1. En politik för fler jobb
Finansminister Anders Borg
29 januari 2013
Finansdepartementet

2. Stabilare återhämtning av
världsekonomin men med tydliga risker
•
Stabilare återhämtning men fortsatt svaga tillväxtutsikter i
närtid
–
–
Fortsatt svag tillväxt i Eurozonen
–
•
I USA syns tecken på ökad aktivitet i ekonomin och återhämtning på
bostadsmarknaden
Sårbara tillväxtekonomier väntas sänka farten
Betydande risker kvarstår
–
–
Svaga banker i eurozonen kan ge oro på finansmarknaderna
–
–
Risk för förstärkt finansiell turbulens i tillväxtekonomier till följd av
nedtrappning av kvantitativa lättnader i USA
Osäkerhet kring utvecklingen i Norge riskerar att drabba Sverige
Omvärlden drar inte Sverige ur krisen
–
Finansdepartementet
Hushållens konsumtion håller uppe tillväxten

3. Världsekonomin har förändrats
gradvis – och utvecklingen fortsätter
•
Ökad öppenhet och större roll för marknadsekonomin
•
Frihandel, fria kapitalflöden, sjunkande transportkostnader och
informationsteknik har ökat förutsättningarna för en global ekonomi
•
Tillväxtekonomierna allt viktigare del av ekonomin
–
–
Ett flertal andra länder i Asien, Latinamerika och Afrika står på tur
–
•
Kinas transformering saknar motstycke i historien
Miljarder människor har eller kommer att bli en del av världsmarknaden
Europa tappar i betydelse
–
•
Nödvändigt att återställa förtroende och förbättra konkurrenskraften
Sverige står väl rustat
–
Finansdepartementet
Omfattande reformer har genomförts, men betydande utmaningar kvarstår

4. Regeringens politik för fler jobb
• Ordning och reda i offentliga finanser
• Återupprätta arbetslinjen med starka drivkrafter
för arbete
• Kunskapslinje i skolan
• Stärka Sveriges konkurrenskraft
• Bibehållen sammanhållning genom
fördelnings- och välfärdssatsningar
Finansdepartementet

5. Väl avvägd stimulanspolitik genom krisen
Finansiellt sparande och Maastrichtskuld, procent av BNP
4
50
3
45
2
40
1
35
0
30
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
-1
-2
Finansdepartementet
25
Sparande
Statsskuld (höger)
Källa: Budgetpropositionen
för 2014
20

6. Sveriges position har stärkts
Förändring av bruttoskulden 2006–2014, procent av BNP
120
100
80
60
40
20
Källa EU-Kommissionen
Finansdepartementet
Irland
Grekland
Spanien
Portugal
Storbritannien
USA
Frankrike
Nederländerna
Italien
Finland
Belgien
Österrike
Danmark
Tyskland
-20
Sverige
0

7. Återupprätta arbetslinjen med starka
drivkrafter för arbete
• Öka utbud
–
–
–
–
Jobbskatteavdrag
Arbetslöshets- och sjukförsäkringen
Arbetsmarknadspolitiken
Utbildning och yrkesintroduktionsjobben
• Öka efterfrågan
– Nystartsjobb och sänkta socialavgifter för unga
– ROT- och RUT, sänkt restaurangmoms
• Bättre matchning
Finansdepartementet

8. Mer lönsamt att arbeta
Marginalskatt vid olika månadsinkomster, 2014
60%
Medianlön 2014
50%
40%
Marginalskatt
2006
30%
Marginalskatt
efter JSA1-5
20%
Marginalskatt före
kompensation för
egenavgifter (S)
10%
0%
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
• Med 2006 års regler skulle i dag 80 procent av löntagarna
betalat mer än 30 procent i marginalskatt
• Med regeringens politik, inklusive förstärkningen av
jobbskatteavdraget, kommer i stället 30 procent av
löntagarna betala mer än 30 procent i marginalskatt
Finansdepartementet
50 000
55 000

9. Återställd kunskapslinje i skolan
• Nya läroplaner och tydligare
kunskapskrav
• Nationella prov och tidigare betyg
• Mer undervisningstid i matematik
• Satsningar på karriärtjänster för lärare
• Reformerad lärarutbildning och
kompetenshöjning hos befintliga lärare
Finansdepartementet

10. Åtgärder för att stärka Sveriges
konkurrenskraft
• Ökade satsningar på infrastruktur,
forskning och innovation
• Förbättrat företagsklimat
• Kunskapsfokus i skolan
Finansdepartementet

11. -2
-8
Finansdepartementet
Irland
Frankrike
Belgien
-6
Portugal
Förändring 2000 – 2011, procentenheter
2
5
0
-5
-10
-15
Källa: Eurostat
-20
Källa: Eurostat
Italien
10
Frankrike
-8
Belgien
Implicit skattesats på arbete
Portugal
Källa: Eurostat
Danmark
Grekland
Irland
Tyskland
Portugal
Italien
Frankrike
Storbritannien
Österrike
Belgien
Nederländerna
-4
Österrike
0
Tyskland
-2
Nederländerna
10
Storbritannien
20
Spanien
30
Finland
2011
Finland
2000
4
Sverige
Skattetryck
Sverige
Irland
Spanien
50
Grekland
Portugal
Storbritannien
Nederländerna
Tyskland
Österrike
Italien
Finland
Frankrike
Belgien
Sverige
Danmark
Andel av BNP, procent
Spanien
Nederländerna
Österrike
Italien
Storbritannien
-4
Tyskland
Grekland
Finland
Danmark
4
Sverige
60
Skattetryck
Förändring 2000 – 2011, procentenheter
40
2
0
-6
Källa: Eurostat
Implicit kapitalskattesats
Förändring 2000 – 2011, procentenheter
0

12. Offentliga utgifter, utbildning 2010
Resurser till forskning, 2010
Procent av BNP
Procent av BNP
8,8
3,9
7,0
6,8
6,6
6,5
6,3
6,0
5,9
5,9
3,4 3,1
2,8 2,8
5,6
5,0
2,2 2,0
1,9 1,8 1,7 1,6
1,4 1,3
4,5
Källa: Eurostat
Källa: OECD
Offentliga utgifter, 2012
Offentliga investeringar, 2012
Procent av BNP
56
55
54
52
52
51
51
48
48
47
45
43
Finland
Belgien
Grekland
Sverige
Österrike
Italien
Nederländerna
Storbritannien
Spanien
Portugal
Tyskland
Irland
2,6 2,5
57
3,1
Frankrike
59
Procent av BNP
3,5 3,3
2,2
1,9 1,9 1,8 1,8 1,7
1,7 1,5
Källa: EU-kommissionens
höstprognos, 2013
Finansdepartementet
Danmark
Österrike
Tyskland
Portugal
Spanien
Belgien
Grekland
Italien
Irland
UK
Danmark
Finland
Frankrike
Nederländ…
Sverige
1,0
Källa: EU-kommissionens
höstprognos, 2013

13. BNP-tillväxt
Real disponibelinkomst
Genomsnittlig BNP-tillväxt, medelvärde 2007-2012,
procent
Procentuell förändring 2007–2012
0,3
-0,6 -0,9
Grekland
-1,3
Italien
1,7
Spanien
3,1
Nederländerna
3,5
Irland
4,7
UK
Finland
Sverige
4,9
Österrike
-0,2 -0,4
Grekland*
Italien
Portugal
Danmark
Spanien
Irland
Storbritannien
Finland
Frankrike
Belgien
Österrike
Tyskland
Sverige
Nederländerna
-0,1
5,5
Tyskland
6,5
0,1
Portugal
11,5
0,5 0,5 0,4
Danmark
0,8
19,1
Frankrike
1,2 1,1
Belgien
1,4
-4,2 -8,3
-3,0
Sysselsatta, 15−74 år
Arbetskraften, 15−74 år
8,6
7,1
2,9
2,1
0,9
-2,7
-4,6
-8,0
-12,5
Spanien
Portugal
Irland
Danmark
Italien
Finland
Frankrike
Nederländerna
Källa: OECD
UK
Österrike
Sverige
Belgien
Grekland
Källa: OECD
-3,6
-19,0
Grekland
-15,8
0,4
-1,1
Frankrike
Tyskland
Italien
Nederländerna
Spanien
Storbritannien
Österrike
Sverige
5,2
2,5
Tyskland
3,0
0,7
Belgien
5,9
-0,1
3,2
Finansdepartementet
7,0
4,0
Portugal
4,5
Danmark
5,2
Finland
5,2
Irland
5,7
-24,6
Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
7,6
Källa: Eurostat

14. Unga (15-24 år) som inte arbetar
eller utbildar sig
Helårsekvivalenter i olika
ersättningssystem
6,8
Arbetslöshetsersättning
Arbetsmarknadspolitiska program
Ekonomiskt bistånd
Sjukpenning & sjuklön
Aktivitets- och sjukersättning
5,5
3,0
15
-1,9
-1,5
-1,0
Irland
UK
Italien
Grekland
10
Spanien
05
Danmark
00
Frankrike
95
Belgien
90
4,3
0,9 1,1 1,2
Finland
85
Nederländerna
80
Österrike
75
Källor, SCB, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
och Finansdepartementet
Sverige
70
Tyskland
0,3
3,5
Portugal
30
25
20
15
10
5
0
8,1 8,6
Förändring 2006 och 2012, pe
Andel av befolkningen, 2013-2017 prognos
Källa: Eurostat
Utanför arbetskraften (15-64 år)
Utanför arbetskraften (15-64 år)
2012, andel av befolkningen, Exklusive studerande eller i
arbetsmarknadspolitisk utbildningsåtgärd
25,6
Exklusive studerande eller i arbetsmarknadspolitisk
utbildningsåtgärd. Förändring 2006 och 2012
0,7
-2,2
Irland
-1,1 -1,1
Danmark
Italien
EU28
Belgien
Tyskland
Sverige
Finland
Nederländerna
Österrike
13,7 14,1
Portugal
0,0 0,1
Spanien
11,0
16,9 17,0
20,3 21,6
Grekland
15,5 15,9 16,3 16,6
19,8
2,1
-2,0 -2,0 -1,4 -1,1
-2,1
Källa: Eurostat
-3,8
Not: Frankrike saknas
Källa: Eurostat
Finansdepartementet
Not: Storbritannien och
Frankrike saknas

15. Arbetslinjen central för
sammanhållning
• Sverige visar att hög tillväxt går att förena med
långtgående fördelningspolitik
• Arbetslinje i skatte- och transfereringssystem
nödvändigt om målkonflikt ska undvikas
• Bredare vägar till jobb centralt för en
framgångsrik och hållbar fördelningspolitik
• Svaga grupper på arbetsmarknaden i fokus
Finansdepartementet

16. Välfärd ger jämn fördelning
Ojämlikhet i inkomstfördelningen.
Gini-koefficient
Andel av befolkningen med låg
materiell standard. Procent
0,34 0,35
0,35
0,33
15,2
0,32
0,30
0,28
0,25
0,25
0,26
0,31
11,2
0,28 0,28
0,27
7,8
8,3
5,7
5,1 5,2 5,3
2,5 2,6
3,2
3,9 3,9
Källa: Eurostat, data avser 2011
*Avser 2010
Finansdepartementet
Källa: Eurostat, data
avser 2011
Grekland
Italien
Portugal
Irland
Belgien
Tyskland
Frankrike
Storbritannien
Österrike
Spanien
Finland
Danmark
Nederländerna
Sverige
Spanien
Portugal
Grekland
Storbritannien
Italien
Frankrike
Irland*
Tyskland
Danmark
Österrike
Belgien
Finland
Nederländerna
Sverige
1,2

17. Samlad reformagenda för Sverige
• Ansvarsfull politik med starka offentliga
finanser
• Stärkt arbetslinje och fler i jobb
• Återupprätta kunskapslinjen
• Värna trygghet och sammanhållning
Finansdepartementet

18. Sammanfattning
• Återupprättad arbetslinje, tydligt
kunskapsfokus och stärkt konkurrenskraft
bärande i reformarbetet
• Samtidigt har offentliga finanser värnats
• Resultat i form av lägre utanförskap, högre
tillväxt, bättre reallöneökning och bättre
utveckling på arbetsmarknaden
Finansdepartementet