2. bilderna kan ändras
Mål och
Målsättningar
• Att få kännedom om Moodle och dess
funktioner.
• Förstå dess funktioner och egenskaper.
• Att ha kunskap och färdigheter för att
använda Moodle-plattformen vid
utveckling av online-kurser.
• Att använda Moodle-plattformen för att
utveckla ett inkluderande och
samarbetsinriktat e-klassrum.
• Att utveckla eClassroom på Moodle-
plattformen och kunna involvera
studenterna.
3. Mål för inlärning
Efter att ha fullbordat denna modul kommer eleven att:
• Kunna ha kunskap om Moodle-plattformen.
• Ha kunskap om Moodle-plattformens egenskaper och funktioner.
• Kunna använda Moodle-plattformen för att utveckla ett eget e-
lärarrum.
• Kunna utveckla ett inkluderande och samarbetsinriktat eClassroom på
Moodle.
4. Nyckelord
eClassroom, Moodle, Learning Management System (LMS), Open
Educational Resource (OER), MOOCs - Massive Open Online Course,
Moodle, Inclusive eClassroom, online-kurs, collaborative eClassroom,
eLearning, Assistive Technology, Special Education, high-tech teaching
technology, inclusive classroom
5. Innehållsförteckning
UNIT1: Grundläggande funktioner i Moodle
UNIT2: Hur man skapar en gemensam lektion på Moodle
UNIT3: Avancerade verktyg som används i Moodle för att skapa ett
samarbetsinriktat och inkluderande e-klassrum.
UNIT 4: Användning av hjälpmedel i specialundervisning: Tillämpning och lösningar
i praktiken
7. Moodle är det första systemet med öppen källkod för
inlärningshantering (LMS) som lanserades för allmänheten 2002. Sedan
dess är Moodle det bästa alternativet till tiotals kommersiella LMS-
program. För närvarande har omkring 100 miljoner lärare använt eller
använder fortfarande denna plattform.
8. Moodle har vissa gemensamma funktioner som finns i nästan alla liknande
verktyg för e-lärande, men det erbjuder också vissa tilläggsalternativ. Moodle
är en plattform för e-lärande med följande funktioner:
• bloggar
• chattar
• Databasverksamhet.
• ordlistor
• stödsystem som gör det möjligt att arbeta på flera språk
• innehållshantering
• Regelbunden undersökning och bedömning.
9. Egenskaper/fördelar med Moodle LMS som fristående
system
Mycket konfigurerbar LMS-programvara
• Moodle Learning Management System (eller Moodle LMS) är ett mycket anpassningsbart
LMS. Moodle är en programvara med öppen källkod och förändras kontinuerligt år efter
år, med exceptionella förbättringar i de senaste versionerna, från dess utvecklare över
hela världen.
• Eftersom kraven på lärande/utbildning och utveckling (L&D) förändras i förhållande till
organisationens mål, gör Moodle det möjligt för användarna att göra justeringar i
programvaran. Lägg till de nödvändiga Moodle-plugins, teman eller vad som helst. På så
sätt får du det perfekta LMS.
• Den stora fördelen med detta faktum är att du betalar för det du får. De andra LMS:erna
kommer som fullfjädrad programvara för e-lärande. Det innebär att användarna kan hitta
många funktioner som de kanske inte använder.
10. Egenskaper/fördelar med Moodle LMS som fristående
system
Moodle talar vanlig PHP
• PHP är känt för att det är lätt att använda och implementera. Det betyder att
språket banar väg för oändliga möjligheter och funktionalitetsutvidgningar i
framtiden.
• PHP är dessutom flexibelt och kan köras på alla plattformar, t.ex. Linux, Unix,
Windows, macOS och till och med på nykomlingen Ubuntu, vilket har gjort PHP
till ett populärt val när det gäller att skriva Moodle LMS-programvara.
11. Egenskaper/fördelar med Moodle LMS som fristående
system
Insticksprogram, massor!
• Det är troligt att ingen annan LMS än Moodle har så många plugins. I Moodles katalog över
plugins står det att det finns cirka 1601 plugins.
• Moodle-plugins gör det möjligt för användare och organisationer att utöka och anpassa Moodles
funktionalitet utöver vad Moodles huvudkontor har utvecklat för Core. Det är denna flexibilitet
som gör Moodle samarbetsinriktad och gemenskapsförstärkt.
• Dessa tillägg ger användarna stor flexibilitet; närhelst du som användare vill förbättra ditt LMS kan
du lägga till dem. I annat fall kan du slänga dem. Det är en användbar sak.
Video: https://www.youtube.com/watch?v=78nihu6AeZA
12. Egenskaper/fördelar med Moodle LMS som fristående
system
Flexibilitet i fråga om bedömningstyper
• Till skillnad från andra LMS som finns på marknaden erbjuder Moodle en mängd olika typer av
bedömningar: frågeformulär, frågesporter, uppgifter, hot spots, bedömningar av audio- och
videotyp etc., allt utan kostnad." Han tillade: "Allt beror på vilken typ av bedömning som bäst
passar utbildningsorganisationens L&D-mål, och dessutom, om lärandet inte mäts för utveckling,
vad är då nyttan med lärandet trots allt", fortsatte Moodle.
• Och den viktigaste frågan här, som liknar Hal Elrods ord - The Miracle Morning-killen - är följande:
Lär dig, mät och väx! Moodle LMS underlättar helt enkelt detta tillvägagångssätt för alla
pedagoger.
13. Egenskaper/fördelar med Moodle LMS som fristående
system
Verktyg för analys av inlärning
• Det finns ett berömt citat av Peter Drucker: "Det som mäts blir förvaltat". Så det är ingen
idé om varje utbildares eLearning på Moodle inte mäts och analyseras för att få fram
användbara insikter för att förbättra elevernas inlärningsresultat. Dessa insikter från
Moodle kommer att spela en konstruktiv och avgörande roll för både organisationer och
individer när de ska utforma sin kurs för lärandeåtgärder.
• Läromedelsanalyser är all information som kan hjälpa en LMS-användare att förbättra
läranderesultaten (t.ex. studenternas tillfredsställelse, framgång med uppgifterna, tid
som spenderas på innehållet, populärt innehåll osv.)
• Läromedelsanalyser behövs för att informera lärare om eleverna, för att informera den
personal som stöder lärarna och för att informera eleverna själva. Det primära behovet
av läromedelsanalyser har identifierats som ett sätt att främja studenternas kvarhållande
genom att identifiera studenternas status (i riskzonen, normal, framåt), baserat på deras
aktivitet i en kurs.
14. Egenskaper/fördelar med Moodle LMS som fristående
system
System för återkoppling
• Återkopplingssystemet i Moodle är en del av LMS. Det hjälper till att förstå
hur en kurs, utbildare/lärare och pedagogiska metoder fungerar, vilket
annars inte är möjligt att veta.
• Återkopplingen i Moodle syftar till att förbättra kvaliteten på L&D-arbetet
(Learning and Development). Med andra ord hjälper den till att sätta stopp
för formell utbildning som bara är en börda och minskar chanserna till
bättre ROI (Return on Investment) för varje utbildningsorganisation.
• För att bedöma om din utbildning är produktiv eller inte finns det olika
typer av frågor, t.ex. flervalsfrågor och essäsvar, som utgör återkopplingen i
systemet.
15. Riktlinjer för lärare som vill registrera sig på Moodle-plattformen för
att utveckla en egen kurs.
STEG 1: Gå till Moodlecloud.com och välj ett paket som du är intresserad av. Kanske kan du börja
med den kostnadsfria provversionen. När du har registrerat dig och fått din webbplats loggar du in
och på fliken Användare klickar du på Lägg till en ny användare. Välj ett användarnamn och ett
lösenord och se till att du kommer ihåg dem båda och sedan all annan information, till exempel
förnamn och efternamn, och spara sedan detta konto.
16. Riktlinjer för lärare som vill registrera sig på Moodle-plattformen för
att utveckla en egen kurs.
STEG 2: I Webbplatsadministrationen klickar du på fliken Kurser och lägger till en ny kurs. Du kan ge
den vilket namn som helst - det fullständiga namnet och det korta namnet kan vara detsamma om
de inte är för långa. Välj ett ämne som är relevant för dig eller som du är intresserad av, lägg till
eventuella andra detaljer som du vill ha och klicka på Spara och visa.
17. Riktlinjer för lärare som vill registrera sig på Moodle-plattformen för
att utveckla en egen kurs.
STEG 3: På nästa sida måste du lägga till läraren, så klicka på knappen Anmäl användare, skriv in
namnet och användarnamnet, så hittar du din lärare och tilldelar honom rollen som lärare. Tryck på
Anmäl användare och du har nu ett lärarkonto i din övningskurs så logga ut och logga in igen med
ditt lärarkonto och nu är du redo att börja!
Video: https://www.youtube.com/watch?v=ScT3hBTT3ps&t=64s
18. Tid för självreflektion
Nackdelen med Learning Management System
Den största nackdelen med att använda ett LMS är att många aspekter av
coachning och många saker som måste läras inte lämpar sig för
onlineutbildning. Många roller kräver att man skaffar sig en fysisk förmåga som
man inte bara kan lära sig eller testa online. Ett LMS kanske inte alltid kan
tillgodose olika inlärningsmetoder. Vissa utbildare betraktas som smarta
utbildare eftersom de vet hur man presenterar material i ett mycket stort rum.
Deras dynamik eller karisma kanske inte alltid kommer fram i en webbvideo.
20. Moodle-aktiviteter som stödjer lärare och elever i ett
samarbetsinriktat eClassroom
Grupper: Genom att använda grupper i Moodle kan du lägga till ytterligare
dynamik till interaktiva aktiviteter: du kan ge grupper av elever ett privat eller delat
utrymme för att diskutera och samarbeta. Beroende på vilka mål du har för en
aktivitet kan du bestämma hur offentliga gruppernas åtgärder kan vara.
Video: https://www.youtube.com/watch?v=X9aQ2TiYXs0
21. Moodle-aktiviteter som stödjer lärare och elever i ett
samarbetsinriktat eClassroom
Forum: Ett forum är ett utmärkt sätt att bygga upp och bidra till en gemenskap på
nätet i en eLearning-miljö. Forum kan användas på ett antal innovativa sätt, men
tänk på att strategierna för undervisning (dela innehåll) och studenternas
samarbete (skapa innehåll) är olika.
22. Moodle-aktiviteter som stödjer lärare och elever i ett
samarbetsinriktat eClassroom
Wikis: En wikisida är en webbsida som alla i klassen kan bidra till. Den nås i
webbläsaren, utan att man behöver ha HTML-kunskaper.
En wiki börjar med en förstasida. Varje författare kan lägga till andra sidor till wikin
genom att helt enkelt skapa en länk till en sida som ännu inte finns. Det kan vara
användbart att tänka på en wikis förstasida som en strukturerad
innehållsförteckning. En wiki är strukturerad genom sina länkar.
23. Moodle-aktiviteter som stödjer lärare och elever i ett
samarbetsinriktat eClassroom
Chattar: Chattfunktionen i Moodle är utformad för studenter som vill kommunicera
med varandra i realtid, i en livesession.
24. Moodle-aktiviteter som stödjer lärare och elever i ett
samarbetsinriktat eClassroom
Databas: Moodle-databasaktiviteten är ett sökbart arkiv med kursspecifik
information som gör det möjligt för elever och/eller lärare att fylla, visa och söka i
en databas med poster. Formatet och strukturen för dessa poster är praktiskt taget
obegränsad, inklusive bilder, filer, webbadresser, siffror och text.
25. Moodle-aktiviteter som stödjer lärare och elever i ett
samarbetsinriktat eClassroom
Ordlista: I Moodle kan du med hjälp av aktiviteten Ordlista skapa en lista med
definitioner, som en ordbok, som kursdeltagarna kan söka eller bläddra i.
Lärare kan hantera åtkomsten till en ordlista och välja mellan att låta eleverna lägga
till nya poster eller att göra den "endast läsbar".
26. Moodle-aktiviteter som stödjer lärare och elever i ett
samarbetsinriktat eClassroom
Workshop: Workshop-aktiviteten i Moodle gör det möjligt att samla in, granska och
bedöma studenternas arbete. Studenterna bedömer sina kamraters inlämningar
med hjälp av ett bedömningsformulär med flera kriterier.
27. Tid för självreflektion
Fördelarna med samarbetsinlärning är bland annat följande: Utveckling
av tänkande på högre nivå, muntlig kommunikation, självförvaltning och
ledarskapsförmåga. Främjande av interaktion mellan studenter och
lärare. Ökad bibehållande av studierna, ökad självkänsla och ökat
ansvarstagande hos studenterna.
28. UNIT 3:
Avancerade verktyg som används i Moodle och som är användbara för att
skapa ett samarbetsinriktat och inkluderande e-klassrum.
29. Moodle-plattformen bygger på sunda pedagogiska principer (principer som
engagerar eleverna i inlärningsprocessen, förklarar begrepp på ett intressant sätt,
inspirerar dem att utforska det okända och uppmuntrar dem att utvidga sin
inlärning till att omfatta begrepp och fakta som de känner till och är bekanta med)
för att hjälpa pedagoger att skapa en effektiv inlärningsmiljö på nätet. Moodle är
den mest användarvänliga och flexibla kostnadsfria kursprodukten med öppen
källkod som finns tillgänglig över hela världen.
En av de viktigaste metoderna som används är 5 E-metoden. De 5 E står för:
Engagera, förklara, utforska, utvidga och utvärdera.
30. Moodle tillhandahåller verktyg för att bedöma användarnas engagemang och
inlärningsstatus. Lärarna kan utvärdera den enskilda elevens aktivitet och poäng
för att förbättra inlärningsområdena. Lärarna kan skapa strukturerade och
organiserade lektionsplaner genom att göra bildspel, tillhandahålla textdokument,
webblänkar och länkar till simuleringar av laborationer. Moodle LMS underlättar för
olika intressenter på många sätt.
31. Eleverna behöver flexibilitet för att kunna arbeta på den tid som passar dem bäst
utan att störa sina klasskamrater, och de kan också arbeta i sin egen takt. Detta
leder till att man söker efter teknisk infrastruktur som gör det lättare att lära sig,
oberoende av tid och rum. Molntjänster (molntjänster är leveranser av
datortjänster - inklusive servrar, lagring, databaser, nätverk, programvara, analys
och intelligens - via Internet ("molnet") för att erbjuda snabbare innovation och
flexibla resurser) är en bra datalösning för en sådan miljö.
32. Cloud computing, som definieras som "en modell för att möjliggöra bekväm
nätverksåtkomst på begäran till en delad pool av konfigurerbara datorresurser som
snabbt kan tillhandahållas och frigöras med minimal förvaltningsinsats eller
interaktion med tjänsteleverantören", är en av de viktigaste drivkrafterna för att
förändra utbildningen så att den blir mer samarbetsinriktad.
Molntjänsttekniken tillhandahåller flexibel infrastruktur med enorma
lagringsutrymmen på begäran via internet på ett tillförlitligt och effektivt sätt.
Molntjänster gör det möjligt att effektivt hantera uppgraderingar och underhåll,
säkerhetskopiering, katastrofåterställning och failover-funktioner.
33. Lärandehanteringssystem (LMS) som används i en infrastruktur för molntjänster kan dra större nytta
av molntjänster genom att få tillgång till systemet från vilken plats som helst och från vilken enhet
som helst till ett överkomligt pris. Ett molnbaserat system för hantering av inlärning hjälper lärare
och elever att utforma nya intressanta utbildningsaktiviteter för att förbättra undervisningen och
inlärningen, och ger administratörerna en enda punkt för att få tillgång till och hantera
studentregister och kursinnehåll. Moodle har utformats med hjälp av sunda pedagogiska principer
för att hjälpa lärare att skapa effektiva lärandegrupper online. Moodle bygger på molntjänster och
ger lärare och administratörer verktyg för att övervaka och engagera studenterna i online-kurser.
34. Det molnbaserade Moodle LMS integrerar vissa moduler som är inbyggda och används som
tilläggsmoduler i systemet för inlärningshantering. Verktyg för inlärningsanalys, t.ex. workshop- och
enkätmoduler, är inbyggda i Moodle LMS, utvecklas och kan integreras som ett tilläggsverktyg i
Moodle LMS för att hjälpa och underlätta för lärarna att bedöma elevernas prestationer, styrkor och
svagheter i en molnbaserad, samarbetsbaserad och bekväm inlärningsmiljö.
35. Undersökningsmodul
Den hjälper lärarna att analysera online-klasser med hjälp av COLLES (Constructivist
on Line Learning Environment Survey) och ATTLS (Attitudes to Thinking and
Learning survey). Verktygen hjälper till att bedöma och stimulera lärandet i en
onlinemiljö. Onlineundersökningen genererar rapporter och grafer som kan laddas
ner i csv-format (comma separated value). Lärarna kan använda dessa uppgifter för
att analysera elevernas intresse för inlärning i klassen och för att reflektera över sin
egen undervisning.
36. Workshop-modul
Det är en modul för kollegial bedömning med fördelar för lärare och elever.
Workshop-aktiviteten är ett verktyg för utvärdering av lärandet av sig själv, andra
elever och lärare i Moodle LMS. Workshopmodulen uppmuntrar elevernas
självständighet och ansvarstagande i samband med workshopverksamheten. Den
stöder kriterierna för utvärdering av uppgiften och eleverna lämnar in
uppgiftsarbetet. Eleverna (inte bara lärarna) bedömer formellt varandras arbete för
att ge feedback. I utvärderingsfasen för betygsättning granskas kamratbetygen för
att se om de är korrekta och konsekventa.
37. Moodle Learning Analytics-verktyg som tillägg
Olika verktyg har utformats och utvecklats som kan integreras med Moodle för att
analysera läromedelsanalyser. Learning Analytics Enhanced Rubrics (LAe-R) och
MOCLog är verktyg som underlättar för lärare att analysera elevernas prestationer
baserat på deras samarbetsaktiviteter online i systemet. Dessa verktyg används
som en förlängning av Moodle LMS.
38. Förbättrad rubrik för lärandeanalys - Lae-R
Detta verktyg stöder den moderna pedagogiska strukturen för datorstödd
samarbetsbaserad problemlösning och undersökande inlärningsmetoder. LAe-R är en
uppgraderad version av befintliga rubric plug-ins. LAe-R omfattar interaktion med
eleverna, samarbete, sociala kontakter, användning av lärresurser som webbplatser och
forum samt betygsättning av inlämningsuppgifter. Verktyget hjälper lärarna att analysera
effektiviteten i onlinekursens utformning för kvalitetsförbättringar och bedöma
studenternas prestationer på grundval av analysen av datainsamlingen online.
39. MOCLog
Verktyget bygger på didaktisk teori med fysiska data eller loggfiler genom analys av lärares innehåll i
online-kurser. Lärarna gör en djupare analys av elevernas beteende i samband med inlärning genom
att kontrollera statusen för onlineaktiviteter med hjälp av information från logguppgifter.
Onlineverktyget MOCLog är fördelaktigt för att analysera loggdata från studenter på Moodle LMS.
MOCLog används vid analys och övervakning av studentdata i onlinekurser för att uppnå
kvalitetslärande inom högre utbildning. MOCLog-systemet kan vara användbart för en djupare
förståelse av studenternas framsteg mot utbildningsmålen. MOCLog-systemet stöder lärare och
administratörer i övervakningen av onlineaktiviteter.
40. Övervakningsverktyg för lärare och elever MonSys
MonSys-verktyget är skapat utifrån en modell för relationen lärare-elev. Läraren kan skapa en
bättre relation med eleven genom att hjälpa till att lösa problem och tvivel och ge feedback på det
utförda utbildningsarbetet. Moodle LMS erbjuder aktiviteter med samarbete i grupp och
övervakning av elevernas och lärarnas deltagande. För att främja förbättringar av inlärningen är
övervakning en viktig uppgift. Systematisk observation krävs för att se hur aktiviteterna fortskrider
för att förbättra elevernas prestationer och för att göra lärarnas uppgift. MonSys hjälper
administratörer att övervaka elevers och lärares tillgång till kurser och aktiviteter i Moodle LMS för
att generera information. Den mäter elevernas och lärarnas prestationer genom att spåra och
övervaka kurser, betyg, elevernas tillgång och handledarnas tillgång. MonSys-systemet i Moodle
presenterar en sammanfattning av kurstillgång, antal studenter, kursstartdatum, status och
avslutningsdatum osv. Systemet gör det möjligt att se en sammanfattning av kurserna för att få
fram det genomsnittliga antalet kursbesök, se studenternas betyg, handledare och studenters
tillgång till disciplinen.
41. Insticksprogram i Moodle
Lärare kan integrera vissa plug-ins i Moodle LMS för att utveckla högre färdigheter
hos eleverna. De kan införa realistiska problem genom simulering eller spel i den
datorbaserade inlärningsmiljön, vilket kommer att bidra till elevernas inneboende
motivation för inlärning. Förståelse för läromedel krävs för att öka studenternas
motivation i samband med e-lärandemiljön. Lärarna kan skapa simulerande
aktiviteter i Moodle som uppmuntrar eleverna att tillämpa kunskaper och
färdigheter.
42. Moodle Extension med verktyg från tredje part
Moodle underlättar för tredje part att skapa en rik och effektiv inlärningsmiljö. Lärarna kan fritt
koppla in de välkända externa inlärningsverktygen för att underlätta för eleverna i olika
inlärningsaktiviteter. GLUE och LTI är goda exempel på verktyg från tredje part som underlättar för
lärarna:
- GLUE och GLUE-PS gör det möjligt för tredje part att dela och återanvända lärandestrukturer som
minskar lärarnas börda att skapa komplexa aktivitetsstrukturer för en grupp. Lärarna kan fritt
använda välkända externa verktyg som Google Documents, DabbleBoard och WebCollage eller
något annat nytt verktyg.
- Verktyget LTI (Learning Tools Interoperability) underlättar interaktionen mellan
tredjepartsleverantörssystemet och LMS, av LTI-leverantör och LTI-konsument. LTI är en
uppsättning integrationsgränssnitt som möjliggör samtal mellan två system i ett gemensamt
protokoll. Det underlättar för lärare att konfigurera anslutningen till det externa verktyget som en
länk i Moodle-kursområdet.
43. Tid för självreflektion
Använd de här inkluderande klassrumsstrategierna för att komma
igång med att bygga upp en positiv klassrumskultur:
- Lär känna dina elever och låt dem lära känna dig. ...
- Skapa ett säkert utrymme där eleverna kan dela med sig. ...
- Ge undervisning på olika sätt. ...
- Välj relevant litteratur. ...
- Bjud in gästföreläsare för att berätta sina historier.
44. UNIT 4:
Användning av hjälpmedel i specialundervisning: Tillämpning och lösningar i
praktiken
45. Tekniska hjälpmedel omfattar all programvara eller utrustning som används för att
hjälpa elever med funktionshinder att hantera sina inlärningsutmaningar och stärka
sina färdigheter. Varje elevs inlärningsutmaningar är unika, och hjälpmedel ger dem
lika möjligheter till en högkvalitativ utbildning med hjälp av individualiserade
lektionsplaner.
46. Med hjälpmedel avses utrustning och tjänster som används för att öka, bibehålla
eller förbättra förmågorna hos en elev med funktionshinder. Även om uttrycket
hjälpmedel får oss att tänka på datorer och datoriserade apparater kan hjälpmedel
också vara mycket lågteknologiska. Till exempel räknas penngrepp (de gjutna
plastgreppen som glider över en penna) som hjälpmedel. Hjälpmedel som hjälper
elever med inlärningssvårigheter omfattar datorprogram och applikationer för
surfplattor som ger text-till-tal (t.ex. Kurzweil 3000), tal-till-text (t.ex. Dragon
Naturally Speaking), möjligheter att förutsäga ord (t.ex. WordQ) och grafiska
organisatorer (t.ex. Inspiration).
47. Fördelarna med hjälpmedel i klassrummet
1. Hjälper till att lära ut relationer mellan orsak och verkan.
Elever med särskilda behov kan ha svårt att förstå orsakssamband. En stor del av inlärningen är att
förstå hur handlingar leder till händelser, t.ex. hur en matematisk funktion leder till en korrekt
lösning eller att förutsäga vad som skulle hända om man trycker på en knapp på en
hjälpmedelsanordning, t.ex. en funktionsknapp.
Hjälpmedel hjälper eleverna att göra kopplingar mellan orsakssamband, vilket gör att de känner att
de har kontroll över sitt lärande och ökar sin självkänsla.
48. Fördelarna med hjälpmedel i klassrummet
2. Hjälper till med gruppundervisning och gemensam tid
Grupptid, liksom cirkeltid, spelar en viktig roll i elevernas utbildning. Det är där dina elever
interagerar och lär sig sociala färdigheter, och det är också där du ger gruppundervisning för dagens
aktiviteter och uppgifter.
Vid cirkeltid hjälper tekniska hjälpmedel eleverna genom att hålla undervisningen och delningstiden
rolig. Genom att till exempel skicka runt ett tekniskt hjälpmedel, som en leksak eller en
musikapparat som är anpassad till en strömbrytare, kan eleverna interagera med varandra på ett
sätt som främjar engagemang och relationsskapande - vilket är viktigt för elevernas framtida
framgång.
49. Fördelarna med hjälpmedel i klassrummet
3. Stärker finmotoriken
Finmotorik är de mindre rörelserna i händerna, fingrarna och handlederna - i samordning
med ögonen - som gör det möjligt för eleverna att greppa, nå och manipulera föremål, som
att skriva med en penna och plocka upp mindre föremål.
Finmotoriska rörelser kan vara svåra för vissa elever med funktionshinder. Hjälpmedel som
aktivitetslådor eller små manipulatorer hjälper dessa elever att stärka sina finmotoriska
färdigheter, vilket ökar deras förmåga att utföra uppgifter både i skolan och hemma.
50. Fördelarna med hjälpmedel i klassrummet
4. Förbättrar den visuella spårningen
Vissa elever med funktionshinder har visuella problem, särskilt de som är synskadade, synskadade
eller blinda. Det är svårt för dessa elever att spåra och uppmärksamma föremål, t.ex. rörliga husdjur
eller vuxnas grovmotoriska rörelser.
Tekniska hjälpmedel stärker den visuella spårningsförmågan för att underlätta inlärning och vardag
för dessa elever. De flesta visuella spårningsverktyg har en glidfunktion, och vissa använder ljus
och en auditiv komponent för att hålla eleverna engagerade.
51. Bärbara datorer och datoriserade enheter: Fördelar med
hjälpmedelsteknik
Bärbara datorer och surfplattor är bra för elever med inlärningssvårigheter
eftersom de är bärbara och lätta. För elever med handstilssvårigheter kan det
förbättra mängden och kvaliteten på anteckningarna om de kan göra anteckningar
på en bärbar dator eller en datoriserad enhet (t.ex. en iPad). Att använda en
ordbehandlare kan hjälpa eleverna att göra ett arbete som är mer organiserat och
innehåller färre stavfel än handskrivet arbete.
52. Datorstödd undervisning
Med datorstödd undervisning avses programvara och tillämpningar som har
utformats för att ge undervisning och övningsmöjligheter på en mängd olika
enheter (t.ex. dator, bärbar dator, iPad, mobil teknik). Datorstödd undervisning ger
omedelbar och dynamisk återkoppling och elever med inlärningssvårigheter kan
dra nytta av denna icke-dömande datoriserade övning och träning.
53. Funktioner i programvaran
Hjälpmedel kan förbättra skrivförmågan hos elever med inlärningssvårigheter.
Tekniska hjälpmedel kan hjälpa eleverna att komma förbi de mekaniska aspekterna
av skrivandet. Genom att använda stavningskontroller och grammatikfunktioner
kan eleverna fokusera på att kommunicera sina idéer och eleverna kan skriva med
självförtroende i vetskapen om att de lätt kan göra ändringar. Text-till-tal (t.ex.
Kurzweil 3000), tal-till-text (t.ex. Dragon Naturally Speaking), ordförutsägelse (t.ex.
WordQ) och grafiska organisatörer (t.ex. Inspiration) är fyra användbara
programvarufunktioner för elever som kämpar med språkbaserade
inlärningssvårigheter.
54. Mjukvarufunktioner för elever med inlärningssvårigheter
Hjälpmedel kan vara låg- eller högteknologiska, men de flesta hjälpmedel för elever med inlärningssvårigheter är
högteknologiska. Lärare bör bekanta sig med hjälpmedel och förstå hur de kan integreras i undervisningen för att
stödja en inkluderande inlärningsmiljö.
- Grafiska organisatorer: De är till nytta för personer som har svårt att uttrycka sina tankar på papper och för
visuella elever som behöver se sina idéer kartlagda. Grafiska organisatörer som fylls i utan teknik kan hjälpa elever
med inlärningssvårigheter att förbättra kvaliteten på sitt skrivande. Elektroniska versioner, t.ex. Inspiration, gör det
möjligt för eleverna att ordna sina tankar på datorskärmen utan att behöva oroa sig för ordning, vikt eller
kategorier eftersom texten lätt kan manipuleras.
- Pentop-datorer: som LiveScribe smarta pennor är billigare än högteknologiska enheter som iPads men kan ge text
till tal, återkoppling av strategier och andra organisatoriska funktioner. Som kostnadseffektiva och självreglerande
läshjälpmedel kan pentop-datorer vara ett användbart verktyg för elever med lässvårigheter.
- Kalkylatorer och matteprogram: grafiska kalkylatorer kan vara särskilt effektiva eftersom de ger en visuell bild av
grafens form. Den extra fördelen med visuella data kan vara mycket motiverande för elever med
inlärningssvårigheter. Matematikövningsprogram kan vara ett effektivt sätt för eleverna att lära sig att mentalt lösa
matematiska frågor, de är också effektiva när det gäller att öka motivationen och additions- och
subtraktionsförmågan hos elever med dyskalkyli.
55. Hur integrerar du hjälpmedel i klassrummet?
De bästa sätten att integrera hjälpmedel i klassrummet är bland annat:
1. Vet vad som fungerar
Hjälpmedel är individuellt anpassade verktyg. Det som fungerar för en elev fungerar inte garanterat för nästa.
Det är viktigt att känna igen varje elevs behov och matcha dem med rätt hjälpmedel.
2. Låt eleverna leka och utforska
Som tidigare nämnts lär sig eleverna bäst genom att göra. Ge dina elever fullständig tillgång till de olika
hjälpmedlen och låt dem utforska varje verktygs inlärningspotential. Dina elever kommer att lära sig mer om sig
själva och vad som fungerar för dem, och du får en tydligare bild av vad dina elever föredrar att engagera sig i
och hur.
3. Kontinuerlig utbildning
Elever, föräldrar och lärare kan få utbildning för att bli kompetenta med tekniken, liksom miljöfaktorer som
kommer att fortsätta att stödja eleven i användningen av tekniken. Alla pedagoger som stöder en enskild elev
bör ha kunskap om elevens tekniska hjälpmedel och kunna integrera användningen av tekniken i
undervisningen. Datorer bör inte begränsas till ett visst ämnesområde och användningen av teknik bör inte
enbart ske i en datorhall, utan hjälpmedel och undervisningsteknik bör vara en integrerad del av alla ämnen
och användningen av dessa verktyg bör byggas in i läroplanen.
56. Tid för självreflektion
Högteknologiska hjälpmedel som eleverna kan använda för att lära sig online är bland annat:
• Programvara för taligenkänning.
• Talsyntes.
• Elektroniska arbetsblad för matematik.
• Ordförutsägelseprogram.
• Alternativa tangentbord och möss.
• Stöd för punktskrift.
• Program för korrekturläsning.
• Talande kalkylator.
• Skärmläsare som läser upp webbsidor högt för personer som inte kan läsa texten,
skärmförstorare för personer med vissa typer av synnedsättning samt program för
röstigenkänning och valknappar för personer som inte kan använda tangentbord eller mus.
57. Synopsis
Ämne och undervisningsmetod Tid (minuter) Material och utrustning som krävs Bedömning/utvärdering
Titel på enheten 1:
Grundläggande funktioner i Moodle Moodle-plattformen
presenteras och förklaras, teoretisk information ges om
Moodle som Learning Management System, dess
huvudfunktioner och fördelar. Det förklaras kortfattat hur
man skapar ett eget konto på Moodle och börjar skapa en
egen e-kurs.
45 min Power point-presentationer, videolektioner, text
Aktiviteten kommer att utvärderas genom
övningar (frågeformulär och frågesport).
Titel på enheten 2:
Hur man skapar en gemensam lektion på Moodle
Verktygen i Moodle-plattformen presenteras, vilka är särskilt
användbara för att utveckla samarbetsinriktade e-lokaler.
Lärare, utbildare och lärare får grundläggande förklaringar
och presentationer (samt video) om hur man använder olika
verktyg för att skapa lektioner som kan vara trevliga och
intressanta för eleverna.
60 minuter Power point-presentationer, videolektioner, text
Aktiviteten kommer att utvärderas genom
övningar (frågeformulär och frågesport).
Titel på enheten 3:
Avancerade verktyg som används i Moodle och som är
användbara för att skapa ett samarbetsinriktat och
inkluderande e-klassrum.
Det förklaras i detalj varför Moodle-plattformen är en
samarbetande och interaktiv plattform, och det presenteras
också några övningar, utbildningsaktiviteter och
bedömningsmöjligheter som tillsammans gör plattformen
samarbetsinriktad och inkluderande.
90 min Power point-presentationer, videolektioner, text
Aktiviteten kommer att utvärderas genom
övningar (frågeformulär och frågesport).
Titel på enheten 4:
Användning av hjälpmedel i särskilda fall
Utbildning: Tillämpning och lösningar
I aktion
Den förklaras i hjälpmedel som används i
utbildningsaktiviteter för funktionshindrade elever för att
skapa ett inkluderande eClassroom.
45 min Power point-presentationer, videolektioner, text
Aktiviteten kommer att utvärderas genom
övningar (frågeformulär och frågesport).
58. Förteckning över referenser
REFERENSER för UNIT N.1:
• Abuhassna, H., & Yahaya, N. (2018). Studenters användning av distansutbildning genom en interventionsmodul online baserad på Moores
transaktionella distansteori. Eurasia Journal of Mathematics, Science and Technology Education, 14(7), 3043-3052.
https://doi.org/10.29333/ejmste/91606.
• Adesemowo, A. K., Johannes, H., Goldstone, S., & Terblanche, K. (2016). Erfarenheten av att införa säker e-bedömning i en första årskurs i
grundläggande IKT-nätverkskurs vid ett sydafrikanskt universitet. Africa Education Review, 13(1), 67-86.
https://doi.org/10.1080/18146627.2016.1186922
• Adesemowo, A. K., Johannes, H., Goldstone, S., & Terblanche, K. (2016). Erfarenheten av att införa säker e-bedömning i en första årskurs i
grundläggande IKT-nätverkskurs vid ett sydafrikanskt universitet. Africa Education Review, 13(1), 67-86.
https://doi.org/10.1080/18146627.2016.1186922
• Albano, G., & Dello Iacono, U. (2019). GeoGebra i miljöer för e-lärande: En möjlig integrering i matematik och vidare. Journal of Ambient Intelligence
and HumanizedCcomputing, 10(11), 4331-4343. https://doi.org/10.1007/s12652-018-1111-x.
• Aljawarneh, S. A. (2020). Granskning och utforskning av innovativa verktyg för ubiquitärt lärande inom högre utbildning. Journal of Computing in
Higher Education, 32(1), 57-73. https://doi.org/10.1007/s12528-019-09207-0
• Babo, R., Babo, L. V., Suhonen, J. T., & Tukiainen, M. (2020). E-bedömning med flervalsfrågor: En femårig studie av studenternas åsikter och
erfarenheter. Journal of Information Technology Education: Innovations in Practice, 19, 1-29. https://doi.org/10.28945/4491
• Campbell, L. O., Heller, S., & Pulse, L. (2020). Elevskapad video: En aktiv inlärningsmetod i online-miljöer. Interaktiva inlärningsmiljöer.
https://doi.org/10.1080/10494820.2020.1711777
59. Förteckning över referenser
REFERENSER för UNIT N.2:
• CATALYST: Öppen utbildningsresurs - https://catalyst-ca.net/blog/collaborative-learning-moodle
• Öppen utbildningsresurs: https://docs.moodle.org/311/en/Using_Forum
• Öppen utbildningsresurs: https://docs.moodle.org/311/en/Using_Wiki
• Öppen utbildningsresurs: https://docs.moodle.org/311/en/Chat_activity
• MOOCs om grupper på Moodle: https://www.youtube.com/watch?v=X9aQ2TiYXs0
• MOOCs om databaser: https://www.youtube.com/watch?v=HkKUojvm6Ag
• MOOC om ordlistan: https://www.youtube.com/watch?v=ojTLv11p71U
• MOOCS om workshop: https://www.youtube.com/watch?v=7cYG1d87jSo
60. Förteckning över referenser
REFERENSER för UNIT N.3:
• Vikas Kumar, Deepika Sharma (2016). Skapa en samarbetsvillig och bekväm inlärningsmiljö med hjälp av molnbaserad Moodle LMS: An Instructor and Administrator
Perspective. https://www.researchgate.net/publication/293824755_Creating_Collaborative_and_Convenient_Learning_Environment_Using_Cloud-
Based_Moodle_LMS_An_Instructor_and_Administrator_Perspective
• Laurie O. Campbell, Samantha Heller och Lindsay Pulse. Elevskapad video: en aktiv inlärningsmetod i online-miljöer.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10494820.2020.1711777
• Deepika Sharma. Vikas Kumar. En ram för samarbetsbaserat och bekvämt lärande på molnplattformar.
https://www.researchgate.net/publication/350329356_A_Framework_for_Collaborative_and_Convenient_Learning_on_Cloud_Computing_Platforms
• Deepika Sharma. Vikas Kumar. Skapa en samarbetsvillig och bekväm inlärningsmiljö med hjälp av det molnbaserade Moodle LMS.
https://www.researchgate.net/profile/Deepika-Sharma-38
• International Journal of Web-Based Learning and Teaching Technologies. https://www.researchgate.net/journal/International-Journal-of-Web-Based-Learning-and-
Teaching-Technologies-1548-1107
• Videolektion: https://www.youtube.com/watch?v=BDFnNc8A-CE
• Virginia Richardson. Konstruktivistisk pedagogik. https://kodu.ut.ee/~triinm/educational_technology2/artikkel4.pdf
• Joan Sz. Framgångsrikt genomförande av e-lärande:: Pedagogiska överväganden. https://d1wqtxts1xzle7.cloudfront.net/7567349/successfulimplementation-with-
cover-page-
v2.pdf?Expires=1646593779&&.Signature=Vex6tXlS1ol9~KDGlexx~cREtJlwgiCKiat9dL1nZqaP0OHCWBZKyjEP~wg3WNcfd9nOWWJGEI7nhpPDu3BaXsUPHuCfE1-
W9RWNglTeeLjQfCjtWK~lLFKnrmBLdC3keK28ASmyaxUeMalAfHLHvwa6sAiQfTF8025w5d0ig212tNOsiB7EtjHccK4zrogIYzNhRWoSUidtVsaLfqjb9cznv-
AEkjpNl1MEmjZwmDqFosjUpRSLUTCu3nzcG-gD-Qp4KE2JYkWijpScsKaooPAiLNzuycHzS9rLk4tEyz7-D5r~pD0alRaNS4rSaqeTLgbivRQHDHwUu44nHIkTFQ__&Key-Pair-
Id=APKAJLOHF5GGSLRBV4ZA
61. Förteckning över referenser
REFERENSER för UNIT N.4:
• Gabrielle Young, Ph.D., biträdande professor, Memorial University of Newfoundland och Jeffrey MacCormack, M.Ed., doktorand, Queen's University
• https://www.ldatschool.ca/assistive-technology/
• Amiripour, P., Bijan-zadeh, M. H., Pezeshki, P., & Najafi, M. (2011). Effekter av hjälpmedelsundervisning för att öka motivationen och förmågan till matematisk problemlösning hos dyscalcula-elever. Educational
Research, 2(10), 1611-1618.
• Ault, M. J., Bausch, M. E., & McLaren, E. M. (2013). Tillhandahållande av hjälpmedelstjänster i landsbygdsskoledistrikt. Rural Special Education Quarterly, 32(2), 15-22. Hämtad från
http://search.proquest.com/docview/1420524203?accountid=6180
• Batorowicz, B., Missiuna, C. A., & Pollock, N. A. (2012). Teknik som stöder skriftlig produktivitet hos barn med inlärningssvårigheter: En kritisk granskning. Canadian Journal of Occupational Therapy, 79(4), 211-224.
doi:10.2182/cjot.2012.79.4.3
• Blackhurst, A. (2005). Perspektiv på tekniska tillämpningar inom området inlärningssvårigheter. Learning Disabilities Quarterly, 28, 175-178. doi:10.2307/1593622.
• Bouck, E. C., Bassette, L., Taber-Doughty, T., Flanagan, S. M., & Szwed, K. (2009). Pentop-datorer som verktyg för att lära ut multiplikation till elever med lätta intellektuella funktionshinder. Education and Training in
Developmental Disabilities, 44, 367-380.
• Bouck, E., Flanagan, S., Miller, B., & Bassette, L. (2012). Teknik i praktiken. Journal of Special Education Technology, 27, 47-57.
• Chiang, H., & Jacobs, K. (2009). Effekten av datorbaserad undervisning på elevernas självuppfattning och funktionella uppgiftsutförande. Funktionshinder och rehabilitering: Assistive Technology, 4(2), 106-118.
doi:10.1080/17483100802613693
• Doughty, T., Bouck, E., Bassette, L., Szwed, K. & Flanagan, S. (2013). Stavning i farten: Undersökning av en pentopdator för att förbättra stavningskunskaperna hos tre grundskoleelever med funktionsnedsättning.
Assistive Technology, 25, 166-175. doi:10.1080/10400435.2012.743491.
• Fouzia Khursheed Ahmad. Användning av hjälpmedel i inkluderande utbildning: Making Room for Diverse Learning Needs. https://www2.hu-berlin.de/transcience/Vol6_No2_62_77.pdf
• Flanagan, S., Bouck, E. G., & Richardson, J. (2013). Specialpedagoger på mellanstadiet uppfattningar och användning av hjälpmedelsteknologi i läs- och skrivundervisningen. Assistive Technology, 25(1), 24-30.
doi:10.1080/10400435.2012.682697
• Okolo, C. M., & Diedrich, J. (2014). Tjugofem år senare: Hur används teknik i utbildningen av elever med funktionshinder? Resultat av en statewide studie. Journal of Special Education Technology, 29(1), 1-20.
• Stodden, R. A., Roberts, K. D., Takahishi, K., Park, H. J., & Stodden, N. J. (2012). Användningen av text-till-tal-programvara för att förbättra läsförmågan hos läsare med svårigheter i gymnasiet. Procedia Computer
Science, 14, 359-362. doi:10.1016/j.procs.2012.10.041.
• Wanzek, J., Vaughn, S., Wexler, J., Swanson, E., Edmonds, M., & Kim, A. (2006). En sammanfattning av stavnings- och läsinterventioner och deras effekter på stavningsresultaten hos elever med LD. Journal of Learning
Disabilities, 39, 528-543. doi:10.1177/00222194060390060501.
• Young, G. (2012). Undersökning av användning av hjälpmedel, självuppfattning och motivation när elever med inlärningssvårigheter övergår från en demonstrationsskola till inkluderande klassrum. Opublicerad
doktorsavhandling, Western University, London, Ontario, Kanada. Hämtad från http://ir.lib.uwo.ca/cgi/viewcontent.cgi?article=2316&context=etd
