SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 15
Värme.
• Med värme menar vi i dagligt tal den
temperatur som vi kan mäta med en
termometer.
• Värme är alltså en form av energi.
•
• En viss temperatur hos ett ämne motsvara
alltså en viss inre energi.
• Vatten består av pyttesmå molekyler som rör
sig sakta eller snabbt.
Nevila Sulejmani, Kronogårdsskolan, Trollhättan – www.lektion.se
• Vatten består av
pyttesmå molekyler
som rör sig sakta
eller snabbt.
• I kallt vatten rör sig
molekylerna sakta.
• I varmt vatten rör
sig molekylerna
snabbare.
Allt tar större plats.
• När solen varma vattnet
ger molekylerna energi
och de rör sig snabbare,
tar de större plats,
vattnet blir varmare och
temperaturen stiger.
• När molekylerna saktar
farten tar de mindre
plats, vattnet blir kallare
och temperaturen sjunker
Varm luft tar större plats än kall.
• En uppblåst badmadrass känns hårdare pumpad på
stranden än när den hamnar i det kalla vattnet.
• För att luftmolekylerna inne i madrassen värms av
solen och börjar röra sig och luften behöver mer
plats. (spänns madrassen)
• I vattnet är det kallare, luften inne i madrassen kyls
av och molekylerna saktar ner och luften behöver
inte så mycket plats. (madrassen blir lite sladdrig.)
Varm järn tar också större plats.
• Hårda och fasta ämnen som järn tar större
plats när de blir varma.
• Det spelar ingen roll om ämnen är fasta,
hårda, gas eller flyttande de blir större i
värme.
Till exempel:En riktigt het sommar dag kan en
tåg
spåra ur på grund av att rälsen har
blivit krokig nät
järnet utvidgad sig.
Värmen kan ledas.
• När man håller något av metall in i en brasa leds
värmen snabbt till handen.
Man säger att värmen sprids genom ledning.

• Den del av spettet som är inne i elden blir varm
och rör järnatomerna mer. De atomer som får
energi av brasan knuffar igång de atomer som
ligger närmast intill, så fortsätter atomer att knuffa
på varandra och värmen leds till handen.
Värme kan ledas.
Ämne som leder värme
dåligt:
• Plast
• Glas
• Luft
• Kork
• Gummi
• Tegel
Handtagen till kastrullen är gjord
av plast eller någon annan
material som inte leder
värme.

Ämne som leder värme
bra:
• Järn
• Mässing
• Silver
• Koppar
• Vatten
Metaller är bättre på att leda
värme än många andra ämne.
Ex: kastrull och andra
värmeelement är gjorda av
metall.
Värmen kan strömma.
• Om det blåser åt det håll där du står kan luften som
värms upp av brasan flytta sig till dig. Man säger att
värme sprider genom strömningen
• I en hårfön finns ett litet element som värmer luften
och en fläck som blåser iväg den och den varma
luften strömmar till ditt hår.
Värme kan strålas.
• Solen är ett exempel på hur värme kan
sprids till oss genom strålnig.
Temperaturer och väder.

• Den skala som vi använder på
termometrarna i Sverige
kallas Celsiusskala.
• Anders Celsius, svensk, som
hittade på den på 1740-talet.
• Kroppens temperatur är +37
grader, vatten börja kokas på
100 grader och stelnar till is 0
grader Celsius.
• Den högsta temperaturen
som man kan mäta med
termometer är +50 och slutar
Varför blir det olika väder?
• När solen strålar värmer jorden blir det
inte lika varmt överallt.
• Varmast blir det nära ekvatorn.
• Hav och sjöar värms inte lika snabbt och
lätt som land.
• Luften blir varmare på en del ställe
kallare på andra.
• Det blåser och luften rör sig. Varm och
fuktig luft stiger uppåt, bildas moln och
när det kyls av faller regn eller snö.
Blir det sol på lördag?
•
•

De som arbetar med att försöka förutsäga vädret kallas
meterologer
Till sin hjälp har de satellitbilder och uppgifter från
mätstationen på marken och kraftfulla datorer.

•

Man delar in året i fyra årstider efter dygnets
medeltemperatur. I Sverige är vinter d.m är 0 grader
och sommar över +10 grader.

•

Väder-ord: Nederfrånt = regn, snö eller hagel.
Varmfront=varm lyft som tränger undan kall lyft.
Kallfront, H= högtryck och L= lågtryck.
Hur håller man kvar värmen
• Kroppens temperatur är 37 grader.
• Hyr kan vi skydda oss mot kölden eller hettan?
• För att hålla oss varma när det är vinter ska
kläderna var:
Fluffiga kläder (med mycket lyft i).
Täta, flera lager kläder och torra kläder.
• För att hålla oss svala i värmer ska kläderna vara
så här: Ljusa kläder (solen studsar bort). Inte
täta, tunna, blöta (håret eller linda in huvudet i
en våt sjal).
Så här funkar en termos
• Termosen är gjort så att den
varma drycken ska hålla kvar sin
ämne.
• Består av två behållare:
Ytterflaska. Innerflaska. Mellan
väggarna är det lufttomt, det
finns inga molekyler att knuffa
på och sprida värmen, vakuum.
Hur klarar djur att leva i stark kyla?
•

Isbjörnen är expert på att klara låga temperaturer:
Tjock päls skyddar bra.

•

Pälsen är reflekterar allt ljus, det gör att pälsen ser vit ut
och hjälper isbjörnen att inte synas när de jagar säl ute på
isen. (skyddsfärg).

•

Lurviga öron hjälper isbjörnen behålla värmen i kroppen.

•

Ungarna får mjölk som innehåller 50% fett som gör
tillräckligt med bränsle och energi för att hålla kroppen
varm.

•

Andra pälsdjur darrar hela tiden. Man blir varm när man
rör på musklerna.

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Was ist angesagt? (20)

Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Evolution
EvolutionEvolution
Evolution
 
Materia
MateriaMateria
Materia
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 

Andere mochten auch

äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2
joegro
 

Andere mochten auch (17)

Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Värme
Värme Värme
Värme
 
Väder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningarVäder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningar
 
Värme, pedagogisk planering åk 1-3
Värme, pedagogisk planering åk 1-3Värme, pedagogisk planering åk 1-3
Värme, pedagogisk planering åk 1-3
 
Väder och oväder
Väder och oväderVäder och oväder
Väder och oväder
 
Pp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slagPp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slag
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
 

Mehr von Helena-Irmeli Pekkala

Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
Helena-Irmeli Pekkala
 

Mehr von Helena-Irmeli Pekkala (16)

Bi evolution
Bi   evolutionBi   evolution
Bi evolution
 
Bi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jordenBi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jorden
 
Bi genetik blodgrupper
Bi genetik  blodgrupperBi genetik  blodgrupper
Bi genetik blodgrupper
 
Kemi varningssymboler
Kemi varningssymbolerKemi varningssymboler
Kemi varningssymboler
 
Pp teknik begrepp
Pp teknik begreppPp teknik begrepp
Pp teknik begrepp
 
Blodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad ppBlodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad pp
 
Prioritetsregler i matematik
Prioritetsregler i matematik Prioritetsregler i matematik
Prioritetsregler i matematik
 
Bi pp genetik dna och kromosom
Bi pp genetik dna och kromosomBi pp genetik dna och kromosom
Bi pp genetik dna och kromosom
 
Bi pp genetik ögonfärg
Bi pp genetik ögonfärgBi pp genetik ögonfärg
Bi pp genetik ögonfärg
 
Bi pp genetik x o y kromosom
Bi pp genetik x o y kromosomBi pp genetik x o y kromosom
Bi pp genetik x o y kromosom
 
Pp kraft svensk
Pp kraft svenskPp kraft svensk
Pp kraft svensk
 
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
 
No molnens liv och leverne
No molnens liv och leverneNo molnens liv och leverne
No molnens liv och leverne
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
 
Ke pp elektrokemi
Ke pp elektrokemiKe pp elektrokemi
Ke pp elektrokemi
 
Bi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier cellerBi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier celler
 

Fy pp värme utförlig

  • 1. Värme. • Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. • Värme är alltså en form av energi. • • En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. • Vatten består av pyttesmå molekyler som rör sig sakta eller snabbt. Nevila Sulejmani, Kronogårdsskolan, Trollhättan – www.lektion.se
  • 2. • Vatten består av pyttesmå molekyler som rör sig sakta eller snabbt. • I kallt vatten rör sig molekylerna sakta. • I varmt vatten rör sig molekylerna snabbare.
  • 3. Allt tar större plats. • När solen varma vattnet ger molekylerna energi och de rör sig snabbare, tar de större plats, vattnet blir varmare och temperaturen stiger. • När molekylerna saktar farten tar de mindre plats, vattnet blir kallare och temperaturen sjunker
  • 4. Varm luft tar större plats än kall. • En uppblåst badmadrass känns hårdare pumpad på stranden än när den hamnar i det kalla vattnet. • För att luftmolekylerna inne i madrassen värms av solen och börjar röra sig och luften behöver mer plats. (spänns madrassen) • I vattnet är det kallare, luften inne i madrassen kyls av och molekylerna saktar ner och luften behöver inte så mycket plats. (madrassen blir lite sladdrig.)
  • 5. Varm järn tar också större plats. • Hårda och fasta ämnen som järn tar större plats när de blir varma. • Det spelar ingen roll om ämnen är fasta, hårda, gas eller flyttande de blir större i värme. Till exempel:En riktigt het sommar dag kan en tåg spåra ur på grund av att rälsen har blivit krokig nät järnet utvidgad sig.
  • 6. Värmen kan ledas. • När man håller något av metall in i en brasa leds värmen snabbt till handen. Man säger att värmen sprids genom ledning. • Den del av spettet som är inne i elden blir varm och rör järnatomerna mer. De atomer som får energi av brasan knuffar igång de atomer som ligger närmast intill, så fortsätter atomer att knuffa på varandra och värmen leds till handen.
  • 7. Värme kan ledas. Ämne som leder värme dåligt: • Plast • Glas • Luft • Kork • Gummi • Tegel Handtagen till kastrullen är gjord av plast eller någon annan material som inte leder värme. Ämne som leder värme bra: • Järn • Mässing • Silver • Koppar • Vatten Metaller är bättre på att leda värme än många andra ämne. Ex: kastrull och andra värmeelement är gjorda av metall.
  • 8. Värmen kan strömma. • Om det blåser åt det håll där du står kan luften som värms upp av brasan flytta sig till dig. Man säger att värme sprider genom strömningen • I en hårfön finns ett litet element som värmer luften och en fläck som blåser iväg den och den varma luften strömmar till ditt hår.
  • 9. Värme kan strålas. • Solen är ett exempel på hur värme kan sprids till oss genom strålnig.
  • 10. Temperaturer och väder. • Den skala som vi använder på termometrarna i Sverige kallas Celsiusskala. • Anders Celsius, svensk, som hittade på den på 1740-talet. • Kroppens temperatur är +37 grader, vatten börja kokas på 100 grader och stelnar till is 0 grader Celsius. • Den högsta temperaturen som man kan mäta med termometer är +50 och slutar
  • 11. Varför blir det olika väder? • När solen strålar värmer jorden blir det inte lika varmt överallt. • Varmast blir det nära ekvatorn. • Hav och sjöar värms inte lika snabbt och lätt som land. • Luften blir varmare på en del ställe kallare på andra. • Det blåser och luften rör sig. Varm och fuktig luft stiger uppåt, bildas moln och när det kyls av faller regn eller snö.
  • 12. Blir det sol på lördag? • • De som arbetar med att försöka förutsäga vädret kallas meterologer Till sin hjälp har de satellitbilder och uppgifter från mätstationen på marken och kraftfulla datorer. • Man delar in året i fyra årstider efter dygnets medeltemperatur. I Sverige är vinter d.m är 0 grader och sommar över +10 grader. • Väder-ord: Nederfrånt = regn, snö eller hagel. Varmfront=varm lyft som tränger undan kall lyft. Kallfront, H= högtryck och L= lågtryck.
  • 13. Hur håller man kvar värmen • Kroppens temperatur är 37 grader. • Hyr kan vi skydda oss mot kölden eller hettan? • För att hålla oss varma när det är vinter ska kläderna var: Fluffiga kläder (med mycket lyft i). Täta, flera lager kläder och torra kläder. • För att hålla oss svala i värmer ska kläderna vara så här: Ljusa kläder (solen studsar bort). Inte täta, tunna, blöta (håret eller linda in huvudet i en våt sjal).
  • 14. Så här funkar en termos • Termosen är gjort så att den varma drycken ska hålla kvar sin ämne. • Består av två behållare: Ytterflaska. Innerflaska. Mellan väggarna är det lufttomt, det finns inga molekyler att knuffa på och sprida värmen, vakuum.
  • 15. Hur klarar djur att leva i stark kyla? • Isbjörnen är expert på att klara låga temperaturer: Tjock päls skyddar bra. • Pälsen är reflekterar allt ljus, det gör att pälsen ser vit ut och hjälper isbjörnen att inte synas när de jagar säl ute på isen. (skyddsfärg). • Lurviga öron hjälper isbjörnen behålla värmen i kroppen. • Ungarna får mjölk som innehåller 50% fett som gör tillräckligt med bränsle och energi för att hålla kroppen varm. • Andra pälsdjur darrar hela tiden. Man blir varm när man rör på musklerna.