Magdalena Andersson presentation av ekonomiska läget 20150120

1. Finansdepartementet
Ekonomiska läget
Finansminister Magdalena Andersson
20 januari 2015

2. Finansdepartementet
AGENDA
• Utvecklingen i omvärlden
• Svensk ekonomi
• Offentliga finanser
• Sammanfattning

3. Finansdepartementet
AGENDA
• Utvecklingen i omvärlden
• Svensk ekonomi
• Offentliga finanser
• Sammanfattning

4. Finansdepartementet
USA fortsatt starkt –
euroområdet fortsatt svagt
BNP-tillväxt i utvalda länder
Procentuell förändring
Källa: Finansdepartementet
3,3
3,8
4,0
2,3
3,1 3,0
0,8
1,1
1,7
0,2
0,9
1,2
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
2014 2015 2016
Världen USA Euroområdet Japan

5. Finansdepartementet
Sammantaget förbättras tillväxten
i omvärlden de närmsta åren
BNP i Sveriges omvärld
Handelsviktad (KIX), procentuell förändring
2,3
2,8 2,8
2,1
2,6
2,8
2,1
2,4
2,8
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
2014 2015 2016
JUN14 BP15 NY
• Något högre tillväxt i euroområdet
driver uppgången 2015
• Nedrevidering av
helårsprognosen för 2015 beror
framförallt på en svagare start på
2015 än förväntat
Källa: Finansdepartementet

6. Finansdepartementet
Oljeprisfallet medför både
stimulans och turbulens
Oljepris, dagsvärden
Dollar per fat
• Prisfall på över 50 procent
sedan juni
• Utbuds- och efterfrågerelaterat
• Positiv nettoeffekt på
världsekonomin
• Utmaning för nettoexportörer –
särskilt offentligfinansiellt
0
20
40
60
80
100
120
140
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Källa: Reuters

7. Finansdepartementet
Oljeprisfall: vinnare och förlorare
Källa: Rhodium group, EIA and IMF
Procent av BNP
-10 -3 0 2 5 Källa: Rhodium group, EIA and IMF

8. Finansdepartementet
Låg inflation, både i Sverige och
euroområdet
Konsumentpriser, HIKP
Årlig procentuell förändring, månadsvärden
-1,0
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Euroområdet Sverige
• Inflationsförväntningarna allt
lägre, deflationsrisker
• Låg inflation håller uppe
realräntan
• Inom euroområdet är
inflationen än lägre i syd
– jämnar ut konkurrensvillkor
– späder på skuldsättnings-
problem
Källa: SCB, EUROSTAT

9. Finansdepartementet
Betydande risker för en svagare
utveckling
• Långvarig stagnation i euroområdet
• Geopolitiska oroligheter
– Ukraina/Ryssland
– Mellanöstern
• Finansiell oro
– Divergerande penningpolitik
– Oroväckande signaler från Kina
– Nyval i Grekland

10. Finansdepartementet
AGENDA
• Utvecklingen i omvärlden
• Svensk ekonomi
• Offentliga finanser
• Sammanfattning

11. Finansdepartementet
Långsam återhämtning
de kommande åren (1/2)
BNP-tillväxt, Sverige, kalenderkorrigerat
Procentuell förändring
Källa: Finansdepartementet
2,2
2,8
3,0 2,9
2,5
1,9
2,1
2,4
2,9
2,6
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
2014 2015 2016 2017 2018
BP15 NY

12. Finansdepartementet
Långsam återhämtning
de kommande åren (2/2)
Nedreviderad tillväxt jämfört med BP15-prognosen
• Internationell uppgång svagare än väntat
• Lägre privat konsumtion
• Finanspolitiken

13. Finansdepartementet
300 000
310 000
320 000
330 000
340 000
350 000
360 000
370 000
380 000
390 000
400 000
410 000
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Ingen välståndsökning sedan 2007
BNP per capita
Kronor, 2013 års priser
-1,3 %
+17,7 %
Källa: SCB

14. Finansdepartementet
Utvecklingen bättre än Sydeuropa
men sämre än t.ex. DE, US, JN
BNP per capita i fast penningvärde (USD, 2005), utveckling 2007-2013
Procentuell förändring
-10,4
-9,1
-3,2
-1,0
+0,6 +1,0
+5,4
-12
-10
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
Italien Spanien Frankrike Sverige USA Japan Tyskland
%
Källa: Världsbanken

15. Finansdepartementet
Svag produktivitetstillväxt sedan 2007
4,1
0,6
3,3
3,7
4,5
2,4
3,1
0,1
-1,2
-3,1
3,9
0,9
-0,4
0,9
-0,0
-4,0
-3,0
-2,0
-1,0
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Produktivitetstillväxt, Sverige
Procent
Årlig förändring Genomsnittlig förändring 2000-2006
respektive 2007-2014
Källa: Finansdepartementet

16. Finansdepartementet
Arbetslösheten förväntas sjunka
långsammare än tidigare prognos
Arbetslöshet, 15-74 år
Procent av arbetskraften
• Sämre makroprognos
• Snabbare tillväxt i
arbetskraften pga.
snabbare
befolkningsökning
• Högre jämviktsarbetslöshet
Källa: SCB och egna beräkningar
7,9
7,3
6,7
6,4 6,1
7,9 7,7 7,4
6,9
6,5
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
8,0
9,0
2014 2015 2016 2017 2018
BP15 NY

17. Finansdepartementet
Prognosen ligger i linje med andra
bedömare
2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018
FiD (NY) 1,8 2,4 2,7 2,6 2,5 7,9 7,7 7,4 6,9 6,5
FiD BP15 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1
ESV (Jan15) 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5
RB (Dec14) 1,8 2,6 3,3 2,3 7,9 7,5 6,9 6,6
KI (Dec14) 1,7 2,3 3,1 2,7 2,3 7,9 7,7 7,4 7,0 6,6
OECD (Nov14) 2,1 2,8 3,1 7,9 7,5 7,3
KOM (Nov14) 2,0 2,4 2,7 7,9 7,8 7,6
IMF (Okt14) 2,1 2,7 2,7 2,6 2,5 8,0 7,8 7,6 7,4 7,3
BNP, procentuell förändring Arbetslöshet, procent
Källa: Respektive prognosmakare

18. Finansdepartementet
AGENDA
• Utvecklingen i omvärlden
• Svensk ekonomi
• Offentliga finanser
• Sammanfattning

19. Finansdepartementet
Underskott under hela
mandatperioden
Offentligt finansiellt sparande
Procent av BNP
Källa: Finansdepartementet
3,3
2,0
-0,7
0,0 -0,1
-0,9
-1,4
-3,0
-2,0
-1,0
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
-2,2
-1,1
-0,3
0,0
0,5
-2,1
-1,3
-0,6 -0,4
-0,1
-3,0
-2,0
-1,0
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Prognos BP15
Utfall
Ny prognos

20. Finansdepartementet
-0,8
-0,0
-1,5
-1,1
+0,1 -0,1
-0,5
-0,6
-4,5
-5,0
-4,0
-3,0
-2,0
-1,0
0,0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 TOTAL
Underskotten framdrivna av
betydande ofinansierade reformer
Nettoeffekt av reformer på finansiella sparandet, 2007-2014
Procent av BNP
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar
%

21. Finansdepartementet
Effekt på finansiellt sparande (Mkr) 2015 2016 2017 2018
Försämrad makrobild -10 -18 -14 -11
Migration (UO8) -1,2 -3,0 -3,3 -2,3
Integration och jämställdhet (UO13) -0,5 -1,7 -4,4 -7,4
Avräkning mot biståndet (UO7) 0,0 +3,3 +2,3 +0,3
Ek. trygghet vid sjukdom & handikapp (UO10) -0,5 -1,7 -2,8 -3,9
Förklaringsfaktorer till
prognosförändring
Försämrad makrobild:
• Svagare internationell efterfrågan
• Lägre privat konsumtion
• Finanspolitiken
Prognosjusteringar jämfört med BP2015
Källa: Finansdepartementet
Volymrelaterade utgiftsökningar:
• Sjukförsäkringen
• Migration och etablering

22. Finansdepartementet
-3,5
-3,0
-2,5
-2,0
-1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
2014 2015 2016 2017 2018
Finansiellt sparande Strukturellt sparande
MTO-finansiellt sparande MTO-strukturellt sparande
Offentligt finansiellt sparande och strukturellt sparande samt MTO
och referensvärde för nominella underskott i det finansiella
sparandet enligt stabilitetspakten
Procent av BNP
-3,5
-3,0
-2,5
-2,0
-1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
2014 2015 2016 2017 2018
Finansiellt sparande Strukturellt sparande
MTO-finansiellt sparande MTO-strukturellt sparande
Små marginaler till europeiska ramverk
Källa: FinansdepartementetKälla: EU-kommissionen

23. Finansdepartementet
AGENDA
• Utvecklingen i omvärlden
• Svensk ekonomi
• Offentliga finanser
• Sammanfattning

24. Finansdepartementet
Sammanfattning
• Långsam återhämtning de närmaste åren
– Svagare tillväxt och högre arbetslöshet än tidigare
prognostiserat…
– …till följd av svagare exportefterfrågan och inhemsk
konsumtion
• Betydande nedåtrisker
– Oroshärdar i världen
– Finansiell turbulens
– Deflation
• De offentliga finanserna stärks
– Långsammare än tidigare prognostiserat till följd av den
svagare utvecklingen
– Principen om fullt finansierade reformer kvarstår – stegvis
förbättring av offentliga finanser

25. Finansdepartementet
Ett Sverige som håller ihop
Foto: Folio Bildbyrå

26. Finansdepartementet
Nyckeltal
2014 2015 2016 2017 2018
BNP 1,8 2,1 2,4 3,0 2,7 3,2 2,6 2,6 2,5 2,4
BNP, kalenderkorrigerad 1,9 2,2 2,1 2,8 2,4 3,0 2,9 2,9 2,6 2,5
Hushållens konsumtion 2,4 2,9 2,6 3,2 2,6 2,9 2,7 2,8 2,7 2,5
Offentlig konsumtion 1,4 1,1 1,8 1,5 1,0 1,1 0,4 0,3 0,6 0,3
Fasta bruttoinvesteringar 4,8 4,5 4,3 5,5 4,3 6,1 4,3 4,6 3,9 4,0
Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,3 0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten -1,0 -0,7 -0,3 -0,1 0,2 0,2 0,3 0,1 0,2 0,1
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,9 1,4 1,2 1,3 1,2 1,3 1,5 1,2 1,1 0,8
Produktivitet, näringslivet 0,2 1,3 1,3 1,9 1,6 2,1 1,8 2,1 2,0 2,0
Sysselsättningsgrad, 15-74 år 66,3 66,2 66,6 66,5 66,5 66,6 66,4 66,6 66,6 66,8
Arbetslöshet, 15–74 år (procent av arbetskraften) 7,9 7,9 7,7 7,3 7,4 6,7 6,9 6,4 6,5 6,1
KPI (årsgenomsnitt) -0,2 0,0 0,3 0,9 1,4 2,2 2,8 3,0 3,4 3,2
Offentliga sektorns finansiella sparande, % av
BNP
-2,1 -2,2 -1,3 -1,1 -0,6 -0,3 -0,4 0,0 -0,1 0,5
Strukturellt finansiellt sparande, offentlig sektor, %
av BNP
-0,9 -0,9 -0,3 -0,4 0,1 0,0 -0,1 0,1 -0,1 0,5
Offentliga sektorns skuld, % av BNP 41,6 40,1 41,1 39,4 39,5 37,9 38,1 36,2 36,4 34,0
BNP-gap* -2,0 -2,2 -1,6 -1,2 -1,2 -0,5 -0,5 -0,1 0,0 0,0
BNP, euroområdet 0,8 0,8 1,1 1,5 1,7 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6
BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,1 2,1 2,4 2,6 2,8 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9
* Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP
Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser, referensår 2013.
Källor: SCB och egna beräkningar
Ny prognos (prognos från BP15, 23 oktober 2014, i grått)
Procentuell förändring om inte annat anges