Att skriva för webb
•Als PPT, PDF herunterladen•
1 gefällt mir•269 views
Om att skriva för webben
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Andere mochten auch
Andere mochten auch (14)
Att skriva för webb
- 1. Kommunikation från latinets communis, gemensam, via communicare, = Göra gemensamt.
- 2. KKoommmmuunniikkaattiioonnsstteeoorrii ((ssppeeeeddvveerrssiioonneenn)) KKaannaall BBuuddsskkaapp ÅÅtt eerr kkooppppll ii nngg
- 3. Är något annat än att skriva för papper 79 procent scannar enbart sidan efter intressant information Bara 16 procent läser ord för ord
- 4. Hitta något intressant inom 3 – 4 sekunder 80 % av alla besökta webbplatser är ointressanta för besökaren.
- 5. FTvå snabba svep från vänster till höger. Lite långsammare längs vänstra marginalen FORT
- 6. The User Experience Honeycomb • Användbar • Nyttig • Tilldragande • Tillgänglig • Trovärdig • ”Hittbar” • Värdefull
- 7. • har tydligt markerade nyckelord. • har innehållsrika rubriker. • innehåller punktlistor • innehåller ett budskap per stycke. • innehåller den viktigaste informationen först. • är objektiv och saklig. • är kort. • Exempel: https://www.lararforbundet.se/artiklar/nomineringar-till-lararforbundet-skellefteas-styrelse- 2015
- 8. • ska vara kort och lätt att läsa. • skrivs med gemener • Undvik utropstecken och frågetecken • Undvik förkortningar och negationer som "inte"
- 9. Sammanfattar artikeln genom att ta fram det viktigaste. Ska vara lätt att läsa och locka till fortsatt läsning.
- 10. • Vad? • Vem? • När? • Hur? • Varför? • Exempel: https://www.lararforbundet.se/artiklar/information-fran-ordforande-• https://www.lararforbundet.se/artiklar/skoldebatten-10-9
- 11. • Inte vara för kompakt. • Dela in i stycken. • Mellanrubriker • Punktlistor
- 12. • Stämmer med det som står i rubrik och text. • Ändra storlek på bilden eller beskär. • Manipulera inte. • Förvanska inte bilden. • Våga beskära.
- 13. Ett exempel • Nebraska is filled with internationally recognized attractions that draw large crowds of people every year, without fail. In 1996, some of the most popular places were Fort Robinson State Park (355,000 visitors), Scotts Bluff National Monument (132,166), Arbor Lodge State Historical Park & Museum (100,000), Carhenge (86,598), Stuhr Museum of the Prairie Pioneer (60,002), and Buffalo Bill Ranch State Historical Park (28,446).
- 14. Kortad text In 1996, six of the best-attended attractions in Nebraska were Fort Robinson State Park, Scotts Bluff National Monument, Arbor Lodge State Historical Park & Museum, Carhenge, Stuhr Museum of the Prairie Pioneer, and Buffalo Bill Ranch State Historical Park Förbättring 58 %
- 15. ”Scannvänlig” layout Nebraska is filled with internationally recognized attractions that draw large crowds of people every year, without fail. In 1996, some of the most popular places were: Fort Robinson State Park (355,000 visitors) • Scotts Bluff National Monument (132,166) • Arbor Lodge State Historical Park & Museum (100,000) • Carhenge (86,598) • Stuhr Museum of the Prairie Pioneer (60,002) • Buffalo Bill Ranch State Historical Park (28,446). Förbättring 47 %
- 16. Neutralt språk Nebraska has several attractions. In 1996, some of the most-visited places were Fort Robinson State Park (355,000 visitors), Scotts Bluff National Monument (132,166), Arbor Lodge State Historical Park & Museum (100,000), Carhenge (86,598), Stuhr Museum of the Prairie Pioneer (60,002), and Buffalo Bill Ranch State Historical Park (28,446). Förbättring 27 %
- 17. Samtliga förändringar In 1996, six of the most-visited places in Nebraska were: • Fort Robinson State Park • Scotts Bluff National Monument • Arbor Lodge State Historical Park & Museum • Carhenge • Stuhr Museum of the Prairie Pioneer • Buffalo Bill Ranch State Historical Park Förbättring 124 %
- 18. Så här? • Härmed meddelas att ledningen har beslutat att samtliga anställda inom koncernen ska erhålla en förmån under tiden man vistas på arbetsplatsen. Förmånen kommer att bestå av en fruktkorg varifrån den anställde har rätt att förse sig från, vid raster från det ordinarie arbetet. Ovanstående kommer att gälla fr.o.m fredag 23/9.
- 19. …eller så här? Nu bjuder vi dig på frukt till fikat, varje dag! Trevlig fredag önskar Bo och Lisa. :-)
- 20. Skillnaden? • Du-tilltal • aktiva verb och • ett enkelt språk utan krångliga och gammalmodiga ord.
- 21. Eller: • långa meningar • många krångliga ord • passiva verb (distanserar). • Förkortningar (gör att texten svårare att förstå).
- 22. Vanl i ga f el : Ut e l ämna de de l a r a v i nne hå l l e t Sl ut a mi t t i me ni nge n Ut e l ämna s amma nha nge t Ta nke l ä s ni ngs s yndr ome t
- 23. Te s t a de n t e xt me d Lä s ba r he t s i nde x l i x. s e
- 24. Less is more När det inte finns mer att ta bort är det klart. Inte när det inte finns mer att lägga till. Kortare är bättre. Alltid.
- 25. När det inte finns mer att ta bort är det klart. Inte när det inte finns mer att lägga till. Kortare är bättre. Alltid.
- 26. När det inte finns mer att ta bort är det klart. Inte när det inte finns mer att lägga till. Kortare är bättre. Alltid.
- 27. När det inte finns mer att ta bort är det klart. Inte när det inte finns mer att lägga till. Kortare är bättre. Alltid.
- 28. Kortare är bättre. Alltid.
Hinweis der Redaktion
- har tydligt markerade nyckelord. t ex genom länkar eller fetstil har innehållsrika rubriker. Dina viktigaste nyckelord ska finnas i rubrikerna. Fyndiga, intetsägande rubriker kan fungera i tryck men aldrig på webben. innehåller punktlistor som gör den överskådlig innehåller ett budskap per stycke. Budskapet ska framgå av de första orden i stycket, resten hoppar läsaren över. innehåller den viktigaste informationen först. Dina viktigaste nyckelord ska finnas i början av texten, där hittar Google dem lättast. är objektiv och saklig. är kort. Den danske författaren och konsulten inom användbarhet Jakob Nielsen har studerat hur vi läser på nätet.
- Se i stället till att rubriken hänger ihop med bilden och skriv en bildtext som förstärker eller förtydligar bildens innehåll. Lägg inte två lika stora rubriker bredvid varandra. Formulera rubriker En bra rubrik ska både berätta vad artikeln handlar om och vara spännande och slagkraftig. Rubriken är den del av texten som först fångar läsarens intresse. Den ska vara kort och lätt att läsa. Rubriken måste stämma med innehållet. Du får inte lura läsaren med en häftig rubrik som inte stämmer med artikeln. Om du har en riktigt bra bild kan du göra rubriken utifrån bilden. Rubriker skrivna med gemener (små bokstäver) är vanligast i dagstidningar, eftersom det är mer lättläst. Undvik utropstecken och frågetecken i rubriker. Utropstecken är ofta för "skrikigt". Frågetecken kan ge intryck av osäkerhet. Tidningen ska lugnt och sansat ge svar på läsarnas frågor. Undvik förkortningar och negationer som "inte".
- Vad? (händer? har hänt? ska hända?) Vem? (har gjort vad? är drabbad? berörs?) När? (hände det? ska det hända? ska det åtgärdas?) Hur? (hände det? kunde det hända? ska det åtgärdas ska ni göra nu?) Varför? (hände det? hände det inte? gör/gjorde ni inget?)
- Bildens innehåll ska stämma med det som står i rubrik, text och bildtext och får inte handla om något annat. Ändra storlek på bilden eller beskär den så att den passar in. Men manipulera inte bilder! Förvanska inte bilden genom att trycka ihop eller dra ut den. Storleken ska ändras genom att höjd och bredd ändras proportionellt. Ibland tjänar en bild på att beskäras så att innehållet blir mer fokuserat.
- LIX Läsbarhetsindex är en metod som kan användas för att få uppfattning om hur lättläst eller svårläst en text är. Det finns flera olika läsbarhetsindex, men i Sverige är LIX det mest använda. LIX utvecklades på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson. LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent. En LIX-kalkylator finns på www.pressylta.com/lix Vissa texter måste förstås vara fördjupningar, men då skriver man för en mottagare som är införstådd.
- Less is more är inom konstdebatten en paroll som myntades av den tyske arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Parollen beskriver vikten av formens renhet, för att uppnå den ultimata estetiken.
- Less is more är inom konstdebatten en paroll som myntades av den tyske arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Parollen beskriver vikten av formens renhet, för att uppnå den ultimata estetiken.
- Less is more är inom konstdebatten en paroll som myntades av den tyske arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Parollen beskriver vikten av formens renhet, för att uppnå den ultimata estetiken.
- Less is more är inom konstdebatten en paroll som myntades av den tyske arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Parollen beskriver vikten av formens renhet, för att uppnå den ultimata estetiken.
- Less is more är inom konstdebatten en paroll som myntades av den tyske arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Parollen beskriver vikten av formens renhet, för att uppnå den ultimata estetiken.