Risk analysis of diesel fuel handling

1. KTH Riskhantering
Industriell Ekologi 3c4365
2005-11-23
RISKANALYS AV DIESELHANTERINGEN VID KÄHRS I
BLOMSTERMÅLA – JÄMFÖRELSE MED NYBRO
KTH 2005
Handledare på Kährs i Nybro:
Åke Erlandsson, Miljöchef
Pär Nilson, Säkerhetschef
Handledare KTH:
Jan Fidler
Utfört av:
Christina Hansson

2. Sammanfattning
Inom denna uppsats har en ny riskanalys för dieselhanteringen hos Kährs sågverk i
Blomstermåla utarbetats på grundval av riskanalys utförd 2004 för hela
golvtillverkningsanläggningen vid Kährs i Nybro. Denna analys är uppställd enligt metodiken
för Grovanalys, och skadehändelser och riskmatriser fanns färdigställda.
Analysen för Blomstermåla har färdigställts efter arbetsplatsbesök och litteraturstudium.
I Blomstermåla finns särskilda risker pga närhet till Alsterån, och de största riskerna för
utsläpp till vatten och mark visade sig enligt analysen föreligga vid översvämning av
dagvattenbrunnar, vid olycka med tankbil eller annat fordon på en bro och vid tankning. Efter
datorsimulering av dieselutsläpp visade det sig att med en mindre bristning i sågverkets
dieselcistern kan denna tömmas på c:a 6 timmar. Precis efter hålets mynning bildar 70% av
dieseln ångfas som sedan kan kondensera till oljedimma och till slut ger detta en
vätskeansamling. Tanken är dock invallad och bra skyddad.
Man bör sätta in oljeavskiljare i de brunnar som ännu inte har det så att eventuellt spill kan
avskiljas snabbt. Räcker ej avrinningen till vid regn måste avloppsbrunnarna göras större eller
kanske kan man ha andra typer av avskiljare. Bron kan breddas eller göras läckagesäker,
alternativt kan en annan passage användas för vanliga fordon, skilt från järnvägstrafiken.
2

3. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning…………………………………………………………………………….2
Innehållsförteckning………………………………………………………………………...3
Bakgrund……………………………………………………………………………………4
Kort beskrivning av verksamheten inom sågen vid Kährs i Nybro
respektive Blomstermåla……………………………………………………………………4
Dieselhanteringen inom sågverket i Nybro…………………………………………………5
Dieselhantering inom sågverket i Blomstermåla……………………………………………5
Riskanalys för Kährs 2004 med avseende på dieselolja/bränslehantering………………….7
Risker med diesel……………………………………………………………………………7
Riskmoment, dvs. skadehändelser vid dieselhantering i Nybro (se Bilaga 4a)……………...8
Skadehändelser vid dieselhantering i Blomstermåla samt riskmatriser
(se Bilaga 4b och 4c)…………………………………………………………………………8
Utvärdering av risker med cisternutsläpp enligt modell från IPS/FOA(nuv. FOI)…………..9
Sammanfattande bedömning och åtgärder…………………………………………………..10
Referenser……………………………………………………………………………………11
Bilaga 1. Karta över Kährs i Nybro.
Bilaga 2. Bilder på cistern för dieselbränsle hos Kährs i Nybro.
Bilaga 3. Karta över Kährs Blomstermåla.
Bilaga 4a. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Nybro.
Bilaga 4b. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Blomstermåla.
Bilaga 4c. Riskmatris för Dieselhantering, Kährs Blomstermåla.
Bilaga 5. Generell riskmatris för Kährs.
Bilaga 6. Indata och utdata för dieselbränslet vid simulering med IPS/FOA-programmet.
3

4. Bakgrund
AB Gustaf Kähr (kallad Kährs) bedriver framställning av s.k. lamellgolv i trä vid
anläggningen i Nybro. Inom anläggningen finns dels sågverk och dels golvproduktions-
anläggningen. I Blomstermåla finns i dag (november 2005) endast ett sågverk.
En detaljerad riskanalys av Nybroanläggningen utfördes under 2004 [1]och sågverket i
Blomstermåla inventerades under år 2000[2]. En viktig fråga har visat sig vara hanteringen av
dieselolja, eftersom denna typ av utsläpp kan ge skador både på mark och vatten och det finns
närliggande större vattendrag (Linnéasjön i Nybro respektive Alsterån i Blomstermåla). Det
byggs för närvarande en laxtrappa i Blomstermåla och Kährs vill inte riskera att fisken
påverkas av eventuellt dieselutsläpp.
Syftet med föreliggande riskhanteringsuppsats har därför varit att först studera metodiken från
riskanalysen 2004 för att sedan tillämpa denna på dieselhanteringen vid Blomstermålasågen.
Avsikten har varit att göra en förutsättningslös genomgång av Blomstermåla så att alla mer
eller mindre tänkbara scenarios kommer med. Enligt diskussion med Miljöchef och
Säkerhetschef vid Kährs bestämdes att riskanalysen skulle gälla endast dieselhantering och
endast utsläpp till miljön, eftersom brandrisk kommer att tas upp som en särskild sida,
tillsammans med andra brandfarliga ämnen, vid kommande sammantagna riskanalys för
Blomstermåla.
Efter en genomgång av dokumentation kring processer/hanteringar/flöden gjordes
arbetsplatsbesök i Blomstermåla och Nybro, varvid arbetsmoment studerades mer i detalj och
därefter avgjordes mer detaljerad utformning av den nya riskanalysen för Blomstermåla.
Litteratursökning gjordes på Internet och i databasen ELIN för Högskolan i Kalmar och
Naturvårdsverkets ELIN.
För riskbedömning av dieselutsläpp användes också ett program från IPS [3].
Rapporten beskriver verksamheter vid sågverken och dieselhanteringen, varefter följer kortare
genomgång av riskanalysen från 2004 med kommentarer och sedan riskhanteringen för
Blomstermåla inklusive resultat för simulering av dieselutsläpp och sammanfattande
bedömning.
Kort beskrivning av verksamheten inom sågen vid Kährs i Nybro respektive Blomstermåla
Sågverken producerar stavämnen som sedan blir till slitskikt i de färdigproducerade golven.
Nybro
Sågen tar in lövved; från stockar produceras s.k. ”strips” eller stavämnen som användas i
golvtillverkningen.
Blomstermåla
Inom sågverket i Blomstermåla finns 2 sågenheter:
Den första är Canalisågen, i vilken stockar brukade förberedas för fanérproduktion; numera
används den ej för fanér utan bara för vissa större stockar. Ytor sågas bort från stocken och
4

5. den delas i två halvor. I den större sågen produceras stavämnen för golvproduktionen i Nybro
och Ljusdal, samt blockvara för försäljning.
Dieselhanteringen inom sågverket i Nybro
Besök på platsen gjordes 2005-11-08. Jan Wahlqvist, godsmottagningen, berättade om
hanteringen av diesel.
Karta över fabriksområdet i Nybro finns som Bilaga 1. Platsen för cisternen med diesel är
mellan truckverkstad och sågverk, intill inkörspassagen till brädgården. Det kan således
passera många fordon runtomkring per dag, inte bara de som specifikt kör dit för att tanka.
Cistern med diesel (11.5 m2
, diameter c:a 1.55 m och längd 6.1 m; 2 sammanfogade cisterner
med öppning emellan bildar ett stort kärl) (se Bilaga 2 ) står mellan två fabriksbyggnader och
intill asfalterade ytor, men dess underlag är träpallar/syllar som står på grus/jord; dessutom ett
underlag som är mjukt så att tanken i dag lutar svagt (se Bild 2 Bil.2 ). Gräsytor sluttar från
cisternens markplan ned mot en backe i inkörspassagen till brädgården (se Bild 1 för vy från
detta håll). Det finns dagvattenbrunnar i backen; dessa är ej utrustade med oljefilter eftersom
dieselhantering på nuvarande plats bedömdes som temporär.
I Nybro kommer leverantörens tankbilar in med diesel till cisternen. Föraren kopplar en
ledning från tankbilen till cisternen och fyller denna. Överfyllnadsskydd finns, samt ett
skyddande tråg i stål runt om och under cisternen. Det finns rostangrepp, så byte av cistern
och tråg skall utföras snarast. Inga andra dieselinnehållande kärl finns på området.
Tankning sker sedan från cisternen. Fordonen är truckar, lastbilar, hjullastare och traktorer (18
olika fordon). Ibland fylls reservdunkar till fordonen. Enligt Jan Wahlqvist förbukar man c:a 6
m3
under 14 dagar, detta är påfyllnadsintervallet. Man förbrukar alltså tankens innehåll på en
månad, men fyller på oftare så att dieselleveransproblem ej kan störa.
Dieselhantering inom sågverket i Blomstermåla
Platsbesöket utfördes 2005-11-04. Arbetsledare Gösta Svensson informerade om
dieselhanteringen.
Karta över Blomstermålaområdet finns som Bilaga 3.
Den verksamhet som Kährs bedriver i dag inrymmes helt och hållet söder om Alsterån (se
Bilaga 3).
Det finns 2 sågar och 2 lagerbyggnader samt olika utomhuslager för stockar, flis och spån.
Dieseltanken har en volym av 5 m3
(diameter c:a 1.1 m och längd 5.3 m). Den befinner sig
intill byggnaden som inrymmer den stora sågen, vid dess vägg mot sydost. Den står inom ett
invallat område (se bild nedan) och själva tanken står på ett metallstöd som sitter fast i
betonggolvet. Under betonglagret finns asfalt. Dagvattenbrunnar finns utmärkta på kartan (nr
9-13, plus 14, som ej fanns inlagt från början). Oljefilter finns i nr 9 och 10; dessa är belägna
längs den naturliga infartsvägen till sågen. Alsterån går rakt igenom området; den har varit
viktig när vattenkraften användes för att driva sågningen. En laxtrappa har nyligen anlagts;
5

6. dess läge är strax intill Canaliesågen och den löper S-formad fram och vänder tillbaka mot ån
nedanför flislagret (se elliptisk form på kartan).
Dieselhantering sker på samma sätt som i Nybro. Tankbil för diesel kör in och fyller på
cisternen och sedan tankas fordonen. Automatisk påfyllnad c:a 15 gånger/år.
Fordon som tankar diesel: Skotare, grävmaskin, lastmaskin, en dieseltruck, en traktor.
Cisternen står i ett läge som möjliggör tankning utan att andra fordons rörelser störs.
Figur . Invallad cistern. Bild tagen från Eskilstuna kommun, men
liknar arrangemanget i Blomstermåla. Slang för tankning är inlåst i ett främre utrymme i
cisternen i Blomstermåla.
( http://eskilstuna.se/templates/Page____1590.aspx )
6

7. Riskanalys för Kährs 2004 med avseende på dieselolja/bränslehantering
Riskanalysen från 2004 [1](presenterades av Miljöchef Åke Erlandsson och Säkerhetschef Pär
Nilsson) gäller Nybroanläggningen och har utförts enligt mallen för Grovanalys [4,5]. Olika
möjliga skadehändelser, orsaker, konsekvenser och riskuppskattningar (sannolikhet,
konsekvens, risk för varje skadehändelse) följs av beskrivning av vidtagna åtgärder för att
minimera riskerna och plats finns för kommentarer. Under arbetsschemat finns också
uppgifter om olika rutiner/instruktioner som är framtagna, om genomförda eller planerade
övningar eller utbildningar samt förslag till åtgärder, ansvariga för åtgärderna samt slutdatum
för åtgärder.
I slutet av analysen presenteras riskmatriser för hälsorisk, egendomsrisk och miljörisk.
Observera att riskanalysen inte tar med brandrisken; denna redovisas separat för olika ämnen
sammantaget.
Riskerna beskrivs i nivåer (1-25) och inte som en risksiffra (t.ex. 10-6
), men detta
överensstämmer med SVBF:s mall [4].
Matriserna var ej indelade i gränser för acceptabelt eller ej acceptabelt, men vid förfrågan
fastslogs klassificeringen som syns i Bilaga 5.
Utvärdering kan göras enligt förslaget nedan. Dock finns ej plats att besvara alla frågor
detaljerat i denna rapport.
1. Är riskanalysmetodiken lämplig?
2. Beskrivning av dieselhanteringen för jämförelse med skadehändelser
3. Finns alla möjliga skadehändelser upptagna?
4. Finns alla respektive orsaker upptagna?
5. Finns alla möjliga konsekvenser beskrivna?
6. Är riskuppskattningsparametrarna och sammantagen riskuppskattning rimlig? (kan
bäst värderas av företaget)
7. Finns alla vidtagna åtgärder med?
8. Är alla åtgärder motiverade?
9. Saknas någon åtgärd som kunde varit med?
10. Finns det några andra uppgifter som borde ha varit med?
11. Hur kan man gå vidare?
Kommentarer till punkt 1-6:
1. Metodiken är lämplig för en första riskanalys, och riskanalysen är bra i omfattning och
överblickbar. Vad man kan gå vidare med är t.ex. händelseträd för vissa
skadehändelser [5], för att se vad i olika procedurer som kan ändras eller vad man
speciellt skall tänka på i sina arbetsmoment för att öka säkerheten.
2. Skadehändelserna är rimliga, men tillägg enligt nedan tänkbara.
3. Tillägg enligt nedan.
4. Man kan inte se alla bakomliggande orsaker, men det kan utredas enligt svaret i 1.
5. Konsekvenserna är bra beskrivna, men det blir fler om man tar med fler
skadehändelser enligt 2.
6. Många sannolikheter faller inom det överblickbara området 1 ggr/år ned till 1 ggr/100
år; mycket låga sannolikheter är svårt att hantera och begreppsmässigt föreställa sig.
Jag tycker det som anges i analysen verkar rimligt. På konsekvenssidan finns i de
angivna skadehändelserna inga stora omedelbara hälso-, egendoms- eller
miljökonsekvenser, men om t.ex. kollisioner finns med kommer konsekvenserna att
kunna hamna något högre upp på skalan.
7

8. Risker med diesel
Dieseln innebär en risk eftersom den är hälso- och miljöfarlig. Säkerhetsdatablad finns i
referenslistan [6,7] (varifrån information nedan hämtats). Den är brandfarlig klass 3 enligt
SÄIFS 1998:3[8] men brandfarlighetssymbol behöver ej anges (se SÄIFS 1995:5[9]).
Ångorna är tyngre än luft och kan därmed samlas längs golv om den hanteras inomhus. Den
är hälsoskadlig då aerosoler kan ge kemisk lunginflammation, ångor ger inte så stor kemisk
exponering pga relativ svårflyktighet, men den är hudirriterande och kolvätena (mest C9-C16)
kan lätt tas upp genom hud och gå vidare till blodbanan. Dieseln är giftig för vattenlevande
organismer, varför dess spridning till vatten skall förhindras. Risk för bioackumulering kan ej
uteslutas, även om ämnena delvis kan brytas ned fotokemiskt i luft, i vatten eller i marken.
Riskmoment, dvs. skadehändelser vid dieselhantering i Nybro (se Bilaga 4a)
Skadehändelser har förts in efter erfarenhet eller efter tänkbara scenarios. Enligt uppgifter från
miljöchefen Åke Erlandsson finns dock inga incidenter rapporterade i företagets register som
går att hänföra till lossning eller tankning av diesel. Följande skadehändelser togs upp:
*Läckage vid lossning – orsaken kunde vara kopplingsläcka, slangbrott, pumphaveri,
överfyllnad eller oskicklig hantering.
*Läckage vid tankning – orsaken kunde vara kopplingsläcka, slangbrott, pumphaveri,
oskicklig hantering av tankningsmunstycke eller överfyllnad.
Dessa sannolika skadehändelser skulle kunna kompletteras med händelser som är mer
osannolika men där personalen kan undra ”vad händer om…”. Exempel är:
*Kollision mellan truck och cistern, t.ex. vid dåligt väglag
*Kollision mellan truck och tankfordon
*Kollision mellan inkommande virkestransportfordon och cistern
*Vältande cistern, pga sättningar i marken
Dessa skadehändelser skulle emellertid kunna bli mycket mindre sannolika vid flyttning av
cisternen. En ny plats är redan planerad.
Skadehändelser vid dieselhantering i Blomstermåla samt riskmatriser (se Bilaga 4b och 4c)
Här finns anledning att i första ansatsen antaga samma skadehändelser som i Nybro.
Fler mer sannolika skadehändelser som medför dieselutsläpp kan vara t.ex. brott på
bränsleslang.
En osannolik händelse som sannolikt inte skall vara dimensionerande, men vars konsekvenser
blir stora, är utsläpp direkt ner i ån från en tankbil som skadats eller i värsta fall tippat ned i ån
vid halt väglag/andra speciella förhållanden. Den bro som används för närvarande är smal –
8

9. medgör ej möte, och järnvägsspåren sammanfaller med fordonens vägspår över bron, så att
fordonens däck skall greppa delvis på metall i stället för enbart asfalt.
Ett problem som kom fram var att oljefiltren kanske inte kan hålla kvar oljan vid ett kraftigt
regn – risk för översvämning i brunnarna och eventuell spillolja kan rinna tillbaka upp på
asfalten (från brunn 9 och 10) och sedan i värsta fall rinna ner mot ån i öster. Dock finns
flislager och stockar mellan brunnar och ån, och brunnarna ligger längs dagvattenavloppet i
en liten svacka i asfalten. Spill som hamnar på asfalt där ej brunn finns i närheten, och som
upptäcks för sent, kan också sköljas bort mot ån vid skyfall. Filter finns dessutom bara i
brunnarna 9 och 10 som sagt, varför olja kan gå ut direkt till ån via brunn 11-14.
Det finns inga brunnar i närheten av dieseltanken och då finns ingen risk för avrinning till ej
oljeavskiljda brunnar, men spill skulle däremot kunna sköljas bort i riktning mot ån vid
kraftigt regn.
Laxtrappan har tillkommit relativt nyligen (ingen/ringa växtlighet ännu på sluttningarna) och
den tar ytterligare några kvadratmeter av sågens område. Olja från diffusa utsläpp, t.ex.
läckande fordon och/eller översvämmad brunn kan vara en risk för fisken.
Riskmatriser finns i bilaga 4c.
(Inom parentes: Eftersom upplag av flis och spån är i närheten, finns också en risk för läckage
av dessa i riktning mot trappan. Extra spånförlust: Det fanns hål på metallröret som ledde ut
med spånsugen till spånupplaget och ett ”snöfall” märktes i vissa riktningar.)
Utvärdering av risker med cisternutsläpp enligt modell från IPS/FOA(nuv. FOI)
För att kunna uppskatta risker med utsläpp av brandfarliga vätskor har Institutet för
Processäkerhet, IPS, tagit fram en CD med vilken olika beräkningar kan göras. Modellen
finns dokumenterad av FOA (nuv. FOI). [10]. Programmet användes för att beräkna
vätskeutsläpp – här erhölls utsläppshastighet och andel av dieseln som avgår genom kokning
till luft vid ett plötsligt utsläpp via ett hål i en cistern. Ingångsvärden baserar sig på fysikaliska
och kemiska data från säkerhetsdatabladen för dieselbränslen som används på Kährs [6,7],
samt från andra litteraturkällor för dieselprodukter [11-13]. För data se Bilaga 6 .
Modellen säger efter min simulering att ett hål med diametern 1 cm beläget 1 m under
vätskans yta att ge ett utsläpp av 0.17 kg/s (dvs. 0.21 l/s, c:a 2 dl/s; tanken töms på c:a 6
timmar). Av detta kommer mer än 70% att avgå som gas. Denna gas är tyngre än luft, alltså
drar den sig ned mot marken direkt efter utsläppet. Emellertid sker sedan kondensation,
eftersom kokpunkten är så hög. Man får först dieseldroppar som sedan kan kondensera ihop
till pölar. Här finns risk för inandning av oljedimma förutom riskerna för miljön. Dock
kommer en invallning att skydda; man behöver inte närma sig utsläppet omedelbart för att
hindra vidare spridning.
9

10. Sammanfattande bedömning och åtgärder
Slutsatserna görs utifrån den risknivå som skadehändelserna uppvisar i matrisen. Det som
uppfattats som sannolikt och/eller allvarligt visar sig också ligga närmare det ej acceptabla.
Åtgärder för Blomstermåla föreslås i fråga om drivmedlet, brunnar och läckage via bro.
*Riskerna med dieseln elimineras vid byte till annat bränsle med lägre grad av hälso- och
miljöpåverkan. Det kan finnas anledning att titta på andra bränslen inför framtiden, se vad
som går att ersätta med eldrivna fordon etc. Rapsmetylester (RME), etanol, naturgas,vätgas
kan vara några alternativ. Etanolinblandning eller ren etanoldrift innebär dock större
brandrisker och även etanol är toxiskt för levande organismer, och gaser innebär speciella
explosionsrisker.
För Nybro är den planerade flytten av tanken bra ur riskhänseende, eftersom man
förhoppningsvis kan få en plats som är mindre utsatt ur kollisionshänseende, där underlaget är
asfalterat och plant och där omkringliggande brunnar utrustas med oljeavskiljare. Med byte av
tråg får man också en bra invallning.
*Inom Blomstermålaområdet finns inte oljefilter i alla brunnar. Det är därför lämpligt att sätta
in filter i de återstående brunnarna för att slippa denna risk med direkt läckage till vatten om
något oförutsätt inträffar. Vid utsläpp på asfalterad yta kan sanering med sand eller jord
användas enligt varuinformationsbladet, men eftersom man har tillgång till spån kan också
detta användas. För att skydda sig mot t.ex. översvämmade brunnar som kan läcka vatten och
ev. diesel mot ån, skulle någon typ av betongvallar behöva byggas vid gränsen mellan
asfalterad yta och gräsyta mot ån.
*För att skydda sig mot dieselutsläpp från det mer osannolika att fordon välter eller skadas på
bron, skulle bron behöva breddas, få ogenomträngliga betongräcken (som dock i sig skadar
fordon) eller att vägtrafiken använder sig av den numera stängda men bredare passagen via
det gamla golvproduktionsområdet (ej ägt av Kährs i dag). Vägtrafiken kan då korsa
järnvägen i stället för att köra i spåren, och slippa använda den smala bron.
Åtgärder med vallar och ändring av bron kan uppfattas som dyrt i förhållande till riskens
storlek.
Under faktainsamlingen har även kartmaterial/GIS-data från Länsstyrelsen, SGU och
Lanmäteriet tagits fram; det är dock inte möjligt att inom denna uppsats kunna redovisa en
fullständig geologisk och hydrologisk profil för fabriksområdet i Blomstermåla. Likaledes
finns det mer ingående beskrivningar kring spridningen av kolväten från bränsleläckage; den
intresserade hänvisas till referenser [15,16]. Mer regler och råd kring diesel och cisterner finns
i andra källor [14,17-22].
10

11. REFERENSER
1. Riskanalys Kährs Nybro 2004. Nybro: AB Gustaf Kähr, 2004.
2. Riskanalys (avser Blomstermåla. förf:s anm.). Genomförd av Chefen Kvalitet och
miljö. Nybro: AB Gustaf Kähr, 2000-02-29, uppdaterad 2003-02-28.
3. IPS CD (Dataprogram). Intressentföreningen för Processäkerhet (IPS). Underlaget
hämtat ur: Vådautsläpp av brandfarliga gaser och vätskor – Metoder för bedömning av
risker (Utgiven av FOA. Användarrapport FOA-R-97-00490-990-SE).
4. Ingvarson J, Roos A. Riskanalys. Metodbeskrivning för beställare-utförare-granskare.
Stockholm: Svenska Brandförsvarsföreningen 2003.
5. Riskhantering. 3, Tekniska riskanalysmetoder : en vägledning för identifiering,
värdering och begränsning av risker vid industriell kemikaliehantering. Stockholm :
Kemikontoret, 2001.
6. Säkerhetsdatablad Statoil Class 1 Diesel Blank. Stockholm: Svenska Statoil AB, 2004-
04-07.
http://www.statoil.se/MNE/SVG02326.NSF/searchview/1618F01597F1467FC1256A
81004AA20F?
7. Säkerhetsdatablad Preem Diesel ProMil. Stockholm: Preem Petroleum AB, 2005-03-
03. Hämtningsbart från sidan:
http://www.hmsassist.com/master/content/frame.asp?init=A&site=preem&Wnrid=1
8. SÄIFS 1998:3. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om klassificering av
brandfarliga gaser och vätskor. Solna: Sprängämnesinspektionen 1998.
9. SÄIFS 1995:5. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om märkning
av förpackningar m.m. med brandfarliga varor. Solna: Sprängämnesinspektionen
1995.
10. Fischer, S et al. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor: metoder för
bedömning av risker. 2. rev. utök. uppl. (Användarrapport FOA-R-97-00490-990-SE).
Stockholm: Försvarets Forskningsanstalt (FOA), 1997.
11. Shell Chemicals Data Sheet: Shellsol D100. 2005-05-27.
http://www.shellchemicals.com/chemicals/pdf/solvents/hydrocarbon/aliphatic/shellsol
_d100_ap_110.pdf?section=our_products
12. Magie Bros: Technical Data Sheet: Magiesol M44. Penreco, Franklin Park, IL, USA.
http://www.penreco.com/products/pdfs/magiesols/M44.pdf
13. General Table of Fuel Properties. (Alternative Fuels Data Center). Washington DC,
USA: Office of Energy Efficiency and Renewable Energy, U.S. Department of
Energy.
http://www.eere.energy.gov/afdc/pdfs/fueltable.pdf
14. Bensinstationer. (Rekommendationer till medlemsföretagen angående god praxis för
konstruktion och drift av bensinstationer för att minimera spill och läckage av
hanterade produkter.) Stockholm: Svenska Petroleum Institutet (SPI), 2002.
15. Toxicological Profile for Total Petroleum Hydrocarbons (TPH). Atlanta, GA, USA:
Agency for Toxic Substances and Disease Registry, 2001-05-25.
http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp123-c5.pdf
16. Pope DF, Jones JN. Monitored Natural Attenuation of Petroleum Hydrocarbons. (U.S.
EPA Remedial Technology Fact Sheet)Washington. DC, USA: Environmental
Protection Agency, 1999. Publ. No. EPA/600/F-98/021.
17. Klassificeringsdatabasen: Destillat (petroleum), vätebehandlade lätta. Sundbyberg:
Kemikalieinspektionen 2005.
http://apps.kemi.se/klassificeringslistan/amne.cfm?id=649-422-00-2
11

12. 18. AFS 2005:17. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Solna:
Arbetsmiljöverket 2005.
19. Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i
cisterner ovan mark. Linköping 2004-02-09: Miljökontoret, Linköpings kommun.
20. Lagstiftning kring olje- och dieselcisterner (Miljöfakta nr 1 år 2004) Stockholm:
Hästnäringens Miljöråd, 2004.
21. Cisterner och rörledningar för brandfarlig vätska – vissa frågor i samband med
kontroll. (SÄI-Info April 2001:1). Solna: Sprängämnesinspektionen 2001.
22. SÄIFS 2000:2. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga
vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5. Samt: Allmänna råd till
Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. Solna:
Sprängämnesinspektionen 2000.
12

13. Bilaga 1. Karta över Kährs i Nybro.
(del av karta som beskrivs nedan. Blå och röda linjer avser dagvattenledningar inom Kährs
område.)
Verksamheter:
4. Fordonsverkstad inkl fordonstvätt
5. Bla upplag TLF-material, lastbilar, trucktransport
6. Torkar, magasin, trucktransport
7. Sågverk, slipverkstad
8. Godsmottagning, stora mängder lim, härdare, spackel, lack etc
9. Station för farligt avfall
10. Bla trucktransport av kemikalier samt farligt avfall
12. Bilparkering för anställda
Detaljbild visande område kring
dieseltanken.
= dieseltankens ung. läge
= infartsväg
7 = sågverk
4 = truckverkstad
12 = bilparkering
13

14. Bilaga 2. Bilder på cistern för dieselbränsle hos Kährs i Nybro.
Bild . Cisternen sedd framifrån (tappsidan). Notera grässlänten, tankens lutning
Och t.h. infartsväg för timmertransporter.
Bild . Cisternen sedd bakifrån. Notera trågets rost, syllar under tråget. Till vänster
truckverkstad och till höger brädgårdsplan och sågverk (flis går på en transportör som skymtar
ovanför taket till cisternen.
14

15. Bilaga 3. Karta över Kährs Blomstermåla.
Karta baserad på detaljplanen, upprättad av Mönsterås kommun. Original i skala 1:1000.
Aktuell skala: 1:2596 .
Teckenförklaring
D = Dagvattenbrunn (Dagvattenbrunn nummer 14 var ej införd på originalkartan
(detaljplanen).
A = Spillvattenpumpbrunn
Dieselcisternens ungefärliga läge utmärkt som röd rektangel i bilden.
Laxtrappan finns inom det ovala området strax söder om fördämningen i ån.
15

16. Bilaga 4a. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Nybro.
16

17. Bilaga 4b. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Blomstermåla.
17

18. Bilaga 4c. Riskmatriser för Dieselhanteringen vid Kährs Blomstermåla.
Skadehändelser anges med ”S” samt siffra enligt föregående bilaga. Grönt = acceptabelt, Gult
= tveksamt. (Kategorier se nästa bilaga).
Hälsa
5 S6
4 S3,S7,S9
3 S1,S2,S4,
S5,S8,S10
2 S11
Sannolikhetsnivå
1
1 2 3 4 5
Konsekvensnivå
Egendom
5 S6
4 S3,S7,S9
3 S1,S2,S4,
S5,S8,S10
2 S11
Sannolikhetsnivå
1
1 2 3 4 5
Konsekvensnivå
Miljö
5 S6
4 S3,S7 S9 S11
3 S1,S2,S4,
S5,S8,S10
2
Sannolikhetsnivå
1
1 2 3 4 5
Konsekvensnivå
18

19. Bilaga 5. Generell riskmatris för Kährs.
Områden med acceptabel, tveksam resp. icke acceptabel risk anges med olika färger.
1-4 Acceptabelt
5-12 Tveksamt
13-25 Ej acceptabelt
Sannolikhet Nivå
Mycket sannolikt: >1 ggr/år
1 ggr/1-10 år
5
4
5
4
10
8
15
12
20
16
25
20
Sannolikt: 1 ggr/10-100 år
1 ggr/100-1000 år
3
2
3
2
6
4
9
6
12
8
15
10
Liten
sannolikhet: < 1 ggr/1000 år 1 1 2 3 4 5
Konsekvenser Små Lindriga Stora Mycket Katastro-
stora fala
Nivå 1 2 3 4 5
Egendom (MKr) <0.1 0.1-1 1-5 5-20 >20
Liv och hälsa Lindriga Varaktiga Svåra enstaka flera
Obehag obehag obehag dödsfall dödsfall
enstaka enstaka flera 10-tals
skadade svårt svårt svårt
skadade skadade skadade
Miljöpåverkan Lokal lokal lokal regional regional
(se förklaring nedan) Kort tid medel lång tid kort tid medel
Lokal påverkan – påverkan inom c:a 1 km radie
Regional påverkan – påverkan inom c:a 10 km radie
Kort tid – c:a 1 månad
Medel – c:a 6 månader
Lång tid – c:a 36 månader
19

20. Bilaga 6. Indata och utdata för dieselbränslet vid simulering med IPS/FOA-programmet.
Indata:
Molmassa (g/mol) 200 (medelvärde för kolväteblandningen)
Kokpunkt (◦C) 200 (medelvärde för kolväteblandningen)
Specifik värmekapacitet
för vätskefas (J/kg, ◦C) 1.85*103
Ångbildningsvärme (J/kg, ◦C) 2.32*105
Densitet för vätskefasen (kg/m3
) 815
Relativ densitet för gasfas
i förhållande till luft 5
Hålets storlek (m2
) 7.85*10-5
Hålets diameter (m) 1*10-2
Vätskehöjd över hålet (m) 1.0
Atmosfärstryck (Pa) 1.0*105
Tryck i tanken (Pa) 1.0*105
Jordacceleration (g/m,s2
) 9.81
Utdata:
Utströmningsflöde (kg/s) 0.17
Andel av den utströmmande vätskan
som kokar av till gas 0.74
20