Tony Nilsson, CAN Grundutbildning för kommunala ANDT-samordnare. 5-7 december 2017.

1. ANDT-utvecklingen
Tony Nilsson, CAN.
Haninge/Handen 5, december
2017

2. Presentationen idag
Huvudsakliga punkter:
Kort om CAN.
Exempel på ANDT-utvecklingen i Sverige samt lästips.
Databaser samt lokal/regional ANDT-uppföljning.
Frågor.

3. Ett nationellt kompetenscentrum
CAN är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för
minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det
gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och
genom kunskapshöjande insatser. Våra återkommande
nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor och
Monitormätningarna. Vi genomför även lokala och regionala
undersökningar på uppdrag av kommuner och län. CAN är en
ideell förening med medlemsorganisationer och med ombud i
alla län.

4. Styrelse
Mats Ramstedt
KI
Forskargrupp
Alkohol- och
drogepi.
CAN
Forskar-
samverkan och
doktorander
Avd för Administration Avd för Analys & Metod
Avd för Kommunikation
& Samverkan
Ekonomi
Personal
Kansli till styrelsen
Mia Sundelin
Skolundersökningar
Monitormätningarna
Vanor och
konsekvenser
ESPAD & RAHRA
Uppdrag
Analyser
Utvärderingar
Ulf Guttormsson
Media och kanaler
Bibliotek
Utbildningar
Lokalt
förebyggande
arbete
Medlemmar
Länsombud
Anna Raninen
T.f. direktör:
Anna Raninen
Medlems-
organisationer
Organisation

5. Riksrepresentativ enkätundersökning av skolelever (urval)
Årskurs 9 sedan 1971 (16-åringar) Världens längsta tidsserie!
Gymnasiets år 2 sedan 2004 (18-åringar)
År 2017 deltog ca 6,000 i åk 9 och ca 4,800 i gymnasiet.
OBS! Miniminivåer pga bortfall och underrapportering.
Likartade nivåer över tid – trender kan följas.
OBS! Preliminära data för 2017!
Skolelevers drogvanor

6. ESPAD – lite bakgrund
Syfte: Samla in jämförbara data för att
följa drogvanor i och mellan Europeiska länder
Sex datainsamlingar 1995–2015
Metod: Standardisering i alla led!
Initierat av CAN – i samarbete med Europarådet
Tidigare koordinerat av CAN och finansierat av
Socialdepartementet
Nu EUs Narkotikacenter (EMCDDA) samt Italien
ESPAD - The European School Survey Project on Alcohol and Other
Drugs

7. Alkohol

8. Antal serveringstillstånd vid årets slut med tillstånd att servera
alkohol till allmänheten och slutna sällskap. 1977–2015.
0
5,000
10,000
15,000
1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013
Totalt
Servering till allmänheten
Servering till slutna sällskap
Antal
Källa: Folkhälsomyndigheten

9. Alkoholkonsumtionens olika delmängder i Sverige i liter alkohol
100 % per invånare 15 år och äldre. 2001–2016.
0
2
4
6
8
10
12
2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Registrerad Oregistrerad Totalt
Liter
Källa: CAN

10. Antal slutenvårdstillfällen, antal vårdade personer och antal
vårdade personer för första gången sedan 1987 i slutenvård med
alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos. 1987–2015.
0
20,000
40,000
60,000
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Vårdtillfällen
Vårdade personer
Förstagångsvårdade sedan 1987
Antal
Källa: Socialstyrelsen

11. Antal alkoholrelaterade dödsfall
(underliggande eller bidragande dödsorsak) fördelat på kön.
Åldersstandardiserade dödstal per 100 000 invånare. 1969–2016.
0
10
20
30
40
50
1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014
Män Kvinnor
Antal
Källa: Socialstyrelsen

12. Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9
och gymnasiets år 2. 1971–2016.
0
20
40
60
80
100
71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16
Flickor, gy 2 Pojkar, åk 9
Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2
Procent
Källa: CAN

13. Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland skolungdomar,
liter ren (100%) alkohol. 1989–2017.
0
2
4
6
8
89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17
Åk 9 Gy 2
Liter
Källa: CAN

14. Andelen elever som druckit alkohol senaste 30 dagarna
i Sverige, övriga Norden, övriga ESPAD samt i ESPAD totalt.
1995–2015.
0
25
50
75
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Sverige Övriga Norden
Övriga ESPAD ESPAD, Totalt
%
Källa: EMCDDA

15. Narkotika

16. Gatuprisutvecklingen KPI-justerad i 2015 års penningvärde för
hasch, marijuana, amfetamin, kokain och brunt heroin.
1988–2016. Index 1988=100.
0
50
100
150
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016
Heroin (brunt) Amfetamin
Kokain Hasch
Marijuana
Index
Källa: CAN

17. Andel i befolkningen som har använt cannabis under de senaste
30 dagarna (16-84 år). Olika åldersgrupper. 2004-2016.
Källa: Folkhälsomyndigheten

18. Dödsfall genom läkemedels- eller narkotikaförgiftningar
fördelat på kön. Åldersstandardiserade dödstal
per 100 000 invånare. 2001–2016.
0
5
10
15
2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Män Kvinnor
Antal
Källa: Socialstyrelsen

19. Andelen i årskurs 9 och gymnasiets år 2
som någon gång använt narkotika. 1971–2017.
0
5
10
15
20
25
71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
%
Källa: CAN

20. Andelen elever som använt cannabis senaste 30 dagarna i Sverige,
övriga Norden, övriga ESPAD samt i ESPAD totalt. 1995–2015.
0
2
4
6
8
10
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Sverige Övriga Norden
Övriga ESPAD ESPAD, Totalt
%
Källa: EMCDDA

21. Andelen 15−16-åriga elever i olika länder
som använt cannabis senaste 30 dagarna. 2015.
Källa: ESPAD / EMCDDA

22. Andelen som använt ”nätdroger” i årskurs 9
och i gymnasiets år 2. 2012–2017.
0
2
4
6
8
2012 2013 2014 2015 2016 2017
Årskurs 9
Gymnasiets år 2
%
Källa: CAN

23. Dopning

24. Andel (%) i befolkningen (17-84 år) som använt
anabola androgena steroider någon gång. 2013.
Källa: STAD

25. Andelen personer misstänkta för brott mot lagen om förbud av
vissa dopningsmedel, fördelat efter ålder. 1993–2015.
Källa: BRÅ

26. Andel (%) elever i gymnasiets år 2 som uppger att de
använt anabola androgena steroider under
de senaste 12 månaderna eller någon gång.
Källa: CAN

27. Tobak

28. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppgett
att de röker dagligen/nästan dagligen samt andelen
dagligrökare i befolkningen 16-84 år. 2000–2016.
Källa: CAN och SCB

29. Andelen elever som rökt cigaretter senaste 30 dagarna
i Sverige, övriga Norden, övriga ESPAD samt i ESPAD totalt.
1995–2015.
0
10
20
30
40
50
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Sverige Övriga Norden Övriga ESPAD ESPAD, Totalt
Procent

30. Antal döda i lungcancer per 100 000 invånare och år.
Åldersstandardiserat. 1955-2015.
Källa: Socialstyrelsen

31. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppgett
att de snusar dagligen/nästan dagligen samt andelen
dagligsnusare i befolkningen 16–84 år. 2000–2016.
Källa: CAN och SCB

32. www.can.se
Lästips!
Samt omfattande
tabellbilaga i exel!

33. Databaser samt lokal/regional
ANDT-uppföljning

34. www.can.se
Hur ser ANDT-situationen ut i din kommun?

35. 1. Vilka data använder ni?
Egna undersökningar?
Hälsa på lika villkor?
Skolelevers drogvanor?
Monitor?
Registerdata (BrÅ, SoS)?
Länsrapporten?
Annat?
2. Vilka mått (indikatorer) använder ni?
3. Hur ser utvecklingen ut er kommun?
4. Hur använder ni kartläggningen?
www.can.se
Vet ni hur ANDT-situationen
ser ut i er kommun?

36. Exempel;
Antal serveringstillstånd vs antal serveringstillstånd i relation till befolkningen.
Registrerad konsumtion vs totalkonsumtion.
Skador akuta, kroniska, drogspecifika.
Subgrupper i indikatorer. Åldrar, kön, socioekonomi.
Oanvändbara indikatorer i vissa kommuner?
Jämförbarhet mellan kommuner?
Låga tal – stora årsvisa variationer?
www.can.se
Fundera på vad indikatorerna reflekterar
och hur de kan användas

37. www.can.se
Databaser med lättillgänglig
regional/lokal ANDT-statistik finns hos…
Folkhälsomyndigheten
Socialstyrelsen
Brottsförebyggande rådet

38. Antal vårdade patienter i slutenvård för alkoholrelaterade
diagnoser (huvud- eller bidiagnos). Antal per 100 000 invånare,
15 år och äldre, åldersstandardiserat. År 2014.
Källa: Indikatorlabbet/Socialstyrelsen

39. Tips
Tänk på att inga indikatorer/mått är helt perfekta.
Använd flera olika om det är möjligt!

40. www.can.se
Lokal/regional uppföljning - viktigt
Uppföljning ger enhetlig/gemensam bild av hur ANDT-situationen i
länet/kommunen ser ut.
Kan ge information om utveckling över tid.
Identifierar utvecklingsområden - viktigt för fortsatta arbetet.
Kön, åldrar, regioner, socioekonomi, år….
Prevention - lokal nivå är en viktig arena för det förebyggande arbetet.
Insatser initieras ofta på lokal nivå och det är här insatserna kommer i kontakt
med befolkningen.

41. www.can.se
Lokalt alkoholförebyggande arbete
Svensk alkoholpolitik är generellt sett restriktiv i ett
internationellt perspektiv.
Men viktiga alkoholpolitiska instrument har försvagats - EU 1995.
Lokalt alkoholförebyggande arbete har upprepade gånger lyfts
fram i nationella alkoholhandlingsplaner samt i ANDT-strategier.
Det har satsats omfattande ekonomiska resurser senaste 15 åren på att stärka
lokalt förebyggande arbete i Sverige.

42. Personal (tjänster; folkhälsoplanerare, drogförebyggare).
ANDT-budget (i ordinarie budget, projektmedel).
Policy (beslutad, aktuell/reviderad ANDT, medel, uppföljning).
Samverkan (myndigheter, näringsliv, föreningar).
Tillståndsgivning (detaljhandel/folköl/tobak, serveringstillstånd,
serveringstider).
Tillsyn (alkohollagen, tobakslagen, andel/antal besökta).
Aktiviteter (åtgärder, metoder - ANDT).
www.can.se
Exempel på vad som kan följas upp

43. För att få en så omfattande bild som möjligt av alkoholförebyggande insatser
krävs att man mäter många olika åtgärder (indikatorer).
För att underlätta uppföljning och analys av lokalt alkoholförebyggande arbete
kan man använda ett sammansatt mått – Preventionsindex - som innefattar
flertalet alkoholförebyggande åtgärder.
www.can.se
Lokal prevention

44. Datakällor: Länsrapporten (webbenkät) vid Folkhälsomyndigheten.
Tillståndsregistret vid Folkhälsomyndigheten.
Uppbyggnad: poängsatta indikatorer indelade i fem kategorier á 20 maxpoäng:
- Policy
- Personal och budget
- Tillstånd och Tillsyn
- Samverkan
- Aktiviteter
Total maxpoäng på Preventionsindex är 100 poäng (5*20 poäng).
Preventionsindex säger ingenting om kvalitén i arbetet eller åtgärdernas dos.
Arbetet med Preventionsindex är ett löpande utvecklingsarbete.
www.can.se
Preventionsindex

45. Year Six community
Trial
Small municipalities Three times
three
Local development
with ambitions
Other municipalities
(not included in
intervention projects)
2003–2006*
(N=5)
2006–2010*
(N=19)
2006–2009*
(N=6)
2009–2010*
(N=22) (N=137)
(Points) (Points) (Points) (Points) (Points)
2006 70.20 58.05 55.25 54.68 57.49
2007 75.70 63.32 58.67 58.52 59.36
2008 72.40 69.00 62.00 58.86 61.07
2009 65.70 64.68 61.67 61.70 61.71
2010 64.40 67.66 63.83 64.77 60.66
Total sum of the Alcohol Prevention Magnitude Measure
(max=100 points) among municipal intervention projects and
other municipalities, years 2006–2010.
Nordic Studies on Alcohol and Drugs, vol 32, 2015 Nilsson, Leifman, Andréasson.
www.can.se

46. Preventionsindex lokalt alkoholförebyggande arbete.
Baserat på 207 kommuner, 2006-2014.
www.can.se

47. www.can.se
Lokalt drogförebyggande arbete
i relation till vad och hur?

48. Det drogförebyggande arbetet syftar till att förebygga/minska negativa
konsekvenser.
Rimligt att det förebyggande arbetet inte bara följs upp utan också sätts
i relation till något ”utfall”.
Vad detta ”utfall” är beror såklart på vad det förebyggande arbetet
avser påverka.
www.can.se
Lokalt drogförebyggande arbete
i relation till vad och hur?

49. Intressanta utmaningar längs vägen……
www.can.se
Lokalt drogförebyggande arbete
i relation till vad och hur?

50. Insats AAS?
I hur stor omfattning, riktad till vilka? Alla rest? Vissa anställda?
Hur har den implementeras? Alla delar AAS?
Utfall Misshandel?
Alla?
Utomhus, obekant?
Åldrar?
15+ per 10 000?
När skall det följas upp? Före, efter, löpande?
Var/hur hittar man relevant data? Egna undersökningar?
Register? Ext. utvärderare?
www.can.se
Utmaningar - exempel

51. www.can.se
Avslutningsvis - att fundera på efter dagens presentation
- Finns regelbunden uppföljning av konsumtion, skador, prevention i din
kommun?
- Finns det information om utvecklingen ut över tid i din kommun?
- Jämförs din kommuns utveckling över tid med någon/några andra
kommuners utveckling?
- Vad skulle underlätta ANDT-uppföljningsarbetet i din kommun?

52. www.can.se
Frågor/funderingar?

53. www.can.se
Tack för visat intresse.
Tony.Nilsson@can.se