Föredrag för internkonferens på SCB: Välfärdsstaten förr och i framtiden (statistik för att veta om det går åt skogen)

1. Välfärdsstaten förr och i
framtiden
(statistik för att veta om det går
åt skogen)
Andreas Bergh

2. Bakgrund

3. En (mycket) förenklad bild av svensk
ekonomisk utveckling
1870-1970: Fantastiskt bra
1970-1995: De misslyckade
experimentens tid
1995 - ?: Helt okej igen

4.  Runt 1840 var Sverige fattigt (40% av
Storbritanniens BNP/capita)
 Svält och missväxt 1868 och 1869, andra länder
gav bistånd till Sverige
Sverige var en gång relativt fattigt

5. Sverige som framgångsland
• 1870-1970: Sverige blev världens 4e rikaste land
• Standardförklaringar: Exportdriven tillväxt (skog,
malm), inga krig.
• Standardförklaringarna stämmer dåligt, både för
Sverige och andra länder.

6. Institutionella förklaringar:
• Förutsägbar, icke-korrupt
statsmakt, stabila
äganderätter
• Stabil valuta
• Frihandelsreformer
• Sparbanker
• Skråväsendets avskaffande
• Konstruktiva politiker,
fackföreningar och
arbetsgivare
• Infrastruktur med mera...

7. Sverige som framgångsland,
del 2
• De gyllene tillväxtåren skapade också världens
kanske mest jämlika land!
• Vår egen historia visar att tillväxt och jämlikhet kan
kombinieras

8. Hur förklara den svenska
jämlikheten?
• Med jämlikt avses låg spridning i årlig fördelning
av disponibla inkomster
• Steg 1: När blev Sverige jämlikt?
• Steg 2: Vad säger den länderjämförande
forskningen om orsaker till låg inkomstspridning?

9. När blev Sverige jämlikt?
Roine and Waldenström
(2008):
study top income shares
1903 to 2004, conclude that
most of the decrease takes
place before the expansion
of the welfare state,
Bentzel (1952)
Lee (1989), Gini for land value
1805 to 1921.
notes a continuous decrease from
0.70 to 0.58.

10. Om Sverige blev (relativt)
jämlikt före 1970-talet…
…kan ett antal tänkbara förklaringar uteslutas:
• progressiva skatter,
• höga skatter,
• socialtjänstlagen,
• LAS, MBL och andra arbetsmarknadsregleringar
• kan inte vara huvudförklaringar!

11. Att förklara jämlikheten:
Bättre kandidater:
• Skiftesreformer i jordbruket
• Sparbanksrörelsen
• Folkskolestadgan
• Tidiga kollektivavtal, konstruktiva fackföreningar
• Grundskolereformen på 1950-talet
• 1910-talets socialförsäkringar
• ...?
• Resursjämlikhet!
• OBS: Förmögenhetsfördelningen mer ojämn.
Kapitalistiska dynastier?

12. Den kapitalistiska välfärdsstatens
fall...

13. Real GDP per capita
(USA 1970 = 100; OECD)
0
50
100
150
200
250
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
USA
Swe
EU15

14. Varför halkade Sverige efter?
• Makroekonomisk politik (devalveringar,
subventioner)
• Välfärdspolitik (svaga arbetsincitament)
• Skattepolitik (svaga arbetsincitament,
skatteplanering)
• Arbetsmarknadspolitiken (insiders & outsiders,
lönebildning)
• Rådande institutioner klarade inte av ett ökat behov
av anpassning och flexibilitet

15. Internationellt intresse
• Kritik från bla ledarsidan på Wall Street Journal
• Försvar från Ingvar Carlsson i Washington Post 1990:
• ”The Swedish model doesn’t need fixing”
• Omedelbart följt av arbetslöshet, stoppaket,
regeringskris, valförlust, och värsta depressionen sedan
30-talet.

16. Många spådde en dyster framtid för
Sverige...
•Ingen politiker vågar avreglera för ökad
konkurrenskraft
•Ingen politiker vågar berätta att ATP
kommer att kollapsa
•Lärarkåren kommer inte att acceptera
skolpeng
•Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin”
men kan inte få ”väsentlig praktisk
betydelse”
•Offentlig sektor kan inte rationaliseras så att
budgetunderskottet får ”rimliga
proportioner”

17. Sweden:
From Capitalist Success to Welfare-State
Sclerosis
by Peter Stein
Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991)
Snower, Dennis J. 1993. "The Future of the
Welfare State." The Economic Journal
103:700-717.

18. 90-talskrisen
• Öppen arbetslöshet från 1.5% 1990 till 8.2%
1993. Plus ett enormt batteri av ams-åtgärder.
• Offentliga utgifter 73% av BNP 1993 (!),
• Budgetunderskott på drygt 200 miljarder
(>10% av BNP)
• Negativ tillväxt 1991, 1992 och 1993.

19. Välfärdsstatens kritiker såg ut att få rätt...
•men
•välfärdsstaten överlevde,
•de höga skatterna överlevde,
•och tillväxten återvände
0
10
20
30
40
50
60
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
År
Procent
Sverige
OECD
EU15
Taxes/GDP 1970-2003
?

20. Tillväxt efter 90-talskrisen i
Sverige, USA och EU15
2,02,52,5Real BNI per capita
2,02,22,6Real BNP per capita
EU15USASve
Snitt, 1995-2004[1]
[1] Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2005. GNI is the preferable measure of livingstandard, as it
measures the incomes of the persons in the country.

22. “The Swedes
themselves are
not entirely sure
what they have
done right.”
Paul Krugman

23. • Är Sverige en humla?
• Under 80- och 90-talet ökade genomförde
Sverige kraftigare liberaliseringar än nästan alla
jämförbara länder
• Nästan alltid i samförstånd över blockgränsen
• Nästan alltid efter oerhört grundliga offentliga
utredningar
• bör främja ekonomisk utveckling, och
förmodligen öka inkomstspridningen.
• Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst?
Hur var det möjligt?

24. Utmaningar
Ökade klyftor: Inkomstskillnader,
hälsoklyftor, segregation
Regionala klyftor?
Demografi?
Tillväxt?

26. Disponibla inkomster per konsumtionsenhet 1995-2013 (data från
SCB) omgjorda till ett index där 100 motsvarar decil 5 år 1995

27. The spirit level (In Sweden 2010, Wilkinson &
Pickett)

29. Bergh, Nilsson, Waldenström (2012):
"Blir vi sjuka av inkomstskillnader?",
Studentlitteratur
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
78
78.5
79
79.5
80
80.5
.28 .3 .32 .34 .36 .38
Gini ( 2003 )
Life expectancy and inequality in
Sweden

30. Cancer and income inequality in
Sweden
Beräkningar med hjälp av data från SCB (2011) och Socialstyrelsen (2011)
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012):
"Blir vi sjuka av inkomstskillnader?",
Studentlitteratur
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
GävleborgVästernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
600700800900
1000
.28 .3 .32 .34 .36 .38
Gini (2003)

31. Varför krävs individdata?
Anna --- Bengt --- Cecilia
(20) (40) (60)
Anna -------- Bengt -------- Cecilia
(10) (40) (70)

32. 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Robust
negative
Negative Insignificant Positive Robust
positive
The distribution of findings for various health measures
(54 studies)
Happiness
SAH
Overweight
Mortality

33. Hur problematisk är den ökande
ojämlikheten?
• Svårt att veta
• Normativ fråga
• Saknar (relevant) statistik

34. Disponibla inkomster per konsumtionsenhet 1995-2013 (data från
SCB) omgjorda till ett index där 100 motsvarar decil 5 år 1995
Är detta
samma
människor
varje år?

35. Hur illa är det att
inkomstskillnaderna ökar?
Det beror på
skälet till att de
ökar – och det
vet vi
förvånansvärt
lite om.

36. En rapport som föll
mellan stolarna…

37. Dynamiska fördelningsmått
• Ginikoefficienten är tillgänglig, används (och begrips?) av bade
journalister och politiker
• Ger dock ‘bara’ en ögonblicksbild av fördelningen av disponibla
årsinkomster
• Ur många normativa perspektiv är även dynamik intressant
• Ex: Av de som var fattiga för 5 år sedan har x procent lämnat
fattigdom idag.
• Ex: X procent av befolkningen hade 2014 en materiell standard
som översteg den deras föräldrar hade vid samma ålder
• Uppåtrörlighet mellan generationer ökar välbefinnande (även
efter kontroll för inkomst och hälsa)
• Nikolaev, B. and A. Burns (2014). "Intergenerational mobility and subjective
well-being—Evidence from the general social survey." Journal of Behavioral
and Experimental Economics 53: 82-96.

38. Sammansättningseffekter
• Inte lika kända som Gini-koefficienten
• Exempel: Konjunkturinstitutets Specialstudie 47:
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga
finanserna
• Andel utomeuropeiskt födda i befolkningen ökar
från 10 till 20 procent.
• Den ändrade demografiska sammansättningen
gör (cet.par) att arbetslösheten stiger till över 9
procent 2030 (jämfört med 7,2 procent 2015).

39. Ur artikel om
Kommissionen för
Jämlik Hälsa i
Dagens Samhälle
nummer 14 2016

40. Andra tänkbara mått på
hälsoojämlikhet
• Spädbarnsdödlighet nedbruten på
moderns/faders utbildning/inkomst.
• Gini för livslängd

41. Välfärdsmått vid migration

42. Vilken BNP-utveckling är
relevant?
• Ex: Antag att befolkningen i land A växer från 2
till 3:
• (200, 200) -> (220, 220, 100)
• BNP har ökat 35%
• BNP/capita har fallit 20%
• BNP/A-född har ökat 10%

43. Clemens, Michael A. and Lant Pritchett. 2008. "Income Per Natural: Measuring
Development for People Rather Than Places." Population and Development
Review 34(3):395-434. doi: 10.1111/j.1728-4457.2008.00230.x.
“It is easy to learn the average income of a
resident of El Salvador or Albania. But
there is no systematic source of information
on the average income of a Salvadoran or
Albanian.”
Skillnad i BNP/född och BNP/invånare:
Bermuda -6%
Sverige +0,3%
Kenya +10%
Jamaica +81%

44. Implikationer även för regionala
klyftor?
Ex: Hur förhåller sig
arbetslösheten för
födda i Kristianstad till
dito för boende i Kristianstad?

45. Sammanfattning
• Behov av dynamiska mått
• Hantera sammansättningseffekter
• Hantera migration
• Mäta välfärd för människor snarare än platser?

46. Både välfärdsstaten och
statistiken om den står
inför stora utmaningar!