SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 36
SNQ
SISTEMI NERVOR QENDROR
SISTEMI NERVOR QENDROR
ENCEPHALON
TRURI
CEREBRUM
TRURI
TRUNCUS CEREBRI
TRUNGU TRURIT
CEREBELLUM
TRURI I VOGEL
MEDULLA
SPINALIS
NDARJA E CEREBRUM-IT
NDARJA E TRURIT
1.PROSENCEPHALON
TRURI I PERPAREM
2.DIENCEPHALON
TRURI I NDERMJETEM
NDARJA E TRURIT TE PERPAREM
/PROSENCEPHALON-IT*
A.TELENCEPHALON-TRURI I MADH
B.DIENCEPHALON-TRURI
NDERMJETEM
NDARJA E TRUNCUS CEREBRI :
1
• MEDULLA OBLONGATA-PALCA ZGJATUR
• MYELENCEPHALON
2
• PONS-URA
• METENCEPHALON
3
• MESENCEPHALON –TRURI I MESEM
ELEMENTET FORMUESE TE
RHOMBENCEPHALON-IT
1.MYELENCEPHALON-MEDULLA
OBLONGATA-P.ZGJATUR
2.PONS –URA -METENCEPHALON
3.CEREBELLUM-TRURI I
VOGEL
Permbajtja e sistemit nervor
• Indi nervor ose neuroni perbehet prej :
I. Substantia grisea ose lenda e perhimte
II. Substantia alba ose lenda e bardhe
Substantia grisea- lenda perhimte
formohet prej :
• Perikarioni
• Dendritet
• Pjesa fillestare e aksonit
• Pjesa perfundimtare e aksonit
• Sinapsat
Poashtu vlen thuhet se haset ne dy forma :
1. Nuclei si berthama
2. Cortex
 Grumbujt e trupave te neuronit jashte SNQ quhen
ganglione qe ndahen ne kraniospinale dhe autonome.
Substantia alba-lenda e bardhe
formohet nga :
Aksonet e mielinizuara
Dendritet
Oligodendrocitet
o Aksonet e subs.alba ne SNQ ndertonje
TRACTUS OSE FACICULUS
o Faciculus ose tractus ka aksone me prejardhje
dhe funksion te ndryshem qe quhen FLM
o FACICULUS LONGITUDINALIS MEDIALIS
• LEMNICUS paraqet tufen e aksoneve
ascendente per trungun trunor ,dhe i takonje
sistemit sensorike
• Rruget Trunore ndarja ne tri rruge
• 1.rr.asociative qe lidhin territore te njeta te nje
pjese te SNQ
• 2.rr.komisurale nderlidhin regjionet
kontralaterale te SNQ
• 3.rr.projektuese nderlidhin pjese te ndryshme
te SNQ.
NDERTIMI QELIZOR I SISTEMIT
NERVOR
• SISTEMI NERVOR ndertohet nga neuronet dhe
qelizat neurogliale me rol mbeshtetes.
• Trupi qelizes nervore quhet perikarion
• Zgjatimet e qelizes nervore jane dendritet dhe
aksoni
• Aksoni me diameter me te vogel se 0.2
mikrometra nuk eshte i mielinizuar ka shpejtesine
2 m/sec.
• Aksoni me diamter mbi 1 mikrometer eshte i
mielinizuar dhe ka shpejtesine 2-120 m/sec.
Cipa e mielines
• Cipen e mielines ne SNQ e formonje:
1) Oligodendrocitet
• Cipen e mielines ne SNP e formonje:
1) Qelizat e Schwanni-t
Transporti aksonal –kryhet ne 2 menyra:
1. Transporti anterograd(somatofugal)
percjellja impulsit prej trupit deri te mbaresa
nervore.
2. Transporti retrograd (somatopetal)
percjellja e impulsit prej mbareses nervore
deri te trupi .
Ndarja neuroneve sipas numrit te
dendriteve :
1.QELIZA BIPOLARE
2.QELIZA PSEUDOUNIPOLARE
3.QELIZA MULTIPOLARE
NDARJA NEURONIT SIPAS GJATESISE SE
AKSONEVE NE NEURONE TE TIPIT:
GOLGI-1-aksone te gjata
GOLGI-2-aksone te shkurta
Ndarja e fijeve nervore sipas diametrit
dhe shpejtesise :
1.
• FIJET E TIPIT A-ME MIELIN
• DIAMETER 1-20 SHPEJTESI 5-120m/s
2.
• FIJET E TIPIT B – DOBET TE MIELINIZUARA
• DIAMETER 3 SHPEJTESI 3-15m/s
3.
• FIJET E TIPIT C – PA MIELINE
• SKA DIAMETER SHPEJTESI 0.5-2 m/s
Ndarja topografike e Neuroglisë
18
NEUROGLIA
QENDROR
E
ASTROCITET MIKROGLIA
OLIGODENT
ROCITET
QELIZAT
EPENDIMALE
PERFERIKE
QELIZAT
SCHWANN-IT
QELIZAT
SATELITE
Medulla Spinalis-shtylla kurrizore
• Pjesa me
kaudale(POSHTME) e SNQ-
ne canalis vertebralis.
• Shtrirja nga foramen
magnum deri te vertebra
L1-L2 ,ku mbaron si conus
medullaris.
• Nga conus medullaris
vazhdo fillum terminale
deri te vertebra S2.
PJ.topografike te medulla.spinalis:
Pars:cervicalis,thoracica,lumbalis,conus medullaris ,filum
terminale.
Trashjet e medulla spinalis jane intumescentia:
Intumescentia cervicalis (C4-TH1)
Intumescentia lumbalis (TH10-L1)
• Pjeset e filum terminale jane :
1. Filum terminale internum L2-S2
2. Filum terminale externum S2-deri te maja os coccygeus.
• Punksioni lumbal behet mes L3 dhe L4.
Faqet e palces kurrizore jashtme dhe
dorzale
• Faqja e jashtme :
• Ne mes fq.perparme –
fissura mediana ant.
• Ne mes fq.pasme –sulcus
medianus poster.
• Ne fq.perparme ansore-
sulcus lateralis anterior
nga del r.ventralis n.spinalis
• Ne fq pasme ansore –
sulcus lateralis posterior
nga del radix dorsalis
n.spinalis
• Ne faqen dorzale te medulla spinalis gjendet sulcus
intermedius posterior qe vazhdo sikur septum
intermedium posterior qe ndan dy faciculus :
• Cuneatus et gracilis
Nn.Spinales
• Nga palca kurrizore dalin 31 qifte te nervave spinale:
• 8 nn.cervicales 12nn.thoracici 5 nn.lumbales
• 5 nn.sacrales dhe 1 n.coccygeus
• Qdo nerv spinales ka radix ventralis et dorsalis.
• Radix ventralis permban fije nervore:
1) Fije somatike eferente /motorike
2) Fije viscerale eferente /preganglionare simpatike dhe
parasimpatike,fije aferente ka teper pak.
• Radix dorsalis permban fije nervore :
1) Fije somatike aferente /sensitive
2) Fije viscerale aferente
• Radix ventralis et radix dorsalis bashkohen ne nivel te
foramen intervertebrale ku pastaj ndahen ne :
1. Ramus anterior
2. Ramus posterior
3. Ramus communicans –albi et grisei
4. Ramus meningeus .
Ndertimi i medulla spinalis –substantia
alba(ne periferi) et grisea(ne brendi)
• Substantia grisea-Lenda e perhimte
• Pamja i ngjan flutures ose germes H .
• PERMBAN COLUMNA-CORNU :
1. Cornu anterius –columna ant.
2. Cornu posterius-columna post.
3. Cornu lateralis (C8-L2)
• Cornu anterius i bashkon commissura grisea
• Cornu posterius ka 3 pjese :
1. Isthmus cornu posterioris
2. Caput cornu posterioris
3. Apex cornu posterioris
• Shiriti gjeresor qe i bashkon cornu anterius ,posterius
et lateralis-quhet pars ose zona intermedia.
• Zona intermedia ka dy pjese :
1. Substantia intermedia lateralis –pjesa e perparme e
saj formon cornu lateralis C8-L2 DHE Pjesa e pasme e
saj formon formatio reticularis
2. Substantia intermedia medialis formon commissura
grisea ,ne pjesen qendrore te te cilit vazhdon canalis
centralis.
Organizimi i lendes se perhimte se
medulla spinalis
1) Motoneuronet somatike-neurone motorike somatike
qe gjenden ne columna anterior te cornu anterior.
2) Motoneuronet viscerale /vegjetative/ ne cornu
lateralis te pjeses torakolumbale dhe sakrale te
medulla spinalis.
3) Interneuronet –qeliza te tipit Golgi 2 ,ndahen ne
interneurone acosiative/nderlidhin segmentet e p.k
dhe interneurone komisurale
4) Qelizat sensitive rele gjenden ne columna posterior .
Citoarkitektonika e landes se perhimte
• Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/
dhe laminat citoarkitektonike (10)
 Cornu posterius ( 1-6)
 Zona intermedia(7)
 Cornu anterior (8-9)
 Commissura grisea (10)
1. Cornu anterior
• U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10.
• Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
Citoarkitektonika e landes se perhimte
• Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/
dhe laminat citoarkitektonike (10)
 Cornu posterius- ( 1-6)
 Zona intermedia- (7)
 Cornu anterior- (8-9)
 Commissura grisea- (10)
1. Cornu anterior
• U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10.
• Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
• Citoarkitektonika e cornu posterior
• Grumbuj qelizash me funksion sensitiv qe formonje :
I. Nucleus posteromarginalis-maja cornu posterior lamina 1.
II. Substantia gelatinosa –para npm percepto temp
dhembjen lamina 2.
III. Nucleus proprius-te qafa cornu posterior ,lamina 3-4-5.
IV. Nucleus dorsalis-clarkeut-lamina 7,aksonet e saj formonje
tr.spinocerebellaris dorsalis. Segmenti C8-L3.
Citoarkitektonika e cornu lateralis
• Formohet nga pars lateralis ,zona intermedia.
• Gjendet ne pjesen torakale dhe lumbale.
• I pergjigjet LAMINES 7 , permban 2 berthama:
1. Nucleus s. tractus intermediolateralis (TH1-L2)-nga dalin
neuronet preganglionare simpatike.
2. Nucleus s.tractus intermediomedialis (S2-S4) –nga kjo
berthame dalin aksonet preganglionare parasimpatike qe
permes radix ventralis n.spinalis ,nervat s2-s4,si dhe
nn.pelvici ose erigentes leshonje medulla spinalis .
 Ne kufirin mes substantia grisea/alba lateralisht nga
cornu posterior eshte formatio reticularis i cili i pergjigjet
pjeserisht lamines 5.
Lenda e bardhe-substantia alba-medulla spinalis
• Landa e bardhe ndahet ne 3 pjese topografike :
1) Funiculus anterior shtrihet mes fissura mediana anterior
dhe sulcus lateralis anterior mes radix ventrales/n.spinales
2) Funiculus posterior shtrihet mes sulcus medianus
posterior et sulcus lateralis posterior-mes radix dorsalis
n.spinales dhe septum medianus posterius.
3) Funiculus lateralis shtrihet mes sulcus lateralis anterior et
posterior mes radix ventralis/dorsalis n.spinales
• Funiculus anterior
• Neper funiculus anterior
kalonje :
1. Tr.corticospinalis anterior
2. Tr.spinothalamicus ant
3. Fasciculus longitudinalis
medialis
4. Tr.vestibulospinalis
medialis
5. Tr.tectospinalis
6. Tr.reticulospinalis medialis
7. Tr.cerebellospinalis.
• Funiculus lateralis
• Neper kete pjese kalonje:
1) Tr.corticospinalis lateralis-
rruge motorike
2) Tr.rubrospinalis-rr.motorike
3) Tr.spinothalamicus lateralis-
rruge sensitive
4) Tr.spinocerebellaris anterior
et posterior-rruge sensitive
• Funiculus posterior kalonje:
1) Fasciculus gracilis-medial
2) Fasciculus cuneatus-lateral
• Fijet e dyjave formonje
presjen e SCHUTZ-IT-
FASCICULI PROPRI
• Qdo segmente i palces kurrizore ka 3 territore:
1.motorik-miotomit
2.sensitiv-dermatomit
3.sklerotomit
• Refleksi spinal perbehet nga 5 elementet vijuese:
1. Receptori ,2.fijet aferente,3.qendra refleksive ,4.fijet
eferente dhe 5.organi efektore.
Refleksi monosinaptik/miotatik/-2 neurone /1 akson /forma
ma e thjeshta e SNQ/quhen reflekse te shtrirjes ose
ekstensoreve si refleksi patelar.
• Refleksi polisinaptik/indirekt/reflekset e flektoreve si
reflesi plantar i shputes
• Demtimet e palces kurrizore :
 Demtimi vertebrave C2-C4 demto n.phrenicus –
vdekja
 Demtimi C5-TH1 Paralizo muskujt e ekstremitetit
superior
 Demtimi L1-S3 Paralizo muskujt e ekstremitetit
poshtem.

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Muskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriutMuskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriutXhesika Merko
 
Dialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyre
Dialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyreDialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyre
Dialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyreKlevi Hoxha
 
Mënyra dëftore - kohët
Mënyra dëftore - kohët Mënyra dëftore - kohët
Mënyra dëftore - kohët Alush Kryeziu
 
Regjionet e kafkes
Regjionet e kafkesRegjionet e kafkes
Regjionet e kafkesMedShqip
 
Kimia organike
Kimia organikeKimia organike
Kimia organikeOlsi Reçi
 
Kompjuteri dhe pjeset e tij
Kompjuteri dhe pjeset e tijKompjuteri dhe pjeset e tij
Kompjuteri dhe pjeset e tijAltin Emiri
 
Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...
Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...
Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...lira kuca
 
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e NjeriutHashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e NjeriutHandball 2011
 
sistemi degjestiv
sistemi degjestiv sistemi degjestiv
sistemi degjestiv Adela Sota
 
Duhani,droga,alkooli
Duhani,droga,alkooliDuhani,droga,alkooli
Duhani,droga,alkooliEgi Zenelaj
 
Skeleti yne Aron Mane shkolla"Albanet"klasa VII
Skeleti yne Aron Mane   shkolla"Albanet"klasa VIISkeleti yne Aron Mane   shkolla"Albanet"klasa VII
Skeleti yne Aron Mane shkolla"Albanet"klasa VIIlira kuca
 
Projekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombi
Projekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombiProjekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombi
Projekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombiMarsida Mezja
 
Menyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne veta
Menyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne vetaMenyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne veta
Menyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne vetaValmir Nuredini
 
METODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHORE
METODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHOREMETODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHORE
METODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHORE#MesueseAurela Elezaj
 
Aksidentet rrugore
Aksidentet rrugoreAksidentet rrugore
Aksidentet rrugoreArlinda
 

Was ist angesagt? (20)

Skeleti i njeriut
Skeleti i njeriutSkeleti i njeriut
Skeleti i njeriut
 
Ndertimi i trurit
Ndertimi i truritNdertimi i trurit
Ndertimi i trurit
 
Muskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriutMuskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriut
 
Dialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyre
Dialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyreDialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyre
Dialektet e gjuhes shqipe dhe rendesia e tyre
 
Mënyra dëftore - kohët
Mënyra dëftore - kohët Mënyra dëftore - kohët
Mënyra dëftore - kohët
 
Regjionet e kafkes
Regjionet e kafkesRegjionet e kafkes
Regjionet e kafkes
 
Kimia organike
Kimia organikeKimia organike
Kimia organike
 
Kompjuteri dhe pjeset e tij
Kompjuteri dhe pjeset e tijKompjuteri dhe pjeset e tij
Kompjuteri dhe pjeset e tij
 
Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...
Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...
Presentation1 Qeliza dhe ndertimi i saj Arjola Mullai shkolla "Albanet" klasa...
 
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e NjeriutHashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e Njeriut
 
sistemi degjestiv
sistemi degjestiv sistemi degjestiv
sistemi degjestiv
 
ARN & ADN
ARN & ADNARN & ADN
ARN & ADN
 
Duhani,droga,alkooli
Duhani,droga,alkooliDuhani,droga,alkooli
Duhani,droga,alkooli
 
L1 thorax muret
L1   thorax muretL1   thorax muret
L1 thorax muret
 
Natriumi Kimi
Natriumi KimiNatriumi Kimi
Natriumi Kimi
 
Skeleti yne Aron Mane shkolla"Albanet"klasa VII
Skeleti yne Aron Mane   shkolla"Albanet"klasa VIISkeleti yne Aron Mane   shkolla"Albanet"klasa VII
Skeleti yne Aron Mane shkolla"Albanet"klasa VII
 
Projekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombi
Projekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombiProjekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombi
Projekti ..gjuha amtare, simbl i nje kombi
 
Menyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne veta
Menyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne vetaMenyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne veta
Menyrat dhe kohet e fojes si dhe zhgjedhimi i tyre ne veta
 
METODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHORE
METODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHOREMETODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHORE
METODOLOGJIA E MËSIMDHËNIES BASHKËKOHORE
 
Aksidentet rrugore
Aksidentet rrugoreAksidentet rrugore
Aksidentet rrugore
 

SISTEMI NERVOR QENDROR

  • 2.
  • 3. SISTEMI NERVOR QENDROR ENCEPHALON TRURI CEREBRUM TRURI TRUNCUS CEREBRI TRUNGU TRURIT CEREBELLUM TRURI I VOGEL MEDULLA SPINALIS
  • 4. NDARJA E CEREBRUM-IT NDARJA E TRURIT 1.PROSENCEPHALON TRURI I PERPAREM 2.DIENCEPHALON TRURI I NDERMJETEM
  • 5. NDARJA E TRURIT TE PERPAREM /PROSENCEPHALON-IT* A.TELENCEPHALON-TRURI I MADH B.DIENCEPHALON-TRURI NDERMJETEM
  • 6. NDARJA E TRUNCUS CEREBRI : 1 • MEDULLA OBLONGATA-PALCA ZGJATUR • MYELENCEPHALON 2 • PONS-URA • METENCEPHALON 3 • MESENCEPHALON –TRURI I MESEM
  • 8. Permbajtja e sistemit nervor • Indi nervor ose neuroni perbehet prej : I. Substantia grisea ose lenda e perhimte II. Substantia alba ose lenda e bardhe
  • 9. Substantia grisea- lenda perhimte formohet prej : • Perikarioni • Dendritet • Pjesa fillestare e aksonit • Pjesa perfundimtare e aksonit • Sinapsat Poashtu vlen thuhet se haset ne dy forma : 1. Nuclei si berthama 2. Cortex  Grumbujt e trupave te neuronit jashte SNQ quhen ganglione qe ndahen ne kraniospinale dhe autonome.
  • 10. Substantia alba-lenda e bardhe formohet nga : Aksonet e mielinizuara Dendritet Oligodendrocitet o Aksonet e subs.alba ne SNQ ndertonje TRACTUS OSE FACICULUS o Faciculus ose tractus ka aksone me prejardhje dhe funksion te ndryshem qe quhen FLM o FACICULUS LONGITUDINALIS MEDIALIS
  • 11. • LEMNICUS paraqet tufen e aksoneve ascendente per trungun trunor ,dhe i takonje sistemit sensorike • Rruget Trunore ndarja ne tri rruge • 1.rr.asociative qe lidhin territore te njeta te nje pjese te SNQ • 2.rr.komisurale nderlidhin regjionet kontralaterale te SNQ • 3.rr.projektuese nderlidhin pjese te ndryshme te SNQ.
  • 12. NDERTIMI QELIZOR I SISTEMIT NERVOR • SISTEMI NERVOR ndertohet nga neuronet dhe qelizat neurogliale me rol mbeshtetes. • Trupi qelizes nervore quhet perikarion • Zgjatimet e qelizes nervore jane dendritet dhe aksoni • Aksoni me diameter me te vogel se 0.2 mikrometra nuk eshte i mielinizuar ka shpejtesine 2 m/sec. • Aksoni me diamter mbi 1 mikrometer eshte i mielinizuar dhe ka shpejtesine 2-120 m/sec.
  • 13. Cipa e mielines • Cipen e mielines ne SNQ e formonje: 1) Oligodendrocitet • Cipen e mielines ne SNP e formonje: 1) Qelizat e Schwanni-t
  • 14. Transporti aksonal –kryhet ne 2 menyra: 1. Transporti anterograd(somatofugal) percjellja impulsit prej trupit deri te mbaresa nervore. 2. Transporti retrograd (somatopetal) percjellja e impulsit prej mbareses nervore deri te trupi .
  • 15. Ndarja neuroneve sipas numrit te dendriteve : 1.QELIZA BIPOLARE 2.QELIZA PSEUDOUNIPOLARE 3.QELIZA MULTIPOLARE
  • 16. NDARJA NEURONIT SIPAS GJATESISE SE AKSONEVE NE NEURONE TE TIPIT: GOLGI-1-aksone te gjata GOLGI-2-aksone te shkurta
  • 17. Ndarja e fijeve nervore sipas diametrit dhe shpejtesise : 1. • FIJET E TIPIT A-ME MIELIN • DIAMETER 1-20 SHPEJTESI 5-120m/s 2. • FIJET E TIPIT B – DOBET TE MIELINIZUARA • DIAMETER 3 SHPEJTESI 3-15m/s 3. • FIJET E TIPIT C – PA MIELINE • SKA DIAMETER SHPEJTESI 0.5-2 m/s
  • 18. Ndarja topografike e Neuroglisë 18 NEUROGLIA QENDROR E ASTROCITET MIKROGLIA OLIGODENT ROCITET QELIZAT EPENDIMALE PERFERIKE QELIZAT SCHWANN-IT QELIZAT SATELITE
  • 19. Medulla Spinalis-shtylla kurrizore • Pjesa me kaudale(POSHTME) e SNQ- ne canalis vertebralis. • Shtrirja nga foramen magnum deri te vertebra L1-L2 ,ku mbaron si conus medullaris. • Nga conus medullaris vazhdo fillum terminale deri te vertebra S2.
  • 20. PJ.topografike te medulla.spinalis: Pars:cervicalis,thoracica,lumbalis,conus medullaris ,filum terminale. Trashjet e medulla spinalis jane intumescentia: Intumescentia cervicalis (C4-TH1) Intumescentia lumbalis (TH10-L1) • Pjeset e filum terminale jane : 1. Filum terminale internum L2-S2 2. Filum terminale externum S2-deri te maja os coccygeus. • Punksioni lumbal behet mes L3 dhe L4.
  • 21. Faqet e palces kurrizore jashtme dhe dorzale • Faqja e jashtme : • Ne mes fq.perparme – fissura mediana ant. • Ne mes fq.pasme –sulcus medianus poster. • Ne fq.perparme ansore- sulcus lateralis anterior nga del r.ventralis n.spinalis • Ne fq pasme ansore – sulcus lateralis posterior nga del radix dorsalis n.spinalis
  • 22. • Ne faqen dorzale te medulla spinalis gjendet sulcus intermedius posterior qe vazhdo sikur septum intermedium posterior qe ndan dy faciculus : • Cuneatus et gracilis
  • 23. Nn.Spinales • Nga palca kurrizore dalin 31 qifte te nervave spinale: • 8 nn.cervicales 12nn.thoracici 5 nn.lumbales • 5 nn.sacrales dhe 1 n.coccygeus • Qdo nerv spinales ka radix ventralis et dorsalis. • Radix ventralis permban fije nervore: 1) Fije somatike eferente /motorike 2) Fije viscerale eferente /preganglionare simpatike dhe parasimpatike,fije aferente ka teper pak. • Radix dorsalis permban fije nervore : 1) Fije somatike aferente /sensitive 2) Fije viscerale aferente
  • 24. • Radix ventralis et radix dorsalis bashkohen ne nivel te foramen intervertebrale ku pastaj ndahen ne : 1. Ramus anterior 2. Ramus posterior 3. Ramus communicans –albi et grisei 4. Ramus meningeus .
  • 25. Ndertimi i medulla spinalis –substantia alba(ne periferi) et grisea(ne brendi) • Substantia grisea-Lenda e perhimte • Pamja i ngjan flutures ose germes H . • PERMBAN COLUMNA-CORNU : 1. Cornu anterius –columna ant. 2. Cornu posterius-columna post. 3. Cornu lateralis (C8-L2) • Cornu anterius i bashkon commissura grisea • Cornu posterius ka 3 pjese : 1. Isthmus cornu posterioris 2. Caput cornu posterioris 3. Apex cornu posterioris
  • 26. • Shiriti gjeresor qe i bashkon cornu anterius ,posterius et lateralis-quhet pars ose zona intermedia. • Zona intermedia ka dy pjese : 1. Substantia intermedia lateralis –pjesa e perparme e saj formon cornu lateralis C8-L2 DHE Pjesa e pasme e saj formon formatio reticularis 2. Substantia intermedia medialis formon commissura grisea ,ne pjesen qendrore te te cilit vazhdon canalis centralis.
  • 27. Organizimi i lendes se perhimte se medulla spinalis 1) Motoneuronet somatike-neurone motorike somatike qe gjenden ne columna anterior te cornu anterior. 2) Motoneuronet viscerale /vegjetative/ ne cornu lateralis te pjeses torakolumbale dhe sakrale te medulla spinalis. 3) Interneuronet –qeliza te tipit Golgi 2 ,ndahen ne interneurone acosiative/nderlidhin segmentet e p.k dhe interneurone komisurale 4) Qelizat sensitive rele gjenden ne columna posterior .
  • 28. Citoarkitektonika e landes se perhimte • Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/ dhe laminat citoarkitektonike (10)  Cornu posterius ( 1-6)  Zona intermedia(7)  Cornu anterior (8-9)  Commissura grisea (10) 1. Cornu anterior • U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10. • Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
  • 29. Citoarkitektonika e landes se perhimte • Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/ dhe laminat citoarkitektonike (10)  Cornu posterius- ( 1-6)  Zona intermedia- (7)  Cornu anterior- (8-9)  Commissura grisea- (10) 1. Cornu anterior • U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10. • Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
  • 30. • Citoarkitektonika e cornu posterior • Grumbuj qelizash me funksion sensitiv qe formonje : I. Nucleus posteromarginalis-maja cornu posterior lamina 1. II. Substantia gelatinosa –para npm percepto temp dhembjen lamina 2. III. Nucleus proprius-te qafa cornu posterior ,lamina 3-4-5. IV. Nucleus dorsalis-clarkeut-lamina 7,aksonet e saj formonje tr.spinocerebellaris dorsalis. Segmenti C8-L3.
  • 31. Citoarkitektonika e cornu lateralis • Formohet nga pars lateralis ,zona intermedia. • Gjendet ne pjesen torakale dhe lumbale. • I pergjigjet LAMINES 7 , permban 2 berthama: 1. Nucleus s. tractus intermediolateralis (TH1-L2)-nga dalin neuronet preganglionare simpatike. 2. Nucleus s.tractus intermediomedialis (S2-S4) –nga kjo berthame dalin aksonet preganglionare parasimpatike qe permes radix ventralis n.spinalis ,nervat s2-s4,si dhe nn.pelvici ose erigentes leshonje medulla spinalis .  Ne kufirin mes substantia grisea/alba lateralisht nga cornu posterior eshte formatio reticularis i cili i pergjigjet pjeserisht lamines 5.
  • 32. Lenda e bardhe-substantia alba-medulla spinalis • Landa e bardhe ndahet ne 3 pjese topografike : 1) Funiculus anterior shtrihet mes fissura mediana anterior dhe sulcus lateralis anterior mes radix ventrales/n.spinales 2) Funiculus posterior shtrihet mes sulcus medianus posterior et sulcus lateralis posterior-mes radix dorsalis n.spinales dhe septum medianus posterius. 3) Funiculus lateralis shtrihet mes sulcus lateralis anterior et posterior mes radix ventralis/dorsalis n.spinales
  • 33. • Funiculus anterior • Neper funiculus anterior kalonje : 1. Tr.corticospinalis anterior 2. Tr.spinothalamicus ant 3. Fasciculus longitudinalis medialis 4. Tr.vestibulospinalis medialis 5. Tr.tectospinalis 6. Tr.reticulospinalis medialis 7. Tr.cerebellospinalis.
  • 34. • Funiculus lateralis • Neper kete pjese kalonje: 1) Tr.corticospinalis lateralis- rruge motorike 2) Tr.rubrospinalis-rr.motorike 3) Tr.spinothalamicus lateralis- rruge sensitive 4) Tr.spinocerebellaris anterior et posterior-rruge sensitive • Funiculus posterior kalonje: 1) Fasciculus gracilis-medial 2) Fasciculus cuneatus-lateral • Fijet e dyjave formonje presjen e SCHUTZ-IT- FASCICULI PROPRI
  • 35. • Qdo segmente i palces kurrizore ka 3 territore: 1.motorik-miotomit 2.sensitiv-dermatomit 3.sklerotomit • Refleksi spinal perbehet nga 5 elementet vijuese: 1. Receptori ,2.fijet aferente,3.qendra refleksive ,4.fijet eferente dhe 5.organi efektore. Refleksi monosinaptik/miotatik/-2 neurone /1 akson /forma ma e thjeshta e SNQ/quhen reflekse te shtrirjes ose ekstensoreve si refleksi patelar. • Refleksi polisinaptik/indirekt/reflekset e flektoreve si reflesi plantar i shputes
  • 36. • Demtimet e palces kurrizore :  Demtimi vertebrave C2-C4 demto n.phrenicus – vdekja  Demtimi C5-TH1 Paralizo muskujt e ekstremitetit superior  Demtimi L1-S3 Paralizo muskujt e ekstremitetit poshtem.