An overview of my research in the Swedish media in 2014 (in Swedish)

1. Pengar från folket
 ENTREPRENÖR 2014-12-29 13:25
FINANSIERING Folkfinansiering, att via nätet vända sig till flera
finansiärer för att få in kapital, är den nya tidens
företagsfinansiering.
Enligt World Banks prognoser kommer folkfinansiering år 2025
samla in nästan dubbelt så mycket pengar som det globala
riskkapitalet gör i dag. Nu har flera nya metoder utvecklats
bland annat; peer to peer och crowd equity. Entreprenör reder
ut begreppen.
Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan, framhåller att
fler och fler företag lär sig att använda folkfinansiering. Särskilt
restaurangkedjor ligger långt framme.
Jon Widegren, som driver restaurangen Flippin'Burger, fick in
36 000 kronor genom crowdfunding. Därtill fick restaurangen en
massa uppmärksamhet.
Nej. Det beskedet har många entreprenörer fått av banken när
de har behövt låna pengar i uppstartsfasen av ett nytt företag.
Nu kan den tiden vara förbi. Nu kommer istället den nya tidens
finansiering, folkfinansieringen, på bred front. Det vill säga;
istället för att entreprenören försöker att få traditionella banklån
eller pengar från affärsänglar så vänder sig entreprenören till
allmänheten för bidrag. Tanken är att många små investerare
tillsammans kan skrapa ihop en hel del pengar.
- I det första steget handlar det oftast om finansiering från familj,
vänner och fans. Ofta kan det vara ett lättare sätt att fråga familj
och vänner om pengar, säger Robin Teigland, forskare vid
Handelshögskolan i Stockholm.
Men fenomenet har blivit större än så. De senaste åren har en
kraftig våg av folkfinansiering, även kallat crowdfunding, sköljt
över marknaden. Mellan 2012 och 2013 fördubblades det
insamlade kapitalet via folkfinansiering till omkring 40 miljarder
kronor. I Sverige är motsvarande siffra för 2014 omkring 100
miljoner kronor. Delägarbaserad folkfinansiering kommer att stå
för nära 5 miljarder kronor, eller cirka 7 procent av marknaden.
Trenden ser inte ut att brytas. Tvärtom. Detta är framtiden,
betonar Robin Teigland. År 2025 kommer folkfinansieringen att
samla in omkring 650 miljarder kronor, enligt World Banks
prognoser, vilket i så fall skulle vara nästan dubbelt så mycket
som det globala riskkapitalet för närvarande samlar in varje år.
I takt med den växande finansieringstrenden har det ploppat upp en rad snabbväxande företag som skapat
plattformar för folkfinansiering, där vem som helst söka pengar från allmänheten. Några av dessa är Kickstarter,
Funded by me, Crowdcube och Indiegogo. Via den svenska sajten Funded by me har det hittills samlats in
närmare 87 miljoner svenska kronor. På det globala planet lyfts ofta plattformen Kickstarter fram, som i mars 2014
passerade en miljard dollar i utlovade bidrag via sajten.
Det finns många fördelar med folkfinansieringen, enligt Robin Teigland. Entreprenören som vänder sig till

2. allmänheten testar samtidigt om det finns något reellt intresse för produkten.
- 70-80 procent av alla entreprenörer som misslyckas gör det för att de tror att de vet vad marknaden vill ha när de
i själva verket inte har en aning. Genom att söka pengar på det här sättet får man reda på om intresset för
produkten verkligen finns.
Precis så var det för Jon Widegren, mannen bakom hamburgerrestaurangen Flippin' Burgers i Stockholm.
Restaurangen har utsetts av CNN Travel till en av de fem bästa amerikanska restaurangerna utanför USA.
En omsättning på 24 miljoner kronor och 28 anställda var emellertid bara önsketänkande när Jon Widegren
inledde satsningen för tre år sen.
Jon Widegren var frustrerad över kvalitén på de svenska hamburgarna och efter en roadtrip i USA, där han
testade 64 hamburgare på 38 dagar, bestämde han sig för att starta restaurangen Flippin' Burgers.
- Efter mycket övertalning hade jag fått lånelöfte av banken, finansieringen för själva restaurangen var klar. Men
det var ett år kvar innan jag kunde öppna och jag saknade egen inkomst för att överleva. Dessutom hade jag
ingen koll på hur efterfrågan var. Crowdfunding blev livhanken och löste båda problemen, säger Jon Widegren.
För bara tre år sedan var folkfinansieringen relativt outforskad terräng i Sverige, även om trenden hade slagit
igenom i USA kring 2006. Genom den nystartade portalen FundedByMe, idag en av Europas snabbaste växande
investeringsplattformar, öppnades möjligheterna.
Robin Teigland betonar att finansieringsformen, om den används rätt, innebär att entreprenören får gratis publicitet
och når investerare och kunder över hela världen.
- Man når en större krets. Istället för att bara få tillgång till en investerares nätverk kan man få tillgång till nätverk
och kompetens över hela världen, säger hon.
Egentligen är folkfinansiering inte något nytt. Exemplen genom historien är många. Folklivsforskaren Artur
Hazelius anklagades för tiggeri under slutet av 1800-talet när statsanslagen inte räckte långt och han tvingades
leta efter andra vägar för att finansiera Nordiska Museet. Hazelius vände sig till allmänheten och med hjälp av
gåvor och lotterier blev museet till slut verklighet.
- Företag och projekt har alltid finansierats med hjälp av nätverk. Skillnaden idag är att nätverket kan vara hela
världen och att verktyget ser lite annorlunda ut. Det här är en naturlig utveckling av wiki-trenden, säger Jon
Widegren.
Men för att modellen ska funka gäller det att entreprenörerna är beredda att göra fotjobbet. Entreprenören måste
förstå hur sociala medier fungerar. En grundbult är att det måste finnas ett genomarbetat innehåll som är
transparent och lätt att sprida. Entreprenören måste ha en bra affärsidé, en kraftfull pitch och en tydlig plan för hur
bolaget ska kunna utvecklas. Saknas någon av dessa komponenter kommer ingen att vilja investera, enligt Robin
Teigland.
- Det kommer inte att funka att bara slänga upp ett projekt på nätet och hoppas att pengarna kommer. De som har
attityden; put it out and people will come, kommer inte att lyckas. Det krävs betydligt mer än så, säger hon.
Jon Widegren håller med. Det funkar inte bara att lägga upp sin idé och vänta på pengarna. - Nyckeln när man
använder sociala medier, som det faktiskt handlar om här, är transparens. Du måste vara ärlig och trovärdig. På
vår crowdfundingsida skulle man lägga upp en film. Jag ville inte bara att jag skulle stå och berätta om företaget
mot en vit bakgrund. Istället gjorde vi en sjyst presentation av vår affärsplan och det skapade ett intresse från
allmänheten.
Jon Widgren insåg tidigt fördelarna med att använda folkfinansiering som ett kommunikationsmedel.
- På vår sida erbjöd vid finansiärerna att köpa ett presentkort på icke-existerande hamburgare i vår
icke-existerande restaurang. I efterhand kan jag konstatera att vi inte hade varit något utan internet och
crowdfunding var en stor del i det, säger Jon Widegren.
På två månader samlade 178 personer in över 36 000 kronor och när restaurangen väl öppnade 2012 flockades
inte bara allmänheten, utan även journalister utanför den lilla lokalen vid Kungsholms strand. Surret som hade
inletts på crowdfundingsidan fortsatte och än idag figurerar Jon Widegren och Flippin' Burgers regelbundet i
media.

3. Men vad ligger bakom folkfinansieringens snabba framfart?
- Det är en kombination av saker. Finanskrisen och en låg tilltro till bankerna spelar in. Finansieringsformen
skapades som ett sätt att runda stränga banker som inte ställer upp med lån när det som mest behövs. Sedan
handlar det om en attityd- och teknikförändring i samhället, säger Robin Teigland.
- För tio år sedan kunde man inte skapa saker på nätet på samma sätt som idag och människor vågade inte heller
köpa saker på nätet. Nu har vi ny teknik och en generation som tänker annorlunda. Det har kommit en våg av
tekniska företag som behöver kapital, men som inte får banklån. Det handlar om drivna entreprenörer som har
funnit nya finansieringsvägar och nu gäller det istället för bankerna att hänga med, fortsätter Robin Teigland.
Vissa bedömare menar att folkfinansieringens framfart till och med hotar bankernas roll som utlånare till
entreprenörer i startfasen. Men bankerna är inte dumma, bara tröga, betonar Robin Teigland. Även om de
svenska bankerna ännu inte har insett potentialen hos folkfinansieringen, så ser man att banker ute i Europa nu
hänger på trenden.
- Exempelvis i Holland har vissa banker börjat bygga egna plattformar för folkfinansiering. Kunder får lägga upp
sig på plattformen och söka pengar från allmänheten. Om kunden lyckas få ihop 50 procent av önskat belopp så
lånar banken ut resterande del. För bankerna är det en bra deal. De tar inte lika mycket risk samtidigt som de kan
ta betalt för tjänsten som de erbjuder, säger hon.
Ju mer folkfinansieringen växer, desto mer komplicerat blir begreppet. Just nu pratas det om fyra olika former av
folkfinansiering; donationsbaserad, belöningsbaserad, aktiebaserad och lånebaserad (peer to peer). De senare är
två relativt nya fenomen, inte minst i Sverige. Även försäkringsbaserad folkfinansiering är på intåg och har testats
lite smått i Europa.
- Det går snabbt och intresset för folkfinansiering växer, inte minst i finansbranschen. I takt med att tekniken
utvecklas, med smartphones och annat, växer ytterligare förgreningar av folkfinansieringen fram, säger Robin
Teigland.
Daniel Mellwing, Jakob Stenberg
© Entreprenör

4. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
"70-80 procent av alla
 ENTREPRENÖR 2014-12-18 Sida 6 - Sektion: GENERAL
- Del: 1
entreprenörer som misslyckas gör det för att de tror att de vet
vad marknaden vill ha när de i själva verket inte har en aning."
Robin Teigland, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
© Entreprenör

5. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
PENGAR FRÅN FOLKET
 ENTREPRENÖR 2014-12-18 Sida 28-32 - Sektion:
GENERAL - Del: 1
Författare: DANIEL MELLWING, JAKOB STENBERG
Folkfinansiering, att via nätet vända sig till flera finansiärer för
att få in kapital, är den nya tidens företagsfinansiering. Enligt
World Banks prognoser kommer folkfinansiering år 2025 samla
in nästan dubbelt så mycket pengar som det globala
riskkapitalet gör i dag. Nu har flera nya metoder utvecklats
bland annat; peer to peer och crowd equity. Entreprenör reder
ut begreppen.
NEJ. DET BESKEDET har många entreprenörer fått av banken
när de har behövt låna pengar i uppstartsfasen av ett nytt
företag. Den tiden kan vara förbi. Nu kommer istället den nya
tidens finansiering, folkfinansieringen, på bred front. Det vill
säga; istället för att entreprenören försöker att få traditionella
banklån eller pengar från affärsänglar så vänder sig
entreprenören till allmänheten för bidrag. Tanken är att många
små investerare tillsammans kan skrapa ihop en hel del
pengar.
- I det första steget handlar det oftast om finansiering från
familj, vänner och fans. Ofta kan det vara ett lättare sätt att
fråga familj och vänner om pengar, säger Robin Teigland,
forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Men fenomenet har blivit större än så. De senaste åren har en
kraftig våg av folkfinansiering, även kallat crowdfunding, sköljt
över marknaden.
Mellan 2012 och 2013 fördubblades det insamlade kapitalet via
folkfinansiering till omkring 40 miljarder kronor. I Sverige är motsvarande siffra för 2014 omkring 100 miljoner
kronor. Delägarbaserad folkfinansiering kommer att stå för nära 5 miljarder kronor, eller cirka 7 procent av
marknaden.
Trenden ser inte ut att brytas. Tvärtom. Detta är framtiden, betonar Robin Teigland. År 2025 kommer
folkfinansieringen att samla in omkring 650 miljarder kronor, enligt World Banks prognoser, vilket i så fall skulle
vara nästan dubbelt så mycket som det globala riskkapitalet för närvarande samlar in varje år. I takt med den
växande finansieringstrenden har det ploppat upp en rad snabbväxande företag som skapat plattformar för
folkfinansiering, där vem som helst kan söka pengar från allmänheten. Några av dessa är Kickstarter, Funded by
me, Crowdcube och Indiegogo. Via den svenska sajten Funded by me har det hittills samlats in närmare 87
miljoner svenska kronor. På det globala planet lyfts ofta plattformen Kickstarter fram, som i mars 2014 passerade
en miljard dollar i utlovade bidrag via sajten.
Det finns många fördelar med folkfinansieringen, enligt Robin Teigland. Entreprenören som vänder sig till
allmänheten testar samtidigt om det finns något reellt intresse för produkten.
- 70-80 procent av alla entreprenörer som misslyckas gör det för att de tror att de vet vad marknaden vill ha när de
i själva verket inte har en aning. Genom att söka pengar på det här sättet får man reda på om intresset för
produkten verkligen finns.
PRECIS SÅ VAR det för Jon Widegren, mannen bakom hamburgerrestaurangen Flippin' Burgers i Stockholm.
Restaurangen har utsetts av CNN Travel till en av de fem bästa amerikanska restaurangerna utanför USA.

6. En omsättning på 24 miljoner kronor och 28 anställda var emellertid bara önsketänkande när Jon Widegren
inledde satsningen för tre år sen.
Jon Widegren var frustrerad över kvalitén på de svenska hamburgarna och efter en roadtrip i USA, där han
testade 64 hamburgare på 38 dagar, bestämde han sig för att starta restaurangen Flippin' Burgers.
- Efter mycket övertalning hade jag fått lånelöfte av banken, finansieringen för själva restaurangen var klar. Men
det var ett år kvar innan jag kunde öppna och jag saknade egen inkomst för att överleva.
Dessutom hade jag ingen koll på hur efterfrågan var. Crowdfunding blev livhanken och löste båda problemen,
säger Jon Widegren.
För bara tre år sedan var folkfinansieringen relativt outforskad terräng i Sverige, även om trenden hade slagit
igenom i USA kring 2006.
Genom den nystartade portalen Funded by me, idag en av Europas snabbast växande investeringsplattformar,
öppnades möjligheterna.
Robin Teigland betonar att finansieringsformen, om den används rätt, innebär att entreprenören får gratis publicitet
och når investerare och kunder över hela världen.
- Man når en större krets. Istället för att bara få tillgång till en investerares nätverk kan man få tillgång till nätverk
och kompetens över hela världen, säger hon.
Egentligen är folkfinansiering inte något nytt. Exemplen genom historien är många. Folklivsforskaren Artur
Hazelius anklagades för "tiggeri" under slutet av 1800-talet när statsanslagen inte räckte långt och han tvingades
leta efter andra vägar för att finansiera Nordiska Museet. Hazelius vände sig till allmänheten och med hjälp av
gåvor och lotterier blev museet till slut verklighet.
- Företag och projekt har alltid finansierats med hjälp av nätverk.
Skillnaden idag är att nätverket kan sträcka sig över hela världen och att verktyget ser lite annorlunda ut. Det här
är en naturlig utveckling av wikitrenden, säger Jon Widegren.
Men för att modellen ska funka gäller det att entreprenörerna är beredda att göra fotjobbet. Entreprenören måste
förstå hur sociala medier fungerar. En grundbult är att det måste finnas ett genomarbetat innehåll som är
transparent och lätt att sprida. Entreprenören måste ha en bra affärsidé, en kraftfull pitch och en tydlig plan för hur
bolaget ska kunna utvecklas. Saknas någon av dessa komponenter kommer ingen att vilja investera, enligt Robin
Teigland.
- Det kommer inte att funka att bara slänga upp ett projekt på nätet och hoppas att pengarna kommer. De som har
attityden; "put it out and people will come", kommer inte att lyckas. Det krävs betydligt mer än så, säger hon.
Jon Widegren håller med. Det funkar inte bara att lägga upp sin idé och vänta på pengarna.
- Nyckeln när man använder sociala medier, som det faktiskt handlar om här, är transparens. Du måste vara ärlig
och trovärdig. På vår crowdfundingsida skulle man lägga upp en film. Jag ville inte bara att jag skulle stå och
berätta om företaget mot en vit bakgrund. Istället gjorde vi en schysst presentation av vår affärsplan och det
skapade ett intresse från allmänheten.
JON WIDGREN INSÅG tidigt fördelarna med att använda folkfinansiering som ett kommunikationsmedel.
- På vår sida erbjöd vid finansiärerna att köpa ett presentkort på ickeexisterande hamburgare i vår ickeexisterande
restaurang. I efterhand kan jag konstatera att vi inte hade varit något utan internet och crowdfunding var en stor
del i det, säger Jon Widegren.
På två månader samlade 178 personer in över 36000 kronor och när restaurangen väl öppnade 2012 flockades
inte bara allmänheten, utan även journalister utanför den lilla lokalen vid Kungsholms strand.
Surret som hade inletts på crowdfundingsidan fortsatte och än idag figurerar Jon Widegren och Flippin' Burgers
regelbundet i media.
Men vad ligger bakom folkfinansieringens snabba framfart?

7. - Det är en kombination av saker. Finanskrisen och en låg tilltro till bankerna spelar in. Finansieringsformen
skapades som ett sätt att runda stränga banker som inte ställer upp med lån när det som mest behövs. Sedan
handlar det om en attityd- och teknikförändring i samhället, säger Robin Teigland.
- För tio år sedan kunde man inte skapa saker på nätet på samma sätt som idag och människor vågade inte heller
köpa saker på nätet.
Nu har vi ny teknik och en generation som tänker annorlunda. Det har kommit en våg av tekniska företag som
behöver kapital, men som inte får banklån. Det handlar om drivna entreprenörer som har funnit nya
finansieringsvägar och nu gäller det istället för bankerna att hänga med, fortsätter Robin Teigland.
VISSA BEDÖMARE MENAR att folkfinansieringens framfart till och med hotar bankernas roll som utlånare till
entreprenörer i startfasen. Men bankerna är inte dumma, bara tröga, betonar Robin Teigland. Även om de
svenska bankerna ännu inte har insett potentialen hos folkfinansieringen, så ser man att banker ute i Europa nu
hänger på trenden.
- Exempelvis i Holland har vissa banker börjat bygga egna plattformar för folkfinansiering. Kunder får lägga upp
sig på plattformen och söka pengar från allmänheten. Om kunden lyckas få ihop 50 procent av önskat belopp så
lånar banken ut resterande del. För bankerna är det en bra deal. De tar inte lika mycket risk samtidigt som de kan
ta betalt för tjänsten som de erbjuder, säger hon.
Ju mer folkfinansieringen växer, desto mer komplicerat blir begreppet. Just nu pratas det om fyra olika former av
folkfinansiering; donationsbaserad, belöningsbaserad, aktiebaserad och lånebaserad (peer to peer). De senare är
två relativt nya fenomen, inte minst i Sverige. (Läs två exempel på detta på sidorna 33-35). Även
försäkringsbaserad folkfinansiering är på intåg och har testats lite smått i Europa.
- Det går snabbt och intresset för folkfinansiering växer, inte minst i finansbranschen. I takt med att tekniken
utvecklas, med smartphones och annat, växer ytterligare förgreningar av folkfinansieringen fram, säger Robin
Teigland. s
100 mijoner kronor Insamlat kapital via folkfinansiering i Sverige 2014
OLIKA MODELLER AV FOLKFINANSIERING:
1 Donationsbaserad folkfinansiering: Det var här allt började under 2009 i USA. Här handlar det om rena
gåvoprojekt.
En person har en idé och vänder sig till folket för bidrag. Ofta kan det handla om välgörenhetsprojekt och
insamlingar. Här finns det numera en hel rad aktörer, bland annat Indiegogo.
2 Belöningsbaserad folkfinansiering: Handlar om förskottsköp. Någon kanske har en idé men inte några pengar till
att producera.
Entreprenören kan då vända sig till allmänheten och sälja produkten i förväg. När tillräckligt mycket pengar har
kommit in kan entreprenören producera och leverera. Kickstarter är stora inom detta segment.
3 Aktiebaserad folkfinansiering:
Föddes i England 2011.
Många mindre investerare köper små aktieposter i onoterade företag. Företaget får in pengar och kan växa och
investerarna kan ta del av bolagets värdestegering.
Crowdcube är störst inom detta segment.
4 Lånebaserad folkfinansiering:
Riktar sig till befintliga företag som behöver få in pengar. Företaget vänder sig till allmänheten för att ansöka om

8. lån.
Långivarna får buda om den lägsta räntan. Låntagare och långivare kommer i direkt kontakt med varandra, utan
mellanhänder i form av banker. Bland annat Toborrow sysslar med detta.
HÄR HITTAR DU PENGARNA
Funded By Me - www.fundedbyme.com
Crowdcube - www.crowdcube.se
Kickstarter - www.kickstarter.com
Toborrow - www.toborrow.se
IndieGoGo - www.indiegogo.com
Bildtext:
- Jon Widegren, som driver restaurangen Flippin´Burgers, fick in 36000 kronor på två månader via
folkfinansiering. Därtill fick restaurangen massor av uppmärksamhet.
- Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan, framhåller att allt fler företag nu upptäcker och lär sig att
använda crowdfunding. Till exempel restaurangkedjor ligger långt fram, enligt henne.
© Entreprenör

9. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
SNIKTREND FÖR MILJARDER
 AFFÄRSVÄRLDEN 2014-12-10 Sida 29-30 - Sektion:
FOKUS - Del: 1
Författare: Hanna Sistek, Elsa Persson
Smarta telefoner har gett delningsekonomin en rejäl skjuts
framåt. Att dela på saker har blivit en global
mångmiljardmarknad.
Cyklarna hänger i rader i foajén till Yerdles kontor i en gammal
kakfabrik, granne med buss garaget i San Franciscos
Missiondistrikt.
- I stället för att göra distributionskedjan 1 procent mindre dålig
vill vi eliminera 25 procent av alla nyköp, säger grundaren
Andy Ruben, tidigare hållbarhetschef på varuhuskedjan
Walmart. Appen Yerdle låter användare posta bilder av kläder,
böcker och hushållsprylar som inte används och göra dem
tillgängliga för andra. Den som ger bort saker får virtuella
krediter i utbyte, som sedan kan användas för att buda på
andra ting. Appen lanserades för två år sedan och har nu
200000 användare i USA.
Grundarna har alla jobbat med förnybarhet tidigare. Två av
dem träffades i arbetet med att göra Walmart mer miljövänligt.
Andy Ruben var hållbarhetschef på detaljhandelsjätten och
Adam Werbach miljökonsult, med en bakgrund som aktivist,
författare och chef för miljöorganisationen Sierra Club.
Under arbetet med Walmart insåg Adam och Andy att de
förändringar de åstadkom var marginella. Tanken med Yerdle
är att skapa världens största butik genom de existerande
lagren av oanvända prylar i människors hem, garderober och
garage. Bolaget har tagit in motsvarande 50 miljoner kronor i riskkapital från bland andra Westly Group.
Bland Yerdles konkurrerande plattformar finns Listia och Freecycle (som bygger på lokala grupper och fysisk
hämtning av saker, finns även i Sverige) samt lokala skänk och tigggrupper på Facebook.
Förutom att vara en bytesplats för privatpersoner har Yerdle även börjat slå sig i lag med företag som klädkedjorna
Patagonia och Levi's för att skapa en andrahandsmarknad för bland annat osålda inventarier.
Yerdle utgör en pusselbit i den nya delningsekonomi, sharing economy, som växt fram under det senaste
decenniet, med nya affärsmodeller inspirerade av sociala medier och ökad miljömedvetenhet. Modellen går ut på
att dela på tillgång till produkter och tjänster i stället för att äga saker individuellt. City Bikes och Uber, men även
crowdfundingsajter som Kickstarter och platt formar för medborgarinflytande som USA:s Open Government brukar
räknas in.
Trenden med delningsekonomin har sporrats av en krass ekonomisk verklighet för många amerikaner och
européer efter finans- och eurokrisen. Framgången hänger också samman med en ökad miljömedvetenhet - viljan
att samarbeta och mötas, snarare än att bara konsumera.
Men den kanske viktigaste förklaringen till den snabba tillväxten står att finna i tekniken.

10. Via en smart telefon eller dator är det lätt att hitta en ledig bil i närheten eller att jämföra lägenheter inför
semestern.
Traditionella företag försöker möta konkurrensen från de nya tjänsterna. Logistikföretaget DHL har just nu ett
pilotprojekt i Stockholm där privatpersoner via en app kan leverera paket på önskad plats och tidpunkt till den som
vill betala för det.
Enligt konsultföretaget PWC ökar den globala omsättningen för delningsekonomin från 110 miljarder kronor 2013
till 2460 miljarder kronor år 2025. Siffrorna bör tas med en nypa salt, enligt Robin Teigland, professor på
Handelshögskolan i Stockholm, som forskar om hur informella sociala nätverk skapar nya affärsmodeller.
Däremot är Robin Teigland säker på att delningsekonomin fortsätter att växa. Medan kritiker varnar för
lönedumpning och oreglerade arbetsvillkor ser hon utvecklingen som en möjlighet för fler att kunna tjäna
extrapengar genom att till exempel skjutsa folk i sin bil. Nackdelen är att bolag kan bygga något som närmast
liknar ett monopol och kan ta ut höga avgifter som mellanhand.
- Airbnb tjänar otroligt mycket pengar relaterat till nivån av service de ger, och det går egentligen emot idén med
sharing economy, säger Robin Teigland.
I framtiden spår hon att vi kommer att få se en större variation av plattformar.
- Jätteföretagen kommer att finnas kvar, men vi kommer också att få mer nischade communities, till exempel för
folk som gillar att campa och vill låna ut sin trädgård.
"Airbnb tjänar otroligt mycket pengar relaterat till nivån av service de ger, och det går egentligen emot idén med
sharing economy. " Robin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm.
Delad glädje
Det som på engelska kallas sharing economy har på svenska kallats bland annat delningsekonomi och
kollaborativ ekonomi. Begreppet innefattar att gratis eller mot en kostnad dela på resurser. Även crowdfunding och
streamad tv och musik ingår i begreppet.
Några kända delningsbolag:
■ Airbnb: Förmedlar hus, lägenheter och rum som hyrs ut av privatpersoner.
■ Uber: En taxiservice där kunden kan välja standard på bilen.
■ Taskrabbit: Förmedlar hushållstjänster.
Bildtext:
- I ett av Yerdles konferensrum intervjuar designern Henry Liu användaren Cindy om hur hon använder Yerdles
app. Produktchefen Brethlyn Curtis antecknar.
- Adam Werbach, en av Yerdles grundare, med en bakgrund som aktivist, författare och chef för
miljöorganisationen Sierra Club.
- Robin Teigland, Handelshögskolan.
© Affärsvärlden eller artikelförfattaren.

11. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
En av glimt av framtiden på Fintech
Stockholm
 FINANSLIV 2014-10-17 13:36
Författare: Redaktionsbloggen
- Det handlar om att få tiden på sin sida, inledde
framtidsspanaren Nils Elmark FintechStockholm. Under en
heldag den 16 oktober fick deltagarna höra en rad framstående
Fintech-personer från runt om i Europa.
Jonas Piela på Avuba bank berättade om sin nya enkla
banklösning.
Mirja Palola presenterade sitt peer-to-peer-företag Fixura som
lanseras i Sverige innan året är slut.
Iain Mackenzie på WorldRemit om hur hans företag hjälper
personer att skicka pengar via mobilen. Bancore med
grundaren Brian Larsen riktar in sig på de 2,5 miljarder
människor i världen som saknar bankkonto. Åt växande del av
dem ger Bancore mobila visa/mastercardkort.
Det fanns också svenska framgångssagor på plats: Daniel
Soussan på Insplanet, Ingrid Lindström på Seamless och
Johan Bendz på Izettle.
Åhörarna fick också höra Robin Teigland på Handelshögskolan
berätta om crowdfunding och hur det växer i betydelse när det
gäller företagsfinansiering. Ingrid Hesser från Cognizant kunde
berätta att de unga bankkunderna, enligt en ny undersökning,
förväntar sig personaliserade lösningar och produktinnovation.
Sist ut var Markus Gnirck från StartupbootcampFintech, en
accelerator i London som hjälper unga fintech-startups med
finansiering, nätverk, kontor och kunskap.
FintechStockholm är ett sätt att få ett försprång på den digitala
resan och tanken är att eventet ska bli årligen återkommande.
Foto: Johanna Berglund
Per-Anders Cleve, SEB
Iain Mackenzie, WorldRemit
Vincent Kolb och Erik Adeler, Marginalen Bank
Ingrid Hesser, Cognizant
Daniel Soussan, Insplanet och Conny Wadbro, Jayway
Madeleine Bolander och Linn Andersson, Handelsbanken
Mirja Palola, Fixura
Skrivet av Redaktionsbloggen Fler inlägg om: fintech

12. © Finansliv

13. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
LÅNABYTADELA
 SAMHÄLLSBYGGAREN 2014-09-25 Sida 18-19 - Sektion:
GENERAL - Del: 1
Författare: Sofia Hällsten
Fler och fler ifrågasätter konsumtionssamhället. Det blir allt
populärare att använda sig av olika tjänster såsom Spotify och
Lånegarderob i stället för att köpa nytt. Att dela på prylar,
kunskap och plats är inte bara billigare utan även mer socialt.
"Minimum input - maximum output" så definierar Robin
Teigland, forskare på Stockholms Handelshögskola, begreppet
kollaborativ ekonomi.
- Det handlar om att vi effektiviserar hur vi använder våra
resurser. Jag tror bara vi sett början. Det är ett mindset, ett nytt
sätt att tänka, och det ändras inte över en natt.
Robin Teigland fascineras av att nya teknologier i kombination
med informella nätverk skapar nya sätt att tänka, vilket i sin tur
utmanar traditionella strukturer. Valutan bitcoin - en digital
valuta som möjliggör betalningar över Internet direkt mellan
användare utan någon inblandning från tredje part - är ett
exempel.
- Stora multinationella institutioner såsom banker utmanas av
det nya tänket.
Jordens resurser är inte oändliga och tankarna om att man inte
måste äga för att använda växer sig allt starkare. På flera håll i
Sverige finns det numera lånegarderober. De fungerar som ett
biblio tek, men du lånar kläder i stället för böcker. Idén bygger på att man ska kunna förnya sin garderob utan att
bidra till ökad konsumtion. Airbnb där privatpersoner hyr ut sina hem är ett annat exempel.
- Vi måste samarbeta med de resurser vi har. Det finns många tydliga fördelar. Det är billigare, trevligare och
bättre för miljön. Du väljer aktivt gemenskap. Genom att samåka träffar du personer du annars inte skulle ha
träffat. Delar du grill med grannen är chansen större att ni äter middag tillsammans, och så vidare, säger Mattias
Jägerskog.
Han ligger bakom den populära Skjutsgruppen som sammanför människor som behöver ta sig någonstans med
människor som har plats över i sina fordon. Ett typexempel på delad ekonomi - att låta någon annat ta del av det
du har.
- I första hand är vi en miljörörelse. Men snabbt inser de som provar på samåkning att det är både billigare och
trevligare att åka tillsammans.
Mattias lever efter mottot "tillgång framför ägande" sedan flera år tillbaka. Han delar prylar med grannarna, mat
med vännerna, äger en del kläder tillsammans med en kompis och väljer "couchsurfing", det vill säga att sova på
okända människors soffor, när han är utomlands.
Den nya generationen vill inte inrätta sig i samma led som alla andra - villa, vovve och Volvo.
- Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? Du vill ta dig någonstans - men vill du äga en bil? frågar
Mattias Jägerskog retoriskt.

14. Samma frågeställning går att applicera på mycket. Jag vill lyssna på musik men behöver jag flera hundra
cdskivor? Jag vill se på film, jag vill vara på landet, jag vill läsa en bok, jag vill ha något nytt att ha på mig...
- Min generation tänker fortfarande oftast " vilket hotell ska jag välja? " när de åker utomlands. Den nya
generationen tänker "vem kan jag bo hos? " och kollar couchsurfing och Airbnb, säger Robin Teigland.
- Jag hade besök av en amerikan häromveckan. När han var här bodde någon i hans hus och någon lånade hans
bil. Han kunde tjäna pengar utan att göra någonting. Då kan man verkligen snacka minimum input och maximum
output! Det tror jag kommer att bli mer och mer vanligt.
Kollaborativ ekonomi är lika med social ekonomi.
Interaktionen mellan parterna börjar ofta på nätet men leder sedan till interaktion offline som i exemplet med
samåkning eller att bo på någons soffa.
- Den äldre generationen ser nog sociala medier som asociala men det handlar mycket om att bygga nätverk. Den
yngre generationen hittar en person online som de sedan bor på soffan hos offline. Det är betydligt socialare än
att bo på hotell och kanske utbyta tre ord med receptionisten, säger Robin Teigland.
Robin tror att tankarna om en delad ekonomi kommer att påverka hur vissa väljer att bo framöver. Det kommer
både att finnas de som väljer att bo i "gated communites" och de som väljer att dela. Det kommer att finnas mer
valfrihet.
- Jorden har begränsade resurser och vi blir fler och fler som ska dela på dessa. Det är svårt att spå framtiden
men jag tror det kommer att bli lättare och lättare att inte äga saker. I tidigare generationer har man visat upp sin
framgång genom prylar. Nu tycker många att det är bekvämt att inte äga.
Robin Teigland tror även att stora kontor och fabriker kommer att försvinna.
- Redan i dag skär många ner. På bland annat Swedbanks huvudkontor har de inte längre några fasta
arbetsplatser. Det är kraftigt neddimensionerat i förhållande till antalet personer som jobbar där. Folk rör sig, har
möten, jobbar hemma eller utanför huvudkontoret - då behöver man inte ta upp en egen plats. Sharing officespace
är något jag tror kommer att bli mer och mer vanligt.
" Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? "
© Samhällsbyggaren

15. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Adepter med stenkoll
 VECKANS AFFÄRER 2014-09-25 Sida 17 - Sektion:
GENERAL - Del: 1
Författare: ULRIKA FJÄLLBORG
DETTA MÅSTE ni ha koll på oavsett vad ni jobbar med! var
budskapet på senaste adeptträffen.
Adepterna i Va:s och novares mentorsprogram fick en
inspirerande duvning i den tredje industriella revolutionen av
Handelshögskoleforskaren Robin Teigland och tre
entreprenörer.
Martin Willers, grundare av designbyrån Peoplepeople, visade
hur mänskligt beteende är den stora energislösaren. men gör
man till exempel vattenkokaren genomskinlig får man folk att
sluta koka mer vatten än de behöver - och spara energi i nivå
med vad alla Londons trafikljus drar.
Petra Sundström på ayond gjorde upp med myterna om hur
internetkopplade maskiner organiserar människans vardag. Vi
vill inte inordna oss i maskinernas regelverk - människans
komplexa kunskap skapar värdet.
Mats lindgren, grundare och vd på Kairos Future, konstaterade
att big data avslöjar vårt beteende innan det ens hänt:
En pappa skällde ut företaget när dottern fick reklam om
babyprylar - och bad strax därpå om ursäkt för hon var ju
gravid. Det visste företaget. inte för att de frågat henne - men
big dataanalysen visade att kvinnor i dotterns socioekonomiska
sammanhang ofta blev gravida. ●
Bildtext:
- På VA:s och Novares senaste adeptträff diskuterades trender och innovationer.
© Veckans Affärer

16. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Alla talare klara till FintechStockholm
 FINANSLIV 2014-09-11 17:00
Författare: Redaktionsbloggen
Ett kort "jag är med"-mejl i eftermiddag blev slutpunkt på
programarbetet inför FintechStockholm den 16 oktober. Jag är
sjukt nöjd med mixen av talare.
Från Sverige kommer iZettlegrundaren Magnus Nilsson,
Insplanetgrundaren Daniel Soussan och Ingrid Näslund från
Seamless. Från Storbritannien kommer Ahmed Ismael som har
skapat företaget Worldremit som underlättat internationella
överföringar främst till tredje världen och Markus Gnirck från
Startupbootcamp Fintech som stöttar olika uppstickare inom
finansiell teknik. Från Tyskland kommer Jonas Piela från
Avuba bank en växande onlinebank.
Vi har också talare från våra grannländer Marja Palola från
Fixura, Finlands största peer-to-peer-företag (alltså lån från
person till person), dansken Brian Larsen som har skapat
finansiell infrastruktur via virtuella bankkort i Nigeria och
Vietnam och futuristen Nils Elmark som har koll på den
europeiska startup-scenen.
Vi har också några experter: Robin Teigland på
Handelshögskolan som forskar om crowdfunding bland annat
och Ingrid Hesser från Cognizant som presenterar en
undersökning om vad unga bankkunder i Sverige vill ha.
Rätt imponerande!
Hela tanken med FintechStockholm är att alla som arbetar
inom bank och försäkring och som är intresserad av digital
utveckling ska få förstahandsinformation om hur de nya
uppstickarna tänker. Kanske kan det finnas något som kan
inspirera till innovation på hemmaplan, kanske kan de nya
företagens tankesätt ge idéer när det gäller kundkontakt eller
nya förhållningssätt i utvecklingsarbetet. Vad kan de
traditionella bankerna och försäkringsbolagen lära av de nya
uppstickarna och hur kan vi dra nytta av den kompetens som
finns hos de teknikdrivna nystartarna?
Dagen kommer också att ge en bra bild av vilka områden som
växer just nu, vilka digitala trender som finns på den finansiella
arenan.
Sugen? Du anmäler dig här! /Unn
Skrivet av Redaktionsbloggen
© Finansliv

17. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
För tidigt att räkna ut bitcoin
 VÄSTERBOTTENS-KURIREN VK/VF 2014-08-29 Sida 23
- Sektion: VK TT-inrikes - Del: 1
Författare: TT
Digital valuta. Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde efter
att flera stora växlingskontor har blivit hackade och rånade
världen över. Många länder har därför infört restriktioner,
rapporterar Vetenskaps-radion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror inte att bitcoin är på väg
bort, snarare inne i en mognadsfas.
– Att kursen faller är på ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och
andra digitala valutor ska kunna ta fart behövs stabilitet, säger
hon till programmet.
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan. Vanligast är den
dock i USA.
© Västerbottens-Kuriren eller artikelförfattaren.

18. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
metro.jpg
Bitcoin rasar - men går inte att ignorera
 METRO - GÖTEBORG 2014-08-29 Sida 13 - Sektion:
GENERAL - Del: 1
Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senaste
halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackade
och rånade världen över. Detta har lett till att många länder
infört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort.
Den är snarare inne i en mognadsfas när uppmärksamheten
börjat svalna.
- Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är på
ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan. Vanligast är den
dock i USA.
Så fungerar bitcoin
• Skapades 2009. Den digitala valutan bitcoin skapades av en
anonym programmerare och introducerades 2009.
• Går att växla. Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig
växelkurs. Det finns också växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.
• Känslig för attacker. Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form.
Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker
och kursförändringar.
• Accepterad. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalning
av både små och stora företag. Betalar du med bitcoin så för du över summan från din digitala plånbok, ungefär
som vid en banköverföring.
Bildtext:
- Tim McCormack växlar dollar till bitcoin i en bankomat på en tågstation i Boston.
- En bitcoinautomat i Stockholm.
© Metro - Göteborg

19. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
DIGITAL VALUTA
 KRISTIANSTADSBLADET 2014-08-29 Sida 19 - Sektion:
GENERAL - Del: 2
Författare: TT
För tidigt att räkna ut bitcoin. Den digitala valutan bitcoin har
rasat i värde det senaste halvåret efter att flera stora
växlingskontor har blivit hackade och rånade världen över.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort. Den är snarare inne i en mognadsfas
när uppmärksamheten börjat svalna. I Sverige har vissa butiker
börjat ta emot valutan.
© Kristianstadsbladet

20. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
För tidigt att räkna ut bitcoin
 LANDSKRONA POSTEN 2014-08-29 Sida 25 - Sektion:
EKONOMI - Del: 1
STOCKHOLM. Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det
senaste halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit
hackade och rånade världen över.
Detta har lett till att många länder infört restriktioner,
rapporterar Vetenskapsradion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort.
Den är snarare inne i en mognadsfas när uppmärksamheten
börjat svalna.
- Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är på
ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan.
Vanligast är den dock i USA. TT
© Landskrona Posten eller artikelförfattaren.

21. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
För tidigt att räkna ut bitcoins
 NORRAN 2014-08-29 Sida 14 - Sektion: AFFÄR &
KARRIÄR - Del: 2
Författare: TT
STOCKHOLM
■ Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senaste
halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackade
och rånade världen över. Detta har lett till att många länder
infört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort.
Den är snarare inne i en mognadsfas när uppmärksamheten
börjat svalna.
- Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är på
ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan.
Vanligast är den i USA.
© Norran

22. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Kursras inte slutet för bitcoin
 SVERIGES RADIO NORRBOTTEN 2014-08-28 15:53
Den digitala valutan bitcoin, som förknippas med Boden, har
rasat i värde det senaste halvåret efter att flera stora
växlingskontor blivit hackade och rånade.
Men bitcoin är inte på väg bort, enligt Robin Teigland vid
Handelshögskolan i Stockholm.
Bitcoin är en digital valuta som startade för fem år sedan och
som inte kontrolleras av banker. I stället sker transaktioner och
kontroller i ett nätverk av datorer.
Trots att kursen nu faller menar Robin Teigland, docent i
företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, att bitcoin
inte är på väg bort. Snarare är valutan inne i en mognadsfas,
nu när kursen och den värsta uppmärksamheten svalnat.
Att media inte är lika fascinerade och att kursen faller är på ett
sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet.
Idag kan man köpa i stort sett vad som helst på nätet med
Bitcoin. Vissa butiker och resturanger har också börjat ta emot
valutan i Sverige - men vanligast är bitcoin i USA.
Vanliga pengar regleras av enskilda banker och stater - men
med bitcoin kan man skippa alla mellanhänder, alla
betalningsavgifter, göra sina transaktioner snabbare, och
dessutom förbli anonym.
Enligt Robin Teigland pressar det här bankerna att göra sina
egna betaltjänster snabbare och mer effektiva - men
anonymiteten med bitcoin, skapar också problem:
Det finns väldigt många risker, du har illegal handel, med
narkotika, du har allt detta med att få in skatter.
Och det här har fått flera länder att införa restriktioner kring
bitcoin.
Valutan har fått ännu sämre rykte efter att många företag som
växlar bitcoin åt användare på nätet blivit rånade av
datahackare det senaste året.
Bland annat gick världens största bitcoinväxlare MtGox i
konkurs tidigare i år, efter att blivit rånad på bitcoins för
motsvarande 3 miljarder svenska kronor.
Men Jonathan Jogenfors, som forskar om just säkerheten kring
bitcoin vid Linköpings universitet, menar att det inte är själva Bitcoinsystemet som är osäkert, utan de oerfarna
företagens egen datorsäkerhet.

23. Det var alltså inte bitcoinnätverket det var fel på utan på vanlig klassisk säkerhet på datorer.
Bitcoin drivs av ett så kallat konsensussystem, där transaktionerna bekräftas av datorer runt om på Internet.
De datorerna är det ingen särskild person som driver. Där kan istället vem som helst vara med och bidra. Därför
skulle jag snarare säga att alla är med och kontrollerar valutan, i stället för att ingen kontrollerar valutan, så det är
nästan bättre kontroll och bättre säkerhet, det finns ingen som kan luras, för då kommer alla upptäcka det, säger
Jonathan Jogenfors
Niklas Zachrisson, Vetenskapsredaktionen vet@sverigesradio.se
Dela
© Sveriges Radio Norrbotten

24. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Om bitcoin och virtuella valutor
 SVERIGES RADIO P1 2014-08-28 12:30
Den digitala valutan bitcoin utmanar de traditionella pengarna
som regleras av stater världen över.
Bitcoinvalutan har minskat i värde rejält på senare tid, och
samtidigt som den förbjudits i vissa länder har det blivit allt
tystare kring bitcoin i medierna.
Trots att värdet minskar är det här bara början på de digitala
valutornas utveckling, menar många forskare. Troligen kommer
bitcoinsystemet utvecklas till något bortom en vanlig valuta. I
dagens Vetandets värld tar vi reda på bakgrund, nuläge och
framtid för den digitala valutan.
Mats Henricson, programmerare och ordförande i svenska
bitcoinföreningen berättar hur bitcoinnätverket startade.
Robin Teigland, bitcoinforskare och docent i företagsekonomi
vid Handelshögskolan i Stockholm, berättar hur
självorganiserande grupper, så kallade nätverk, skapar allt fler
valutor på nätet.
Anders Ögren, finanshistoriker och docent i ekonomisk historia
vid Lunds universitet tycker inte att man kalla bitcoin för riktiga
pengar ännu, eftersom det inte går att få lön eller betala skatt
med valutan.
Jonathan Jogenfors, forskar om säkerheten kring bitcoin vid
Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet. Han
menar att det är vanlig klassisk datorsäkerhet som brister, inte
själva bitcoinsystemet.
Frank Schuil, chef för Bitcoinföretaget Safello, visar upp
Sveriges enda bitcoinautomat. Nanok Bie,
kommunikationsansvarig på bitcoinföretaget KNC Miner,
berättar hur bitcoin skapas med hjälp av företagets snabba
datorer.
Reporter: Niklas Zachrisson
Programledare: Johan Thorstenson
© Sveriges Radio P1

25. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Inte kört för digitala valutan bitcoin
 SVERIGES RADIO SJUHÄRAD 2014-08-28 12:20
Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senaste
halvåret efter att stora växlingskontor blivit hackade och rånade
världen över. Därför har många länder infört restriktioner.
Bitcoin (BTC) är en digital valuta som startade för fem år sedan
och som inte kontrolleras av banker. I stället sker transaktioner
och kontroller i ett nätverk av datorer. Kursen idag på BTC är 3
558 kronor.
Trots att kursen nu faller menar Robin Teigland, docent i
företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, att bitcoin
inte är på väg bort. Snarare är valutan inne i en mognadsfas,
nu när kursen och den värsta uppmärksamheten svalnat.
Att media inte är lika fascinerade och att kursen faller är på ett
sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet.
Idag kan man köpa i stort sett vad som helst på nätet med
Bitcoin. Vissa butiker och resturanger har också börjat ta emot
valutan i Sverige - men vanligast är bitcoin i USA.
Vanliga pengar regleras av enskilda banker och stater - men
med bitcoin kan man skippa alla mellanhänder, alla
betalningsavgifter, göra sina transaktioner snabbare, och
dessutom förbli anonym.
Enligt Robin Teigland pressar det här bankerna att göra sina
egna betaltjänster snabbare och mer effektiva - men
anonymiteten med bitcoin, skapar också problem:
Det finns väldigt många risker, du har illegal handel, med
narkotika, du har allt detta med att få in skatter.
Och det här har fått flera länder att införa restriktioner kring
bitcoin.
Valutan har fått ännu sämre rykte efter att många företag som
växlar bitcoin åt användare på nätet blivit rånade av
datahackare det senaste året.
Bland annat gick världens största bitcoinväxlare MtGox i
konkurs tidigare i år, efter att blivit rånad på bitcoins för
motsvarande 3 miljarder svenska kronor.
Men Jonathan Jogenfors, som forskar om just säkerheten kring
bitcoin vid Linköpings universitet, menar att det inte är själva
Bitcoinsystemet som är osäkert, utan de oerfarna företagens
egen datorsäkerhet.

26. Det var alltså inte bitcoinnätverket det var fel på utan på vanlig klassisk säkerhet på datorer.
Bitcoin drivs av ett så kallat konsensussystem, där transaktionerna bekräftas av datorer runt om på Internet.
De datorerna är det ingen särskild person som driver. Där kan istället vem som helst vara med och bidra. Därför
skulle jag snarare säga att alla är med och kontrollerar valutan, i stället för att ingen kontrollerar valutan, så det är
nästan bättre kontroll och bättre säkerhet, det finns ingen som kan luras, för då kommer alla upptäcka det, säger
Jonathan Jogenfors
FAKTA: Bitcoin utnyttjas främst vid betalningar över Internet. Överföringar sker direkt mellan användarna utan att
någon tredje part, exempelvis en bank, är inblandad.
Systemet är konstruerat för maximalt 21 miljoner bitcoins, varav drygt 12 miljoner hade genererats i slutet av
2013. Då var växelkursen cirka 6 200 SEK för en BTC - idag var den 3 558 SEK.
Källa: Nationalencyklopedin
Reporter: Niklas Zachrisson vet@sverigesradio.se
Dela
© Sveriges Radio Sjuhärad

27. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
För tidigt att räkna ut bitcoin
 NY TEKNIK 2014-08-28 10:21
Författare: TT
Många länder har infört restriktioner mot den digitala valutan
bitcoin, men på sikt kan valutan stabiliseras.
Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senaste
halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackade
och rånade världen över. Detta har lett till att många länder
infört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort. Den är snarare inne i en mognadsfas
när uppmärksamheten börjat svalna.
- Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är på
ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan. Vanligast är den
dock i USA.
© Ny teknik

28. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
För tidigt att räkna ut bitcoin
 SVT NYHETER 2014-08-28 09:09
Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senaste
halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackade
och rånade världen över. Detta har lett till att många länder
infört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort. Den är snarare inne i en mognadsfas
när uppmärksamheten börjat svalna.
- Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är på
ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan. Vanligast är den
dock i USA.
Fakta/Så fungerar bitcoin
Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym
programmerare och introducerades 2009.
Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta,
den har till exempel en rörlig växelkurs. Det finns också
växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor
eller dollar.
Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form.
Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller av en
riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och
kursförändringar.
Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I
dag accepteras valutan som betalning av både små och stora
företag. Betalar du med bitcoin så för du över summan från din
digitala plånbok, ungefär som vid en banköverföring. (TT)
© SVT Nyheter

29. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
För tidigt att räkna ut bitcoin
 HELAGOTLAND 2014-08-28 08:54
Stockholm. Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde efter
att flera stora växlingskontor har blivit hackade och rånade
världen över.
Många länder har infört restriktioner, men på sikt kan valutan
stabiliseras.(TT)
Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senaste
halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackade
och rånade världen över. Detta har lett till att många länder
infört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort. Den är snarare inne i en mognadsfas
när uppmärksamheten börjat svalna.
-Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är på
ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan. Vanligast är den
dock i USA.
Publicerad 2014-08-28
Foto: TT
© Helagotland

30. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
07:17 För tidigt att räkna ut bitcoin
 DAGBLADET SUNDSVALL 2014-08-28 07:17
Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senaste
halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackade
och rånade världen över. Detta har lett till att många länder
infört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.
Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid
Handelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitala
valutan är på väg bort. Den är snarare inne i en mognadsfas
när uppmärksamheten börjat svalna.
"Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är på
ett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor ska
kunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet."
I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige har
också vissa butiker börjat ta emot valutan. Vanligast är den
dock i USA.
© Dagbladet Sundsvall

31. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
PÅ GÅNG
 VECKANS AFFÄRER 2014-08-28 Sida 15 - Sektion:
RELATION - Del: 1
3 Sep Framtidens superföretag I tio år har VA i samarbete med
Bisnode rankat snabbväxande, effektiva, lönsamma företag
med koll på finanserna.
Vilka blir framtidens superföretag, vilka branscher blir de nya
snabbväxarna och varför ska man ska investera i ett
superföretag?
Frukostgästerna får möta Erik Ringertz, vd på
IT-konsultföretaget Netlight, och Benny Andersson, vd på
Folkpool, båda framgångsrika superföretag.
9 Sep
Innovation för unga talanger
Höstens första träff för adepterna i VA:s och Novares
mentorsprogram för unga ledartalanger i näringslivet. Denna
gång är programmets tema trender och innovation och talare
är Robin Teigland, SHHS.
10 Sep
Valsnack med
VA Jämställdhet har seglat upp som en av valets viktigaste frågor. Filedaren Gudrun Schyman är gäst på höstens
första VA-rannanfrukost där vi blickar framåt efter valet och diskuterar hur jämställdhetshetsarbetet ska föras över
partigränserna.
Värd är Audi.
© Veckans Affärer

32. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenskar gräver guld på nätet
 SYDSVENSKAN 2014-08-24 Sida 22 - Sektion: Ekonomi
Författare: Patrik Ekström
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet. Den myten
skapades under den amerikanska guldruschen och känns även
igen från IT-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av ett program kunde Öberg kvittera ut en ersättning
varje dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.

33. - Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldruschen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning för
mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheter
och det finns också de som är villiga att investera mycket. TT
© Sydsvenskan eller artikelförfattaren.

34. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
KnCMiner säljer andelar i Bodenhallen
 AFFÄRER I NORR 2014-08-19 07:56
(Uppdaterad: 2014-08-19 05:10)
Författare: Lennart Håkansson
Boden KnCMiner har börjat sälja andelar i datorhallen i Boden.
Datorhallen i Boden har sedan starten i februari genererat en
kvarts miljard kronor.
(Uppdaterad)
Mining, där datoranvändre gräver fram digitala valutor som till
exempel bitcoin har blivit en miljardindustri. KnCMiner, som har
en datorhall i Boden, är en av de ledande i branschen.
Man säljer utrustning för mining, en egenutvecklad hårdvara
speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining. Sedan starten
förra året har företaget sålt utrustning för 75 miljoner dollar. Nu
säljer man även andelar i datorhallen i Boden, skriver Dagens
Nyheter.
- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har
tjänat en förmögenhet, säger Sam Cole, en av grundarna av
KnCMiner.
De som varit och grävt fram bitcoin under tiden som värdet på
valutan ökat från 1 dollar till över 1.000 dolar har tjänat mycket
pengar. I dag genereras totalt nära en miljard dollar per år
genom mining.
En som tror mycket på KnCMiner är bankiren Per Roman som
driver GP Bullhound, en av Europas snabbast växande
investmentbanker.
- Det här är det mest spännande bolaget jag har jobbat med i
mitt liv, säger han till Dagens Industri. De är som ett Intel för
det nya valutasystemet och jag tycker det är ganska ofattbart
att det bolaget skapats i Stockholm. Folk från hela världen
söker sig till KnCMiner för att de tycker det är det mest
spännande bolaget att jobba för.
Han och GP Bullhound fick nyligen uppdraget att ta in nytt
riskkapital till KnCMiner, 100 miljoner dollar som ska används
till att bygga fyra nya datorhallar.
Det kommer också varningar för att guldrushen för bitcoin
börjar ta slut. Men mining kommer att fortsätta.
- Bitcoin-tåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala
valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning för mining av till
exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som
under guldruschen. Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar, säger
Robin Teigland vid Handelshögskolan i Stockholm till Dagens Nyheter.
KnCMiner säljer andelar i Bodenhallen som togs i drift i februari. Foto: Lennart Håkansson

35. © Affärer i Norr

36. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenskar gräver guld på nätet
 SVENSKA DAGBLADET 2014-08-19 Sida 11 - Sektion:
BÖRS&MARKNAD - Del: 2
Författare: Patrik Ekström TT
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från itbubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
van liga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av
ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en ersättning varje
dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar, men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i
branschen.
- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?
- Vi tillverkar i princip sedelpressar.

37. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldrushen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning för
mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen.
Folk ser möjlig heter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.
"Det är som under guldruschen.
Folk ser möjlig heter.
Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan."
FAKTA SÅ FUNGERAR BITCOIN
Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym programmerare och introducerades 2009.
Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Det finns
också växlingskontor.
Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form.
Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker
och kurs förändringar.
Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande.
I dag accepteras valutan som betalning av både små och stora företag. Betalar du med bitcoin så för du över
summan från din digitala plånbok, ungefär som vid en banköverföring.
Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna mot ersättning verifierar alla transaktioner i en
process som brukar kallas mining (gruvbrytning).
När användarna har verifierat att pengarna verkligen finns och har förts över från kontot är betalningen slutförd.
I takt med att valutan blivit mer accepterad så har specialanpassade och mer energikrävande datorer utvecklats.
Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden.
Bildtext:
- En fysisk kopia av den virtuella valutan bitcoin.
© Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.

38. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Gräver guld på nätet
 VIMMERBY TIDNING 2014-08-19 Sida 7 - Sektion: IN &
UTRIKES - Del: 1
Författare: PATRIK EKSTRÖM/TT
■ SVERIGE På ett år har bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet. Den myten
skapades under den amerikanska guldruschen och känns även
igen från IT-bubblan. Samma rykten sprids nu igen, men den
här gången handlar det om att gräva guld på nätet.
Värdet steg snabbt
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt från cirka en
dollar till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade
och snabbt utvecklades specialanpassade datorer.
"Det är osäkert"
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
- Första året sålde vi för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?
- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Men Robin Teigland vid Handelshögskolan varnar för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen.
© Vimmerby Tidning

39. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
metro.jpg
20 - årige Ludvig gräver guld på nätet
 METRO - GÖTEBORG 2014-08-19 Sida 10 - Sektion:
GENERAL - Del: 1
Författare: PATRIK EKSTRÖM, TT
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från IT-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga pc.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av
ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en ersättning varje
dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början.
Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i
branschen.
- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?

40. - Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldrushen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag.
Redan nu säljs det utrustning för mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under
guldruschen.
Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.
Så fungerar bitcoin
• 2009. Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym programmerare och introducerades 2009.
• Valuta. Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Det
finns också växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.
• Digitalt. Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form. Valutans värde försvaras eller garanteras inte
heller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och kursförändringar.
• Accepteras. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalning
av både små och stora företag. Betalar du med bitcoin för du över summan från din digitala plånbok, ungefär som
vid en banköverföring.
• Mining. Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna, mot ersättning, verifierar alla
transaktioner i en process som brukar kallas mining (gruvbrytning).
När användarna har verifierat att pengarna verkligen finns och har förts över från kontot är betalningen slutförd.
• Utveckling. Från början bedrevs mining hemma på vanliga datorer genom att användarna laddade ner en
särskild programvara. I takt med att valutan blivit mer accepterad och använd så har specialanpassade och mer
energikrävande datorer utvecklats. Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden.
TT
Bildtext:
- Den digitala valutan accepteras i dag av flera företag.
- Ludvig Öberg från Stockholm började tjäna bitcoin för tre år sedan, hemma vid sin dator.
© Metro - Göteborg

41. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
metro.jpg
20-årige Ludvig gräver guld på nätet
 METRO - STOCKHOLM 2014-08-19 Sida 10 - Sektion:
GENERAL - Del: 1
Författare: Patrik Ekström/TT
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från IT-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga pc.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av
ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en ersättning varje
dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början.
Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i
branschen.
- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?

42. - Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldrushen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag.
Redan nu säljs det utrustning för mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under
guldruschen.
Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.
Så fungerar bitcoin
• 2009. Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym programmerare och introducerades 2009.
• Valuta. Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Det
finns också växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.
• Digitalt. Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form. Valutans värde försvaras eller garanteras inte
heller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och kursförändringar.
• Accepteras. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalning
av både små och stora företag. Betalar du med bitcoin för du över summan från din digitala plånbok, ungefär som
vid en banköverföring.
• Mining. Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna, mot ersättning, verifierar alla
transaktioner i en process som brukar kallas mining (gruvbrytning).
När användarna har verifierat att pengarna verkligen finns och har förts över från kontot är betalningen slutförd.
• Utveckling. Från början bedrevs mining hemma på vanliga datorer genom att användarna laddade ner en
särskild programvara. I takt med att valutan blivit mer accepterad och använd så har specialanpassade och mer
energikrävande datorer utvecklats. Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden.
TT
Bildtext:
- Ludvig Öberg från Stockholm började tjäna bitcoin för tre år sedan, hemma vid sin dator.
- Den digitala valutan accepteras i dag av flera företag.
© Metro - Stockholm

43. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenskar gräver mer guld på nätet
 VÄRNAMO NYHETER 2014-08-19 Sida 13 - Sektion:
Arbete och ekonomi - Del: 1
Författare: TT, Patrik Ekström
STOCKHOLM På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från IT-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kalllad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av
ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en ersättning varje
dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början.
Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
"Vi gör sedelpressar"
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i
branschen.
- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.

44. Guldrusch inte över
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen.
Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Bildtext:
- Allt fler svenskar investerar i så kallad mining via datorn men det finns faror.
© Värnamo Nyheter

45. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenskar gräver guld på nätet
 YSTADS ALLEHANDA 2014-08-19 Sida 4 - Sektion:
EKONOMI - Del: 2
Författare: PATRIK EKSTRÖM
Stockholm. På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från it-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kal lad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljard industri.
Läste på forum
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en
ersättning varje dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början.
Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
Tillverkar sedelpressar
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i

46. branschen.
- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?
- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen.
Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldrushen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag.
Redan nu säljs det utrustning för mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under
guldruschen.
Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar. (TT)
© Ystads Allehanda

47. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenskar gräver guld - på nätet
 GÖTEBORGS-POSTEN 2014-08-19 Sida 10 - Sektion:
Ekonomi - Del: 1
Författare: Patrik Ekström
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet. Den myten
skapades under den amerikanska guldruschen och känns även
igen från IT-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoin-systemet med hjälp av ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en
ersättning varje dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013. Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att
bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i branschen.

48. - Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?
- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldruschen är över.
- Bitcoin-tåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning för
mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheter
och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.
Fakta:
Fakta: Cybervaluta
En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller av
privatpersoner.
Totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.
Ett trettiotal svenska företag, bland annat elektronikkedjan Webbhallen, accepterar bitcoin som betalningsmedel.
Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.
Källa: Blockchain.info
Bildtext:
- Riskfylld bransch. Mining, där användare med egna datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, har på kort tid förvandlats till en miljardindustri i Sverige.
© Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.

49. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenskar gräver guld på nätet
 HELSINGBORGS DAGBLAD 2014-08-19 Sida 13 -
Sektion: EKONOMI - Del: 1
Författare: Patrik Ekström, TT
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i sverige. Men Robin
teigland, docent vid Handelshögskolan i stockholm, varnar:
"investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
"
STOCKHOLM. Alla tjänar pengar, men om du är snabb och
investerar tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från IT-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade.
Jag hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på
sin vanliga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av
ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en ersättning varje
dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början.
Då var en bitcoin värd en dollar om ens det. under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar.
Intresset för mining exploderade och snabbt utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg. utvecklingen mot mer
storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat svenska KNC Miner som
grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i
branschen.
- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?

50. - Vi tillverkar i princip sedelpressar.
Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldrushen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning för
mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheter
och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.
Fakta Cybervaluta
► En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller
av privatpersoner.
► Totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.
► Ett trettiotal svenska företag, bland annat elektronikkedjan Webbhallen, accepterar bitcoin som
betalningsmedel.
► Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.
Källa: Blockchain.info
Bitcoin-så fungerar det
1 Användare A har en digital plånbok med bitcoins.
2 Användare A gör en förfrågan om att få överföra bitcoins till användare B.
3 Transaktionen krypteras med en privat, digital nyckel.
4 Transaktionen skickas ut på nätet med en publik nyckel som alla användare kan använda.
5 Transaktionen ligger sedan och väntar på att bli verierad.
6 Vissa bitcoinsanvändare kallas Miners.
De verierar transaktioner i systemet. De får betalt för detta i nya bitcoins.
7 Transaktionen är verierad och geomförd. Användare B har fått sina bitcoins.
Hela processen tar ca åtta minuter att genomföra.
Värdet 2009-2014

51. Värdet på Bitcoin garanteras inte av en riksbank vilket innebär att valutan är känslig för attacker och
kursförändringar. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande.
Värdet senaste sju dagarna (USD)
Källa: Bitcoin, Coindesk, Sveriges riksbank
© Helsingborgs Dagblad eller artikelförfattaren.

52. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenskar gräver guld
- CYBERVALUTA • BITCOIN
 SMÅLANDSPOSTEN 2014-08-19 Sida 6 - Sektion:
EKONOMI - Del: 2
Författare: PEKSTRÖM
STOCKHOLM (TT)
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från IT-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kalllad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en
ersättning varje dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var en bitcoin värd en dollar, om ens det.
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i
branschen.
- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.

53. Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?
- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen.
Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldrushen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan säljs det utrustning för mining
av till exempel litecoin som bygger på samma system.
Det är som under guldruschen.
Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.
CYBERVALUTA
■ En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller av
privatpersoner. n totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.
■ Ett trettiotal svenska företag, bland annat elektronikkedjan Webbhallen, accepterar bitcoin som betalningsmedel.
■ Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.
Källa: Blockchain.info (TT)
Bildtext:
- Bitcoin-entreprenören Ludvig Öberg på företaget safello. en bitcoinskurs syns som kurvor på en skärm i
förgrunden
© Smålandsposten

54. Läs också
Hämtar relaterade artiklar ...
Svenska investerare gräver guld på nätet
 BLEKINGE LÄNS TIDNING 2014-08-19 Sida 30 - Sektion:
JOBB & PENGAR - Del: 1
Författare: Patrik Ekström
STOCKHOLM (TT)
På ett år har så kallad bitcoin mining gått från
hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men Robin
Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -
Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.
Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerar
tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.
Den myten skapades under den amerikanska guldruschen och
känns även igen från it-bubblan.
Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar det
om att gräva guld på nätet.
På kort tid har så kallad mining, där användare med egna
datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitala
valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.
20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre år
sedan.
- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag
hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin
vanliga PC.
Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en
ersättning varje dag.
- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början.
Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.
Säljer egen hårdvara
Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt
utvecklades specialanpassade datorer.
I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.
- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.
Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat
svenska KNC Miner som grundades 2013.
Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i
branschen.

55. - Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.
TT: Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?
- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.
Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februari
genererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.
Rushen är inte över
Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.
- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,
kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.
Hon tror dock inte att guldrushen är över.
- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning för
mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen.
Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.
Bitcoin- så fungerar det.
1 Användare A har en digital plånbok med bitcoins.
2 Användare A gör en förfrågan om att få överföra bitcoins till användare B.
3 Transaktionen krypteras med en privat, digital nyckel
4 Transaktionen skickas ut på nätet med en publik nyckel som alla användare kan använda.
5. Transaktionen ligger sedan och väntar på att bli verierad.
6. Vissa bitcoinsanvändare kallas Miners.
De verierar transaktioner i systemet. De får betalt för detta i nya bitcoins.
7. Transaktionen är verierad och geomförd. Användare B har fått sina bitcoins.
8 Hela processen tar ca åtta minuter att genomföra

56. Värdet 2009-2014
Värdve på Bitcoin garanteras inte av en riksbank vilket innebär att valutan är känslig för attacker och
kursförändringar. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande.
Källa: Bitcoin, Coindesk, Sveriges riksbank
TT Nyhetsbyrån
Cybervaluta
En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller av
privatpersoner. totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.
Ett trettiotal svenska företag, bland annat elektronikkedjan Webbhallen, accepterar bitcoin som betalningsmedel.
Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.
Källa: Blockchain.info (TT)
Bildtext:
- Proffs. Bitcoinentreprenören ludvig Öberg på företaget Safello.
© Blekinge Läns Tidning