Grundvattendagarna 2019

1. Grundvattenpåverkan av täkt-
verksamhet runt File Hajdar, Gotland
ETT TVÄRVETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT MELLAN
HYDROGEOLOGI - BIOLOGI
Jakob Eng
2019-10-25

2. ___
2
Översikt

3. ___
3
Underlag
 Äldre undersökningar och tester utförda
i omgångar över nära ett halvt sekel
 Strukturgeologisk kartering
 Pumpflöden från bergtäkter och
produktionsbrunnar
 Äldre manuella mätserier från SGU och
Cementa egenkontrollprogram

4. ___
4
Undersökningar
 Nya borrhål (16 borrhål i berg
och 9 grundvattenrör i jord)
 Provpumpningar
 Infiltrationstester
 Manschettester
 Borrhålsfilmning
 Geofysisk loggning
 Geovista 11 hål & P-G Alm 5
 ATV, temperatur, resistivitet, NGAM
 SGU SKY-TEM
 Nivåmätningar

5. ___
Konceptuell geologisk modell
5
Figur ursprungligen från SGU (SGU-rapport
2017:01). Figuren är modifierad.
 Utsträckta vattenförande sub-horisontella lager
 Enstaka vertikala sprickor
 Låg effektiv porositet

6. ___
Grundvattennivåer
Extrema nivåvariatoner, men relativt konstant över tid
= Nivådata
korrigerad relativt
andra borrhål och år,
då tryckgivaren
hängde över
vattenytan under den
aktuella perioden.
6

7. ___
Påverkan av utökad täkt
Högvatten (december) Lågvatten (juli)
Saltkoncentrationerna ökar marginellt
under sommaren från 15 mg/L till 17 mg/L i
vattentäkten
Modellen som inkluderar både yt- och grundvattenflöden har visat att det blir en
mycket liten påverkan på Natura 2000 områdena. Minskade vattenflöden på 0-5%
I de flesta fall hade utredningsarbetet för ett miljötillstånd slutat med detta.
Men eftersom det finns starka motstående intressen och är politiskt laddat, har
arbetet fortsatt för att öka förståelsen för vilken effekt en liten minskning av
vattenflödena (några %) får på växtligheten.
ENLIGT NUMERISK MODELL
Influensområden Salt
7
Flöden

8. ___
Påverkan av utökad täkt
 File hajdar:
Tunna jordlager
Liten grundvattenbildning
Stor ytavrinning vintertid
 Ytvattenströmning åt söder
mot Hejnum Kallgate
 Strandvallarna fungerar som
”tvättsvampar”, dvs.
magasinerar vatten som
strömmar ut under längre tid
på nedströmssidan.
 Ytvatten > Grundvatten i jord>
Ytvatten + ev blandas med
grundvatten från berg
HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDE
8

9. ___
9
Påverkan på Natura 2000
HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR
 Kompletterande brunnar och rör för
att undersöka nivåer i jord och
berg.
 FH1801B och FH1802B är borrhål i
berg och FH1801J och FH1802J är
ytliga grundvattenrör i jord.
 FH1905 & FH1906 är placerade i
jordlagren i Strandvallen nedströms
Orgvätar.
 Ytterligare ytliga rör för nivåer och
vattenkemi installerades för hand
bl.a. inom Hejnum Kallgate

10. ___
 I FH1802B syns det tydliga
mönstret av hur pumparna i de
kommunala
produktionsbrunnarna slår av
och på
 Vattennivån ligger aldrig över
markytan vilket innebär att här
aldrig förekommer utströmning
av berggrundvatten.
 Strömningsriktningen är mot
produktionsbrunnarna.
Påverkan på Natura 2000
GRUNDVATTENNIVÅER I BERG
Exempel nivåpåverkan
från vattentäkt,
4-5 cykler per dygn
10

11. ___
Längre västerut i FH1801B:
 Syns inte produktionsbrunnarna
 Samma extrema nivåvariationer
som på File hajdar
 Grundvattennivåer över markytan
vintertid och potentiellt även
sommartid vid extremnederbörd
11
Påverkan på Natura 2000
GRUNDVATTENNIVÅER I BERG

12. ___
12
Påverkan på Natura 2000
GRUNDVATTENNIVÅER I JORD
Grundvattennivåerna i jord (FH1801J och FH1802J) med tunna jordtäcken styrs
av nederbörden.
FH1905 och FH1906 i
strandvallen visar att det
finns grundvatten med
sjunkande nivåer över hela
sommaren främst beroende
på att strandvallen buffrar
mer vatten.

13. Samtidigt från ett biologiskt perspektiv…

14. ___
Agkärrstyper
Blåtåteltyper
Knappag
Blåtåtel
Alla våtmarker struktureras av vattenstånd och dränkningsvaraktighet
pH är en annan faktor av stor betydelse och grund för indelningen av våtmarkstyper
Näringsrikedom gynnar konkurrensstarka arter
Stor skillnad mellan våtmarker i sluttningar och lågpunkter (syre, vattenkemi, temperatur)
• Soligena kärr är sluttande kärr
• Topogena är kärr i lågpunkter
Toleransen för vattenstånd, varaktighet och pH skiljer sig åt mellan olika
växtarter vilket ger upphov till tydliga zoneringar
pH
Ca 10% dränkning
under vegetationsperioden
Vad styr vegetationen?
VATTNETS PÅVERKAN PÅ VÅTMARKERNA
14

15. ___
■ Rikkärr (7230)
– Knappagkärr (7230, del av rikkärr)
– Axagkärr (7230, del av rikkärr)
– Lågstarrkärr (7230, del av rikkärr)
– Blåtåtelkärr (7230, del av rikkärr)
Agmyr (7210)
• Ej i Kallgatburg
Kalktuffkällor (7220)
• Ej i Bojsvätar
Filehajdar saknar dessa naturtyper
Naturtyper som kan beröras (nettolista)
15

16. ___
Fem vattenregimer har identifierats :
1. Nederbördstyp – tillfälliga
våtmarker (fukthedar och vätar)
2. Magasinstypen
3. Dämmetyp
4. Yt- och grundvattentyp
5. Grundvattentyp
Vattenregimer
VEGETATIONSTYPER
1
2
3
4
5
16

17. Beräkning av konsekvenser kräver
tvärvetenskapligt samarbete…

18. ___
 Detaljkartering vegetation per N2000
 Grundvattennivåer, fluktuationer och strömningsriktningar inom olika
delområden
 Kartläggning av lokala vattendelare i jord och ytvatten
 Provtagning av vattenkemi
 Flödesförändringar ur grundvattenmodellen
Detaljkartläggning av förutsättningar för påverkan
ETT TVÄRVETENSKAPLIGT ARBETE

19. ___
Minskat medelvattenstånd förskjuter
vegetationszonerna neråt i profilen
Ökat medelvattenstånd förskjuter
vegetationszonerna uppåt i profilen
 Ger effekter på grundvattenberoende vegetationstyper, främst agmyr
(vattenregim 5)
 Förändrat vattenstånd förskjuter vegetationsprofilen
 Arealförlust beror på ojämn topografi Ag
Knappag
Axag
Kalkfuktäng
Principiella effekter av förändrade grundvattennivåer
19

20. ___
Påverkan av grundvattenutströmning
Ger effekter på vegetationstyper som är beroende av yt- och grundvatten (vattenregim 4)
Hydrologiskt känsligaste vegetationstypen minskar i proportion till minskat flöde
Grundvattenutströmning:
• Hejnum Kallgate: -0,8% av nettonederbörden under vegetationssäsongen
• Bojsvätar: -1,2% av nettonederbörd under vegetationssäsongen
Slutsats: Liten negativ påverkan i Hejnum Kallgate och Bojsvätar
Minskade yt- och
grundvattenflöden under
vegetationsperioden…
…resulterar i
habitatförlust i proportion
till det minskade flödet.
Känsligaste
vegetationstypen
minskar i areal.
20

21. ___
Exempel konsekvenser: Hejnum Kallgate
Grundvattensänkning påverkar inte då nivån är låg
redan i nuläget
Rikkärr påverkas av minskad grundvattenutträngning
• Förlusten av rikkärr beräknas till max 0,7 ha
(0,2% minskning)
Kalktuffkällorna försörjs av magasinerat vatten i
Ancylusvallar och jordlager uppströms – berörs inte
Rikkärr har gynnsam bevarandestatus i Hejnum
Kallgate (otillräcklig nationellt), ej prioriterad naturtyp
Minskningen av arealen rikkärr bedöms ha liten
negativ konsekvens
Gynnsam bevarandestatus försämras inte lokalt eller
nationellt (boreal region)
Kalktuffkällor
Rikkärr,– axag, knappag

22. Tack för att ni lyssnat
och ett tack för bra samarbete till