Göransson: Hur kan vi skatta spridningsrisk och hur kan vi tänka för att nå hållbara lösningar?
•
0 gefällt mir•140 views
Från fiberbanksworkshop 2016-10-06--2016-10-07, SGU och Uppsala universitet
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Andere mochten auch
Andere mochten auch (15)
Mehr von Geological Survey of Sweden
Mehr von Geological Survey of Sweden (20)
Göransson: Hur kan vi skatta spridningsrisk och hur kan vi tänka för att nå hållbara lösningar?
- 1. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra formatHur kan vi skatta spridningsrisk och hur kan vi tänka för att nå hållbara lösningar? Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 Gunnel Göransson, Paul Frogner-Kockum, Hjördis Löfroth, Jim Hedfors, Ramona Kiilsgaard + resten av Treasure-gänget
- 2. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Komplement till MIFO för Fiberbankar Spridningsförutsättningar Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016
- 3. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Schematisk illustration Fiberbank Riskzon I Skred [L] Flux [F] Erosion [E] Spridning via diffusion/advektion, skred och erosion Ostabil slänt Riskzon II Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 Fiberrika sediment Riskzon III Naturliga sediment Berggrund Flux [F] Riskzon II Landhöjning
- 4. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Bedömning av flux från fiberbankar Bentisk landare (GU) METALLER ORGANISKA ÄMNEN Bentisk fluxkammare (NGI) Passiv provtagare Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016
- 5. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Bedömning av stabilitet för fiberbankar Metod för bedömning av skredbenägenhet Hitta indikatorer på instabilitet genom: befintliga skredärr, lutning bottenyta, beräkning av stabiliteten, resultat av testområden kopplas ihop. Tänkbara indikatorer • Finns befintliga skredärr? • Förekommer lager med friktionsjord? • Finns risk för porövertryck? Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 • Finns risk för porövertryck? • Vilken bottenlutning är kritisk? • Vilken hållfasthet har sedimenten? • Vilken tjocklek har fiberbanken? • Vilken tunghet och hållfasthet har fiberbanken?
- 6. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Bedömning av erosion från fiberbankar Source: http://harbisoncreek.weebly.com/channel-stability-processes.htmlSource: http://harbisoncreek.weebly.com/channel-stability-processes.htmlSource: http://harbisoncreek.weebly.com/channel-stability-processes.html Antar att materialet beter sig kohesivt • Vattendjup Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 Source: http://harbisoncreek.weebly.com/channel-stability-processes.htmlSource: http://harbisoncreek.weebly.com/channel-stability-processes.htmlSource: http://harbisoncreek.weebly.com/channel-stability-processes.html • Vattendjup • Skjuvspänningar (från strömmar och vågor) • Kritiska skjuvspänningar SGISGISGI
- 7. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Komplettering med lab.tester Frågeställningar: • Hur stor andel av föroreningen frigörs genom flux, erosion och skred? • Är den långsamma men kontinuerliga spridningen genom diffusion värst eller är en momentan frigörelse som vid ett skred värst? Simulera Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 Simulera • Diffusion (flux) • Skred • Erosion .. och jämföra mot totalhalt
- 8. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Visualisering Spridningsförutsättningar Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016
- 9. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Flux Erosion Skred Klassad (viktad) spridningsförutsättning Radien bestäms av mängd per typ av förorening Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016
- 10. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Totalhalt Flux Erosion Skred Klassad (viktad) spridningsförutsättning Radien bestäms av totalsumman av klassningspoängen (vikt) Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016
- 11. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Totalhalt Flux Erosion Skred Klassiska stapeldiagram Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016
- 12. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Riskskattningsmodell Kostsam provtagning, kostsamma analyser få punkter: - Svårighet att avgränsa - Svårighet att statistiskt beräkna fördelning Behov av en modell som kan hantera få dataset, som fungerar för en kombination av (lite) data och expertbedömningar Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 kombination av (lite) data och expertbedömningar
- 13. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Sannolikhet för spridning Fiberbank Riskzon I Skred [L] Flux [F] Erosion [E] Sannolikhet [P] att överskrida kriterium för ett misslyckande [FC] Ostabil slänt Riskzon II Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 Fiberrika sediment Riskzon III Flux [F] Riskzon II Zon I P[flux > FC] P[erosion > FC] Zon II P[L]×P[C > FC] Zon III P[flux > FC]
- 14. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Risk estimation PRE= PH × PR PH = P[föroreningar i Vulnerability assessment PV = PR × PS Risk assessment PRA= PRE × PV ’Risk’-konceptet och Treasures bidrag Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 P = Probability FBs=fiber bank / fiber rich sed FC = Failure criteria EQS = Env. quality standards PH = P[föroreningar i FBs > riktvärde/EQS eller annat] PR = P[spridning från FBs > FC] PE = P[spridning via erosion > FC] PF = P[spridning via flux > FC] PL = P[spridning via skred > FC] PF = P[spridning via gas > FC] PEI = P[expected impacts] PAD = P[adaptive capacity] PS = P[susceptibility > tröskelvärde] PF PE PL PG
- 15. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Vad gör vi sedan, hur löser vi problemet? Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016
- 16. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Att nå hållbara lösningar ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (WCED 1987 Brundtlandrapporten Our common future) ”I det hållbara samhället utsätt inte naturen för systematisk… Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 systematisk… … koncentrationsökning av ämnen från berggrunden … koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion … undanträngning med fysiska metoder Och i det samhället… … hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov” (Det Naturliga Steget, Holmberg & Robért) Resurstratten
- 17. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Agenda 2030 GLOBALA MÅLEN För hållbar utveckling • Utrota extrem fattigdom • Minska ojämlikheter och orättvisor • Lösa klimatkrisen Totalt 17 mål och 169 delmål (FN) Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 Rockström et alRockström et alRockström et al
- 18. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Hållbarhetsanalys Vad är syftet och målet, vad vill vi uppnå? Rockström et al Inledande frågor Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 SGI SGI Vilka dimensioner av hållbar utveckling ska ingå? Vilka tidsperspektiv är rimliga? Vilka bör involveras? Vilka kompetenser behöver vi? Hur ska processen genomföras?
- 19. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Backcasting från hållbarhetsprinciper Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 A. Framgång i ett hållbart samhälle, framtidsvision: Föreslå önskvärda kriterier som beskriver ett önskvärt och hållbart tillstånd (inte strategier eller åtgärder) i linje med syfte och mål B. Beskriv nuläget i förhållandet till kriterierna. C. Spåna fram idéer och möjliga delar av lösningar på problemet som är formulerat. D. Utvärdera vilka idéer/lösningar som är en hållbar väg framåt och som leder åt rätt håll. Prioritera och ta fram en handlingsplan.
- 20. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Backcasting från hållbarhetsprinciper MCA ’SAMLA’ Det vi vill få svar på, i jämförelse mot ett noll-alternativ, är: • Kommer åtgärden hjälpa oss att Analysen är tänkt att baseras på Länsstyrelsens miljömålsarbete (nationella miljömålen) Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 MCA ’SAMLA’ • Kommer åtgärden hjälpa oss att uppfylla målen? • Är åtgärden ett steg för framtida investeringar? • Är åtgärden flexibel om t.ex. ny kunskap tillkommer, ändrad lagstiftning, …? • Är åtgärden robust mht yttre processer så som effekter av klimatförändring, landhöjning,… ? • Ger åtgärden tillräcklig avkastning på investeringen?
- 21. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format SAMLA Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016 SAMLA för förorenade områden (inte optimal för fiberbankar) SAMLA för fysisk planering (utveckling pågår)
- 22. Statensgeotekniskainstitut Klicka här för att ändra format Tack! Statensgeotekniskainstitut Fiberbankar, workshop, 2016