Presentation vid #SSMW onlineseminarium om Creative Commons och Nordiska museet den 3 juni 2013.

1. Creative Commons med
Nordiska museet
#SSMW – Swedish Social Media Webinars, 2013-06-03

2. Välkomna!

3. Dagens föredrag
¤ Nordiska museet använder Creative commons-licenser
på bilder.
¤ Det finns en tydlig trend där kulturarvet görs mer
tillgängligt för omvärlden med hjälp av dessa licenser.
¤ Creative commons i kommunikationen är användbart.
Idag berättar vi om möjligheter och svårigheter ur
museets perspektiv.

4. Jonas och Kajsa
¤ Jonas Hedberg, bildintendent, Bildförmedlingen, Nordiska
museet
¤ Kajsa Hartig, digital navigatör, avdelningen Nya medier,
Nordiska museet. Tidigare intendent vid Fotosekretariatet
på museet.
¤ Vi har båda lång erfarenhet av att arbeta med
bildsamlingar och frågor kring förmedling av fotografisk
bild. Dagens föredrag därför kommer i huvudsak att
handla om fotografisk bild. Vi är inte juridiska experter.

5. Upphovsrättslagen
¤ För att förstå Creative Commons behöver vi ta en titt på
Upphovsrättslagen
¤ Fotografi (samt text, rörlig bild, musik etc.) skyddas av
upphovsrätt i 70 år efter upphovsmannens/-kvinnans död
¤ Undantag finns för just fotografi. Man skiljer på fotografiskt
verk och bild. Fotografiskt verk skyddas 70 efter
upphovsmannens död. Fotografisk bild skyddas i 50 år
efter det att bilden togs.

6. Upphovsrättslagen
¤ Upphovsrätten består av två delar: Den ekonomiska
rätten och den ideella rätten
¤ Ekonomiska rätten: Rätt att förfoga över bilden och
framställa exemplar, samt sprida i publicerad form
¤ Ideella rätten: Rätt till namnangivelse samt att skyddas
från kränkande ändring av bilden

7. Upphovsrättslagen, forts.
¤ Man kan avtala bort den ekonomiska rätten, men inte
den ideella (annat än i undantagsfall)
¤ Det finns oklarheter kring begreppen verk och bild, hur
man definierar de olika bildtyperna

8. Creative Commons
¤ Creative Commons är ett system för att licensiera text,
bild, film, musik osv.
¤ Det handlar om upphovsrättsligt skyddat material
¤ Man kan bara licensiera sina egna verk, eller verk som
där upphovsmannen givit sitt medkännande (eller om
det avtalats på annat sätt)

9. Creative Commons
¤ Creative Commons är en ideell organisation som
utvecklat Creative Commons licenser. Organisationen
startades 2001 i USA av bland andra den amerikanske
juridikprofessorn Lawrence Lessig
¤ Creative Commons i Sverige är en frivillig grupp med
syfte att sprida kunskap om licenserna som arbetar för att
hålla de svenska versionerna av licenserna uppdaterade

10. Creative Commons
¤ CC används idag alltmer inom kulturarvssektorn som har
stora bildsamlingar på webben.
¤ Det är även ett internationellt gångbart
licensieringssystem. Det betyder att publicerar jag bilder
på webben med en CC-licens kan personer även utanför
Sverige enkelt förstå hur bilderna får användas.

11. Creative Commons
¤ Det finns fyra villkor som kombineras på sex olika sätt
enligt ett visst system till licenser.
¤ Alla licenser föregås avbokstavskombinationen CC, så att
det blir tydligt att det handlar just om Creative
Commons.

12. Creative Commons
Källa: Wikipedia

13. Creative Commons
¤ Utöver dessa licenser finns en märkning av bilder som
heter Public Domain. Det betyder att bilden faktiskt inte
längre är skyddad av upphovsrätt. Då är vem som helst
fri att göra vad som helst med den.
¤ Kulturarvssektorn strävar ändå efter att informationen om
bilden så långt det är möjligt, följer med i andra och
tredje led

14. Creative Commons
¤ Hur bindande är Creative Commons-licenserna?
¤ Så här skriver Creative Commons-Sverige på sin hemsida:
“Creative Commons licenserna innebär att ett verk som
är licensierat under en licens får användas i enlighet med
licensen eller det avtal som följer med verket. Precis som i
de standardavtal som vi ingår i vardagen så är vi bundna
av avtalet lika länge som avtalstiden, och avtalet följer
med verket. Precis som i all avtalsrätt så är avtalet
bindande och vid brott mot avtalet så kan rättsliga
påföljder förekomma.”

15. Creative Commons
¤ Samtidigt ligger förstås Upphovsrättslagen och andra
lagar som Personuppgiftslagen och Lagen om namn och
bild i reklam till grund för hur vi kan handskas med
upphovsrättsligt skyddade verk.
¤ De är alltså bra att känna till om man ska licensiera sina
verk.

16. Nordiska museet och CC
¤ Nordiska museet är en stiftelse som ligger på Djurgården i
Stockholm. Museet har även andra egendomar som
Tyresö slott och Julita gård. Det är ett museum för
kulturhistoria i Sverige. Museets har till uppgift att bevara
och levandegöra minnet av liv och arbete i Sverige från
1500-talet till idag.
¤ Det är Sveriges största kulturhistoriska museum. I
samlingarna finns förutom tusentals hyllmeter arkivalier
och trycksaker över 1,5 miljoner föremål och 6 miljoner
fotografier.

17. Nordiska museet och CC
¤ Bildförmedlingen har hand om förmedling av museets
bildsamlingar. Det handlar om kommersiell bildförmedling
såväl som icke kommersiell.
¤ Museets arbete med bildsamlingar handlar om att samla
in, vårda och bevara för framtiden, och förmedla
¤ www.digitaltmuseum.se är museets främsta kanal för
publicering av de egna fotosamlingarna

18. Nordiska museet och CC
¤ Bildsamlingarna är väldigt brokiga, dvs. de har inkommit
under en lång tid.
¤ I samlingarna finns många kända fotografer
representerade som KW Gullers, Sten Didrik Bellander,
Kerstin Bernhard med flera.
¤ Genom åren har avtalen kring de inkomna
bildsamlingarna sett ut på olika sätt. Villkoren har varierat.

19. Nordiska museet och CC
¤ Precis som alla andra museer har Nordiska museet stora
samlingar som vi vill göra tillgängliga på webben. Första
steget ut på webben för de flesta museer har varit den
egna hemsidan, därefter särskilda databasgränssnitt för
de egna samlingsdatabaserna.
¤ I samband med att sociala medier kom in i bilden
förändrades användarnas krav på
kulturarvsinstitutionerna. Bilder blev plötsligt lättillgängliga
och väldigt lätta att sprida och dela med sig av.

20. Nordiska museet och CC
¤ Det har Nordiska museet som så många andra behövt ta
ställning till.
¤ Med 6 miljoner bilder i samlingarna och en ökad mängd
tjänster och webbplatser där våra samlingar finns var det
viktigt att:
– dels se till att användarvillkoren är samstämmiga på de
olika tjänsterna
– dels behövde vi se över hur vi kunde vara tydligare i hur
publiken kunde använda våra bilder på webben.

21. Nordiska museet och CC
¤ CC ett självklart val att titta på
¤ Enkelt att använda
¤ Internationellt gångbart
¤ Allt mer använt inom kulturarvssektorn

22. Nordiska museet och CC
¤ Det har varit en ganska omständlig process att gå
igenom möjligheter och eventuella problemområden.
¤ Det har tagit tid och vi är ännu inte färdiga.
¤ Parallellt jobbar vi med många andra arbetsuppgifter
¤ En början har varit att se över de delar av samlingarna vi
kan märka upp med Public Domain. Våra fria bilder ska
märkas så att det blir tydligt att de är fria att använda.

23. Nordiska museet och CC
¤ Vi har också samlingar fortfarande är skyddade av
upphovsrätt. Där tillämpar vi nu en licens CC-BY-NC-ND.
¤ Det betyder att vi tillåter icke kommersiell användning
och så är vi tydliga med att dessa bilder inte får
bearbetas eller förändras.
¤ Åsikterna om just ND-licensen går lite isär. Enligt
upphovsrättslagen får man inte ändra, på ett för
upphovsmannens kränkande sätt, en skyddad bild utan
upphovsmannens medgivande, och därför menar vissa
att ND-licensen inte behövs. Vi har dock valt att vara
tydliga mot användaren.

24. Nordiska museet och CC
¤ NC betyder icke kommersiell användning. För
kommersiell användning av upphovsrättsligt skyddade
bilder får man än så länge vända sig till vår
Bildförmedling.

25. Tjänster där CC används
¤ Några konkreta exempel på där vi och andra
kulturarvsinstitutioner publicerar bilder är Flickr och
Wikimedia Commons.
¤ Flickr är en tjänst där kan man licensiera bilder med just
Creative Commons, med alla de sex olika licenserna.
¤ Wikimedia Commons däremot, som är Wikipedias
mediabank, kräver att bilden är så fri som möjligt att
använda. De bilder vi laddar upp där kan alltså även
användas i kommersiella syften.

26. Tjänster där CC används
¤ På www.digitaltmuseum.se, vår egen (som vi äger
tillsammans med andra museer) webbplats för
samlingarna kommer vi att märka bilder med CC och
Public Domain
¤ På vår webbplats likaså www.nordiskamuseet.se
¤ Dessutom publicerar vi våra samlingar via Europeana,
den europeiska kulturarvsportalen, www.europeana.eu

27. Tjänster där CC används
¤ Det finns andra tjänster som Flickr The Commons, som
specifikt är en tjänst för kulturarvsinstitutioner med
historiska fotosamlingar på webben.
¤ Där är också bilderna helt fria att använda.
¤ Nordiska museet använder sig ännu inte av den tjänsten
vilket beror på att man från Flickrs sida haft svårigheter
att ansluta alla museer som velat starta konton på
tjänsten.

28. Varför CC?
¤ Våra målgrupper finns i många olika kanaler.
¤ De flesta sociala mediekanaler är väldigt bildinriktade,
därför är det viktigt för oss att kunna tillgängliggöra bilder
ur samlingarna på fler ställen än i våra egna kanaler.
¤ Hos målgrupperna är behovet stort av att återanvända,
bearbeta, sprida bilder. Men framförallt att kunna ta del
av samlingarna i de kanaler där man befinner sig.

29. Varför CC?
¤ Creative Commons är väldigt användbart för att
tydliggöra så att alla vet hur bilderna får användas.
¤ CC är också ett internationellt gångbart system vilket är
viktigt eftersom webben når över landsgränserna.
¤ Creative Commons-licenserna är generellt sett väldigt
enkla att använda och att förstå. Enkelheten gör dem
gångbara.

30. Problemområden
¤ Vi kan bara licensiera sådant vi äger upphovsrätten till
¤ Det är tidskrävande att gå igenom varje del av
bildsamlingarna som har många olika upphovsmän
¤ I en hel del fall har man genom åren inte varit tydlig alla
gånger med avtal vid accession av bildsamlingar.
Många samlingar har också inkommit innan Creative
Commons ens var påtänkt.

31. Problemområden
¤ Om man märker upp en bild med till exempel CC-BY är den
fri att använda även i kommersiella sammanhang. Finns det
personer på bilden kan detta orsaka problem.
¤ I Sverige skyddas personerna av Lagen om namn och bild i
reklam, dvs även om bilden är märkt CC-BY betyder det inte
att den är fri att använda i reklamsammanhang.
¤ Viktigt att tänka på är att bilderna finns tillgängliga även i
andra länder, i och med att de är publicerade på webben.
Där kanske samma lagstiftning inte finns. Det finns exempel,
om än väldigt få, där CC-märkta bilder på personer just
använts i reklam.

32. Problemområden
¤ Upphovsrättslagstiftningen skapar stora problem för just
fotografi. Ett fotografiskt verk är skyddat i 70 år efter
upphovsmannens död. En fotografisk bild är skyddad i 50
år efter det att bilden togs.
¤ MEN: Vem kan tydligt tala om skillnaden mellan verk och
bild?

33. Summering
¤ Stora historiska bildsamlingar är det inte alltid helt lätta att
licensiera. Det beror inte på Creative Commons utan på
andra faktorer som exempelvis upphovsrättslagstiftningen
och andra lagar.
¤ Det beror också på organisationens uppdrag och
förutsättningar att licensiera, dvs. äger vi själva våra
bildsamlingar eller inte.

34. Summering
¤ Bilder är centrala i all onlinekommunikation
¤ De flesta stora sociala medietjänster är anpassade för
bild
¤ Bilder delas, tillsammans med video, mest av allt på
webben
¤ Creative Commons möjliggör ökad användning av bilder
¤ Det är ett enkelt och förhållandevis lättförståeligt system

35. Några länkar
¤ www.creativecommons.se
¤ Över minnesmuren – regionala riktlinjer för upphovsrätt
inom ABM-området:
http://www.kulturivast.se/kulturarv-abm/nyheter/over-
minnesmuren-ger-nya-mojligheter
¤ www.digitaltmuseum.se
¤ Wikimedia Commons:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida

36. Tack!
¤ Jonas Hedberg, Nordiska museet,
jonas.hedberg@nordiskamuseet.se
¤ Kajsa Hartig, Nordiska museet,
kajsa.hartig@nordiskamuseet.se