2. Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
3. Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
4. DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
5. 14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
6. 17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
7. 17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskole- och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
8. 17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskole- och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
9. 17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
10. Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
11. Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
12. Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
13. §18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
14. • Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
18 § Uppföljning
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
15. Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
16. Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
–Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
17. Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
19. • Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
Områden A - Z
20. B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
21. C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
22. R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
23. Cykeln
Plan
Arbete
Uppfölj-ning
Ev.
utveck-lings-insats
Ev.
planre-videring
24. Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
25. Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
26. Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
27. Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
28. Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
29. Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Foto: Elisabet Ahlqvist
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
30. Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
31. Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
33. Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
34. Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
35. Skolbiblioteksundersökning pågår
1386
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
14
143
65
36
6
69
266
32
68
197
62
40
74
756
24
93
28
2
0
12
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
(medel 6 timmar/vecka)
3373 svarande
36. 31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Backegårdsskolan biblioteket
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
37. Sammanställning december 2014
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
Bibliotekplaner (2014-12-01)
aktuell
40%
inaktuell
(2013,2012)
10%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
osäker status
5%
38. Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01 • 11 kommuner med giltig plan (23 %)
aktuell
23%
inaktuell
4%
oklar
status
10%
saknas
63%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
39. Frågor?
elisabet.ahlqvist@kb.se
cecilia.ranemo@kb.se
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Hinweis der Redaktion
BM
Systematiskt arbete med biblioteksplanerna utifrån den nya bibliotekslagen, vilket kräver ett långsiktigt, flerårigt arbete.
Syftet med att mäta är att skapa kunskap!
Att mäta ger en styreffekt, utan mätning vet man inte var man är och vart man är på väg!
Utmaningen är inte att mäta tillräckligt mycket, utan tillräckligt BRA!
All mätning syftar till att ge ett underlag för en åtgärd eller en handling och visar att organisationen närmar sig ett i förväg uppställt mål. Målen behöver naturligtvis väljas noggrant.
Om vi ska veta vart vi är på väg behöver vi ett mål. För att kunna arbeta med kvalitetsarbetet behöver man också sätta kvalitetsmål, nivåer som man vill nå till. Det kan handla om att reducera kvalitetsbrister, klagomål, minska ledtider, öka kundnöjdheten etc.
Målet måste vara konkret, något som vi faktiskt vill uppnå, och som är rimligt att uppnå. Man behöver koppla ihop målet med en tidsrymd, hur lång tid ska det få ta att nå vårt mål? För att vi ska veta om vi rör oss i riktningen mot målet, måste det också vara mätbart. Vi behöver veta hur långt har vi kommit och vad har vi kvar!
Man pratar ofta om sk. SMARTa mål som en god tumregel.
All mätning syftar till att ge ett underlag för en åtgärd eller en handling och visar att organisationen närmar sig ett i förväg uppställt mål.
Målet måste ha en riktning, vi måste veta åt vilket håll vi ska arbeta. Därför är ord som öka, minska, förbättra och utveckla bra ord att använda i sin formulering. Ord som värna om, tillvarata och tillgodose har ingen riktning. Det är mera av ett ”att” och blir svårt att följa upp, och svårt att ge en nivå.
Vanliga problem med måtten (Efter Ljungberg, Larsson)
För internt fokuserade, ofta är avgränsningarna skapade av organisationen och följer inte verksamheten.
För historiska (baserade på vad som har hänt), mäter också oftast på slutresultatet istället för i processen. Kan vara ”för sent” när man väl mäter, går inte att fixa till längre.
Innehåller för lite information om framtiden – ta reda på mer om framtiden, t.ex. framtidens kompetensbehov och mät hur långt ni kommit på vägen dit. Framtida behov & tjänster – hur långt har ni kommit på vägen dit? Hur mycket återstår?
Funktionsbaserade – men det är i processen verksamheten skapas! Funktionen i sig har inga prestationer, kostnader eller kundtillfredsställelse, de ligger i processen!
Speglar den egna organisationens behov, inte omvärldens eller kundens! Och mäter vi kundvärdet?
Många mått fokuserar på input (resurser) och färre på output (effekter)
Analytiskt:
Mäta förutsättningarna (strukturkvalitet) genom indextal
Mäta effekterna av insatserna genom t.ex. processmätningar, indikatorer, nyckeltal etc.
Jämförelser mot målvärden, tidsserier, komparativa undersökningar (benchmarking, öppna jämförelser etc.)
Beskrivande:
Mätningar av kunskaper/uppfattningar (indirekta mätningar), - t.ex. brukarundersökningar, personalenkäter, attitydundersökningar, självvärderingar
b) observationer (användarstudier eller liknande)
- deltagande: dolda eller öppna (t.ex. TTT och Tvinning)
- dokument: dagböcker, loggar, berättelser
c) Intervjuer: enskilda eller fokusgrupper: strukturerade, halvstrukturerade, ostrukturerade
Ett exempel på hur siffror kan beskriva en del av vår verksamhet är användningen av nyckeltal.
Nyckeltal är ett sammanfattande numeriskt värde som beskriver ett förhållande. Ett uttryck för den verklighet vi konsturet, så som vi uppfattar den.
Nyckeltalet skiljer sig från verkligheten, det är en förenkling, men bildar utgångspunkt för en diskussion om en mer komplex fråga. För att ett nyckeltal ska bli intressant behövs något att jämföra med, nyckeltalet blir en kvot:
Nyckeltal = intresse/jämförelsebasen
Undersökningen avser bemanningstimmar, INTE öppet timmar
Antalen svar är 3 373 st
Gruppen 1- 19 timmar är ca 36-37 % av alla svarande, medelvärdet för bemanningen är 6 timmar i veckan.
Gruppen o timmar bemanning uppgår till ca 36-37 % av alla svarande.
I diagrammet är båda dessa undergrupper hopslagna till en gemensam, 0 -19 timmar per vecka.
Prop 2012/1:147 s. 42
Trots bristerna i efterlevnaden av lagens bestämmelser har arbetet med biblioteksplaner lyft upp biblioteksfrågorna till diskussion i många kommuner och landsting på ett sätt som ha varit poitivt för biblioteksutvecklingen.
T.ex. skrev Upplands Väsby kommun: viktig del i att förtydliga planering, målsättning och en metod för att lyfta biblioteksfrågor.