Jacob Lundbergs presentation från seminarium på Timbro den 15 juni 2016.
Läs rapporten här: http://timbro.se/samhallsekonomi/rapporter/platt-skatt-for-hogre-intakter
Högsta marginalskatten över tid
0%
20%
40%
60%
80%
100%
1970 1980 1990 2000 2010
Högsta effektiva marginalskatt
(inkl. arbetsgivaravgifter och moms)
Högsta marginalskatt
Högsta marginalskatten över tid
0%
20%
40%
60%
80%
100%
1970 1980 1990 2000 2010
Högsta effektiva marginalskatt
(inkl. arbetsgivaravgifter och moms)
Högsta marginalskatt
Föreslagen
reform
Sammanfattning
• Föreslår sänkning av högsta marginalskatten från 60 till 32 procent
genom avskaffad statlig inkomstskatt och jobbskatteavdragsutfasning.
• Inkomstskatten på arbete skulle bli platt (om man bortser från
effekterna av jobbskatteavdragets infasning).
• Självfinansierande till 130 procent med rimliga antaganden om hur
skattebetalarna reagerar på skatteförändringar.
• Skulle öka intäkterna med 10 miljarder.
Hinweis der Redaktion
Vi kan börja med ett historiskt perspektiv.
Sedan årsskiftet är högsta marginalskatten 60 procent – högst i världen.
Med arbetsgivaravgift, moms och punktskatter är högsta marginalskatten 77 procent. Extremt högt.
Så höga att lägre marginalskatt troligtvis skulle höja skatteintäkterna.
Vi kan börja med ett historiskt perspektiv.
Sedan årsskiftet är högsta marginalskatten 60 procent – högst i världen.
Med arbetsgivaravgift, moms och punktskatter är högsta marginalskatten 77 procent. Extremt högt.
Så höga att lägre marginalskatt troligtvis skulle höja skatteintäkterna.
Det är dags att ta ett helhetsgrepp på marginalskatterna igen.
Föreslagen reform
I princip platt skatt
Kan det vara självfinansierande?
Vi vet från forskning att skatter påverkar människors beteende. Traditionellt har nationalekonomer fokuserat på arbetstid. Nyare forskning tar in även andra typer av beteendeförändringar.
Man använder skattereformer för att uppskatta storleken på beteendeförändringarna.
Varför är taxerad inkomst det viktiga? Är det som påverkar intäkterna.
Beteendeeffekterna storlek mäts med en skattebaselasticitet. Man bryr sig om hur mycket man får i plånboken.
Exempel: Skatten minskar från 50 till 45 procent. Ökning av nettoinkomsten med 10 procent. Då ökar elasticiteten med 2 procent om elasticiteten är 0,2.