Berggrund, jordarter och grundvatten är några av de fysiska miljöfaktorer som styr vinets kvalité och produktion. Jimmy Stigh från Göteborgs Universitet håller en spännande presentation där han berättar om hur vin och geovetenskap hör ihop.

1. Vinets geologi
Jimmy Stigh

2. Druva
biologi,
vitikultur
Terroir
mark, luft och vatten
(geovetenskaper)
Vingårdar i Piemonte
Vinifiering
mikrobiologi, kemi
och teknologi

3. Terroir – fysiska miljöfaktorer som styr
vinets kvalité och produktion
• Klimat (lufttemperatur,
jordtemperatur, nederbörd)
• Topografi (sluttningsvinkel, höjd
över havet)
• Soltimmar
• Berggrund
• Jordarter
• Grundvatten

4. • Vitis vinifera är
den vanliga europeiska
vinrankan.
• De flesta viner i världen
produceras från denna art.

5. Vad vill vinrankan ha?

6. Druvsocker och jord
Vatten
Jord
(metalljoner)
Fotosyntesen : vatten + koldioxid + solenergi ger
druvsocker och syre

7. Rötterna går djupt (ner
till 10 m), i vissa fall
ännu längre beroende på
jordens beskaffenhet
och tillgång på vatten
Sand : pålrot
Näringsupptag
Lerpartikar : sidorötter Kemiskt utbyte mellan
mark/vatten (oorganisk
kemi) och vinrankan
(organisk kemi)

9. Albarizajord i södra Spanien

10. Great Wine Terroirs
Förkastningsrelaterade – Alsace
Sedimentära bassänger – Chablis, Ungern
Vulkaniskt relaterade –Ungern,Italien,Kanarieöarna
Kvartära terrasser - Rhône
Urbergsrelaterade - Sydafrika
”Foothills of Mountains” - Chile

11. Frankrikes berggrundsgeologi Alsace
Chablis
Central-
massivet
Paris-
bassängen
Subalpina
Aquitaine- bassängerna
bassängen

12. Alsace
Förkastningsbrant
Förkastningsplan
Förkastningsrelaterat

13. Alsace

14. Source : Claude SITTLER
Source : Claude SITTLER
Alsace
Alsace

15. Sandstone
limy
Sandy-marly-
sandstone
Calcareous-
Limestone
Marly-limy
sandstone
Marly-
Clayey-marly
Valley-floor alluvial
slope
talus
Lowland,
Loess & loam
gneiss
Granite
Schist
sedimentary
Volcano-
Alsace 13 olika terroirer
Muscat och Pinot Blanc odlas i kalkstensterräng
kalkstens
Gewurztraminer odlas i märgel och kalkjordar
kalk
Riesling odlas på alla jordar men varierar
• fruktig och kan drickas ung (granit)
granit
• mindre fruktig, mer kraft, hög syra (kalksten)
kalksten
• lätt, fruktig och mognar tidigt (alluviala jordar)
jordar

16. Riesling
Riesling betraktas som den ädlaste
och är den mest kända av Tysklands
gröna druvor.
Vinkaraktär:
Fruktig, päron, persikor, hög syra
God lagringsförmåga
Används till torra, halvtorra och söta
viner .
Äldre viner har petroleumkaraktär

17. TDN molecule
Petroleumkaraktär
En av de dofter vi finner i äldre Rieslingviner är petroleum.
Kan också uppfattas som bränt gummi, smörjmedel, bensin etc.
Ämnet som ger denna doft heter ”Tri-metyl-di-hydronaftalen”
men kallas kort TDN.
Det finns många myter om petroleums uppkomst, men den för
tillfället rådande meningen inom vetenskapliga kretsar är att det
finns förstadier i vissa druvor som kan utvecklas till TDN.

18. Chablis
Serein

19. NE SW
NE SW
James E. Wilson: Terroir

20. Jasdi Pince, Csopak, Balatonfüred, Ungern
Siralomvágó Dolomitisk kalksten, Trias
Löczedombi Röd sandsten, Perm

21. Permiska sandstenar som
stupade svagt - halvöken
Överlagrad av kalksediment från
Trias (grundhavsmiljö)
”Katastofgräns” – mer än 90% av
dåtidens arter slogs ut
Havsytan låg c. 250 m. lägre än i Siralomvágó Olaszrizling
Triasisk dolomitisk kalksten
dag
Trias (251-200 Ma)
252,3 Ma
Perm (251-271 Ma)
Löczedombi Olaszrizling
Röd permisk sandsten

22. Rare Earth Elements
Fingerprinting