer, värderingar och föreställningar om vad som
anses vara ätbart och inte?
När det gäller värderingar och föreställningar om vad som är ätbart eller ej, tänker, jag på:
ostkanter, att jag sköljt av sås och en del sallad på några tallrikar efter måltiden. När vi har
morötter och lök i maten slänges skalrester till morötter och skalet på löken. Jag upptäckte
att några brödskivor var mögliga, samt en ”brödkant” – som fick slängas. I botten på en
chipspåse fanns endast chips i form av ”smulor” kvar vilket slängdes (eftersom det var så
”smått” att det inte gick att ”hantera”).
Det är möjligt att fundera på om det inte är möjligt att även äta ostkanter, yttersta delen av
morötterna, som skalats bort. Vidare är det givetvis inte bra att inte äta upp brödet i tid.
Vid vissa tillfällen tjänar mögligt bröd som fågelmat. Gårdagens bröd kan även blötas i vatten
och gräddas för att de ska bli krutonger (med eller utan smaksättning), eller så kan torrt bröd
rivas till ströbröd, som man kan ha till bakning, eller som panering (Rädda maten, 2022).
Det borde vara möjligt att äta upp all sås, eller ta lite mindre sås från början. Samtidigt så är
det nästan ofrånkomligt så att tallriken ”stjäl” lite sås som nästan inte är möjligt att få i sig.
Chipssmulor går säkert att ”hälla upp” i en skål och ”hälla i sig” (om man vill få i sig allt).
Men möjligen går samhällskalkylen på plus minus noll om detta görs regelbundet, eftersom
chips nog endast måste anses tillföra negativa konsekvenser för individ (mig) och samhället, i
form av fetma.
Det mesta matsvinnet vi har är otvivelaktigt gröt. Vi kokar nästan varje dag för mkt gröt, så
att vi har ungefär så mkt gröt kvar som bilden nedan visar (uppskattningsvis 2 dl):

3. Kent Lundgrens matsvinn
2022-10-12 sid 3 (6)
Del 3: Lagade något nytt av mina rester
Under två veckor har jag fått lite matrester som jag kan använda till nya rätter. Jag har delvis
låtit mig inspireras av SVT:s programserie "Maträddarna”. Jag utgick från ett recept som
presenteras i serien, som finns på www.svt.se/recept.
Laga nytt av grötrester
Jag koncentrerade mig på att laga något nytt av gammal gröt. Jag hittade ett recept,
”Ungsbakad gröt”, som finns på
www.svt.se/recept/ugnsbakad-grot. För att göra
ugnsbakad gröt ska man ska blanda havregryn, mjölk,
ägg, vaniljsocker och salt (Svt recept, 2022).
Nu modifierade jag
ovanstående recept för
ugnsbakad gröt på så sätt
att jag tog havregrynsgröt
som blivit över från
frukosten genom att jag la
till lite mjölk, ett ägg och
vaniljsocker. Satte sedan in
”skapelsen” (se bild till
vänster) i ugnen under ung
15 minuter.
Smakade helt ok! (bättre än jag tänkt).
Receptet finns på: https://www.svt.se/recept/ugnsbakad-grot

4. Kent Lundgrens matsvinn
2022-10-12 sid 4 (6)
Del 4: Sammanfattning, resultat, diskussion/reflektion
Reflektioner över fakta om matsvinn från litteraturstudie, nuläge o mål framåt
Vi har sett att det globala matsvinnet är omfattande vilket medför en onödig
miljöbelastning, ekonomiska förluster och på sikt försvårade möjligheter att försörja en
ökande världsbefolkning med mat (Naturvårdsverket, 2018, s 2). Matsvinnet är världens
tredje största utsläppare av växthusgaser efter Kina och USA. Delmål om matsvinn i Agenda
2030 innebär att vi mellan år 2015 och år 2030 ska halvera det globala matsvinnet per
person i butik och konsumentled och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan.
(Naturvårdsverket, 2018, s 4) Tuffa krav!
Matsvinn kan anses som en del inom matetiska överväganden: Frågeställningar som: är det
”rätt” att slänga mat (när inte alla kan äta sig mätta)?, kommer upp till ytan när matsvinn
diskuteras. Många i väst överkonsumerar mat, vilket leder till fetma. Det sägs att problemet
med fetma är större än brist på mat globalt sett.
Vi upplever risker och känner oro över det ”risksamhälle” vi numera lever i (Ulrich Beck, i
Abnersson, 2022). Vi upplever kanske oro över matpriser som stiger, reallönerna som
sjunker, och risk för arbetslöshet ökar. Och den dyra mat som finns kanske inte är bra, vare
sig avseende djurhållning eller våra kroppar (t ex överdriven användning av antibiotika).
Denna oro kan dock leda till att matsvinnet minskar, eftersom jag varje dag oroar mig över
om jag har råd att köpa mat framöver.
Enligt FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, delmål om matsvinn, så är målet att vi
mellan år 2015 och år 2030 ska halvera det globala matsvinnet per person i butik och
konsumentled (Naturvårdsverket, 2018, s 4; 2022). Det jag funderar på är hur det ser ut med
”delresultat” för detta ambitiösa mål? Läser t ex att i Sverige slängdes det 1 100 000 ton
livsmedel 2020, vilket är 106 kg per person (Naturvårdsverket, 2020; 2022).
Livsmedelsavfall innebär både skal och annat som inte är tänkt att ätas och mat som skulle
kunnat ätas. För hushåll har livsmedelavfall, främst matsvinn, minskat sista tiden (ibid).
Det är inte lätt att långsiktigt undersök matsvinn när det har skett bytte av metod för att
mäta, vilket skedde inom offentlig måltid 2020. Likaså är det oklart vad som gäller avseende
matsvinn inom livsmedelsindustrin (ibid).
Sammanfattande resultat samt mina reflektioner från ”Undersök och reflektera
över ditt matsvinn” (del 2) och ”Laga något nytt av dina matrester” (del 3)
Etiska förhållningsregler framträder i ”brott”, när något händer. Matetiska övervägande har
på senare tid blivit vanligare. Överväganden som kan hämta näring från en mängd områden,
som t ex: konsumeterns hälsa, livsmedelsäkerhet, konsumentinformation, hunger och svält,
hållbar utveckling globalt, hållbar utveckling på landsbygden, djurskydd, skydd av
naturresurser, biologisk mångfald, bioteknik och genteknik, metoder inom matproduktion.
(jämför med Abnersson, 2022)

5. Kent Lundgrens matsvinn
2022-10-12 sid 5 (6)
Matsvinn leder till onödigt koldioxidutsläpp
Jag koncentrerar mig på hur matsvinn leder till onödigt
koldioxidutsläpp. De två dl gröt som vår familj slänger
ungefär varannan dag (vi lyckas pricka rätt behov
ungefär varannan dag) innebär utsläpp av 0,06 kg CO2e
(vi antar att 2 dl gröt är resultat av 0,1 kg gryn, och
varje kg gryn resulterar i 0,6 kg CO2e (Röös, 2014 Mat-
klimat-listan). Per person resulterar då grötsvinnet till
ett utsläpp av 0,05 kg CO2e per person per vecka, vilket är 3 % av den frukostbudget
avseende utsläpp av koldioxidekvivalenter vi har tillgodo (enligt WWF, se första uppgiften
under denna kurs):
Om jag gör ugnsbakad gröt av havregrynsgrötsrester
som blir över från frukosten varannan dag, så lägger
jag till lite mjölk, ett ägg och vaniljsocker. Om jag
bortser från att ugnen drar elenergi (eftersom vi i
Sverige har lite energibärare av fossilt ursprung i
svenska elsystemet) så resulterar en ”portion”
ugnsbakad gröt enligt nedan i ett utsläpp om 0,33 kg
CO2e (men däri ingår 0,06 kg CO2e ”återvunnen”
havregrynsgröt):

6. Kent Lundgrens matsvinn
2022-10-12 sid 6 (6)
Referenser
Abnersson, V. (2022) Mat och etik [videoföreläsning under 52 min]
https://www.canvas.umu.se/courses/6558/assignments/51654?module_item_id=216518
[2022-10-03]
Livsmedelsverket (2021) Matsvinn i hemmet – kännedom, attityd och beteende.
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/publikationer/sok-publikationer/artiklar/2021/l-
2021-nr-02-matsvinn-i-hemmet [2022-10-06]
Livsmedelsverket (2022) Matvanor, hälsa och miljö – miljösmarta matval
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2
[2022-09-11]
Naturvårdsverket (2018) Fler gör mer. Nationell handlingsplan för minskat Matsvinn 2031
[2022-10-03]
Naturvårdsverket (2020) Livsmedelsavfall i Sverige 2020
https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/8800/978-91-620-8891-0/
[2022-10-03]
Naturvårdsverket (2022) I Sverige slängdes det över en miljon ton livsmedel 2020.
https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/i-
sverige-slangdes-det-over-en-miljon-ton-livsmedel-2020/ [2022-10-03]
Rädda Maten (2022)
https://www.vakin.se/kampanjsidor/raddamaten.4.7ba0d6c16cbdd461ef35.html
[2022-10-06]
Röös, E. (2014) Mat-klimat-listan. Version 1.1. Sveriges lantbruksuniversitet.
Sjöns, J. (2016) Livscykelanalys av hallonsylt, lingonsylt och äppelmos
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:962947/FULLTEXT01.pdf [2022-10-07]
Svt recept (2022) Ungsbakad gröt https://www.svt.se/recept/ugnsbakad-grot [2022-10-06]