1. Grupparbete
Falun
23
augusti
2011
1.
Framtidens
kulturskola
i
Falun-
En
kulturskola
tillgänglig
för
alla?
En
kulturskola
för
alla
–
är
en
devis
som
ofta
används.
Finns
det
grupper
i
Falun
som
inte
nås
av
den
verksamheten
som
finns?
Om
ja,
vilka
är
de?
Grupp
1
–
ordförande
Staffan
Nilsson,
sekr
Anita
Johansson
Det
är
viktigt
att
Kulturskolan
är
öppen
för
alla
och
att
inte
vissa
grupper
hamnar
utanför.
Exempel
på
grupper
i
riskzonen
för
utanförskap
-‐Utländsk
bakgrund
-‐Funktionshindrade
-‐Socioekonomiskt
svaga
grupper
-‐Grupper
som
avstår
deltagande
pga.
religiöst
betingade
aspekter
-‐De
med
ålder
över
20
år
-‐”Ointresserade”
Vid
dans
och
musikskolan
är
flickor
överrepresenterade.
Gruppen
med
elever
med
utländsk
bakgrund
är
underrepresenterade,
kanske
beroende
på
att
det
är
undervisning
med
traditionellt
svenska
instrument
som
erbjuds.
Gruppen
med
funktionshindrade
är
också
underrepresenterade,
här
finns
önskemål
om
integration
eventuellt
i
samarbete
med
”Stjärnan”.
Arenan
har
bra
representation
från
gruppen
med
utländsk
bakgrund,
kanske
beroende
på
det
antirasism
arbete
som
bedrivs
där.
Teknikverkstan
bjuder
in
skolklasser
där
alla
i
klassen
kommer
och
har
därför
inte
samma
problematik
med
att
vissa
grupper
exkluderas.
En
kommande
kulturskola
bör
finnas
i
ett
centralt
verksamhetshus.
En
stor
gemensam
yta
bör
finnas
samt
enskilda
rum
för
lektioner/aktiviteter.
Huset
bör
vara
hemvist
för
vissa
utbildningar
ex.
SFI.
Att
finnas
i
samma
hus
öppnar
för
nya
verksamheter
inom
det
egna
området
ex.
genom
samarbete
musik-‐teknik
skulle
kunna
ha
en
egen
”radiokanal”.
Exempel
på
lämpliga
lokaler
i
Falun.
Folkets
hus
Arenan
Kristineskolan
Gruvan
Västra
skolan
2.
Framtidens
kulturskola
i
Falun
-
En
kulturskola
med
mångfald
och
jämställdhet?
2. A.
Vad
vill
ni
lägga
in
i
begreppet
mångfald
när
det
gäller
framtidens
kulturskola
i
Falun?
B.
Deltar
flickor
och
pojkar
på
lika
villkor?
Om
inte
–
vad
brister?
Grupp
1
–
ordförande
Staffan
Nilsson,
sekr
Anita
Johansson
Begreppet
mångfald
innebär
att
det
bör
finnas
ett
stort
utbud
av
aktiviteter
och
redskapen
som
används
ska
ha
ett
stort
spektra.
Uppgifterna
skall
ha
olika
infallsvinklar
och
målet
måste
vara
att
intressera
så
många
som
möjligt.
Begreppet
jämställdhet
kan
man
kanske
nå
genom
att
inte
ha
uppgifter
anpassade
till
olika
grupper.
Det
behövs
goda
förebilder,
inspirerande
lokaler,
inspirations
och
prova
på
aktiviteter
för
att
nå
så
många
som
möjligt.
Grupp
2
–
ordförande
Daniel
Riazat
(V)-,
sekr
Anders
Sjöberg,
Ahmed:
Ett
sätt
att
se
på
mångfald
är
från
olika
kulturer.
Vad
man
erbjuder
för
utbud
kan
också
vara
mångfald.
Kulturen
behöver
näring
som
bör
hämtas
utifrån,
principen
ge
och
ta.
Sverige
är
kulturellt
rikt,
nyttja
andra
kulturer.
Vi
ska
inte
bara
vänta
att
de
ska
komma
till
oss,
de
finns
ju
ibland
oss
.
Inom
våra
enheter
ska
vi
erbjuda
en
mångfald
av
aktiviteter.
Vad
vill
ungdomarna
ha
för
utbud?
Mario:
Vi
ska
vara
vägvisare.
Ska
vi
låta
oss
styras
av
trender?
Vi
ska
inte
styras
av
dem
utan
använda
vår
kunskap
som
specialiserade
pedagoger.
Helen:
Ungdomar
kan
ju
bara
intressera
sig
för
det
de
känner
till
finns,
så
vi
har
ett
ansvar
att
visa
på
mångfald
och
kunna
erbjuda
fördjupning.
Ahmed:
Ungdomar
vill
uttrycka
sig
i
bild
och
tar
konsten
till
väggarna
(graffiti)
ibland,
om
de
inte
möts
av
alternativ
hos
oss.
Vi
vill
att
alla
ska
få
prova
att
trycka
.
Hur
ska
jag
göra
för
att
nå
dem?
Vi
måste
ge
dem
chansen!
Helene:
Hög
terminsavgift
i
Dans-‐
och
musikskolan
utestänger
vissa!
Vi
borde
ha
en
kulturskola
under
samma
tak.
Mario:
Starta
med
vuxenundervisning
i
musik.
Västerås
har
lyckats
bra
att
bygga
upp
ett
stort
intresse.
Gunilla:
Politikerna
skapar
inte
tillräckliga
förutsättningar
att
satsa.
Det
byts
politiker
för
ofta!
Kultur
inte
nödvändigtvis
glädje
för
alla.
Idag
har
vi
bredden
att
alla
barn
får
möjlighet
att
komma
till
oss.
Vilka
barn
når
vi
inte?
Ahmed:
Vi
måsta
tänka
på
att
Sverige
har
en
ordningstradition!
Är
den
på
gott
eller
ont?
Konst
på
lyktstolpar
var
ett
omöjligt
projekt
att
genomföra.
Utställningen
var
klar
men
den
fick
inte
hängas
upp.
Sebastian:
Arenan
lever
drömmen
just
nu,
Vi
har
det
ungdomarna
vill
ha
och
tillgodoser
ungdomarnas
behov.
Det
är
dock
svårt
att
nå
nya
ungdomar.
Mario:
Borlänge
har
en
annan
mentalitet
och
musiklivet
där
blomstrar.
De
satsar
mera
på
förutsättningarna
för
musiklivet
med
replokaler,
utrustning
etc.
Anders:
Jobbar
vi
mot
skolan
så
når
vi
alla
oavsett
kön,
ekonomi
etc.
3.
Framtidens
kulturskola
i
Falun
-
En
kulturskola
med
öppna
arenor
och
eget
skapande?
A.
Ale
Möller
pratar
om
kulturskolans
vardag
och
helgdag.
Håller
ni
med
om
hans
resonemang?
Hur
mycket
av
vardag
och
helgdag
bör
det
i
så
fall
finnas?
B.
Vad
lägger
du
in
i
begreppet
eget
skapande?
3.
Grupp
2
–
ordförande
Daniel
Riazat
(V)-,
sekr
Anders
Sjöberg,
Leif:
Positivt
lyft
för
oss
när
vi
pratar
om
dessa
saker.
Ahmed:
Vill
man
nåt
får
man
satsa
själv,
vår
verksamhet
har
inga
bidrag!
Leif:
Vardagsundervisningen
är
viktig
för
hantverket!
Man
gör
saker
tillsammans
och
vill
lära
sig
mera.
Sebastian:
Jag
lärde
mig
att
själv
spela
trummor,
orkade
inte
vänta
i
fyra
år
Musikskolan.
När
jag
kom
med
i
musikskolan
ville
de
bara
lära
mig
noter
och
jag
tyckte
jag
kommit
längre
och
det
var
tråkigt.
På
Haraldsbo
Estet
sa
en
av
lärarna
-‐
Ta
med
dina
favoritlåtar
nästa
gång.
Då
blev
undervisningen
roligare.
Mario:
Det
är
skillnad
på
att
läsa
en
bok
själv
än
att
lyssna
på
den
på
cd.
Helene:
Lusten
är
det
viktigaste.
Då
kanske
du
inte
behöver
lära
dig
noter.
Gunilla:
min
son
har
gått
musik
och
en
tid
tappade
han
sugen.
Då
ringde
jag
hans
lärare
och
sa:
-‐Kan
du
få
med
honom
i
gruppspel!
Musikglädjen
hjälpte
honom
vidare,
annars
hade
han
nog
hoppat
av.
Anders:
min
dotters
gitarrspel
i
kommunala
musikskolan
lade
grunden,
Gruvrisskolan
skapade
musikglädje
och
vidare
inspiration.
Jag
tror
att
synen
på
musikämnet
och
musiklärarna
på
skolan
har
stor
betydelse.
Skapar
skolan
positiva
musikprojekt
kontinuerligt
kommer
eleverna
att
uppmuntras
och
vara
förebilder
för
varandra.
Helene:
vi
var
skolans
jobbigaste
klass
men
skapade
en
kabarè.
Det
var
toppen
och
vår
lågstadiefröken
var
helt
toppen!
Gunilla:
Är
ni
inne
i
externa
andra
projekt?
Var
finns
det
projekt
att
söka
och
kan
inte
kommunen
ha
en
proffsansökare.
Mario:
Varför
ska
vi
betala
för
hyra
av
Kristinehallen
till
kommunen
istället
för
att
kunna
nyttja
kommunens
lokaler?
Anders
:
kan
vi
skapa
gemensamma
projekt
så
har
vi
lättare
att
få
gehör
och
ekonomi
för
projekten
hos
beslutsfattarna.
Leif:
Gunnar
Sköndal
vill
genomföra
samarbeta
med
världsarvet
Gruvan
med
oss
pedagoger.
Ahmed:
18åring
kom
och
var
på
en
10årings
nivå
i
bild.
Han
fick
praktik
6
mån
det
gjorde
honom
enormt
duktig!
Vems
är
ansvaret
att
han
låg
på
för
låg
nivå
och
att
ingen
tog
han
om
hans
talang
efter
praktiken?
Kan
vi
skapa
projekt
tillsammans
där
tidigare
organisation,
ekonomi
och
prestige
läggs
åt
sidan
och
bara
koncentrerar
oss
på
att
utveckla
kulturen
i
Falun.
Grupp
3
Monica
Enarsson
(S)
–
Ordförande,
Anne
Pettersson
DoM
Sekreterare
• Möjlighet
och
utrymme
att
få
prova
sig
fram
på
fler
ämnen/instrument,
innan
man
bestämmer
sig
för
man
vill
fördjupa
sig
i.
Behövs
bra
organisation
och
ett
genomtänkt
koncept.
• Bra
balans
mellan
vardag
och
fest
är
viktigt.
Det
är
kanske
vi
som
är
festen
för
våra
aktiva
inom
kulturskolan!?
Alla
klarar
inte
teorin
i
skolan
utan
det
är
genom
praktiskt
utövande
som
de
kan
få
blomma.
• Viktigt
att
alla
barn
ska
få
möjlighet
att
utöva
kultur
i
någon
form
någon
gång
under
sin
tid
i
skolan.
• Vad
är
eget
skapande?
Medbestämmande,
eget
initiativ,
kan
vara
det
lilla
att
ta
med
musik
som
man
gillar
eller
försöka
spela
en
låt
som
man
tycker
är
bra
fastän
den
är
lite
för
svår.
Grupp
7
Kina
Åkered
Fransson
Dom
ordförande
Bengt
E,
Skolförv.-
sekreterare
4. A.
Ett
stort
utbud
av
möjligheter
till
eget
skapande
är
önskvärt.
För
att
möjliggöra
egen/elevens
utveckling
och
en
hanterlig
organisation
behövs
dock
en
hel
del
vardag
för
att
slutligen
komma
till
en
helgdag.
Vi
(pedagogerna)
ska
fira
framgång.
Metafor
5*(
Mån-‐dag
till
fredagen-‐genrep
lördag
–performance,
söndag
reflektion)
B.
Def
Eget
skapande:
Begreppet
eget
skapande
betyder
att
skapa
ett
”rum”.
När
man
hämtar
något
från
sig
själv
och
gestaltar
detta
på
något
sätt
Prova,
växa,
improvisera,
göra
en
text
4.
Framtidens
kulturskola
i
Falun-
En
kulturskola
med
bredd
och
spets?
Bör
och
kan
en
kulturskola
svara
för
både
bredd
och
spets?
Hur?
Grupp
3
Monica
Enarsson
(S)
–
Ordförande,
Anne
Pettersson
DoM
Sekreterare
• Viktigt
med
både
bredd
och
spets.
Det
måste
finnas
en
bredd
för
att
få
en
spets
jmf
"pyramidmodellen".
• Hur
kan
man
definiera
bredd?
Det
kan
vara
bredd
när
det
gäller
åldersspann,
många
olika
ämnesval,
undervisning
på
olika
kunskapsnivåer.
Vad
är
spets?
Kanske
möjlighet
att
nå
så
långt
man
vill
inom
ett
visst
ämne,
förmågan
hos
en
pedagog
att
identifiera
elevers
talang
och
kunna
tillgodose
enskilda
elevers
behov.
• För
att
nå
målet
med
både
bredd
och
spets
behövs
ändamålsenliga
lokaler,
gärna
ett
hus
som
är
centralen/baslägret.
Det
är
också
nödvändigt
med
välutbildade
och
kompetenta
lärare/pedagoger/personal,
bra
organisation
om
man
ska
få
till
alla
härliga
visioner
om
samarbetsprojekt,
tillräckligt
med
resurser
(timmar,
pengar,
material,
verktyg
etc)
och
en
bra
förpackning
i
form
av
acceptabel
avgift,
ett
trevligt
café,
generösa
öppettider
och
proffsig
marknadsföring.
Grupp
4
Linnea
Risinger
(MP)-ordförande
Ingela
H
B
-
sekreterare
Den
måste!
Så
som
man
har
tänkt
i
alla
år.
Naturskolan
har
ingen
särskild
syn
på
det
här,
jobbar
mest
med
bredd.
Barn
lär
sig
på
många
sätt.
Alla
har
olika
upplevelser
av
skolan,
gillar/ogillar
ämnen,
skolan
behöver
vara
varierad.
Det
behövs
en
rejäl
bas,
botten
på
triangeln
-‐
som
ger
intresse,
skapar
engagemang
och
känsla
hos
barnen
–
för
att
skapa
spetsen!
(som
i
idrott)
Ska
man
ha
både
bredd
och
spets,
så
måste
man
vara
beredd
vad
det
kosta.
Har
man
bredden
måste
pengarna
räcka
till
toppen,
det
handlar
om
resurser:
annars
får
man
ingen
spets.
Ingen
vill
ha
bara
spets
eller
bara
bredd:
”Håll
dem
på
mattan”
–
nej,
”dum”
fråga!
Hur:
Handledare
eller
lärare
som
behärskar
att
utbilda
spets!
Finns
många
pedagoger
som
har
en
mycket
bred
utbildning,
har
man
många
delmoment
kan
man
inte
vara
superduktig
på
alla.
5. Viktigt:
möjligheten
för
barn
&
unga
att
välja,
flexibiliteten
att
vi
visar
för
dem
vad
som
finns
att
välja.
Inte
bara
”du
har
talang
då
ska
det
bli
såhär”
–
barn
är
olika,
vissa
går
på
musiken,
andra
noter
osv.
Musikskola
för
alla
=
självklart!
Men
det
kräver
kompetens
som
kan
klara
av
spetsarna.
Och
mångfalden
av
elever.
Bredd
kan
också
vara
många
olika
sorters
möjligheter
att
uttrycka
sig
på.
Arenan:
möjligheter
att
prova
på
själv,
alla
tar
inte
aktivt
initiativ
att
ställa
sig
i
kö
till
gitarr.
En
typ
av
bredd,
synergieffekter
i
samarbeten
mellan
olika
saker,
skapar
förutsättningar
för
ungdomarna
att
göra
vad
de
vill.
Men
är
tidskrävande;
kräver
plats
i
sin
tjänst,
för
sånt
som
är
öppet,
workshops,
inte
schemalagt,
med
handledare.
Det
är
också
en
form
av
bredd.
”Min
erfarenhet
är
att
spetsen
är
det
enkla.
Det
är
kristallklart
vart
man
ska,
vad
man
ska
lära
dem,
och
de
är
intresserade,
motivationen
finns.
Bredden
är
mer
tidskrävande.”
Samarbetsformer
över
gränserna,
kreativt
och
givande
–
kräver
att
sätta
sig
in
i
andra
saker.
Lektioner
är
bara
tiden.
Kommunikationer
och
förståelsen
tar
tid
i
det
breda.
Gemensamma
visioner
underlättare
samarbete,
värdegrunder
–
vart
ska
man,
vad
är
målet?
”Det
är
detta
vi
vill
ge
ungdomar.”
Bredden
är
också
att
olika
människor
har
olika
förutsättningar,
bakgrunder
&
förutsättningar.
(”Spela
på
stenar
och
vatten,
bygg
med
blad
och
grenar.”-‐
fortbildning,
målgrupp…)
Det
går
att
hitta
mycket
samarbete
bara
man
vill.
Om
alla
vill
åt
samma
håll.
Vi
vet
kanske
för
lite
om
varandra.
Man
hade
allaktivitetshus
på
Arenan
förr
när
Komvux
fanns,
och
hade
ensambler
där.
Det
var
mångfald!
Men
nu
är
det
familjecentral,
det
hade
kunnat
vara
ett
kulturhus
(viss
bitterhet…)
Reflektion:
I
källaren
på
Arenan
finns
det
keramikverkstad!
Hit
skulle
man
kunna
gå.
Men
begränsar
åldersgränserna,
skrämmer
bort?
Målgrupper?
Trendigt:
hemslöjd!
Stick
&
brinn,
stickcaféer,
kommer
mer
och
mer
bland
ungdomar.
Slöjdklubb
för
hemslöjdsföreningen…
Marknadsföring!
Nå
igenom
bruset,
konkurrensen
om
ungdomarnas
tid
(Kairos)
Folk
vet
kanske
inte
om
att
Arenan
finns
(bredden)
men
vi
gör
mycket
saker!
Ronnie
lade
hälften
av
sin
tjänst
på
internet,
för
att
vara
där
ungdomarna
är.
På
de
sociala
medierna
når
man
många
unga
på
en
gång.
Facebook
t.ex.
Hemsida
=
bara
statisk
pappersinformation.
Tobbe:
Hopplöst
att
komma
fram
till
Arenan
på
hemsidan
–
lättare
att
Googla!
Hur:
Vi
skulle
ha
en
riktig
hemsida,
inte
den
som
är
på
Falu
Kommun.
Det
är
bara
pensionärer
som
gillar
den.
Ungdomarna
behöver
något
som
är
kul,
betala
någon
som
gör
det
professionellt.
Behov
av
informatör!
6. Ska
vi
klara
bredden
måste
det
till
en
portal
där
alla
är
representerade,
inte
så
tråkigt.
Aptitligt,
intressant,
uppdateras
varje
vecka,
en
blogg
–
krävs
någon
som
har
tid
för
det.
Vi
diskuterar
inte
ekonomi
här,
bara
hur.
Det
skulle
kunna
vara
ett
sätt
att
nå
ut.
Då
skulle
alla
kulturgrenar
vara
på
lika
villkor,
ingen
blir
undanskuffad.
Då
måste
det
vara
någon
som
en
oberoende
som
jobbar
åt
alla
–
snubbe/snubbinna
–
åka
runt
och
hämta
informationen.
Engagerar
folk
med
roliga
uppgifter
på
webben.
Filosofi
–
fånga
eleverna
där
de
är,
ta
dem
dit
de
vill.
Datorer
är
stort,
kan
man
fånga
dem
där
–
så
kan
man
vrida
dem.
Aptitlig
hemsida.
Samma
person
som
jobbar
med
evenemangsguiden!?
Kulturevenemang…
Det
handlar
om
att
chefen
måste
räkna
matte:
så
mycket
procent
schemalagt,
brett,
öppet,
workshops
osv
–
en
del
av
allas
tjänst
eller
särskilda
personer?
Vad
kan
man
göra,
har
vi
råd?
Vill
politikerna
satsa?
Vet
de
vad
det
kostar?
En
kulturskola
värd
namnet!
Nu
har
man
inte
ens
ensemblelokaler.
Flyttar
bänkar
varenda
vecka.
Det
är
sämre
nu
än
vad
det
någonsin
har
varit
vad
det
gäller
lokaler.
DoM
har
haft
samarbete
sedan
1994
med
estet.
Repetitionslokaler,
klassrum
och
aulans
scen
–
ut
och
in
hela
tiden,
för
det
händer
mer
än
bara
DoM.
Spara
pengar,
plockade
hem
dramalokaler
Aulan:
skrivsal,
repetitionslokal,
uppvisningssal.
Gamla
fordons-‐
och
verkstadshallen
är
nu
provisoriskt.
Samarbete
med
Komvux,
flytta
bänkar
och
tillbaka.
Positivt
dock:
Prova
på
och
kreativitet
kom
till
i
slagverkslärarens
gamla
rum,
i
utrymmet
som
skapades.
Viss
kvadratmeter
fysisk
yta
krävs
för
kreativitet.
Inget
specifikt
hus,
men
vad
behövs:
Någonstans
där
kreativiteten
kan
flöda
–
både
de
små
rummen,
fik
och
samling,
källare,
större
ensemblerum
och
scen!
Kulturskola
kan
vara
något
som
vi
vill
göra,
samarbeta.
Handlar
mer
om
ett
tänk,
samarbete,
med
olika
baser,
samlingsplats.
Kanske
en
kultururfestival
per
år!
:D
Meningen
med
en
kulturskola?
För
att
man
vill
samarbeta
mellan
olika
kulturformer!
Räcker
inte
med
en
kulturfestival/Särimner
eller
en
workshop
i
veckan…
Annat
syfte:
synliggöra…
Bredden
är
det
svåra
–
hur
man
når,
man
når
inte
alla
på
samma
sätt.
Inne
på
nätet.
Kulturfödelsedagskalas
–
där
alla
samlas
och
alla
får
se
bredden
och
väcker
intresse.
Synligt
för
alla
–
t.ex.
Granny
Goes
Street.
Ungdomarna
vaknar
”kan
jag
vara
med
och
göra
det
här”.
Kulturgrupper
–
specialister
på
att
fånga
invandrargrupper.
Med
en
kulturskola
kanske
det
kan
vara
lättare
att
hitta
dem,
man
kanske
kan
hitta
kompetens
inom
ett
större
område.
Kombo/Klarbo…
Någon
annan
kanske
kan
särskola
eller
funktionsnedsättningar,
mer
riktad
kompetens
–
en
vinst!
Bredd
genom
att
kompetens
för
mer
udda
grupper.
Stjärnan,
samarbete.
7. Inte
så
många
som
är
invandrare
av
oss
som
jobbar,
det
behövs
sådana
handledare!
Skött
musik
åt
Backa/Fors,
kräver
lite
extra.
Nya
ansikten
i
klasser!
Det
finns
6
replokaler
på
Arenan
som
studieförbunden
delar
på.
Bilda
har
uppe
vid
Rusta,
det
finns
ett
stort
behov
av
att
utöva
”källarbandsmusik”.
Vi
behöver
ge
förutsättningar.
Gitarr,
film
osv…
Studieförbund,
Det
finns
folk
som
jobbar
med
film
på
Arenan,
med
lön.
Behövs
ingen
stor
lokal,
har
två
Mac:ar.
Det
är
inte
alltid
platsen
som
är
viktig.
5.
Framtidens
kulturskola
i
Falun-
En
kulturskola
som
traditionsbärare,
förnyare
eller
båda?
Vilka
kulturpolitiska
målsättningar
skall
finnas
när
det
gäller
bevarande
av
kulturella
traditioner
och
förnyelse?
Behövs
en
politiskt
fastställd
målsättning
eller
är
det
”kundens”
vilja
som
gäller?
Grupp
4
Linnea
Risinger
(MP)-ordförande
Ingela
H
B
-
sekreterare
Viktigt
att
ha
en
grund
att
stå
på,
inte
bara
är
spontan
och
tar
det
som
kommer
dag
för
dag.
Utan
håller
kvar
så
det
finns
möjlighet
att
utöva
klassisk
musik.
Man
kan
inte
bara
spela
klassisk
musik,
det
kanske
inte
passar
alla.
Flexibel.
Ska
vi
vara
traditionsbärare,
ska
vi
jobba
för
det,
eller
inte?
Dotter
spelar
nyckelharpa,
gillade
Nordman,
blir
folkmusik.
Svårt
att
komma
med
modern
musik
och
be
att
få
spela..
Nordman
Det
finns
lite
att
göra
att
fråga,
vad
vill
man
spela,
vad
gillar
man…
Det
kan
också
vara
meditativt
med
musiken
man
gillar.
Låtar
som
man
tycker
om…
det
är
viktigt
med
mixen!
Om
vi
ska
arbeta
med
tradition
så
ska
det
vara
levande
tradition!
(Linnea)
Bevarandet
är
inte
nödvändigtvis
för
bevarandets
skull,
det
kan
vara
ett
sätt
att
ge
eleverna/ungdomarna
makt,
empowerment.
Att
lära
sig
en
teknik,
en
kultur
gör
också
att
dörrar
öppnar
sig
till
kulturer,
sociala
symboler
–
och
framför
allt
kan
man
ta
kulturen
och
levandegöra
den,
göra
den
till
sin
egen
och
skapa
om
den.
Men
måste
inte
bara
spela
klassiskt,
man
kan
bli
kompositör,
man
måste
inte
bara
spela
trad
folkmusik,
man
kan
skapa
nytt!
Men
det
kräver
också
att
man
kan
traditionen
(se
Bourdieus
teorier
om
sociala
fält
och
vad
sam
krävs
för
att
förändra
dem)
–
det
är
ett
sätt
att
ge
ungdomarna
fantastiska
redskap
i
livet,
om
man
behåller
musikglädjen
(A&O)
Det
är
aldrig
det
ena
eller
det
andra,
det
är
alltid
både
och!
Det
här
med
redskapen
är
viktigt,
men
lusten,
kulfaktor
och
entusiasmen
måste
till
för
att
det
ska
bli
riktigt
bra.
Och
den
kan
se
ut
på
olika
sätt
från
individ
till
individ,
det
är
utmaningen
i
varje
möte!
Tradition…
Ibland
när
man
har
lite
äldre
elever,
sjuan
eller
åttan,
måste
man
fråga:
varför
vill
du
det
här?
Någon
kan
ha
köpt
en
synth
och
har
den
hemma.
Så
vill
de
ha
ett
riktigt
piano
för
sitt
hantverk,
och
vi
får
förklara
att
synthen
är
mysig
att
ha
som
ett
komplement,
sen.
Ofta
är
barn
och
unga
mer
traditionella
än
vi
Vi
försöker
ge
dem
8. bakgrund
så
att
de
kan
välja
sedan.
Så
de
inte
kommer
och
frågar
”varför
fick
jag
inte
välja
det?”
Ska
vi
ens
ha
klara
tydliga
målsättningar?
”Kundens”
vilja,
när
man
möter
eleverna
–
vissa
kanske
inte
ens
vill
gå
till
naturskolan
om
de
själva
skulle
få
välja,
med
mp3-‐spelaren
i
öronen…
Beror
på
i
vilken
ålder,
man
behöver
en
viss
grund
att
stå
på
–
och
det
krävs
alltid
dialog!
Kanske
man
inte
frågar
varenda
elev,
man
har
lite
olika
dialog
med
olika
elever.
Tobbe:
Berättade
om
när
han
nämndet
ordet
”kulturarv”,
och
det
ballade
ur
till
en
löjlig
diskussion…
Klassisk
musik
är
allt
som
inte
är
populärmusik…
En
kulturskola
behöver
bära
ett
kulturarv,
självklart!
Finns
också
ett
samhällsbehov,
vad
kräver
samhället
av
oss?
Ligger
resurserna
rätt
fördelade
kulturarv
jämfört
med
populärkultur?
Si
och
så
mycket
på
si
och
så.
Idag
finns
det
ingen
mål
och
mening,
vissa
saker
håller
man
under
armarna
med
konstgjord
andning
och
annat
finns
behöv
av.
Inget
rätt
och
fel,
men
någon
sorts
styrning
borde
det
finnas.
De
som
betalar
skatt
kanske
har
en
annan
idé
om
vad
en
kulturskola
ska
vara?
Behövs
tänkas
till
på
ett
högre
plan
och
sedan
nedåt…
Ungdomar
kommer
till
Arenan
och
vill
hålla
på
med
DJ
och
hip-‐hop-‐grejer,
har
inte
mycket
utrustning,
då
kommer
invandrarkillarna
när
man
börjar
pyssla
med
det.
Finns
ett
sug!
Det
borde
finnas
en
projektpott
där
det
finns
extra
resurser
för
handledare/motor
när…
Arbetsrättsliga
ärenden
hela
tiden,
man
blir
väldigt
ofri
inom
det
kommunala,
det
finns
inte
det
här
lösa
flexibla,
kan
inte
bara
tillsätta
för
att
satsa
på
t.ex.
DJ…Arenan
har
DJ-‐
utrustning
som
är
15
år
gammal.
Mesta
pengarna
går
till
löner.
”Det
går
inte”,
inget
rum
finns
att
experimentera,
då
ger
man
upp,
bryr
sig
inte
om
att
tänka
en
gång.
Prova
på
ska
man
ha,
även
för
de
som
spelar
nyckelharpa!
Man
kanske
vill
göra
några
coola
beats…
Eller
så
upptäcker
man
att
det
är
skittråkigt.
Naturskolan,
tänker
att
man
ska
hjälpa
lärarna
så
att
eleven
når
målen,
ge
verktyg
till
lärarna…
barn
lär
sig
om
de
bara
vill!
Man
kan
lära
sig
spela
fiol,
göra
film,
om
man
vill.
”Var
i
läroplanen
står
det
att
vi
ska
göra
det
här?”
Nya
tidens
generation…
Var
står
det
att
vi
ska
lära
oss
göra
eld…
Det
löser
sig,
eller?
Om
man
tar
fasta
på
musikglädjen
och
skaparglädjen?
Vissa
instrumentgrupper
är
svåra
att
få
att
gå
runt,
men
vi
kanske
vill
ha
det
.
Det
behövs
klara
direktiv
att
klara
det.
Det
behövs
både
och,
någonstans
däremellan.
Nu
vet
man
inte
riktigt,
inget
medvetet
beslut.
9. ”Vi
ska
inte
ha
någon
kö”
–
så
kan
man
inte
säga,
vad
blir
det
då
för
undervisning
om
alla
bara
ska
in
på
instrument?
Det
blir
bara
förvaring
av
eleverna,
antagligen
ingen
kunskap
som
lärs
ut
hantverksmässigt.
Det
behöver
finnas
en
resurs
för
projekt,
för
att
ta
tillvara
på
”kundens
önskemål”.
När
ungdomarna
kommer
och
vill
göra
saker,
så
kan
det
växa
fram
till
att
generera
en
50%
tjänst.
Eller
så
tycker
man
att
det
ska
finnas
en
fungerande
blåsorkester,
det
kan
bli
skjuts
på
det.
Att
man
inte
säger
att
man
vill
ha
saker
som
är
omöjligt.
Vill
man
ha
samarbeten
så
kostar
det
tid
(=
pengar),
annars
blir
det
inget
samarbete.
Samma
sak
med
marknadsföring.
Vi
kan
inte
satsa
på
allt
–
men
var
ligger
limiten?
Och
vad
vill
man
ha
för
fördelning.
–
det
behövs
politiskt
ställningstagande
på
den
punkten!
Apropå
kulturarv
vs
nytänkande:
nya
kulturformer,
får
de
plats?
WoW,
datorspel,
DJ,
datorgenererad
musik,
fotande,
film,
bloggande,
medier,
radio,
kreativt
skrivande,
lajv…
KP
–
har
plats
för
att
lägga
upp
noveller.
Arenan
har
haft
lite
skrivarcirklar.
Hustankar:
från
början
klassisk
kultur,
dans,
musik,
drama,
bild
–
sedan
kom
tankar
om
film.
Film
ligger
på
intresseplats
4
hos
unga,
i
deras
intressesfär,
värt
att
ha
med
i
huset?
Sedan
kom
naturskolan
och
teknikverkstaden
med.
Nu
är
det
VI
som
har
makten
att
bestämma
vad
vi
vill
ha
i
huset,
ledningsgruppen…
Visionen:
DoM
är
en
resurs
för
hela
Falu
Kommun,
ett
levande
hus
–
typ
Arenan
fast
större
–
bygger
in
fler
delar
av
kulturen,
plockar
in
pedagogerna.
Professionella
behövs!
Man
måste
tänka
ekonomi,
det
är
kul
att
spåna,
men
vad
har
politikerna
för
vision
för
det
här?
Ska
det
bli
någonting
så
gäller
det
att
handla
relativt
snabbt…
annars
blir
det
en
ny
Kulturfyr!
Det
kostar
pengar
och
folk
blir
trötta…
Bygga
på
det
som
finns
–
centralt
beläget.
Gemene
man
ser
det
och
känner
att
det
finns!
Här
ligger
Faluns
kulturhus/allaktivitetshus!
Det
behöver
nyttjas
hela
dygnet,
lokalerna.
Det
är
en
rikedom
att
vi
har
råd
med
kultur!
Målerikurser
–
graffitti
tatueringar.
Bra
exempel:
Rosa
Huset/Miranda
–
kulturskola
på
dagarna,
Rosa
Huset
tar
över
på
kvällarna.
Det
måste
skjutas
till
pengar
för
samarbete
om
det
här
ska
fungera.
Kan
inte
vara
köp
och
sälj!
Man
kan
inte
göra
en
kulturskola
och
tro
att
allting
ska
bli
bra.
Olika
målgrupper,
3-‐20
–
både
i
skolan
och
på
fritiden…
I
skolan
kan
man
marknadsföra
sig.
Bjuder
in
alla
barn
till
en
Mitt
i
musiken-‐föreställning,
betalar
bussar,
alla
får
testa,
ta
med
sig
föräldrarna
och
så
är
det
fest!
Det
är
DoM:s
plattform.
Andra
kommer
senare,
vissa
hittar
dit
själva,
föräldrar
som
går
in
på
webben
osv,
men
man
rekryterar
flest
från
10. Mitt
i
musiken.
Viktigt
att
jobba
på
dagtid,
annars
slår
man
undan
fötterna
på
rekryteringen,
och
pedagogernas
möjlighet
att
ha
ett
normalt
liv.
Vi
gör
ju
”inspirationsprojekt”,
gitarrprojekt
med
länet,
celloprojekt
i
Dalhalla,
osv.
Sådana
mål
kan
vara
gränsöverskridande,
behöver
målsättning
och
koka
ihop.
Nu
är
mycket
sådant
ideellt.
Kulturlag
som
arbetar
på
andra
ställen,
som
har
resurser
för
det
här,
trycksaker
osv…
Behöver
bli
som
ett
företag…
Marknadsföring
och
allt.
Ännu
viktigare
när
man
jobbar
mot
ungdomar,
har
ingen
förförståelse
och
dessutom
så
förändras
sättet
de
tar
emot
information
hela
tiden!
Ska
vi
ha
en
modern
kulturskola
borde
vi
ha
med
de
moderna
medierna
(blogg
&
graffitti).
Jazzen
dog
när
man
tog
in
den
på
institution…
ska
man
verkligen
undervisa
i
elgitarr?
Ska
inte
ungdomarna
få
vara
rebeller
och
skrämma
slag
på
de
vuxna?
De
moderna
medierna,
ska
man
peta
i
dem?
En
tanke!
Film
borde
vara
med,
och
foto.
Annat
är
mindre
prioriterat?
Vi
kanske
inte
behöver
ha
lektioner,
men
vi
kan
skapa
förutsättningar!
Med
handledarhjälp?
En
juste
datorsal,
eller
rum
med
plats
för
laptop!
Hjälp
till
gratisprogram…
Se
till
att
det
finns
prova
på-‐möjligheter!
Grupp
5
Maria
Gehlin
(FP)
–
ordförande
Joakim
Lindblad
Gruvb.
Sekreterare
Ett
spontant
svar
från
gruppen
är
”både
och”.
En
återkommande
kommentar
är
tydliga
(kommunala)
styr-‐
och
måldokument
kopplade
till
uppdrag
och
verksamhet,
samtidigt
bör
ungdomars
lust,
intresse
och
eget
skapande
stå
i
fokus
för
verksamhetens
utformning
och
inriktning.
Några
frågor
i
gruppen
enligt
ovanstående
är
hur
vi
skapar
förutsättningar
för
ett
traditionsbärande,
samt
vem
som
har
tolkningsföreträde
av
vad
som
är
traditionsbärande:
vi
eller
ungdomarna?
En
annan
fråga
angående
kultur
och
traditionsbegreppet
rör
frågor
om
”mångkultur”
respektive
”fin-‐
och
fulkultur”.
Hur
ska
vi
tolka,
vidga
och/eller
avgränsa
kulturbegreppet?
Hur
tar
vi
tillvara
olika
individers,
gruppers
intressen
i
relation
till
t.ex.
socioekonomiska-‐
och
kulturella
faktorer?
Vilka
kulturpolitiska
målsättningar
skall
finnas
när
det
gäller
bevarandet
respektive
förnyelse
av
våra
kulturella
traditioner?
Angående
tydliga
(kommunala)
styr-‐
och
måldokument
rörande
tillgång,
samt
inriktningar
av
kultur
för
barn
och
unga
i
Falu
Kommun,
diskuterar
gruppen
vikten
av
att
både
politiker
och
tjänstemän
är
väl
informerade
och
utbildade
i
frågan.
Hur
kan
vi
–
olika
intressenter
–
göra
en
gemensam
kulturskola?
Det
finns
fördelar
med
en
samverkan
av
resurser
(i
relation
till
både
kompetens
och
ekonomiska
faktorer
som
att
t.ex
resurser
kan
minska
i
framtiden).
Vi
har
dock
olika
fysiska
(praktiska)
behov,
rörande
t.ex.
lokaler,
samt
annat
kopplat
till
vår
verksamhet
och
profession..
Viktigt
att
identifiera
och
konkretisera
våra
olika
behov,
samt
att
11. synliggöra
varandras
kompetens.
Hur
sammanlänkar
vi
varandras
kompetens?
En
avgörande
faktor
vid
samverkan
är
tydliga
politiska
mål
om
syftet
med
uppdraget
och
verksamheten.
Vad
är
vitsen
med
en
sammanlänkad
kulturskola
med
flera
olika
inriktningar
i
Falu
Kommun?
Finns
det
något
fysiskt
hämmande
med
en
gemensam
lokal
som
kanske
kostar
mycket
pengar
och
tar
en
stor
del
av
vår
gemensamma
budget
i
anspråk?
Skulle
Folkets
Hus
kunna
vara
en
bra
lokal?
En
fråga:
innebär
gymnasieskolans
eventuella
medverkan
i
en
Kulturskola
en
tillgång
eller
en
belastning?
Hur
koppar
vi
de
medel
Falu
Kommun
idag
ger
till
studieorganisationer,
länsinstitutioner,
läns
(kultur)
konsulenter
etc.
till
en
gemensam
kulturskola?
Hur
kan
gemensamma
resurserna
bäst
förvaltas
till
nytta
för
barn
och
elever
i
Falu
Kommun?
All
verksamhet
i
skolan
i
Falu
Kommun
ska
utgå
från
kurs-‐
och
läroplaner
i
enlighet
med
skollagen,
detsamma
gäller
förekomsten
av
kultur
i
skolan
(vilken
har
ett
tydligt
utrymme
i
Lgr
11).
Målet
måste
vara
att
ge
barn
och
ungdomar
kultur,
i
enlighet
med
politiskt
tagna
beslut,
vilka
tydligt
ska
styra
verksamheten
och
inte
verksamheternas
egen
fortlevnad
samt
egenintressen
från
olika
enheter/institutioner.
• Nödvändigheten
av
tydliga
mål
dokument
till
både
tjänstemän
och
politiker.
• Kulturskolan
ska
kopplas
till
kompetens
6.
Framtidens
kulturskola
i
Falun-
En
kulturskola
med
elevers
möjlighet
till
inflytande
och
påverkan?
Hur
kan
elever
få
inflytande
på
verksamheten?
Kring
vilket
innehåll?
I
vilka
former?
Grupp
5
Maria
Gehlin
(FP)
–
ordförande
Joakim
Lindblad
Gruvb.
Sekreterare
Hur
gör
vi
det?
En
konstruktiv
dialog
på
en
kunskapsnivå
som
är
relevant
för
barn
och
elever.
Kunniga
och
utbildade
samtalsledare.
Var
är
forumet
för
dylika
frågor?
Är
elevråden
ett
bra
forum
för
eleverna
att
diskutera
en
eventuell
kulturskola?
Sker
en
sådan
debatt
idag
på
elevråden?
Kan
detta
vara
en
parallell
process
med
den
utredning
som
Skolförvaltningen
och
Kultur-‐
och
ungdomsförvaltningen
gör?
Ett
brukarråd
när
kulturskolan
väl
är
igång?
Vilka
frågor,
teman,
kulturyttringar,
språk
etc.
anser
barn-‐
och
ungdomar
i
Falun
idag
är
viktiga?
Hur
kan
vi
hjälpa
till
att
skapa
ett
sådant
forum?
Kan
en
viss
inriktning
av
en
kulturskola
kopplas
till
feriearbete
under
sommaren?
Frågan
har
dykt
upp
tidigare,
med
tex.
en
Världsarvsinriktning
på
gymnasiet,
vilket
kan
generera
guider
och/eller
annan
personal
under
sommartid.
Grupp
6
Jan
Olof
Montelius
(M)-
ordförande
Pelle
Ahnlund
sekreterare
Redan
i
dag
kan
eleven
påverka
genom
egna
privata
önskemål
Vi
möter
eleverna
mer
där
de
står
Försöker
ibland
köra
hårdrock
på
stråk
Måste
vi
ta
ansvar
för
de
traditionella
instrumenten?
12. De
unga
vill
ju
spela
gitarr
och
piano?
Kanske
lärarna
skulle
kunna
vara
förebilder,
konserter
på
udda
instrument
på
öppna
arenor
så
att
de
unga
ser
de
udda
instrumenten,
med
både
lärare
och
elever,
jämnåriga
elever
som
förebilder
Man
måste
få
tiden
att
leta
upp
material
till
de
ungas
önskemål
Vi
frågar
inte
direkt
vilka
elever
som
vill
spela
på
lunchkonserter
De
unga
vet
inte
alltid
vad
de
vill
En
centralt
belägen
kulturskola
där
man
kan
hänga
skulle
ge
elever
möjlighet
att
prova
på
Tänka
på
förankringen
bland
Faluns
skattebetalare
Vill
ha
en
fysisk
lokal
i
centrum
då
kommer
folk
Öppen
verksamhet
Jesper
Juul
dansk
skriver
böcker
:
man
får
skilja
på
vad
barn
vill
ha
och
vad
de
behöver..
Om
det
finns
möjligheter
kommer
också
önskemålen
Viktigt
att
vi
är
nära
med
skolan
7.
Framtidens
kulturskola
i
Falun-
Behövs
nya
inriktningar
och
nya
arbetssätt?
Grupp
6
Jan
Olof
Montelius
(M)-
ordförande
Pelle
Ahnlund
sekreterare
Vi
har
försökt
med
projekt
inom
grundskolan
Med
öppen
verksamhet
når
vi
andra
grupper
Större
projekt
skulle
göra
unga
mer
intresserade
Underlättar
om
vi
kunde
jobba
mer
tillsammans
Vi
skulle
kunna
samarbeta
mer
med
Konservatoriet,
olika
målsättningar??
Konservatoriet
har
andra
förutsättningar
Ja
och
nej,
mest
ja
Teknik
och
nätet
är
bra
men
mötet
behövs,
tekniken
är
alltid
bara
ett
komplement
Tekniken
kan
även
underlätta
samarbete,
lättare
ALE
–
modellen
där
barnen
får
känna
av
vilket
instrument
som
passar
Ett
hus
i
centrum
med
anpassad
kollektivtrafik
Mer
integrerat
mellan
de
olika
konstformerna
Vill
undervisa
från
0
–
100.
Cubase
vore
bra
om
eleverna
kunde
lära
sig
En
rejäl
multimediastudio
i
ett
nytt
kulturhus
vore
ett
måste
Grupp
7
Kina
Åkered
Fransson
Dom
ordförande
Bengt
E,
Skolförv.-
sekreterare
Inledande
prat:
Vi
slås
av
hur
mycket
verksamhet
och
kompetens
som
faktiskt
finns
i
Falun.
Vi
har
fortfarande
dålig
koll
på
vad
de
olika
verksamheterna
gör
och
står
för.
På
vilket
sätt
kopplas
Falu
grafiska
till
kommunens
verksamhet.
Vi
måste
våga
sticka
ut
på
ett
tydligare
sätt.
Våga
tala
om
vad
vi
kan
och
våga
tydliggöra
visioner.
Ex
på
okunskap
om
varandras
verksamhet:
”Vad
gör
naturskolan
på
vintern?”
”Vad
är
Grön
flagg?”
Fråga
7:
Behövs
nya
inriktningar
och
nya
arbetssätt?
13. Samtalet
cirkulerade
kring
frågan
om
hur
vi
kan
samarbeta.
Idéer
om
nya
samarbetsformer
diskuterades.
Teman
som
inbegriper
alla
verksamheter
kan
ligga
som
grund.
Naturskolan
och
Gruvbäcken:
Fullt
möjligt
att
utveckla.
Musikskolan
–
Gruvbäcken:
Fullt
möjligt
att
utveckla
vid
olika
produktioner.
Utbildning
av
personal
i
drama.
Gör
en
produktion
i
samverkan
mellan
musikskolan,
gruvbäcken
och
naturskolan.
Hur
kan
vi
organisera
oss
så
att
vi
kan
göra
gemensamma
produktioner?
Nya
strukturer
behövs
för
att
skapa
mötesplatser.
Musikskolan
–
Konst:
Skapa
en
stumfilm!
En
tänkbar
samarbetsform.
Det
behövs
en
ny
struktur
för
att
skolor/förskolor
utanför
statskärnan
ska
kunna
ta
del
av
kulturutbudet.
Inför
”Arenabussar”
som
kommunen
bekostar
för
att
lösa
transportproblemet.
Många
stadsbussar
går
tomma
på
dagtid…
Behöver
vi
verkligen
nya
inriktningar
och
arbetssätt?
Samarbete
som
en
inriktning
behövs.
Genom
att
skapa
nya
samarbetsformer
och
strukturer
tvingar
i
sig
in
oss
att
tänka
på
nytt
sätt.
Kunskap
om
varandras
verksamheter
och
fortbildning
berikar
i
sig
”våra
egna”
verksamheter
–
Nya
tankar
föds
med
inspiration
av
andra
perspektiv.
Det
behöver
finnas
erbjudanden
om
andra
sätt
att
arbeta
både
i
skolan
och
på
fritiden.
Det
behöver
finnas
möjligheter
för
ungdomar
att
själva,
på
sina
egna
villkor
skapa
med
stöd
från
vuxna.
Verksamheter
där
ungdomarna
får
vara
medskapare
och
inte
serveras
sysslor.
Övrigt
Det
behövs
ett
kulturcentrum
med
gemensamma
lokaler
