SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 40
Digital design för lärande
Dimensioner av pedagogisk användbarhet i
digital didaktisk design (DDD)
Annika Wiklund-Engblom
DiDiDi seminarium
3 maj 2016
Vem jag är
• Utvecklingspsykolog (ÅA)
• IT-pedagog (Högskolan i Kalmar)
• Pedagogiedoktor (ÅA)
Forskningsintressen:
Designforskning
Digital design för lärande och självreglering
Design förankrat i människors behov
Designtänk i didaktisk planering
• Lösningsfokuserat tänkande som utgår från ett mål som ska uppnås
• All didaktisk planering kan klassas som DESIGN
• Läraren är en process designer
Varför ska vi använda designtänk (Design Thinking)?
Därför att det ...:
1. fokuserar slutanvändaren
2. tar avstamp i kollektivets expertis
3. är ett empatiskt förhållningssätt
4. består av en iterativ process; man testar om och om igen
5. skapar mervärde medan man löser ”riktiga problem”
Drew Lepp: http://www.drewlepp.com/blog/5-big-benefits-design-thinking/
T.ex. HUR designar vi för:
• Meningsfullt & engagerat lärande
• Autentiska möten
• Interaktivitet på nya sätt
• Ny lärkultur som är behovsförankrad
• Geografisk jämlikhet
• Effektivering av resurser
Vilka är de ”riktiga problemen” i Digital Didaktisk Design (DDD)?
Lärperspektiv: DDD som ”CrossAction Spaces”
(Isa Jahnke, 2016)
Lärarperspektiv: DDD med framförhållning
Design for configuration
• Den ska vara flexibel i användning och passa allas behov
Design for orchestration
• Den ska stöda läraren i undervisningssituationen
Design for reflection
• Data samlas in för att utvärdera designen för fortsatt utveckling av den
Design for redesign
• Designen ska möjliggöra kontinuerlig utveckling av DDD
“Good design acknowledges the fact that redesign is the norm, not the
exception, and that it is a correlate of sustainability, not of failure.”
Goodyear & Dimitriadis, 2013
Vi ser konsekvenserna av nya medier i efterskott
”We drive into the future using
only our rear view mirror”
Marshall McLuhan
Aktionsforskning & digital didaktisk design
Aktionsforskning:
forskning i verkliga situationer för att förbättra;
lärarens lärprocess om didaktiska möjligheter och begränsningar
Digital didaktisk design:
hur kan man använda digitala verktyg för att stöda lärandet?
Aktionsforskning & digital didaktisk design:
Vad är skillnaderna i effekter på lärprocessen i upprepade försök när man
varierar användning av digitala verktyg?
Ställ rätt frågor om DDD
• Inte OM ...
• ... utan HUR man ska tillämpa/designa DDD
• Från kvantitativa studier till kollaborativ aktionsforskning
Talking Tools: mobil app för att dokumentera
lärprocess
• Kollaborativ aktionsforskning om DDD
• Testar TT i olika ämnen, för olika innehåll, på olika sätt
• DDD för att förbättra praktiken
• Forskningsfråga: Hur tillämpa TT på bästa sätt i olika kontexter?
1. Teknisk slöjd
2. Textilslöjd
3. Huslig ekonomi
Subjektiv
lärupplevelse
Utfall enligt
bedömnings-
kriterier
Vad är en optimal lärupplevelse?
Optimal
lärupplevelse
låg
hög
negativ positiv
Hur designa för att kunna fånga upp människors
behov trots att man kanske inte möts på
traditionellt sätt?
Nivåer av en digital lärdesign
Multimedia innehåll
Interface Styling
Systemets design
Scaffolding & visualisering av lärandet
(Figuren bearbetad från Peters, 2013)
Samarbete, social meningsförhandling
Metalärande Metareflektion om lärandet och hur man
reglerar de olika faktorerna som påverkar
lärsituationen
Tre dimensioner att beakta
1. Lärupplevelse
2. Självreglering
3. Lärdesign (Innehåll + kontext)
1. Lärupplevelsedimensionen
1. Lärupplevelsedimensionen
2. Självregleringsdimensionen
Metareflektion = medveten om egen reflektion av lärupplevelsen
Epistemisk = medveten om kunskapsskapandet
Designförankrad = medveten om designens förutsättningar och
begränsningar
Designförankrad epistemisk metareflektion
Designförankrad epistemisk metareflektion
= digital kompetens
Synliggör lärprocessen
“När elever vet var de befinner sig,
Vart de är på väg och
Vad deras nästa steg är,
Så utvecklar de förmågor att synliggöra lärprocessen.
Dessa “Visible learners” är elever som
Även är självreglerade och som söker sig till utmaningar
och de har samtidigt hög copingförmåga när de möter utmaningar”
John Hattie, 2009
Growth & Fixed Mindset (Carol Dweck)
Träna upp ett Growth Mindset
• Fokuserar på det som hindrar
förståelse och diskutera nya
strategier att testa
• Att misslyckas är att växa ett steg
närmare att lyckas
Dweck’s nya forskningsfråga:
• Hur skapa en trygg lärkultur?
... reflektera tillsammans med eleverna kring:
- Vad man designar för i en lärsituation
- Varför man väljer olika verktyg/mål
- Hur det påverkar lärandet
Låt eleverna bli ”medforskare” kring sin egen lärprocess i
förhållande till den DDD!
Eleven reflekterar över läraktiviteten
Reflektion om aktivitet
Reflektion i aktivitet
Reflektion för aktivitet
Eleven reflekterar över lärstrategier
Reflektion om strategier (vad är?)
Reflektion om tillvägagångssätt (hur göra?)
Reflektion om tillämpbarhet (när använda?)
(Weinstein et al., 2005)
Fortsättning ...
3. Innehålls- och kontextdimensionen
Teknisk användbarhet digital kontext
Pedagogisk användbarhet kursinnehållet
Metareflektiv användbarhet synliggjort lärandet
3. Innehålls- och kontextdimensionen
Användbarhet av en digital lärdesign
Multimedia innehåll
Interface Styling
Systemets design
Scaffolding & visualisering av lärandet
(Figuren bearbetad från Peters, 2013)
Samarbete, social meningsförhandling
Metalärande
Metareflektiv användbarhet
Social användbarhet
Pedagogisk användbarhet
Teknisk användbarhet
Användbarhet för lärande
- studie om distansundervisning
Teknisk användbarhet (Dix et al., 2001)
Pedagogisk användbarhet (Nokelainen, 2006)
Social användbarhet (Järvelä et al., 2013)
Metareflektiv användbarhet (Wiklund-Engblom, 2015)
Kollegial användbarhet (Wiklund-Engblom, 2016)
Kollegial användbarhet?
• Hur kan designen användas för ämnesöverskridande
undervisning?
• Hur kan designen överföras till andra ämnen?
• Hur kan designen fungera som reflektionsinstrument för kollegialt
lärande?
• Hur kan lärare samarbeta kring samma design?
Social feedback & meningsförhandling
T.ex. genom s.k. ”co-creative workshops” och designtänk
Cogen (cogenerative dialogue)
Cogen = co-create/medskapande av en ny lärkultur
• Läraren organiserar elevträffar för icke-innehållsrelaterade diskussioner
Cogen skapar olika typer av rum och interaktioner för lärande genom
att diskutera:
(a) Individuella behov och gruppens behov,
(b) Reaktioner på kursinnehåll och lärprocess, och
(c) Möjligheter att optimera undervisning och lärande.
Bondi et al., 2016
Cogen i online kurser
• Lyfter diskussionen från innehållet
till elevens behov, lärprocessen, och
fördelen med och ansvar för att
skapa gemenskap
• Eleverna kan vara delaktiga i att
skapa nya innovativa sätt att lära
(Bondi, 2013; Bondi et al., 2016).
• Eleverna skapade meningsfulla
kontakter och fick ökat
engagemang
• Eleverna började se sig själva
som bidragare till och skapare av
undervisningen och sin
lärprocess.
(Bondi et al., 2016)
Ekosystem för lärande & konnektivism för DDD
George Siemens
1. Kontinuerligt granska hur elevers resultat påverkas av undervisning
2. Ser sig som ansvarig för elevers resultat
3. Kontinuerligt utvärdera och utveckla sin undervisning
4. Prata mer om lärande än om undervisning
5. Skapa dialog – inte monolog
6. Njuta av utmaning
7. Tar ansvar för att skapa positiva relationer
8. Talar om och skapar ett gemensamt språk om och för lärandet
John Hattie, 2009
Tankesättsom gör en framgångsrik lärare:
TPACK = lärarens förmåga att designa & tillämpa DDD i sin undervisning
Mishra & Koehler
Digital didaktisk design
TPACK-kärnan står för HUR läraren gör pedagogiska överväganden i sin
undervisning; hur hen designar sin undervisning didaktiskt i förhållande
till innehåll, teknik och val av teoretiskt förankrad undervisningsmetod.
Vi bör kontinuerligt testa och utmana våra pedagogiska överväganden
för att se dess effekt för lärandet och den lärkultur vi vill skapa.
- Aktionsforskning; att beforska sin egen praktik för att förbättra
Exempel av TPACK för digital didaktisk design i textilslöjd
TextilslöjdSynliggöra
slöjdprocessens
olika steg
Talking Tools
TPACK-kärnan =
Hur Talking Tools
möjliggör
synliggörande av
slöjdprocessen i
textilslöjd
Exempel av TPACK för digital didaktisk design i huslig ekonomi
Huslig ekonomi,
kunskap om dieter
Problembaserat
lärande
Talking Tools
TPACK-kärnan =
Hur Talking Tools
möjliggör
problembaserat
lärande för
undervisning om
specialdieter i huslig
ekonomi

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Flippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektivFlippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektiv
Malin Frykman
 
Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2
Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2
Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2
Håkan Elderstig
 
Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301
Sara Nyström
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
Malin Frykman
 
IKT - vad innebär det?
IKT - vad innebär det?IKT - vad innebär det?
IKT - vad innebär det?
Åsa Klausen
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
malinfrykman
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Malin Frykman
 

Was ist angesagt? (20)

Håkan Fleischer: Stretchad Kunskap i Ulricehamn
Håkan Fleischer: Stretchad Kunskap i UlricehamnHåkan Fleischer: Stretchad Kunskap i Ulricehamn
Håkan Fleischer: Stretchad Kunskap i Ulricehamn
 
Nationella it strategin i korthet
Nationella  it strategin i korthetNationella  it strategin i korthet
Nationella it strategin i korthet
 
Skolledare i en digitaliserad värld, Malin Frykman, SETT 2017
Skolledare i en digitaliserad värld, Malin Frykman, SETT 2017Skolledare i en digitaliserad värld, Malin Frykman, SETT 2017
Skolledare i en digitaliserad värld, Malin Frykman, SETT 2017
 
Presentation styrning ledning_vt14eqw
Presentation styrning ledning_vt14eqwPresentation styrning ledning_vt14eqw
Presentation styrning ledning_vt14eqw
 
Digga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 pptDigga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 ppt
 
Inspiration cfs anpassad
Inspiration cfs anpassadInspiration cfs anpassad
Inspiration cfs anpassad
 
Flippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektivFlippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektiv
 
Learning study mittlärande 2015
Learning study mittlärande 2015Learning study mittlärande 2015
Learning study mittlärande 2015
 
Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2
Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2
Presentera entreprenöriellt lärande efter kick off2
 
Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301
 
Mooc lundaföreläsning
Mooc lundaföreläsning Mooc lundaföreläsning
Mooc lundaföreläsning
 
Pros and cons vid 1-1
Pros and cons vid 1-1Pros and cons vid 1-1
Pros and cons vid 1-1
 
Kollaborativt lärande 130222
Kollaborativt lärande 130222Kollaborativt lärande 130222
Kollaborativt lärande 130222
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
 
Skolledare i en digitaliserad värld. Dialog 2018
Skolledare i en digitaliserad värld. Dialog 2018Skolledare i en digitaliserad värld. Dialog 2018
Skolledare i en digitaliserad värld. Dialog 2018
 
IKT - vad innebär det?
IKT - vad innebär det?IKT - vad innebär det?
IKT - vad innebär det?
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
 
Koll lär
Koll lärKoll lär
Koll lär
 
Studieteknik och läroplan nätcafe 18 10 2016
Studieteknik och läroplan nätcafe  18 10 2016Studieteknik och läroplan nätcafe  18 10 2016
Studieteknik och läroplan nätcafe 18 10 2016
 

Ähnlich wie Digital design för lärande 2016 05 (dididi seminarium)

Framtidsverkstaden och Lärmilen
Framtidsverkstaden och LärmilenFramtidsverkstaden och Lärmilen
Framtidsverkstaden och Lärmilen
soren-knudsen.dk
 
Skolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocesserSkolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocesser
malinfrykman
 
Värmland24maj201anette2
Värmland24maj201anette2Värmland24maj201anette2
Värmland24maj201anette2
camillakallgren
 

Ähnlich wie Digital design för lärande 2016 05 (dididi seminarium) (20)

Modul 1
Modul 1Modul 1
Modul 1
 
Framtidsverkstaden och Lärmilen
Framtidsverkstaden och LärmilenFramtidsverkstaden och Lärmilen
Framtidsverkstaden och Lärmilen
 
Skolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocesserSkolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocesser
 
Reflektionsseminarium
ReflektionsseminariumReflektionsseminarium
Reflektionsseminarium
 
BFL med stöd av digitala verktyg
BFL med stöd av digitala verktygBFL med stöd av digitala verktyg
BFL med stöd av digitala verktyg
 
Hur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rättHur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rätt
 
Värmland24maj201anette2
Värmland24maj201anette2Värmland24maj201anette2
Värmland24maj201anette2
 
Dialog 2018, Åland
Dialog 2018, ÅlandDialog 2018, Åland
Dialog 2018, Åland
 
Saker jag lärt mig vid IKT-studion
Saker jag lärt mig vid IKT-studionSaker jag lärt mig vid IKT-studion
Saker jag lärt mig vid IKT-studion
 
Kursintroduktion USD600
Kursintroduktion USD600Kursintroduktion USD600
Kursintroduktion USD600
 
Webinarie 2014 11-24 mer tid åt lärandet
Webinarie 2014 11-24 mer tid åt lärandetWebinarie 2014 11-24 mer tid åt lärandet
Webinarie 2014 11-24 mer tid åt lärandet
 
I pads i undervisningen
I pads i undervisningenI pads i undervisningen
I pads i undervisningen
 
Processuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommunProcessuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommun
 
Digi eko - Finland 2021
Digi eko  - Finland 2021Digi eko  - Finland 2021
Digi eko - Finland 2021
 
Stockholm stad 101117
Stockholm stad 101117Stockholm stad 101117
Stockholm stad 101117
 
Skolans digitalisering skl rapport
Skolans digitalisering skl rapportSkolans digitalisering skl rapport
Skolans digitalisering skl rapport
 
Digital kompetens och fördjupad kunskapsbildning - Gleerups användardag 12/3
Digital kompetens och fördjupad kunskapsbildning - Gleerups användardag 12/3Digital kompetens och fördjupad kunskapsbildning - Gleerups användardag 12/3
Digital kompetens och fördjupad kunskapsbildning - Gleerups användardag 12/3
 
Engagemang vid Hybridundervisning
Engagemang vid HybridundervisningEngagemang vid Hybridundervisning
Engagemang vid Hybridundervisning
 
Bfl lilla edet 13 aug 2013
Bfl lilla edet 13 aug 2013Bfl lilla edet 13 aug 2013
Bfl lilla edet 13 aug 2013
 
Entreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärandeEntreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärande
 

Mehr von Umeå University, Applied Educational Science

Mehr von Umeå University, Applied Educational Science (8)

Design-based epistemic metareflection
Design-based epistemic metareflectionDesign-based epistemic metareflection
Design-based epistemic metareflection
 
Teachers' reflections on distance learning
Teachers' reflections on distance learningTeachers' reflections on distance learning
Teachers' reflections on distance learning
 
Supervision2
Supervision2Supervision2
Supervision2
 
Supervision
SupervisionSupervision
Supervision
 
Designs For Learning Conference 2016
Designs For Learning Conference 2016Designs For Learning Conference 2016
Designs For Learning Conference 2016
 
Lectio praecursoria wiklund engblom 28 08 2015
Lectio praecursoria wiklund engblom 28 08 2015Lectio praecursoria wiklund engblom 28 08 2015
Lectio praecursoria wiklund engblom 28 08 2015
 
Euco 2014 presentation by Annika Wiklund-Engblom
Euco 2014 presentation by Annika Wiklund-EngblomEuco 2014 presentation by Annika Wiklund-Engblom
Euco 2014 presentation by Annika Wiklund-Engblom
 
Imcl 2014 presentation wiklund engblom
Imcl 2014 presentation wiklund engblomImcl 2014 presentation wiklund engblom
Imcl 2014 presentation wiklund engblom
 

Digital design för lärande 2016 05 (dididi seminarium)

  • 1. Digital design för lärande Dimensioner av pedagogisk användbarhet i digital didaktisk design (DDD) Annika Wiklund-Engblom DiDiDi seminarium 3 maj 2016
  • 2. Vem jag är • Utvecklingspsykolog (ÅA) • IT-pedagog (Högskolan i Kalmar) • Pedagogiedoktor (ÅA) Forskningsintressen: Designforskning Digital design för lärande och självreglering Design förankrat i människors behov
  • 3. Designtänk i didaktisk planering • Lösningsfokuserat tänkande som utgår från ett mål som ska uppnås • All didaktisk planering kan klassas som DESIGN • Läraren är en process designer
  • 4. Varför ska vi använda designtänk (Design Thinking)? Därför att det ...: 1. fokuserar slutanvändaren 2. tar avstamp i kollektivets expertis 3. är ett empatiskt förhållningssätt 4. består av en iterativ process; man testar om och om igen 5. skapar mervärde medan man löser ”riktiga problem” Drew Lepp: http://www.drewlepp.com/blog/5-big-benefits-design-thinking/
  • 5. T.ex. HUR designar vi för: • Meningsfullt & engagerat lärande • Autentiska möten • Interaktivitet på nya sätt • Ny lärkultur som är behovsförankrad • Geografisk jämlikhet • Effektivering av resurser Vilka är de ”riktiga problemen” i Digital Didaktisk Design (DDD)?
  • 6. Lärperspektiv: DDD som ”CrossAction Spaces” (Isa Jahnke, 2016)
  • 7. Lärarperspektiv: DDD med framförhållning Design for configuration • Den ska vara flexibel i användning och passa allas behov Design for orchestration • Den ska stöda läraren i undervisningssituationen Design for reflection • Data samlas in för att utvärdera designen för fortsatt utveckling av den Design for redesign • Designen ska möjliggöra kontinuerlig utveckling av DDD “Good design acknowledges the fact that redesign is the norm, not the exception, and that it is a correlate of sustainability, not of failure.” Goodyear & Dimitriadis, 2013
  • 8. Vi ser konsekvenserna av nya medier i efterskott ”We drive into the future using only our rear view mirror” Marshall McLuhan
  • 9. Aktionsforskning & digital didaktisk design Aktionsforskning: forskning i verkliga situationer för att förbättra; lärarens lärprocess om didaktiska möjligheter och begränsningar Digital didaktisk design: hur kan man använda digitala verktyg för att stöda lärandet? Aktionsforskning & digital didaktisk design: Vad är skillnaderna i effekter på lärprocessen i upprepade försök när man varierar användning av digitala verktyg?
  • 10. Ställ rätt frågor om DDD • Inte OM ... • ... utan HUR man ska tillämpa/designa DDD • Från kvantitativa studier till kollaborativ aktionsforskning
  • 11. Talking Tools: mobil app för att dokumentera lärprocess • Kollaborativ aktionsforskning om DDD • Testar TT i olika ämnen, för olika innehåll, på olika sätt • DDD för att förbättra praktiken • Forskningsfråga: Hur tillämpa TT på bästa sätt i olika kontexter? 1. Teknisk slöjd 2. Textilslöjd 3. Huslig ekonomi
  • 12. Subjektiv lärupplevelse Utfall enligt bedömnings- kriterier Vad är en optimal lärupplevelse? Optimal lärupplevelse låg hög negativ positiv
  • 13. Hur designa för att kunna fånga upp människors behov trots att man kanske inte möts på traditionellt sätt?
  • 14. Nivåer av en digital lärdesign Multimedia innehåll Interface Styling Systemets design Scaffolding & visualisering av lärandet (Figuren bearbetad från Peters, 2013) Samarbete, social meningsförhandling Metalärande Metareflektion om lärandet och hur man reglerar de olika faktorerna som påverkar lärsituationen
  • 15. Tre dimensioner att beakta 1. Lärupplevelse 2. Självreglering 3. Lärdesign (Innehåll + kontext)
  • 16.
  • 19. 2. Självregleringsdimensionen Metareflektion = medveten om egen reflektion av lärupplevelsen Epistemisk = medveten om kunskapsskapandet Designförankrad = medveten om designens förutsättningar och begränsningar Designförankrad epistemisk metareflektion
  • 21. Synliggör lärprocessen “När elever vet var de befinner sig, Vart de är på väg och Vad deras nästa steg är, Så utvecklar de förmågor att synliggöra lärprocessen. Dessa “Visible learners” är elever som Även är självreglerade och som söker sig till utmaningar och de har samtidigt hög copingförmåga när de möter utmaningar” John Hattie, 2009
  • 22. Growth & Fixed Mindset (Carol Dweck) Träna upp ett Growth Mindset • Fokuserar på det som hindrar förståelse och diskutera nya strategier att testa • Att misslyckas är att växa ett steg närmare att lyckas Dweck’s nya forskningsfråga: • Hur skapa en trygg lärkultur?
  • 23. ... reflektera tillsammans med eleverna kring: - Vad man designar för i en lärsituation - Varför man väljer olika verktyg/mål - Hur det påverkar lärandet Låt eleverna bli ”medforskare” kring sin egen lärprocess i förhållande till den DDD!
  • 24. Eleven reflekterar över läraktiviteten Reflektion om aktivitet Reflektion i aktivitet Reflektion för aktivitet
  • 25. Eleven reflekterar över lärstrategier Reflektion om strategier (vad är?) Reflektion om tillvägagångssätt (hur göra?) Reflektion om tillämpbarhet (när använda?) (Weinstein et al., 2005)
  • 27. 3. Innehålls- och kontextdimensionen
  • 28. Teknisk användbarhet digital kontext Pedagogisk användbarhet kursinnehållet Metareflektiv användbarhet synliggjort lärandet 3. Innehålls- och kontextdimensionen
  • 29. Användbarhet av en digital lärdesign Multimedia innehåll Interface Styling Systemets design Scaffolding & visualisering av lärandet (Figuren bearbetad från Peters, 2013) Samarbete, social meningsförhandling Metalärande Metareflektiv användbarhet Social användbarhet Pedagogisk användbarhet Teknisk användbarhet
  • 30. Användbarhet för lärande - studie om distansundervisning Teknisk användbarhet (Dix et al., 2001) Pedagogisk användbarhet (Nokelainen, 2006) Social användbarhet (Järvelä et al., 2013) Metareflektiv användbarhet (Wiklund-Engblom, 2015) Kollegial användbarhet (Wiklund-Engblom, 2016)
  • 31. Kollegial användbarhet? • Hur kan designen användas för ämnesöverskridande undervisning? • Hur kan designen överföras till andra ämnen? • Hur kan designen fungera som reflektionsinstrument för kollegialt lärande? • Hur kan lärare samarbeta kring samma design?
  • 32. Social feedback & meningsförhandling T.ex. genom s.k. ”co-creative workshops” och designtänk
  • 33. Cogen (cogenerative dialogue) Cogen = co-create/medskapande av en ny lärkultur • Läraren organiserar elevträffar för icke-innehållsrelaterade diskussioner Cogen skapar olika typer av rum och interaktioner för lärande genom att diskutera: (a) Individuella behov och gruppens behov, (b) Reaktioner på kursinnehåll och lärprocess, och (c) Möjligheter att optimera undervisning och lärande. Bondi et al., 2016
  • 34. Cogen i online kurser • Lyfter diskussionen från innehållet till elevens behov, lärprocessen, och fördelen med och ansvar för att skapa gemenskap • Eleverna kan vara delaktiga i att skapa nya innovativa sätt att lära (Bondi, 2013; Bondi et al., 2016). • Eleverna skapade meningsfulla kontakter och fick ökat engagemang • Eleverna började se sig själva som bidragare till och skapare av undervisningen och sin lärprocess. (Bondi et al., 2016)
  • 35. Ekosystem för lärande & konnektivism för DDD George Siemens
  • 36. 1. Kontinuerligt granska hur elevers resultat påverkas av undervisning 2. Ser sig som ansvarig för elevers resultat 3. Kontinuerligt utvärdera och utveckla sin undervisning 4. Prata mer om lärande än om undervisning 5. Skapa dialog – inte monolog 6. Njuta av utmaning 7. Tar ansvar för att skapa positiva relationer 8. Talar om och skapar ett gemensamt språk om och för lärandet John Hattie, 2009 Tankesättsom gör en framgångsrik lärare:
  • 37. TPACK = lärarens förmåga att designa & tillämpa DDD i sin undervisning Mishra & Koehler
  • 38. Digital didaktisk design TPACK-kärnan står för HUR läraren gör pedagogiska överväganden i sin undervisning; hur hen designar sin undervisning didaktiskt i förhållande till innehåll, teknik och val av teoretiskt förankrad undervisningsmetod. Vi bör kontinuerligt testa och utmana våra pedagogiska överväganden för att se dess effekt för lärandet och den lärkultur vi vill skapa. - Aktionsforskning; att beforska sin egen praktik för att förbättra
  • 39. Exempel av TPACK för digital didaktisk design i textilslöjd TextilslöjdSynliggöra slöjdprocessens olika steg Talking Tools TPACK-kärnan = Hur Talking Tools möjliggör synliggörande av slöjdprocessen i textilslöjd
  • 40. Exempel av TPACK för digital didaktisk design i huslig ekonomi Huslig ekonomi, kunskap om dieter Problembaserat lärande Talking Tools TPACK-kärnan = Hur Talking Tools möjliggör problembaserat lärande för undervisning om specialdieter i huslig ekonomi

Hinweis der Redaktion

  1. Den först är lärupplevelsedimensionen. I den är affekt och kognition tätt sammanvävda i lärupplevelsen, och därmed mer eller mindre oskiljaktiga, vad gäller deras påverkan på regleringen av lärandet. Dessutom inkluderar lärupplevelsen positiva och negativa emotioner, som ett resultat av användarupplevelsen i den digitala kontexten, och i förhållande till själva kursinnehållet.
  2. Den andra är självregleringsdimensionen och består av självregleringen i förhållande till lärdesignen, eftersom det är här den lärande agerar; hur man är medveten om sitt tänkande och sina emotioner påverkar hur du är självreglerad. Studiens resultat antyder att lärdesignen kan stärka lärandes självreglering genom att stöda både metakognitiv och meta-affektiv förmåga genom olika typer av feedback. Feedback’en är på så vis ett verktyg, för att skapa medvetenhet om tankeprocesser och emotioner i lärsituationen. Den här möjligheten till medvetenhet, utgör grunden för den lärandes förmåga till så kallad metareflektion. D.v.s. hur den lärande är medveten om sitt eget sätt att reflektera i lärsituationen. När själva processen för kunskapsskapandet blir synlig för den inre reflektionen, kallar jag det för en epistemisk metareflektion. Den lärande blir alltså medveten om hur hen bygger sin kunskap och hur hen reflekterar över den processen. När den epistemiska metareflektionen ytterligare relateras till de förutsättningar och begränsningar en lärdesign har, kallar jag den för designförankrad. När alla dessa tre typer av medvetenhet kombineras har den lärande förmåga till designförankrad epistemisk metareflektion. Med det menar jag att den lärande kan optimera sitt lärande i förhållande till den digitala lärdesignen. I min forskning såg jag hur olika faktorer i lärdesignen stödde deltagarna i den processen. T.ex. en av deltagarna i kursen sökte feedback i lärdesignen som visade hur långt kursarbetet framskridit. Det här var ett sätt att reglera negativa känslor av att vara uttråkad, och på så vis upprätthålla motivationen. En deltagare hoppade mellan text och bilder och försökte på så sätt se hur dessa kompletterade varandra innehållsmässigt för att underlätta förståelsen. Den andra kursiterationen hade en mer utförlig kursöversikt, vilket användes av deltagarna, för att skapa en upplevelse av kontroll över helheten av innehållet. En annan förändring i lärdesignen, var att direkt feedback gavs vid självtestning med flervalsfrågor. Det visade sig att den här feedback’en underlättade för deltagarna att målinriktat utforska innehållet, i enlighet med egna lärbehov. Feedback gjorde att de hade lättare att bilda sig en uppfattning om vad de kunde och vad de måste satsa mer tid på. De här är några exempel på hur kursens design stödde både affektiv och kognitiv självregleringen.
  3. När lärdesignen lär ut om D.E.M. stärker samtidigt den lärandes digitala kompetens.
  4. Alltså hur den lärande stöds att optimera och reflektera över sitt lärande, i förhållande till de förutsättningar och begränsningar lärdesignen har. Den här designfaktorn spänner över alla tre dimensionerna. När en lärdesign har hög metareflektiv användbarhet synliggör den lärprocessen och lärupplevelsen så att den lärande kan reglera sig själv och situationen på bästa sätt.
  5. Mishra & Koehler