FSF: Förslag till ändringar i policydokumentet, preliminära förslag (21.9.2012)

1. 1
2
3
Förslag till ändringar i policydokumentet
4
5
Innehåll:
6
1. Förändringar i verksamhetsbetingelser
7
2. Förbundets befintliga ståndpunkter
8
3. Behov av att precisera vår ståndpunkt
9
4. Styrelsens förslag till nya ståndpunkter
10
11
12
13
1. Förändringar i verksamhetsbetingelser
14
15
Den högre utbildningen i Finland har under de senaste decennierna internationaliserats
16
fortare än förut. Finlands studentkårers förbund har starkt stött och befrämjat
17
internationalisering både inom högskolor och i samhället i stort bl.a. genom sina ståndpunkter
18
gällande mobilitet och invandring. Internationalisering har dock även baksidor, och inte alla
19
tankar och tillvägagångssätt som man tagit till sig från den internationella diskussionen bör
20
understödjas eller accepteras. De mest välkända exemplen, och de som vållar mest diskussion
21
såväl internationellt som i Finland, på negativa aspekter av internationalisering är att
22
utbildning kan ses som en handelsvara, att terminsavgifter sprider sig och höjs, samt så
23
kallade ”examensfabriker” (eng. diploma mills), där det är möjligt att köpa sig en
24
högskoleexamen. De två senaste åren har det uppstått en trend i att aktörer med tankar och
25
metoder som är främmande för den finländska utbildningspolitiken har dykt upp i Finland.
26
Trenden tvingar den utbildningspolitiska diskussionen i Finland att ta hänsyn till och ta
27
ställning i fråga om den här utvecklingen.
28
29
De aktuella förändringarna i verksamhetsmiljön grundar sig på att finländska och utländska
30
instanser med stöd av näringsfriheten kan erbjuda kommersiella utbildningstjänster. Med
31
andra och mer specifika ord, så kan utländska högskolor grunda filialer på finländsk mark, å
32
andra sidan kan även finländska företagare erbjuda utbildning. Det har förekommit exempel
33
på båda dessa företeelser tidigare, men under de två senaste åren har antalet sådana aktörer
34
märkbart ökat och det verkar som om trenden kommer att bli starkare under kommande år.
35
36
År 2011 grundade det privata estniska universitetet Estonian Business School (EBS) en
37
sidoenhet som ordnar handelsvetenskaplig utbildning i Helsingfors. Ursprungligen planerade
38
EBS att anta 20 studerande, men på grund av den stora anstormningen sökande antog EBS
39
mer än fyra gånger så många. EBS kommer att utöka sin antagning. Orsakerna till det stora
40
antalet sökande har inte utretts, men det kan antas att en bidragande orsak varit anhopningen
41
av nya studenter, dvs. att antalet personer som tagit studentexamen och antalet
42
nybörjarplatser vid högskolorna inte korrelerar.
43
44
Det stora antalet sökande torde vara ett skäl till att även andra utländska högskolor har fattat
45
intresse för Finland. Hösten 2012 började Estlands tredje största universitet, Tallinn Ülikool
46
(TÜ), erbjuda juridisk utbildning, även den i Helsingfors (45 studenter). Utöver detta finns det
47
information om att flera estniska och åtminstone en rysk högskola har hört sig för om hur
48
saker går till i Finland, och planerar att grunda filialer i Finland.

2. 49
50
Av de inhemska aktörerna bör nämnas Helsinki School of Business (HELBUS) som inledde sin
51
verksamhet hösten 2012 och i enlighet med sitt namn erbjuder handelsvetenskaplig utbildning.
52
Av tidigare aktörer kan nämnas Scandinavian Arts and Business Institute (SABI), som haft
53
verksamhet i Finland sedan år 2006.
54
55
De högskolor och företag som beskrivs ovan ger en bra bild av hur olika utgångspunkterna
56
och metoderna för att ordna utbildning kan vara. EBS och TÜ:s estniska verksamhetsställen
57
ger i Estland officiellt erkända examina. Det är ändå oklart vems ansvar det är att övervaka att
58
även den undervisning som ges vid finska filialer fyller samma kvalitetskriterier som de
59
estniska och vem som ansvarar för exempelvis kvalitetssäkring. HELBUS erbjuder i sin tur
60
associate degree-examina (120 ECTS), som det europeiska utbildningssystemet inte känner till.
61
Varken HELBUS eller SABI:s examina har någon ackreditering av någon myndighet eller
62
motsvarande instans.
63
64
Alla fyra kombinerar undervisning på engelska och avgiftsbelagda studier. EBS
65
kandidatprogram kostar 2630 euro/år, TÜ:s motsvarande 3952 euro/år och HELBUS 3200
66
euro/termin. Avgifterna vid SABI varierar från några tusen upp till 17 000 euro. I övrigt
67
varierar finansieringsgrunden: EBS, SABI och HELBUS är helt privata läroanstalter, medan TÜ
68
är ett huvudsakligen offentligt finansierat statligt universitet.
69
70
71
72
73
2. Förbundets befintliga ståndpunkter
74
75
De centrala punkterna i FSF:s politiska policydokument:
76
”Den examensinriktade utbildningen är gratis för de studerande.
77
Uppdragsutbildningen stjäl inte resurser från undervisningen och forskningen,
78
utan ökar resurserna. Öppna universitetet är inte en avgiftsbelagd väg runt
79
urvalsprovssystemet, till högre studier.” (2.1 Likabehandling)
80
81
”Högskolornas studenturval baserar sig på motivation och lämplighet, och det
82
finns inget behov av prepkurser.” (2.1 Likabehandling)
83
84
”Studiestödssystemet främjar också på sitt sätt internationell mobilitet.” (2.2
85
Utkomst)
86
87
”Högskolornas examina utgör självständiga helheter i enlighet med det
88
europeiska området för högre utbildning, och de är länkade till en nationell
89
referensram för kompetens liksom till europeiska dito.” (3.1 Högskoleexamina)
90

3. 91
”Efter avlagd examen kan de studerande gå över från en högskola till en annan
92
överallt i Europa och får då sin kompetens erkänd till fullo.” (3.1
93
Högskoleexamina)
94
95
”Högskolorna inför inte några terminsavgifter för studerande som kommer från
96
länder utanför EU/EES-området. I det fallet att någon högskola beslutar sig för
97
att prova på avgiftsbelagda magisterprogram, skall försöket utvärderas enligt en
98
på förhand fastslagen uppsättning kriterier. Försöket permanentas inte ifall
99
införandet av terminsavgifter minskat studentantalet avsevärt, ifall
100
stipendiesystemet inte möjliggör jämlikt tillträde till utbildning eller ifall systemet
101
med terminsavgifter kräver alltför stora resurser i förhållande till det resultat det
102
ger. Ett stipendiesystem skall garantera att begåvade studenter har möjlighet att
103
helt gå in för sina studier oberoende av sin bakgrund eller sina tillgångar.” (5.1
104
Utländska studenter)
105
106
I den pro memoria om utbildningsexport (godkänd av FSF:s styrelse 11.6.2010) har FSF
107
definierat acceptabel utbildningsexport som följer:
108
”1. Utbildningsexport är antingen
109
a. kommersialisering av utbildning där den som betalar är ett utländskt
110
eller internationellt företag eller en organisation eller stat –inte en individ;
111
eller
112
b. export, kommersialisering och produktifiering av andra instrument och
113
innovationer såsom undervisningsteknologi, lärandemiljöer,
114
undervisningsplaner, elev- och studerandevård, och modeller för
115
stödtjänster, utbildningssystem och förvaltning samt infrastruktur och
116
olika utvecklingskonsulteringar.
117
2. Inom högskolesektorn är den som utför utbildningsexporten i första
118
hand en högskola eller ett företag som ägs direkt av en högskola.
119
3. Målet med utbildningsexport inom högskolesektorn är att
120
a. få mer finansiering för att sköta högskolans grundläggande uppgifter –
121
verksamheten ska vara ekonomiskt vettig och på längre sikt
122
vinstgivande,
123
b. göra högskolegemenskapen mer internationell – både för studenter och
124
för personal, samt
125
c. förbättra uppfattningen om finländsk know-how.
126
4. Hur utbildningsexporten verkställs, lagenligheten för olika
127
utbildningsexportprojekt och kvalitetssäkring av produkterna övervakas
128
av ett organ som lyder under undervisnings- och kulturministeriet eller
129
utbildningsstyrelsen.
130
5. Inga principer som är samhälleligt och nationellt viktiga, såsom
131
avgiftsfri examen i ledande utbildning, offras för att komma in på
132
internationella utbildningsmarknader.
133
134
Utbildningsexport som följer dessa principer godkänner FSF preliminärt.
135
FSF:s ståndpunkter gällande utbildningsexport beskrivs i [den här] pro
136
memorian.”

4. 137
138
139
140
141
3. Behov av att precisera vår ståndpunkt
142
143
Förändringar i verksamhetsbetingelserna sätter press på både befintliga ståndpunkter och
144
tillvägagångssätt. Pressen gäller å ena sidan högskolesystemets struktur och verksamhet, å
145
andra sidan studiesociala förmåner, men särskilt den situation som uppstår då dessa
146
samverkar.
147
148
Om en ser på det ur ljuset av hur högskolesystemet fungerar handlar det både om
149
verksamhetsprinciper och om kvaliteten på den utbildning som ges, arbetslivsrelevans och
150
studerandes rättsskydd.
151
152
Kommersiella aktörer kan på längre sikt även påverka högskolesystemets struktur genom att
153
förändra efterfrågan och utbud för den offentliga högskoleutbildningen. Detta gör det i sin tur
154
svårare att prognostisera utbildningsplatserna, och är därmed ett hinder för
155
utbildningspolitisk styrning. Vidare kan de kommersiella aktörernas finansieringsbas påverka
156
– eller användas som jämförelse till – finansiering för offentliga aktörer.
157
158
Förändringar i förhållandena sätter press även på utveckling av studiestödet. Enligt befintlig
159
lagstiftning kan studerande få studiestöd för studier utomlands om de motsvarar studier i
160
Finland enligt studiestödslagen eller är studier som avläggs under en utbytesperiod. Eftersom
161
högskolestudierna bör motsvara studier i Finland, bör utländska studier/examina som
162
berättigar till studiestöd vara ordnade vid en läroanstalt som står under offentlig bevakning
163
eller är på annat sätt ackrediterad i landet där studierna ska bedrivas. Många länder har en
164
skild ackrediteringsmyndighet som behandlar frågor om likvärdiga studier. I Finland fattas
165
beslut om studierna anses likvärdiga och ska stödjas av FPA. För studier utomlands kan
166
studerande få studiepenning 298 euro per månad, bostadsbidrag 210 euro per månad och
167
garanti för studielån på 600 euro per månad.
168
FPA har åtminstone i EBS fall tolkat lagen så att FPA beviljat ovannämnda för utlandsstudier
169
avsedda studiestöd även till studerande som studerar vid filialen i Finland. Grunden till det
170
har varit att studerande uppgett att studierna avläggs i Tallinn, inte i Helsingfors. Den här
171
tolkningen har lett till en situation där man i praktiken stöder terminsavgiftsbelagd utbildning
172
i Finland. På så vis blir den högre nivån på studiestödet som beviljas sådana studier,
173
exempelvis lånegarantidelen, i praktiken ett stöd till terminsavgifter i stället för ett stöd som
174
uppmuntrar till mobilitet. Detta utgör en fara för vårt offentliga avgiftsfria högskoleväsen,
175
eftersom det på lång sikt kan leda till en utveckling av en privat högskolesektor vid sidan av
176
den offentliga. De potentiella kunderna för en sådan högskolesektor existerar, eftersom
177
tävlingen om ett begränsat antal studieplatser gör att många sökande faller utanför, speciellt
178
inom populära områden. Även en del finländska företag är intresserade av en sådan
179
förtjänstlogik.
180
181
182

5. 183
184
4. Styrelsens förslag till nya ståndpunkter
185
186
Styrelsen föreslår följande tillägg och preciseringar till policydokumentet för att FSF:s andra
187
grundtes, ”en för den studerande avgiftsfri till examen ledande utbildning av hög kvalitet”,
188
ska kunna förverkligas på bästa möjliga sätt.
189
190
191
1. Formuleringar gällande högskolesystemet (Sektion 3, 1 stycket)
192
193
De som arrangerar högskoleutbildning i Finland ingår i den offentliga regleringen som
194
omfattar universitetslagen och yrkeshögskolelagen.
195
196
I ett högskolesystem som är tillräckligt och som beaktar samhällets behov finns inget utrymme
197
för examenshandel som riktar sig till individer.
198
199
Detaljerade motiveringar
200
Målsättningen med den första formuleringen är att säkra att den utbildning som diverse
201
diffusa aktörer erbjuder i Finland inte heller i framtiden erkänns som högskoleutbildning. Den
202
här formuleringen tar inte ställning till utbildningsanordnare som erbjuder examina i enlighet
203
med den europeiska referensramen för examina, om kvaliteten säkrats för att standarden för
204
referensramen uppfylls.
205
Den andra formuleringen uttrycker målsättningen att man genom att utveckla det offentliga
206
högskolesystemet ska kunna eliminera efterfrågan på examenshandel utan att begränsa
207
näringsfriheten. Formuleringen inkluderar principen om att utbildning inte är en handelsvara
208
och att motivet för att anordna utbildningen inte i första hand får vara företagsekonomiskt,
209
utan ska vara kunskap och bildning. Formuleringen har utformats för att motsvara
210
formuleringen om prepkurser.
211
212
213
2. Formuleringen gällande studiestöd (Sektion 2.2, 3 stycket)
214
215
Studiestöd avsett för högskolestudier beviljas för studier i Finland endast för högskolestudier
216
vid de universitet som nämns i universitetslagen §1 samt vid yrkeshögskolor som erhållit
217
koncession.
218
219
Detaljerade motiveringar
220
Avsikten med formuleringen är att begränsa studiestödet i Finland så att studiestöd beviljas
221
endast för studier som avläggs vid högskolor som hör till det finländska högskolesystemet. På
222
så sätt stöder man inte att det uppstår en privat, terminsavgiftsbelagd högskolesektor i
223
Finland. Formuleringen är inte avsedd att inverka på studiestödet avsett för studier
224
utomlands eller grunderna för att bevilja sådant.
225
226
227
228
Mer information:
229

6. 230
231
Kim Rantala, högskolepolitiskt ansvarig i styrelsen, 044 906 5003
232
233
Jarmo Kallunki, högskolepolitisk sekreterare, 041 515 2230
234
235
Soile Koriseva, socialpolitisk sekreterare, 041 515 2233
236
förnamn.efternamn@syl.fi
237