3. På 1100-talet uppfördes en mer
permanent befästning på landborgen.
Denna bestod av ett runt kärntorn i
sandsten och runt detta en oval ringmur,
180 meter lång och 150 meter bred.
Helsingborgs slott i början av 1300-talet.
9. n
Som ett sista tack och farväl hade danskarna förstört mycket av sina förråd och utrustning.
Det som dock chockade svenskarna var att omkring 5000 hästar avlivats. Danskarna hade
kastat kadaver i brunnar, tagit in hästar i hus och skjutit dem. De danska förlusterna var
över 7 500 man. Den svenska armén förluster efter var 2 800 man
24. Slaget 1710 ägde
inte rum den
28 februari,
utan istället
den 10 mars
eftersom
Helsingborg
den 30 november
1709 gått över
till dansk
kalender,
som då låg tio
dagar före
svenska.
År 1719 efter
kriget och
pesten hade
Helsingborg
endast ca 700
invånare
Måns Bock och
hans skånska
”getapågar”
16 000 man, bröt
Stenbock den
12 februari upp från
sitt högkvarter i Osby.
Magnus Stenbock
misstrodde
Helsingborgarna .
Han ansåg att man
borde spränga Kärnan
i luften och riva
fiskelägena
söder om staden.
Vid en ny invasion
skulle man sätta eld
på staden och flytta
invånarna
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53. Terrasstrapporna, som stod klara i tid till utställningen och
förband landborgen med sin hiss och sitt trappsystem.