SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 30
1
Organisk kemi sid. 138 - 168
= kolföreningarnas kemi
• Bygger upp och finns i levande organismer , tex.
växter, djur.
(Organisk kemi handlar om oss själva.)
eller
• Varit före detta levande organismer men
omvandlats till tex. olja eller naturgas.
• Det finns ca. 8 milj. kolföreningar idag, av vilka
de flesta är framställda i laboratorier.
2
• Viktiga organiska föreningar är: organiska syror,
alkoholer, kolhydrater, fetter, läkemedel, plaster,
oljeprodukter mm.
• Dessa finns tack vare kolets förmåga att binda
varandra i långa kedjor, grenade kedjor eller
ringar.
3
Man trodde först att man inte
kunde tillverka organiska
föreningar i laboratorier. Men
den tyske kemisten Friedich
Wöhler visade år 1828 att detta
var möjligt.
Urea CO(NH2)2 var det första organiska ämne
som man lyckades framställa syntetiskt
4
Alla kolets föreningar är inte organiska:
En del av dem hör till oorganiska föreningar tex.
oxiderna som bildas vid kolets förbränning,
kolmonoxid CO dvs. os, och koldioxid CO2.
Också kolsyrans salter dvs. karbonaterna är
oorganiska föreningar.
kolla boken sid. 140
Kolets olika former: sid. 141-142
5
1.Amorft kol
- träkol och sot (kimrök)
- aktivt kol (framställs industriellt) t.ex. koltabletter
saknar kristallstruktur
Filtret består aktivt kol
6
2. Diamant
I diamant sitter
kolatomerna i ett
fast nätverk. Detta
gör diamant till ett
av de hårdaste
ämnena i världen
Konstgjorda diamanter framställs genom att
pressa grafit. Processen fodrar hög temperatur
och högt tryck.
7
3. Grafit
I grafit sitter kolatomerna i
samma skikt ihop men
skikten sinsemellan glider lätt
mot varann.
- kolfiber är en form av grafit, som man använder för
tex golfklubbor skidstavar
- grafit används som elektroder eftersom den leder
elektricitet
- används i blyertspennor
8
4. Fullerener
Ett nästan helt nytt material.
Forskarna som konstruerade
fullerener fick nobelpriset
1996
I fulleren sitter
kolatomerna
som i en fotboll.
Har fått sitt namn efter den amerikanske
arkitekten Buckminste Fuller, som använde
denna typ i sina geometriska konstruktioner
9
Kolväten sid.144 -155
• Kolväten består endast av kol och väte
• Det enklaste kolvätet är metan
(Naturgasen består till 99 % av metan, kallas också sumpgas)
• Kol har fyra ytterelektroner och behöver därför fyra till
för att bli nöjd, väte har en ytterelektron och behöver
en elektron till
• Alla kolföreningar har kovalenta bindningar.
• Förbränningsprodukter är koldioxid (CO2) och vatten (H2O)
10
CH4 molekylformel
strukturformel
H
C
H
H
H
klotmodell
Enkelbindning
Struktur- och molekylformel för metan.
Anger antalet
atomer i molekylen
Anger hur atomerna
är bundna till
varandra
11
Man delar in kolväten i Alkaner, Alkener och Alkyner
1.Alkaner
• Alla alkaner, har enkelbindningar (─) mellan
alla kolatomer och har ändelsen – an.
• Namnet på kolvätet beror på kolatomernas
antal.
• De är så kallade mättade föreningar dvs. alla
kolatomer är bundna till 4 andra atomer.
Allmän formel för alkaner Cn H2n+2
12
Exempel på alkaner:
13
350- 400°C brännoljor
220- 350°C dieseloljor
160- 250°C fotogen
25- 180°C bensin
Kokpunkter
< 35 °C gaser 1 – 5 kolatomer
> 400°C asfalt = återstod
Råolja in
5 – 12 kolatomer
10 – 15 kolatomer
14 – 19 kolatomer
15 – 25 kolatomer
> 25
14
• Den kortaste alkenen är eten
Vad heter nästa?
• Har en dubbelbindning (=) mellan två kolatomer.
• Namnen slutar på - en
Molekylformeln för eten är
C2H4
Cn H2n
Allmän formel
2. Alkener
15
Äpplen och tomater bildar eten (etylen), en mogen frukt
bildar eten. Om man sätter en mogen tomat i en plastpåse
med gröna tomater så mognar de snabbare.
16
Detta är etyn
Molekylformeln för etyn är C2H2
Etyn är en gas(acetylen)som används vid svetsning.
Då gasen brinner är temperaturen ca 3000°C.
Allmän formel Cn H2n – 2
3. Alkyner
• Har en trippelbindning (Ξ) mellan två kolatomer.
• Namnen slutar på - yn
17
Alkener och Alkyner kallas också
omättade kolväten.
C =C C
C Ξ C C
Alkoholer
sid. 156 – 159
Metanol
Alkoholer är kolväten med en eller flera OH
grupper (hydroxylgrupp) kopplade till sig
Namnges utgående från
sin kolkedja på samma sätt
som kolvätena.
Detta är metanol.
En mycket giftig alkohol som ibland dricks av
misstag i tron om att det är vanlig sprit.
Molekylformel CH3OH
OH
Har ändelsen – ol
Etanol
• Är den alkohol som finns i spritdrycker.
C2H5OH
Etanol som tillverkas genom en jäsningsreaktion har
alkoholhalten ca. 16 % (eftersom jästsvamparna dör
då alkoholhalten är högre än 16%)
sid. 158 i boken
C6H12O6 2C2H5OH + 2 CO2
Etanol ett miljövänligt bilbränsle!
Reaktionsformel:
druvsocker etanol koldioxid
+
Jästen förbrukar druvsocker och det
bildas etanol och koldioxid.
Högre alkoholhalter får man genom
destillation
Genom att destillera dem kan
man få 30-60 %. Länge gjorde
apoteken sin starksprit själva
genom att destillera druvvin till t.
ex. vinsprit (Spiritus vini)
Genom upprepade destilleringar
kan man nå upp till 97 %. För 100
% måste kemikalier, t. ex.
klorkalcium, tillsättas under
processen.
Läs boken s. 157 och svara på frågan:
Vad händer om man dricker metanol?
Läs boken s. 158 och svara på frågan:
Vad händer om man dricker etanol?
Metanol är mycket giftig
0,2 dl kan leda till döden (då
metanol reagerar med syre i
kroppen bildas förmaldehyd
HCHO, som skadar
nervsystemet.)
Om man andas in små mängder
kan det orsaka blindhet
Metanol kallas också träsprit
eftersom den fås vid
torrdestillation av trä
SVAR:
SVAR:
Etanol förlamar det centrala
nervsystemet
Prestationsförmågan sjunker
Dricker man alltför snabbt kan man höja
blodets alkoholhalt så högt att det leder
till alkoholförgiftning, t.o.m. till döden
(den del av hjärnan som reglerar
andningen förlamas)
3,2 – 3,6 promille kan leda till
alkoholförgiftning
För en ung person kan 3 promille i blodet
vara dödligt (en halv flaska vin som dricks
snabbt kan vara dödlig)
Denaturerad sprit:
• Te.x sinol, är etanol
som gjorts odrickbar
genom tillsats av
färgämnen
illasmakande och -
luktande ämnen.
s.158
Alkoholer med flera OH-grupper
Om en alkohol har två OH- grupper kallas den
för tvåvärd
Har den tre OH- grupper kallas den för
trevärd
Glykol
Glykol eller som den heter
egentligen etandiol används
för att sänka fryspunkten på
kylarvattnet i bland annat
bilar.
Man sprutar också vingarna
på flygplan med glykol för
att förhindra nedisning
Glycerol
Det är denna alkoholen som
finns i alla fettmolelyler
tillsammans med tre långa
kolkedjor
Glycerol har en förmåga
att binda fukt därför
används den också i
hudkrämer
Är inte giftig

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 

Was ist angesagt? (20)

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Elektricitet
ElektricitetElektricitet
Elektricitet
 

Andere mochten auch

Kolförening
KolföreningKolförening
Kolföreninggulzay
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattningMalin Åhrby
 
Syror och baser sammanfattning
Syror och baser   sammanfattningSyror och baser   sammanfattning
Syror och baser sammanfattningMalin Åhrby
 
Alkoholer
AlkoholerAlkoholer
Alkoholerken456
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rättagulzay
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...
Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...
Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...Lena Koinberg
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9ken456
 
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.seMajjenmajjan
 
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edAetasSerenus
 
Syror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfSyror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfken456
 
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9carina jading
 
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Magnus Andersson
 
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenMagnus Andersson
 
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slideken456
 

Andere mochten auch (20)

Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Syror och baser sammanfattning
Syror och baser   sammanfattningSyror och baser   sammanfattning
Syror och baser sammanfattning
 
Luft
LuftLuft
Luft
 
Alkoholer
AlkoholerAlkoholer
Alkoholer
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rätta
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Polynom
PolynomPolynom
Polynom
 
Ljud
LjudLjud
Ljud
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...
Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...
Lena Koinberg | FBK Fysik: Fysik är...
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9
 
Labb jonbytare
Labb jonbytareLabb jonbytare
Labb jonbytare
 
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.se
 
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
 
Syror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfSyror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdf
 
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
 
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
 
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
 
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slide
 

Mehr von annmari

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metallannmari
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2annmari
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningarannmari
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning annmari
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendieannmari
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm annmari
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidannmari
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi annmari
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoderannmari
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem annmari
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationerannmari
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov Iannmari
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringannmari
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometriannmari
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorannmari
 

Mehr von annmari (18)

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
 
Optik
Optik Optik
Optik
 
Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationer
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometri
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
 

Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer

  • 1. 1 Organisk kemi sid. 138 - 168 = kolföreningarnas kemi • Bygger upp och finns i levande organismer , tex. växter, djur. (Organisk kemi handlar om oss själva.) eller • Varit före detta levande organismer men omvandlats till tex. olja eller naturgas. • Det finns ca. 8 milj. kolföreningar idag, av vilka de flesta är framställda i laboratorier.
  • 2. 2 • Viktiga organiska föreningar är: organiska syror, alkoholer, kolhydrater, fetter, läkemedel, plaster, oljeprodukter mm. • Dessa finns tack vare kolets förmåga att binda varandra i långa kedjor, grenade kedjor eller ringar.
  • 3. 3 Man trodde först att man inte kunde tillverka organiska föreningar i laboratorier. Men den tyske kemisten Friedich Wöhler visade år 1828 att detta var möjligt. Urea CO(NH2)2 var det första organiska ämne som man lyckades framställa syntetiskt
  • 4. 4 Alla kolets föreningar är inte organiska: En del av dem hör till oorganiska föreningar tex. oxiderna som bildas vid kolets förbränning, kolmonoxid CO dvs. os, och koldioxid CO2. Också kolsyrans salter dvs. karbonaterna är oorganiska föreningar. kolla boken sid. 140
  • 5. Kolets olika former: sid. 141-142 5 1.Amorft kol - träkol och sot (kimrök) - aktivt kol (framställs industriellt) t.ex. koltabletter saknar kristallstruktur Filtret består aktivt kol
  • 6. 6 2. Diamant I diamant sitter kolatomerna i ett fast nätverk. Detta gör diamant till ett av de hårdaste ämnena i världen Konstgjorda diamanter framställs genom att pressa grafit. Processen fodrar hög temperatur och högt tryck.
  • 7. 7 3. Grafit I grafit sitter kolatomerna i samma skikt ihop men skikten sinsemellan glider lätt mot varann. - kolfiber är en form av grafit, som man använder för tex golfklubbor skidstavar - grafit används som elektroder eftersom den leder elektricitet - används i blyertspennor
  • 8. 8 4. Fullerener Ett nästan helt nytt material. Forskarna som konstruerade fullerener fick nobelpriset 1996 I fulleren sitter kolatomerna som i en fotboll. Har fått sitt namn efter den amerikanske arkitekten Buckminste Fuller, som använde denna typ i sina geometriska konstruktioner
  • 9. 9 Kolväten sid.144 -155 • Kolväten består endast av kol och väte • Det enklaste kolvätet är metan (Naturgasen består till 99 % av metan, kallas också sumpgas) • Kol har fyra ytterelektroner och behöver därför fyra till för att bli nöjd, väte har en ytterelektron och behöver en elektron till • Alla kolföreningar har kovalenta bindningar. • Förbränningsprodukter är koldioxid (CO2) och vatten (H2O)
  • 10. 10 CH4 molekylformel strukturformel H C H H H klotmodell Enkelbindning Struktur- och molekylformel för metan. Anger antalet atomer i molekylen Anger hur atomerna är bundna till varandra
  • 11. 11 Man delar in kolväten i Alkaner, Alkener och Alkyner 1.Alkaner • Alla alkaner, har enkelbindningar (─) mellan alla kolatomer och har ändelsen – an. • Namnet på kolvätet beror på kolatomernas antal. • De är så kallade mättade föreningar dvs. alla kolatomer är bundna till 4 andra atomer. Allmän formel för alkaner Cn H2n+2
  • 13. 13 350- 400°C brännoljor 220- 350°C dieseloljor 160- 250°C fotogen 25- 180°C bensin Kokpunkter < 35 °C gaser 1 – 5 kolatomer > 400°C asfalt = återstod Råolja in 5 – 12 kolatomer 10 – 15 kolatomer 14 – 19 kolatomer 15 – 25 kolatomer > 25
  • 14. 14 • Den kortaste alkenen är eten Vad heter nästa? • Har en dubbelbindning (=) mellan två kolatomer. • Namnen slutar på - en Molekylformeln för eten är C2H4 Cn H2n Allmän formel 2. Alkener
  • 15. 15 Äpplen och tomater bildar eten (etylen), en mogen frukt bildar eten. Om man sätter en mogen tomat i en plastpåse med gröna tomater så mognar de snabbare.
  • 16. 16 Detta är etyn Molekylformeln för etyn är C2H2 Etyn är en gas(acetylen)som används vid svetsning. Då gasen brinner är temperaturen ca 3000°C. Allmän formel Cn H2n – 2 3. Alkyner • Har en trippelbindning (Ξ) mellan två kolatomer. • Namnen slutar på - yn
  • 17. 17 Alkener och Alkyner kallas också omättade kolväten. C =C C C Ξ C C
  • 20. Alkoholer är kolväten med en eller flera OH grupper (hydroxylgrupp) kopplade till sig Namnges utgående från sin kolkedja på samma sätt som kolvätena. Detta är metanol. En mycket giftig alkohol som ibland dricks av misstag i tron om att det är vanlig sprit. Molekylformel CH3OH OH Har ändelsen – ol
  • 21. Etanol • Är den alkohol som finns i spritdrycker. C2H5OH Etanol som tillverkas genom en jäsningsreaktion har alkoholhalten ca. 16 % (eftersom jästsvamparna dör då alkoholhalten är högre än 16%) sid. 158 i boken
  • 22. C6H12O6 2C2H5OH + 2 CO2 Etanol ett miljövänligt bilbränsle! Reaktionsformel: druvsocker etanol koldioxid + Jästen förbrukar druvsocker och det bildas etanol och koldioxid.
  • 23. Högre alkoholhalter får man genom destillation Genom att destillera dem kan man få 30-60 %. Länge gjorde apoteken sin starksprit själva genom att destillera druvvin till t. ex. vinsprit (Spiritus vini) Genom upprepade destilleringar kan man nå upp till 97 %. För 100 % måste kemikalier, t. ex. klorkalcium, tillsättas under processen.
  • 24. Läs boken s. 157 och svara på frågan: Vad händer om man dricker metanol? Läs boken s. 158 och svara på frågan: Vad händer om man dricker etanol?
  • 25. Metanol är mycket giftig 0,2 dl kan leda till döden (då metanol reagerar med syre i kroppen bildas förmaldehyd HCHO, som skadar nervsystemet.) Om man andas in små mängder kan det orsaka blindhet Metanol kallas också träsprit eftersom den fås vid torrdestillation av trä SVAR:
  • 26. SVAR: Etanol förlamar det centrala nervsystemet Prestationsförmågan sjunker Dricker man alltför snabbt kan man höja blodets alkoholhalt så högt att det leder till alkoholförgiftning, t.o.m. till döden (den del av hjärnan som reglerar andningen förlamas) 3,2 – 3,6 promille kan leda till alkoholförgiftning För en ung person kan 3 promille i blodet vara dödligt (en halv flaska vin som dricks snabbt kan vara dödlig)
  • 27. Denaturerad sprit: • Te.x sinol, är etanol som gjorts odrickbar genom tillsats av färgämnen illasmakande och - luktande ämnen. s.158
  • 28. Alkoholer med flera OH-grupper Om en alkohol har två OH- grupper kallas den för tvåvärd Har den tre OH- grupper kallas den för trevärd
  • 29. Glykol Glykol eller som den heter egentligen etandiol används för att sänka fryspunkten på kylarvattnet i bland annat bilar. Man sprutar också vingarna på flygplan med glykol för att förhindra nedisning
  • 30. Glycerol Det är denna alkoholen som finns i alla fettmolelyler tillsammans med tre långa kolkedjor Glycerol har en förmåga att binda fukt därför används den också i hudkrämer Är inte giftig

Hinweis der Redaktion

  1. Under 1800-talet lades grunden till den gren av kemin som kallas organisk kemi, detta namn skapades av den svenske kemisten JJ Berzelius Inom denna undersöker man organiska ämnen som kommer från växt- och djurriket Till en början trodde man att sådana ämnen bara kunde framställas av naturen själv, av en tillfällighet lyckades man framställa urinämne ur ett ammoniumsalt (dvs. organiskt ämne)
  2. Demo: Visa att träkol inte leder elektricitet men att grafit göt det Aktivt kol tar bort färgen. Tex BTB i bas
  3. Visa klotmodeller
  4. Vid framställning av exempelvis vin, sker detta genom att jästsvamp får växa i en lösning av sockerhaltig fruktsaft. Jästen förbrukar sockret och ger ifrån sig etanol och koldioxid samt en mängd andra ämnen som ger en speciell smak.
  5. Formaldehyd är råvara som används vid produktion av lim och plaster Om man av misstag fått i sig metanol bör man dricka etanol (det vill säga vanlig sprit) och hålla en hög etanolhalt i blodet i flera dagar (förslagsvis på sjukhus), då metanolens huvudsakliga giftverkan uppkommer först när den i kroppen dehydrogeneras till formaldehyd och senare myrsyra, istället för till acetaldehyd och senare ättiksyra som etanol gör. Om kroppen även har etanol att bryta ner kommer den att prioritera etanolen, och då kommer metanolen att passera genom kroppen med avsevärt mindre skadeverkan. Om man inte kommer ihåg om det är metanol eller etanol som farligt kan man tänka på att M:et i metanol mördar.